24/10/2016. Varför ska vi mäta när det finns validerade observationsmetoder? Inledning Behövs tekniska mätmetoder? Metod

Relevanta dokument
Hur kan vi bedöma risk för belastningsskador? - Nya framsteg

Reliabilitet and validitet för sex observationsmetoder för manuell hantering och repetetivt arbete

Fysioterapidagarna

Belastningsergonomisk riskbedömning Vägledning och metoder

Arbets- och miljömedicin

QEC manual. Stående Sittande Vriden. Figur A1. Ryggen är Nästan neutral. Stående Sittande Vriden

QEC manual. Stående Sittande Vriden. Figur A1. Ryggen är Nästan neutral. Stående Sittande Vriden

Hur många, hur länge, vilken metod? Tips och tricks om att mäta fysisk belastning

Introduktion till Belastningsergonomisk riskbedömning

Handledning till riskbedömningsmetoden HARM

Checklista Belastningsergonomi

QEC. Quick Exposure Check Ett ergonomiskt riskbedömningsinstrument. Pernilla Ericsson Leg. sjukgymnast/belastningsergonom Specialist i ergonomi

En säker hälso- och sjukvård i sund arbetsmiljö. Belastningsergonomisk riskbedömning

Ergonomi Utredning och åtgärder. Charlotte Wåhlin. Med dr Ergonom & leg fysioterapeut Arbets- och miljömedicin, Linköping

Riktvärden för att bedöma risken för belastningsskador, baserade på tekniska mätningar av exponeringen

Ergonomisk risikovurdering: hvordan gjøre det med æren i behold?

RAMP II (version 1.03)

Manual (datorbaserad) Hand Arm Risk-bedömningsMetod (HARM)

Hur Scania som globalt företag arbetar med belastningsergonomi

Manual Hand Arm Risk-bedömningsMetod (HARM)

HARM Hand Arm Riskbedömningsmetod

Arbets- och miljömedicin Lund

Muskelaktivering i nacke/skuldra vid truckkörning

Modeller för att bedöma risker för besvär i rörelseorganen vid arbetsställningar, manuell hantering och repetitivt arbete enligt kommentarerna till 4

AMM Syds åtgärdsnivåer för ergonomisk belastning - baserat på tekniska mätningar av exponeringen

RAMP II (version 1.00, 2014) Fördjupad analys för bedömning av fysiska risker vid manuell hantering

Den fysiska arbetsmiljön

Ergonomiska risker i gruvmiljön. Pernilla Ericsson Leg. sjukgymnast/specialist i ergonomi Arbets- och miljömedicin, Umeå pernilla.eriksson@vll.

Arbets- och miljömedicin Lund. Arbetsställningar för huvud, nacke och armar hos byggnadselektriker. Rapport nr 10/2013

Självkompakterande betong

KTH, Enheten för ergonomi. Volvo Group Trucks Operations

Linda Rose, KTH STH/Ergonomi RAMP Risk management Assessment tool for Manual handling Proactively

AFA frukostseminarium 24/ Jörgen Eklund KTH

ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering

Mätning av fysisk belastning i nacke axlar armar och händer

Vem skall förbättra ergonomin? Kan några ergonomiska metoder användas av de anställda själva? Motivation?

Mätning av fysisk belastning vid montering av oljeseparatorer för dieselfordon

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

Effektiva interventioner mot belastningsbesvär:

Belastningsergonomi. Mät era högerhänder under föreläsningen. Belastningsergonomi. Människa Teknik Omgivning Organisation.

Inkluderar dos (tid) Ja Ja Ja Ja Ja Ja Nej Nej Ja Ja Ja Nej Ja Delaktighet från Nej Nej Nej Nej Nej Ja Nej Nej Ja Nej Ja Ja Ja

Risks of Occupational Vibration Injuries (VIBRISKS)

Belastningsergonomi. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om ändring i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd (AFS 2012:2) om belastningsergonomi

Arbets- och miljömedicin Uppsala

Riskfaktorer för belastningsbesvär. Belastning. Föreskrift ASF2012:2

ERGONOMI. Rätt rörelser och belastning Ombordservice

Hur Scania - som globalt företagarbetar med belastningsergonomi

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

forskning pågår Att identifiera ökad risk för värk/smärta vid datorarbete Sammanfattning

Kontakt: Mikael Forsman Användarmanual för VIDAR 4.0

Belasta rätt. så undviker du skador

Arbetsplatsbesök vid östra. blomstergården. Rapport. Maja Majasson

Belastningsergonomi Vad har det för praktisk betydelse hur vi ser ut? Kersti Lorén AB Previa

ADA+ Dialogmodell för hållbar arbetsåtergång. Maud Steneberg Leg Sjukgymnast/rehabkoordinator Stressrehabiliteringen

Vibrationer. Vibrationer. Vibrationer

Belastningsergonomi. Den här bild-serien bygger på Arbetsmiljöverkets föreskrifter Belastningsergonomi, AFS 2012:2.

Ergonomi i kvinnors arbetsmiljö. Inspektioner med fokus på bedömning av risker för belastningsskada. Rapport 2015:2

FLACC. Stefan Nilsson Smärtsjuksköterska. Varför smärtskatta? Ett barn kan skatta sin egen smärta från ca 5 års ålder

Variabilitet i exponering. Varför finns den? Hur hanterar vi den? Kan den vara till någon nytta? Ingrid Liljelind Yrkes- och miljömedicin Umeå

Variation på jobbet vad säger forskningen?

En hållbar arbetsplats en vinst för alla

Händerna viktiga för genomförandet av vardagens aktiviteter

Handfunktion ur ett 20- årsperspektiv, vad har vi lärt? Ann-Christin Eliasson, arbetsterapeut

Belasta rätt så undviker du skador

Distal Femurfraktur, rehabilitering. Utvärderingsinstrument. Jennie Classon Leg sjukgymnast

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär i nacke, skuldror och armar

Föreläggande enligt 7 kap. 7 arbetsmiljölagen

Belastningsergonomisk exponering hos montörer och maskinoperatörer

Handledning. för ensidigt upprepat, starkt styrt eller bundet arbete i utgångskassa

Anmälda arbetssjukdomar efter huvudsakliga besvär 2017

Arbetets betydelse för uppkomst av besvär och sjukdomar Nacken och övre rörelseapparaten

Utbildning och arbetsmiljö för Sug- & spolbilsförare

Vad är. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg. RTP, PhD, Docent

Vad är. Kliniska utvärderingsmetoder Kliniska utfallsmått. Patient Reported Outcome Measures och andra begrepp. Kerstin Hagberg RTP, PhD, Docent

ETT FAKTABLAD FRÅN CENTRUM FÖR ARBETS- OCH MILJÖMEDICIN Nack- och skulderbesvär i arbetet

Verktyg som behövs. LX HD Sit-Stand Desk Mount LCD Arm SVENSKA. 20" (508 mm) lbs ( kg)

Guldlocks nya jobb. Svend Erik Mathiassen Centrum för belastningsskadeforskning Högskolan i Gävle

Skandinaviskt referensprogram för spinal muskelatrofi

Ryggbesvär hos militär personal vid Amfibieregementet

Varför belastningsergonomi?

Maria Bäck, Göteborg. Rörelserädsla. Ett hinder för lyckad hjärtrehabilitering?

Kursplan. AB1029 Introduktion till Professionell kommunikation - mer än bara samtal. 7,5 högskolepoäng, Grundnivå 1

Manual för granskning av artiklar som bedömer en mätmetods egenskaper

StyleView Sit Stand Combo Arm, with Worksurface

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär

MX mini Wall Mount. Verktyg som behövs. Svenska. Användarhandbok

Belastningsskador Nej tack!

Patienthanteringstekniker för att förebygga MSD inom sjukvården

19/10/2017. Bakgrund. Begränsningar hos existerande metoder. Metoder. Mål

HÄLSOEFFEKTER OCH HELKROPPSVIBRATIONER HELKROPPSVIBRATIONER OCH LÄNDRYGGSSMÄRTA HELKROPPSVIBRATIONER OCH HÄLSOEFFEKTER

Kom ihåg! Träff 3 Pass 2. Faktablad: Muskelträning. Låt dina muskler hjälpa ditt hjärta

Variation i arbetet vad är det, hur gör man, och är det verkligen så viktigt?

Vad är Arbets- och miljömedicin?

Samverkan på departementsnivå om Agenda 2030 och minskade hälsoklyftor

Presentation av Arbetsorsakade besvär 2018 Arbetsmiljöverkets officiella statistik om arbetsmiljö och arbetsskador

MEBA Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete

Mönster. Ulf Cederling Växjö University Slide 1

Ländrygg MEBA. Medicinsk kontroll vid Ergonomiskt Belastande Arbete. Namn: Kvinna. Man. Födelse-år: Datum: Undersökare: Arbetsplats:

12.6 Heat equation, Wave equation

Muskuloskeletal smärtrehabilitering

Transkript:

/0/0 Varför ska vi mäta när det finns validerade observationsmetoder? Det går ju ändå inte att mäta allt Instrument saknas. Inledning Behövs tekniska mätmetoder? Mikael Forsman CAMM/KI Definitioner saknas. Själva arbetsuppgifterna registreras ju inte vid direkta mätningar. En observationsmetod kan ju inkludera flera olika aspekter/riskfaktorer samtidigt. Kostnader för att observera kan vara lägre än vid direkta mätningar, speciellt om man försöker mäta allt som kan observeras. Tidsödande observationsmetoder behövs väl egentligen inte heller! Genom sin utbildning och erfarenhet, så ser en ergonom om arbetet ger skador! oktober 0 Forte dnr 0-0 Utvärdering av sex observationsmetoder för ergonomisk riskbedömning av handintensivt repetitivt arbete validitet, reliabilitet och användbarhet Mikael Forsman, Katarina Kjellberg, Ida-Märta Rhen, Xuelong Fan, Natalja Balliu (CAMM/KI), Kristina Eliasson (KI/KTH), Teresia Nyman (KI/KTH/Uppsala), Peter Palm (Uppsala), Per Lindberg (Gävle) Metod observationsmetoder ingick som tidigare är testade mot hälsoutfall, och/eller baserade på epidemiologiskt funna riskfaktorer. Egen bedömning ingick också (utan specifik metod) observatörer 0 videofilmade arbetsuppgifter av olika typ Bedömningar jämförs med en gold standard (konsensusbedömningar) Inter- och intra-bedömarreliabilitet Användbarhet och tidsåtgång. Metoderna jämförs även med varandra. Sex observationsmetoder Hela kroppen/generell bedömning AFS 0:0 (Modell för bedömning av repetitivt arbete) QEC (Quick Exposure Checklist) Dessutom egen bedömning Övre extremitet + nacke ART (Assessment of Repetitive Tasks) HARM (Hand Arm Risk-assessment Method) Övre extremitet OCRA (Occupational Repetitive Actions checklist ) Handled/hand SI (Strain Index) Filmer - minuter 0 videoinspelade arbetsuppgifter som innebar repetitivt arbete för övre extremititet arbetsuppgifter i mataffär (uppackningsarbete, utgångskassa) Näta kött Bena ur kött postsorteringsuppgifter (kasta post, fylla postbackar) Motormontering Hårklippning städuppgifter (trapp-, toalettstädning)

/0/0 Extra information Delprojekt För varje arbetsuppgift erhölls data om Duration arbetsuppgiften (-7 timmar/dag) Pauser och raster Vikter för bördor som hanteras Den anställdes skattningar av kraftutövning, ansträngning, arbetskrav, kontroll mm. Övriga fysiska faktorer. Överensstämmelse mellan ergonomers egna bedömningar av risk (grön-gul-röd) i 0 videofilmade arbetsuppgifter 7 8 Examples of films Examples of films Extra information Bena ur egen bedömning Bena ur Arbete vid denna station: 7 tim/dag. Antal dagar/vecka:, Generell arbetstid 0 h/vecka (Arbetar halvdag på fredagar) Lätt att ta kortare pauser för att t.ex. gå på toaletten. Manuell maximal kraftutveckling under arbetsuppgiften: Upp till ca kg Borgskattning: - Svårt hinna med: Aldrig Katarina Kjellberg, Ida-Märta Rhen, Mikael Forsman Vårmötet 0 april 0 Katarina Kjellberg Vårmötet 0 april 0

Ergonom /0/0 egen bedömning Bena ur OCRA inter- och intra-bedömarreliabilitet Ida-Märta Rhén, ergonom, Centrum för arbets- och miljömedicin Bakgrund Resultat Procentuell överensstämmelse mellan ergonomer (9%) OCRA (Occupational repetitive actions) - Colombini & Occhipinti sent 990-tal Arbetsuppgift Uppackning Näta kött Kasta post Fylla post Bena ur Motor Hår Toalett Kassa Trappstäd - Bedömning av OCRA risknivå Frekvens Arbetsställning Kraft Duration Tilläggsfaktorer (t.ex. vibration) Återhämtning 7 8 9 0 Risk nivå Ida-Märta Rhén 0-0- 7 Ida-Märta Rhén 0-0- 8

Ergonom /0/0 Resultat Procentuell överensstämmelse test-retest (%) Videoklipp Uppackning Näta kött Kasta post Fylla post Bena ur Motor Hår Toalett Kassa Trappstäd 7 Jämförelser av sex observationsmetoder för riskbedömning av repetitivt arbete - resultat från konsensusbedömningar Kjellberg K, Lindberg P, Nyman T, Palm P, Rhen I-M, Eliasson K, Carlsson R, Balliu N, Forsman M 8 9 0 = överensstämmelse test-retest Ida-Märta Rhén 0-0- 9 Resultat Diskussion konsensusbedömningarna Bedömningsmetoder Uppackning Näta kött Kasta post Fylla post Bena ur Motor Hår Toalett Kassa Trappstäd AFS ART HARM OCRA SI QEC övre extremitet QEC helkropp Metoderna identifierade risker i varierande grad. HARM var minst sträng vad gäller att identifiera risk. De mest stränga metoderna var SI och QEC hand/handled. En metod som bedömer de flesta arbetsuppgifter som hög risk kan vara svår att använda som underlag för interventioner och för att prioritera var resurser ska läggas. Katarina Kjellberg april 0 Katarina Kjellberg Resultattabell Slutrapporten Linjärt viktad kappa < 0,0 obetydlig (poor) 0, 0,0 svag (fair) 0, 0,0 måttlig (moderate) 0, 0,80 betydande (substantial) 0,8,00 så gott som perfekt (almost perfect) Method Risk level Inter-rater Intra-rater Validity QEC Back 0.9 0.98 0. Shoulder 0.8 0.8 0. Wrist 0.7 0.78 0.79 Neck 0.8 0.88 0.9 Total (with levels) 0. 0.8 0.9 Total (with levels) 0. 0. 0. HARM Total 0. 0.97 0. SI Left Hand 0.9 0.9 0. Right Hand 0.8 0. 0. The one that is higher 0.7 0.8 0.97 ART Left Hand 0.79 0.9 0.0 Right Hand 0. 0.8 0.9 OCRA Total 0.7 0. 0.7 AFS Arbetscykel 0.0 0.7 0.08 Arbetsställningar och -rörelser 0. 0.99 0.8 Handlingsutrymme 0.7 0.99 0.87 Arbetsinnehåll Upplärning/Kompetenskrav 0. 0. 0. Total bedömning Arbetscykeln styr 0.78 0. 0. AFS Sitt / Stå Nacke 0. 0. Rygg 0. 0.8 Axel/arm 0.0 0.9 Ben 0.0 0. Egen skattning Nacke 0.8 0.8 Höger skuldra 0.8 0.9 Vänster skuldra 0. 0.77 Höger arm/armbåge 0.9 0.8 Vänster arm/armbåge 0. 0.0 Höger hand/handled 0. 0.99 Vänster hand/handled 0.8 0.7 Ländrygg 0. 0. Helhetsrisk 0. 0.09 Results Reliability Linearly Weighted Kappa < 0.0 poor 0. 0.0 fair 0. 0.0 moderate 0. 0.80 substantial Method Risk level for Inter-rater Intra-rater Validity QEC Back 0.9 0.0 0. Shoulder 0. 0.8 0. Wrist 0.7 0.7 0.79 Neck 0.87 0.88 0.9 Total (with levels) 0. 0.8 0.7 Total (with levels) 0. 0. 0. HARM Total 0. 0.70 0. SI Left Hand 0.9 0.9 0. Right Hand 0.8 0. 0. The Highest Risk Hand 0.7 0. 0.0 ART Left Side 0.8 0. 0.0 Right Side 0. 0.8 0.9 OCRA Total 0.7 0.0 0. SWEA Tot Risk Posture and Movements 0. 0.0 0.8 Sitting / Standing.00.00 Neck 0. 0. Back 0. 0. Arm/Shoulder 0. 0. Leg 0.0 0. Own assessment Neck 0.7 0. Right Shoulder 0.8 0.0 Left Shoulder 0. 0.8 Left Arm/elbow 0. 0. Right Arm/elbow 0. 0.0 Right Hand/wrist 0. 0.0 Left Hand/wrist 0.8 0.8 Lower Back 0. 0. Total Risk 0. 0.

/0/0 HARM Reliability Arbetsställningar Nacke-skuldra Tid i belastande positioner: grön gul röd 0 0 0 0 >0% Inter-rater κ w = 0.8 Intra-rater κ w = 0. < 0.0 poor 0. 0.0 fair 0. 0.0 moderate 0. 0.80 substantial HARM Reliability Arbetsställningar Arm-handled Tid i belastande positioner: grön gul röd 0 0 0 0 >0% Inter-rater κ w = 0. Intra-rater κ w = 0. < 0.0 poor 0. 0.0 fair 0. 0.0 moderate 0. 0.80 substantial Observation Reliability Project experienced ergonomists were given: 0 video-recorded (- minutes) work tasks supermarket work meat cutting and packing engine assembly cleaning post sorting hairdressing. data of: the work task length, pause- and restsschedules, weights of handled goods, and the employees ratings of discomfort, work demands and control, were given for each task. HARM Total risk score HARM Total risk index (three risk levels) Mikael Forsman 0-0- 7 Inter-rater Reliability Repetition, Movements and Postures Method κ low high w QEC 0.7-0. Hand/wrist posture Hand/wrist repetition HARM 0. - 0. Hand/arm posture Force duration/repetition SI 0.0-0.0 Hand posture Force repetition ART 0.7-0. Hand/wrist posture Hand/arm repetition OCRA 0.0-0. Elbow posture Repetition SWEA 0.0-0. Leg posture/movements Neck posture/movements Reliability other studies in comparison with Method 0 Statistics presented with Cohen s kappa (κ), Kendall s coefficient of concordance (KCC), Intra-class correlation (ICC) and Weighted kappa (κ w ). Method Inter-observer Method 0 Reference reliability own assessment Own assessment 0. - 0.7 Left elbow Neck < 0.0 poor 0. 0.0 fair 0. 0.0 moderate 0. 0.80 substantial

/0/0 US championship 0 Short program 9 judges 7 pairs Scores:.8. Inter-rater κ w = 0.8 Ice-dance Varför ska vi mäta när det finns validerade observationsmetoder? Låg överensstämmelse mellan bedömare (inter-reliabilitet) vid bedömaning av positioner, rörelse och kraft! Olika resultat med olika metoder. Det är svårt att med observation få en entydig bedömning av ett arbetsmoments risk. Madison Chock Evan Bates 0 U.S. Champions oktober 0