Strategisk och ekonomisk plan åren 2012-2014

Strategisk och ekonomisk plan åren 2012-2014 Version 2011-06-07, utskick KF

Innehåll 1 Beslut i kommunfullmäktige 5 2 Utredningsuppdrag att hanteras av kommunstyrelsen 6 3 Förord 7 4 Kommunfullmäktiges visioner och strategiska områden 8 5 Inriktningar inom de strategiska områdena, kommunövergripande mål 9 5.1 Boende... 9 5.2 Livsmiljö... 9 5.3 Service och tillgänglighet... 10 5.4 Näringsliv... 10 5.5 Besökare... 11 5.6 Utbildning... 11 5.7 Kommunikation... 12 5.8 Kommunen som arbetsgivare... 12 6 Kommungemensam styrning 13 6.1 Styrande principer... 13 6.2 Struktur för styrning och uppföljning... 13 6.3 Styrmodell... 14 7 Omvärldsorientering 16 7.1 Samhällsekonomin... 16 7.2 Befolkningsutveckling... 17 7.3 Skatter och avgifter... 23 7.4 Kommunikationer... 24 7.5 Utbildningsnivå... 26 7.6 Näringsliv, företagande och arbete... 27 7.7 Bostäder... 29 7.8 Brottsutveckling... 30 7.9 Miljö och hälsa... 31 7.10 Regionen och omvärlden... 32 7.11 Kommunens personal... 32 8 Ekonomisk översikt och god ekonomisk hushållning 34 8.1 Resultat... 34 8.2 Balanskravsavstämning... 34 8.3 Verksamhetens nettokostnader... 34 8.4 Pensioner... 35 8.5 Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning... 35 8.6 Finansnetto... 37 8.7 Eget kapital... 37 8.8 Investeringar... 38 8.9 Likviditet och lån... 38 8.10 Soliditet... 38 8.11 Borgen... 38 3

8.12 Känslighetsanalys... 39 8.13 God ekonomisk hushållning... 39 9 Ekonomiska förutsättningar, nämndernas förutsättningar samt ekonomiska ramar 41 9.1 Driftramar... 41 9.2 Driftredovisning... 43 9.3 Investeringar... 45 9.4 Investeringsplan... 46 9.5 Kommunfullmäktige, revision samt valnämnd... 47 9.6 Kommunstyrelsen, överförmyndare, Västra Mälardalens Kommunalförbund samt Västra Mälardalens Myndighetsförbund.. 48 9.7 Barn- och utbildningsnämnden... 50 9.8 Fritids- och kulturnämnden... 55 9.9 Socialnämnden... 57 9.10 Tekniska nämnden... 62 10 Ekonomiska sammanställningar 66 10.1 Resultaträkning... 66 10.2 Kassaflödesanalys... 67 10.3 Balansräkning... 68 11 Förkortningar 69 4

Beslut i kommunfullmäktige 1 Beslut i kommunfullmäktige 1. Skattesatsen för år 2012 fastställs till oförändrade 21,74 kronor. 2. Kommunstyrelsen bemyndigas att för finansiering av i budgeten för år 2012 upptagna investeringar uppta följande långfristiga lån: Va-verksamhet 5 000 000 kronor Exploateringsverksamhet 5 000 000 kronor 3. Pensionsåtaganden redovisas enligt fullfondsmodellen. 4. Kommunstyrelsen ges rätt att besluta om kostpriset sedan Riksskatteverket fastställt nivån för år 2012. 5. Styrelsen och nämnderna ska senast i november månad 2011 upprätta måldokument för perioden och budget för år 2012 inom den ekonomiska ramen. Måldokument och budget ska anmälas till kommunfullmäktige i december månad 2011. 6. Förslag till taxor och avgifter för år 2012 ska föreläggas kommunfullmäktige för beslut i november månad 2011. Tekniska nämnden ska i samband med beslut om taxa för va-verksamheten särskilt redovisa hur 2012 års investeringar påverkar taxenivån för va-kollektivet. 7. Förslag till Strategisk och ekonomisk plan för åren 2012 2014 antas. 5

Utredningsuppdrag att hanteras av kommunstyrelsen 2 Utredningsuppdrag att hanteras av kommunstyrelsen Kommunstyrelsen ger kommunchefen följande uppdrag Konsekvenser av införandet av Dator på bordet. Lokalvården, organisation/driftform m m. Va-verksamheten, organisation/driftform. Ekonomikontoret, organsation och samordning. Möjligheter till samlad debitering av hyror, avgifter samt i vilken organisation. Principer för exploatering, t ex att Hällarna utgör ett samlat exploateringsområde (inklusive tomter, va, gator och vägar). Samla budgeten för bidrag till museér och större evenemang till samma organisatoriska enhet. Drift-/förvaltningsform för kommunens återstående fastigheter samt utvärdering av fördelning av fastigheter mellan kommunen och bolagen. Rutin för likviditetsplanering och investeringsuppföljning samt hantering av investeringsmedel. Möjlighet att förbättra kommunens likviditet genom att ABO lånar direkt mot kommunal borgen. Konsekvenser av att upphöra med kostnadskompensation fullt ut år 2013 för att skapa politiskt handlingsutrymme. Central eller lokal lönepott. Konsekvenser av etappvis införande av möjlighet till reservkraft, drift- och underhållskostnader samt påverkan i fastigheterna som berörs. Uppdraget ska redovisas senast 2011-09-30. Barn- och utbildningsförvaltningens framtida organisation och utveckling med hänsyn bl a till befolkningsutvecklingen. Uppdraget ska redovisas senast 2011-10-31. Kommunchefen får i uppdrag att upprätta tidsplan för ovanstående utredningsuppdrag. 6

Förord 3 Förord Kommunfullmäktige i Arboga beslutade 2007-02-22, 46, att kommunen ska arbeta efter ett nytt styrsystem som är målstyrt. Kommunfullmäktige fastställde visioner, strategiska områden och övergripande mål som grund för styrelsens och nämndernas arbete med verksamhetsplaner. De ekonomiska förutsättningarna för perioden bygger på Sveriges Kommuner och Landstings prognoser kring budgetförutsättningar. Styrelsens och nämndernas ekonomiska ramar för åren 2012 2014 baseras på 2011 års ramar förändrade med politiska prioriteringar samt med ekonomiska konsekvenser av redan fattade beslut m m. 7

Kommunfullmäktiges visioner och strategiska områden 4 Kommunfullmäktiges visioner och strategiska områden Följande visioner gäller för perioden 2012 2026: Arboga är en inspirerande plats för boende och besökare där den historiska och kulturella profilen är tydlig. Arbogabon är trygg, jämställd och jämlik och har stora möjligheter att utveckla sina idéer och intressen både i arbetet och på fritiden. Arboga kännetecknas av hög kompetens och kvalitet. Här finns en kreativ miljö och en god service byggd på nära samverkan mellan näringsliv, föreningar och samhälle. Kommunen har en stabil befolkningsutveckling med över 14 000 invånare år 2026. De strategiska områdena för perioden 2012-2014 är följande: Boende Livsmiljö Service och tillgänglighet Näringsliv Besökare Utbildning Kommunikation Kommunen som arbetsgivare 8

Inriktningar inom de strategiska områdena, kommunövergripande mål 5 Inriktningar inom de strategiska områdena, kommunövergripande mål 5.1 Boende Inriktning Arboga är en attraktiv kommun att bo i genom att bostadsbyggandet stimuleras. Detta bör ske genom att erbjuda en inspirerande mångfald av alternativa bostadsområden. Vi vill främja byggandet av nya bostäder för Arbogabor och nyinflyttade och skapa centralt belägna bostäder för seniorer. Stadsmiljön i centrum och utefter Arbogaån bevaras och upprustningen av de unika miljöerna fortsätter. Vi arbetar för ökad service till Arbogaborna utanför tätorten. Andelen outhyrda lägenheter i bostadsbeståndet i kommunen ska minska årligen. Kommunövergripande mål 2012 2014 I Arboga kommun skapas årligen alternativa boendeformer i varierande miljöer. Under planperioden antas nya planer omfattande totalt 120 lägenheter i flerfamiljshus eller villor. 5.2 Livsmiljö Inriktning Arboga är en trygg och säker kommun att leva i. Vi skapar en trygg miljö och förebygger brott. Vi verkar för att fler poliser placeras i Arboga och anlitar vid behov väktare för att öka tryggheten. Ett annat sätt att förebygga brott är att stärka de sociala nätverken för Arbogas befolkning. Arboga kommun har ingått en samverkansöverenskommelse med polismyndigheten i Västmanland i syfte att samordna resurserna för att effektivt minska brottsligheten och öka tryggheten. Årligen tas en handlingsplan fram som fastställs av det lokala brottsförebyggande rådet och utgör rådets verksamhetsplan. Arboga kännetecknas av en inspirerande livsmiljö. I Arboga ges alla tillgång till ett varierat utbud av fritids- och kulturaktiviteter genom ett fortsatt generöst kommunalt stöd till dessa verksamheter. Folkhälsoarbetet prioriteras. Ungdomars inflytande och ansvar utökas. I Arboga tar vi ett aktivt ansvar för en bra miljö och en hållbar utveckling. Fjärrvärme ska i ännu större utsträckning ersätta olja och el för uppvärmning. Den höga andelen biobränsle i fjärrvärmen bibehålles och bostadsuppvärmningen med förnyelsebara energislag uppmuntras. Arboga har ett bra samhällsklimat där jämställdhet präglar allt arbete. I Arboga ges ett gott stöd till utsatta och marginaliserade grupper. Socialförvaltningens förebyggande arbete på samhälls- och gruppnivå stärks, våldutsatta kvinnor stöds och kvinnojourens arbete uppmuntras. Miss- 9

Inriktningar inom de strategiska områdena, kommunövergripande mål brukarvården erbjuder flera kommunala öppenvårdsalternativ och barnperspektivet genomsyrar allt arbete. Flyktingmottagandet fortsätter i den omfattning som kommunen klarar och Arboga har ett väl fungerande integrationsarbete. Kommunens personal har kunskap i HBT- och genusfrågor. Kommunövergripande mål 2012 2014 På industriområdet mellan Arbogaån och järnvägen utefter Norra Ågatan är gatumiljön uppstädad och behovet av marksanering och miljöförbättrande åtgärder inom området klarlagd. Fritids- och kulturverksamheten bidrar till en god livsmiljö. Det kommunala trygghetssystemet är tillgängligt för alla. Ungdomars inflytande och ansvar utökas. Arbogaborna ska ha bra livskvalitet i livets alla skeden. 5.3 Service och tillgänglighet Inriktning Arboga är känt för trygghet och service för alla våra medborgare. Vi bygger trygghets- och serviceboende med möjlighet till både integritet och gemenskap. Tjänster och tillgänglighet är utvecklade för att underlätta vardagen. Möjligheten till vägledning och stöd i kontakten med vård och myndigheter är förbättrad. Alternativa driftsformer och konkurrensutsättning av kommunens verksamheter hanteras från fall till fall, som en naturlig del i kommunens olika beslutsprocesser. Kommunövergripande mål 2012 2014 Människor med funktionsnedsättning har tillgång till kommunens lokaler. Fler barn, unga, vuxna och äldre med behov av insatser har möjlighet att bo kvar hemma. Byggnation av ett nytt trygghetsboende ska genomföras. Barnomsorg på obekväma arbetstider erbjuds vid behov senast år 2012. 5.4 Näringsliv Inriktning Antalet arbetstillfällen i Arboga ökar. Detta skapas med en kombination av ett bra näringslivsklimat, genom goda relationer och en konstruktiv dialog mellan kommunen och våra företagare samt en kreativ miljö för nyföretagande och entreprenörskap. Vårt lokala näringsliv ges bästa 10

Inriktningar inom de strategiska områdena, kommunövergripande mål tänkbara förutsättningar att utvecklas. Arbogas centrum utvecklas till en än mer levande stadskärna. Genom aktiv marknadsföring av Arbogas kultur och historia bidrar vi till att utveckla turism och besöksnäringen, som en allt viktigare näringsgren för Arboga. Kommunövergripande mål 2012 2014 Arbetsmarknaden breddas så att Arboga årligen tillförs ett företag inom en ny bransch som inte fanns representerad år 2010. Arboga kommuns service till företagen förbättras årligen och Arboga är bland de 10 bästa i Stockholm Business Alliances (SBA) serviceundersökningar. Antalet nystartade och verksamma företag är minst 30 per år. Efter tre år ska överlevnadstiden för dessa vara högre än genomsnittet i länet. Antalet arbetstillfällen i Arboga ökar varje år. 5.5 Besökare Inriktning Genom en fortsatt satsning på en inspirerande miljö i all planering och byggnation och aktiv marknadsföring av Arbogas kultur och historia, bidrar vi till att utveckla turism och besöksnäringen. Speciellt viktigt blir det att se besökarna, som en kontaktpunkt för att ge information om Arboga och via gott värdskap påverka dem att återkomma till Arboga. Kommunövergripande mål 2012 2014 Antalet besökare ökar med minst 5 procent per år. 5.6 Utbildning Inriktning Arboga är känt för en bra skolmiljö. Arbetet med elever med behov av särskilt stöd prioriteras. Jämställdhet och jämlikhet är grundläggande värdeord i skolans arbete. Vasagymnasiet är attraktivt för våra ungdomar och programutbudet breddas t ex genom samarbete med närliggande gymnasier. Skolan samarbetar med näringslivet och inspirerar till ungt företagande och entreprenörskap. Kommunövergripande mål 2012 2014 Arbogas barn och elever upplever en god och trygg arbetsmiljö. 11

Inriktningar inom de strategiska områdena, kommunövergripande mål 5.7 Kommunikation Inriktning Arboga befäster positionen som knutpunkt för kollektivtrafik i närregionen både för buss och tåg. Turtätheten utökas och omfattar en större del av dygnet. Speciellt beaktas bra kommunikationer för arbets- och studiependlare. Kommunövergripande mål 2012 2014 Tågtrafiken till och från Arboga på Mälarbanan och Svealandsbanan ska uppgå till minst 15 tåg per vardag och järnvägsbana. 5.8 Kommunen som arbetsgivare Inriktning Arboga kommun är en attraktiv arbetsgivare med bra arbetsmiljö. För anställda i Arboga kommun är heltidsarbete en rättighet, deltidsarbete en möjlighet. Det innebär att den enskilde som önskar utökad arbetstid även kan erbjudas detta på annan arbetsplats i kommunen. Kommunövergripande mål 2012 2014 Arboga kommun är en attraktiv arbetsgivare. Arboga kommun ska eftersträva att alla anställda erbjuds önskad sysselsättningsgrad. Sjuktalet ska år 2012 understiga 22 dagar per anställd. 12

Kommungemensam styrning 6 Kommungemensam styrning 6.1 Styrande principer Styrningen ska kännetecknas av att alla i organisationen politiker, ledare och medarbetare tar ansvar för helheten i den kommunala verksamheten samt känner delaktighet och engagemang i styrprocessen. 6.2 Struktur för styrning och uppföljning Kommunfullmäktige styr framför allt med stöd av kommunstyrelsen och genom fastställande av Reglementen Strategisk och ekonomisk plan Policys Planer och program Bolagsordningar och ägardirektiv till de kommunala bolagen Förbundsordning för kommunalförbunden Direktiv i enskilda frågor Uppdrag Reglementen I reglementen reglerar kommunfullmäktige styrelsens och nämndernas uppgifter och ansvarsområden. Strategisk och ekonomisk plan Den strategiska och ekonomiska planen är kommunens långsiktiga styrdokument där visioner och övergripande mål för verksamheterna anges. Planen omfattar tre år och anger de ekonomiska ramarna för verksamheterna. Policys I policys beslutar kommunfullmäktige om intentionerna för viss verksamhet. Planer och program Kommunfullmäktige kan för ett visst område fastställa en plan eller ett program, innehållande långsiktiga inriktningar. Det gäller t ex översiktsplan, boendeplan m m. Bolagsordning och ägardirektiv Kommunfullmäktige fastställer i bolagsordning och ägardirektiv vad som ska gälla för bolagen. Bolagen ska bereda kommunfullmäktige tillfälle att ta ställning till frågor i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller som annars är av större vikt innan bolagen fattar beslut. 13

Kommungemensam styrning Förbundsordning för kommunalförbund Kommunfullmäktige reglerar genom förbundsordningen gränserna för förbundens verksamhet och ansvar. Direktiv i enskilda frågor Kommunfullmäktige kan också ge nämnderna direktiv i enskilda, specifika frågor. Uppdrag Kommunfullmäktige/kommunstyrelsen kan ge styrelsen och nämnderna uppdrag. 6.3 Styrmodell Mål- och ramstyrning Arboga kommun tillämpar mål- och ramstyrning. Syftet med styrmodellen är att genom delegering av besluten bättre anpassa verksamheten till det specifika behovet. Därigenom fås en mer situationsanpassad verksamhet samtidigt som verksamheten blir mer flexibel. Genom tät uppföljning och tydliga mål kan de politiska intentionerna uppfyllas med en effektivare verksamhet. I flerårsplanen fastställer kommunfullmäktige för mandatperioden kommungemensamma visioner och strategiska områden. Årligen fastställer kommunfullmäktige mål inom de strategiska områdena. Rollfördelning Politikernas främsta uppgift är att ange och besluta om vision, mål och inriktning för verksamheten samt fördela resurser. Förvaltningsorganisationen ska verkställa politikernas beslut samt följa upp och återrapportera till politiken. Uppföljning och prognos Uppföljning av ekonomin och redovisningar av verksamheternas arbete mot kommunfullmäktiges strategiska områden, ska rapporteras till kommunfullmäktige tre gånger per år. Respektive nämnd fattar beslut om dessa prognoser. I två av dessa, årsredovisning och delårsbokslut, ska även uppföljning av verksamheten redovisas. Dessutom sker redovisning av varje strategiskt område i samband med kommunfullmäktigesammanträdena en gång per år. Syftet med årsredovisningen och delårsrapporterna är en uppföljning av resultat och ställning för en given tidsperiod, en uppföljning av att verksamheten uppnår fastställda mål samt beslutsunderlag för fortsatt planering. 14

Kommungemensam styrning Prognoserna är underlag för kommunfullmäktige och kommunstyrelsen att följa verksamheten så de intentioner som politiskt fastställts uppnås. Uppkommer avvikelser mot mål eller tilldelade resurser som inte kan hanteras av nämnden ska detta rapporteras omgående till kommunstyrelsen. För att få en likvärdig hantering av styrelsens och nämndernas prognoser ska bedömningen som görs redovisa det förväntade resultat vid årets slut inkluderat planerade eller vidtagna åtgärder för att nå balans i ekonomin. Styrelsen och nämnderna ska vid varje sammanträde följa sin ekonomiska utveckling. Förvaltningarna ska till kommunstyrelseförvaltningen månatligen rapportera sin ekonomi. Redovisning sker månatligen från kommunstyrelseförvaltningen till kommunstyrelsen. Dessa uppgifter kan vara tjänstemannabehandlade för att kommunstyrelsen ska få en så aktuell bild som möjligt av kommunens ekonomiska utveckling. Styrelsen och nämnderna ska även inom sitt verksamhetsområde fastställa ett uppföljningssystem för att kunna följa verksamhet och ekonomi. Prognos ett redovisas efter april månads utgång och prognos två i samband med delårsrapporten efter augusti månads utgång. 15

Omvärldsorientering 7 Omvärldsorientering Omvärldsorienteringen speglar hur yttre omständigheter påverkar eller kan komma att påverka Arboga kommun. Faktorer som påverkar kommunen är utvecklingen i samhällsekonomin, befolkningsutveckling, vilka skatter och avgifter kommunen kan ta ut, kommunikationerna från och till Arboga, förändringar på arbetsmarknaden och i näringslivet, utbudet av bostäder, utbildningsnivån i kommunen, brottsutvecklingen i kommunen, befolkningens hälsa, hur regionen och den närmaste omvärlden utvecklas samt den resurs som är kommunens personal. Dessa faktorer kommenteras nedan. 7.1 Samhällsekonomin Under början av år 2011 har flera dramatiska händelser inträffat runt om i världen. Oron i Nordafrika har bland annat resulterat i kraftiga höjningar av oljepriserna. Tsunami och jordbävning i Japan har, förutom de mänskliga lidandena, även påverkat Japans ekonomi. Bedömningen är emellertid att världsekonomin påverkats i relativt liten omfattning av händelserna i Japan. Enligt SKL:s (Sveriges kommuner och landsting) bedömning befinner sig världsekonomin i en uthållig återhämtning och det blir några år med bra tillväxt i världen. BNP växer i världen med 4,5 procent under år 2011. Det är främst den snabba tillväxten i Asien som bidrar till BNP-tilläxten. I USA ser det ut som att återhämtningen kommit igång om än ovanligt svagt. Sysselsättningen har börjat öka och företagen har en bättre framtidstro än tidigare. Fortfarande finns dock problem på bostadsmarknaden och arbetslösheten är fortsatt hög. BNP-tillväxten i USA under år 2011 bedöms bli 3,2 procent. Länderna i norra Europa uppvisar en god fart i återhämtningen medan flera av länderna i södra Europa har stora ekonomiska problem. Här är tillväxten svag, skuldbördan och arbetslösheten hög. BNP-tillväxten inom EU-området bedöms bli 2,0 procent under år 2011. I Sverige är nu industriproduktionen på samma nivå som i början av år 2008 d v s innan finanskrisen. Den starka utvecklingen beror på en kraftig tillväxt av export och investeringar. Även hushållens konsumtionsutgifter har ökat påtagligt. Exporttillväxten ser ut att dämpas något under året medan den inhemska efterfrågans betydelse för tillväxten ökar. BNPtillväxten bedöms bli 4,8 procent i Sverige under år 2011. För kommuner och landsting beräknar SKL ett positivt resultat år 2011 på 15,4 mdkr, vilket är mer än två procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Redan år 2012 bedömer SKL att resultatet sjunker och inte längre motsvarar god ekonomisk hushållning. Bedömningen är att sektorn även på lång sikt inte klarar att uppnå en god ekonomisk hushållning. 16

Omvärldsorientering År 2035 bedömer SKL att det s k finansieringsgapet d v s skillnaden mellan resurser och behov är 13 kronor i kommunalskatt. Frågan hur välfärden ska finansieras på lite längre sikt är en fråga som kommer att bli mer och mer aktuell i en nära framtid. 7.2 Befolkningsutveckling År 1994 bodde drygt 14 600 invånare i kommunen. Sexton år senare har befolkningen minskat till ca 13 300 personer. Efter år 1998 har befolkningen minskat med i genomsnitt ca 80 personer per år bland annat till följd av arbetsplatsnedläggningar. Befolkningsminskningen har främst skett i Arboga tätort. År 2010 minskade befolkningen med 17 personer och den 31 december 2010 hade Arboga kommun 13 285 invånare. Befolkningsutveckling i Arboga 1990-2010 15 000 14 750 14 500 14 250 14 000 13 750 13 500 13 250 13 000 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 Figur 1: Befolkningsutveckling i Arboga 1990-2010. Källa: SCB De senaste fem åren har flyttningsnettot i genomsnitt varit plus ca 30 personer per år. År 2010 var flyttningsnettot positivt med 27 personer. Födelsenettot i kommunen är däremot fortfarande negativt. I mitten av 1990-talet föddes omkring 170 barn per år i kommunen men under den senare delen av 1990-talet har antalet födda barn varit färre än 150 per år. År 2010 föddes 119 barn. Kvinnorna i Arboga föder fler barn och i tidigare ålder än genomsnittet för riket. Att antalet födda barn trots detta minskar kan förklaras av att befolkningen i familjebildande ålder minskat i Arboga kommun. År 2010 avled 167 personer i Arboga, vilket innebär ett negativt födelsenetto på 48 personer. Kommunen har en stor andel äldre befolkning. Drygt 20 procent av befolkningen har uppnått pensionsåldern (se figur 2). 17

Omvärldsorientering Arboga kommun Riket Figur 2: Befolkningspyramid för Arboga kommun och riket år 2010. Källa: SCB. Befolkningsprognos fram till år 2026 Nedan visas befolkningsutvecklingen för barn och äldre i Arboga. Befolkningsutveckling 1-5 år i Arboga samt prognos 2011-2026, mål 14 000 år 2020-2026, oförändrad och minskning -50 1000 950 900 850 800 750 700 650 600 550 500 OBS Bruten axel 1995 1997 1-5 år 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019 2021 2023 Figur 3: Befolkningsutveckling 1-5 år i Arboga samt prognos 2011-2026, mål 14 000 år 2020-2026, oförändrad och minskning -50 år. Det fanns vid utgången av år 2010 617 barn som är mellan 1-5 år i Arboga kommun. Enligt prognosen med antagande om en oförändrad befolkningstillväxt år 2026 kommer antalet barn 1-5 år att öka med två procent fram till år 2014. År 2026 har däremot antalet barn ökat med 20 procent jämfört med år 2010. 2025 18

Omvärldsorientering Befolkningsutveckling 6-15 år i Arboga samt prognos 2011-2026, mål 14 000 år 2020-2026, oförändrad och minskning -50 1900 1850 1800 1750 1700 1650 1600 1550 1500 1450 1400 1350 1300 OBS Bruten axel 1995 1997 1999 2001 6-15 år 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019 2021 2023 2025 Figur 4: Befolkningsutveckling 6-15 år i Arboga samt prognos 2011-2026, mål 14 000 år 2020-2026, oförändrad och minskning -50 år. I åldern 6-15 år fanns vid utgången av år 2010 1 486 barn. Antalet barn i den åldersgruppen beräknas minska med tre procent fram till år 2014. År 2026 har antalet barn ökat med två procent jämfört med år 2010. Befolkningsutveckling16-18 år i Arboga samt prognos 2011-2026, mål 14 000 år 2020-2026, oförändrad och minskning -50 600 550 500 450 400 350 300 OBS Bruten axel 1995 1997 16-18 år 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019 2021 2023 2025 Figur 5: Befolkningsutveckling 16-18 år i Arboga samt prognos 2011-2026, mål 14 000 år 2020-2026, oförändrad och minskning -50 år. Antalet ungdomar i gymnasieåldern är vid utgången av år 2010 549 och beräknas minska med 16 procent fram till år 2014. På längre sikt, fram till år 2026, förväntas antalet ungdomar minska med 20 procent jämfört med år 2010. 19

Omvärldsorientering Befolkningsutveckling 65-79 år i Arboga samt prognos 2011-2026, mål 14 000 år 2020-2026, oförändrad och minskning -50 2800 2750 2700 2650 2600 2550 2500 2450 2400 2350 2300 2250 2200 2150 2100 2050 2000 1950 1900 1850 1800 OBS Bruten axel 1995 1997 1999 2001 65-79 år 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019 2021 2023 2025 Figur 6: Befolkningsutveckling 65-79 år i Arboga samt prognos 2011-2026, mål 14 000 år 2020-2026, oförändrad och minskning -50 år. Befolkningen mellan 65-79 år är en stor åldersgrupp och beräknas öka med omkring 13 procent fram till år 2014. Efter år 2016 minskar antalet i åldersgruppen igen och fram till år 2026 har åldersgruppen ökat med fyra procent jämfört med år 2010. Befolkningsutveckling 80-w år i Arboga samt prognos 2011-2026, mål 14 000 år 2020-2026, oförändrad och minskning -50 1300 1250 1200 1150 1100 1050 1000 950 900 850 800 750 700 OBS Bruten axel 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013 2015 2017 2019 2021 2023 2025 20 80-w år Figur 7: Befolkningsutveckling 80-w år i Arboga samt prognos 2011-2026, mål 14 000 år 2020-2026, oförändrad och minskning -50 år. Befolkningen över 80 år minskar något fram till år 2014 för att sedan till år 2026 ha ökat med 47 procent jämfört med år 2010.

Omvärldsorientering En prognos med målfolkmängd 14 000 invånare år 2026 innebär en befolkningsökning med omkring 70 personer per år. För att visionen ska bli verklighet krävs en ökad inflyttning till kommunen. Fördelat på olika åldersklasser innebär det att antalet barn inom barnomsorgen bedöms öka med 32 procent fram till år 2026. Antalet barn i åldern 6-15 år beräknas öka med 10 procent medan ungdomarna i gymnasieåldern beräknas minska med 16 procent. Antalet invånare över 80 år beräknas öka med sex procent till år 2026. Antalet invånare mellan 65-79 år beräknas öka med 47 procent. Se även tabellen nedan. Ålder Målfolkmängd Oförändrad totalbefolkning 2010-12-31 1-5 år 32% 20% 617 6-15 år 10% 2% 1 486 16-18 år -16% -20% 549 65-79 år 6% 4% 2276 80 år - w 47% 31% 876 Tabell 1: Procentuell förändring av befolkningen fram till år 2026 enligt prognosalternativen målfolkmängd 14000 år 2020-2026 och oförändrad totalbefolkning. I diagrammen visas befolkningen 0-19 år i ettårsklasser vid utgången av år 2010 samt en prognos för år 2026. Prognosen grundas på en oförändrad totalbefolkning från år 2010 om 13 285 invånare även år 2026. Nedan följer diagram över befolkningen i ettårsklasser för barn och äldre vid utgången av år 2010 och för år 2026, som är slutet av visionsperioden. 250 200 150 100 50 Befolkning 0-19 år i ettårsklasser år 2010 0 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 Ålder Figur 8: Befolkning 0-19 år i ettårsklasser år 2010. 21

Omvärldsorientering Befolkning 0-19 år i ettårsklasser år 2026, prognos oförändrad befolkning 250 200 150 100 50 0 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 Ålder Figur 9: Befolkning 0-19 år i ettårsklasser år 2026, prognos oförändrad befolkning. Befolkning år 2010 65-95 år 250 200 150 100 50 0 65 67 69 71 73 75 77 79 81 83 85 87 89 91 93 95 Ålder Figur 10: Befolkning 65-95 år i ettårsklasser år 2010. Befolkning år 2026 i ettårsklasser 65-99 år, prognos oförändrad befolkning 200 150 100 50 0 65 67 69 71 73 75 77 79 81 83 85 87 89 91 93 95 97 Ålder Figur 11: Befolkning 65-95 år i ettårsklasser år 2026, prognos oförändrad befolkning. 22

Omvärldsorientering 7.3 Skatter och avgifter Skatter Arboga kommun har år 2010 något lägre kommunalskatt än kommunerna Köping och Kungsör medan de tre större städerna Västerås, Eskilstuna och Örebro har allra lägst skatt i regionen (se figur 12). Eskilstuna har inför år 2010 sänkt landstingsskatten medan kommunalskatten ökat något. Skattesatsen för Arboga kommun år 2011 är oförändrad. Kommunalskatt inkomstår 2011 30,88 0,14 10,5 32,05 32,57 32,61 32,71 32,77 0,15 0,22 0,37 0,3 0,23 10,68 10,17 10,5 10,5 10,5 20,24 21,22 22,18 21,74 21,91 22,04 Västerås Örebro Eskilstuna Arboga Kungsör Köping Figur 12: Skattesats per kommun år 2011. Kommunal Landsting Begravningsavg Avgifter Värme, vatten och avlopp, el och renhållning tillhör de nödvändiga nyttigheterna i alla bostadshus. Kostnaden för dem utgör i genomsnitt drygt en tredjedel av den totala boendekostnaden för flerbostadshus. Den största utgiftsposten svarar uppvärmningen för. Medelkostnaden år 2010 för fjärrvärme var för riket 144,20 kr/kvm. En jämförelse med några kommuner i regionen visar att det är skillnader i taxenivåerna för flerbostadshus mellan kommunerna (se figur 13). Västerås har år 2010 den fjärde lägsta avgiftskostnaden i hela riket med en totalkostnad på 226,54 kr/kvm år. Arboga kommun hamnar på plats 137 (167 år 2009) av Sveriges 290 kommuner med en total avgiftskostnad på 296,74 kr/kvm (301,54 kr/kvm år 2009). 23

Omvärldsorientering 350 Kostnad år 2010 för avfall, VA, el och fjärrvärme i kr/kvm inkl moms 300 Kr/kvm 250 200 150 106,32 100,7 129,47 143,28 152,1 147,61 100 50 0 75,98 73,31 75,98 75,98 93,2 75,98 22,98 43,16 45,38 30,9 50,94 56,36 21,26 17,72 21,83 15,45 17,72 17,72 Västerås Köping Eskilstuna Örebro Arboga Kungsör Avfall VA El Fjärrvärme Figur 13: Kostnad för avfall, VA, el och fjärrvärme i flerbostadshus i regionen år 2010. Källa: Nils Holgersson avgiftsrapport. Förändring av kostnad kr/kvm för avfall, VA, el och fjärrvärme mellan 2009 och 2010 Fjärrvärme El VA Avfall Arboga Kungsör Örebro Eskilstuna Köping Västerås -15-10 -5 0 5 10 15 kostnad kr/kvm Figur 14: Förändring av kostnad för avfall, VA, el och fjärrvärme i regionen mellan åren 2009-2010. Källa: Nils Holgersson avgiftsrapport. Ökningen mellan år 2009 och år 2010 i regionen beror på både en ökning av elkostnaden och en ökning av fjärrvärmekostnaden. 7.4 Kommunikationer Arboga kommuns utvecklingspotential tar sitt avstamp i det strategiska läget mitt i västra Mälardalsregionen. Kommunikationerna har förbättrats rejält sedan 1990-talet vilket möjliggjort en ökad pendling till närliggande arbetsmarknader och högskoleorter. Järnvägslinjerna Mälarbanan och Svealandsbanan trafikerar Arboga och tillsammans med vägarna E18 och E20 skapar de en mycket god tillgänglighet till den omgivande regionen. 24

Omvärldsorientering På Svelandsbanan avgår 11 tåg från Arboga mot Eskilstuna/Stockholm medan antalet ankommande tåg är 13. Det innebär ungefär varannan timmes trafik förutom i arbetspendlingstid morgon och kväll då antalet avgångar är något fler. Från december 2009 körs flertalet turer mellan Arboga och Eskilstuna med en lillpendel. Det innebär ett byte i Eskilstuna för resenärer mellan Stockholm och Arboga vilket är en försämring för resenärerna. På Mälarbanan är det timmestrafik under dagen då det avgår 15 tåg från Örebro mot Stockholm medan det åt motsatt håll avgår 18 tåg. Enligt Arboga kommuns årliga resanderäkning var det i genomsnitt 753 avstigande och 694 påstigande per dag på tågen under år 2010. Idag trafikerar SJ tågtrafiken på Mälarbanan och Svealandsbanan. Möjligheterna att påverka utbudet är små då SJ drivs på kommersiella villkor och endast kör den trafik de finner lönsam. Ett nytt samverkansavtal mellan SJ och MÄLAB, anpassat till avregleringen av järnvägstrafiken som nu är genomförd, gäller från och med juni 2010. Det nya avtalet innebär att det inte finns något reglerat minimiutbud av trafik, likaså har MÄLAB:s restriktion att inte medverka till konkurrerande trafik försvunnit. Avtalet gäller till december 2016. Avregleringen av järnvägen ger möjlighet för fler tågoperatörer att köra tåg i Mälardalen och kan därmed bidra till ökad konkurrens. Det skapar dock osäkerhet om utbudet i det framtida trafiksystemet. Tillköp av tågtrafik för att säkerställa den regionala tågtrafiken kan därmed bli en nödvändighet. MÄLAB arbetar för närvarande med utredningar om framtidens behov av tågtrafik både på Mälarbanan och på Svealandsbanan. För den framtida samhällsutvecklingen, speciellt för regionförstoring och en omställning till ett miljöanpassat transportsystem, är tågtrafiken avgörande, såväl för arbets- och studiependling som för fritidsresor. Regeringen beslutade nyligen om införandet av ny kollektivtrafiklag som träder i kraft 1 januari 2012. Trafikhuvudmännen försvinner och regionala kollektivtrafikmyndigheter ska bildas i varje län. Västmanlands kommuner och landsting (VKL) arbetar med en utredning om hur en sådan myndighet ska se ut i Västmanland. Som komplement till tågtrafiken finns busstrafik som körs av Västmanlands lokaltrafik AB (VL) som gemensamt ägs av landstinget och kommunerna i Västmanland. Sedan år 2008 finns ett nytt avtal mellan ägarna där kommunen svarar för den lokala busstrafiken inom kommungränsen och landstinget svarar för den regionala trafiken, det vill säga resor mellan två eller flera kommunhuvudorter. VL planerar för en utbyggd busstrafik i länet genom så kallade stomlinjer som ska trafikera den snabbaste resvägen mellan två kommunhuvudorter. Nuvarande ekonomiska förutsättningar hos bolaget har gjort att det råder oklarheter i när 25

Omvärldsorientering utbyggnaden av stomlinjetrafiken i KAK-regionen kommer till stånd. Arboga kommun arbetar för att få till en utökad satsning på stomlinjetrafik även över länsgräns, framförallt mellan Arboga och Örebro och mellan Arboga och Lindesberg. För att alla kommuninvånare bekvämt ska kunna nå Arboga tätorts serviceutbud har kompletteringar med anropsstyrd trafik införts från kommunens större tätorter, Medåker och Götlunda, in till Arboga tätort. För boende på landsbygd utanför linjesträckning finns kompletteringstrafik som ger möjlighet att två gånger per vecka göra en tur- och returresa till Arboga tätort. I Arboga tätort bedrivs anropsstyrd tätortstrafik som kan nyttjas måndag till lördag mellan klockan 09.00-15.30. Arboga kommun är med i EU-projektet Mer Koll, där bland annat Länstrafiken Mälardalen och kommunerna i regionen deltar. I KAK syftar delprojektet Starka stråk till att utreda om det finns möjlighet att samordna olika kollektivtrafikslag, exempelvis linjetrafik och skolskjutstrafik, på ett effektivare sätt och för att möjliggöra för en bättre kollektivtrafikförsörjning. Länstrafiken Mälardalen har presenterat ett förslag som kommer att arbetas vidare med. Förslaget visar att det med en bättre anpassning mellan skolornas och linjetrafikens tider skulle gå att ta bort flera särskilda skolturer och därmed spara in på flera fordon. Ett förslag har därför tagits fram baserat på ändrade skoltider, ändrade körvägar och avgångstider. 7.5 Utbildningsnivå En bra förskola, grundskola och gymnasieskola är viktigt för kommunens attraktivitet som studie- och boendeort. I Arboga kommun finns tretton förskolor varav elva i Arboga tätort, en i Medåker och en i Götlunda. En av förskolorna i Arboga tätort drivs i enskild regi i form av ett föräldrakooperativ. Antalet barn i förskolan kommer att vara i stort sett oförändrat för att sedan öka med 20 procent mot slutet av prognosperioden fram till år 2026, förutsatt att inflyttningen och barnafödandet inte ökar. I kommunen finns sju grundskolor varav fem i Arboga tätort, en i Medåker och en i Götlunda. Förskoleklasser och fritidshem finns på alla grundskolor utom Stureskolan som är en 6-9-skola. Andelen elever i förskoleklasser och grundskola väntas minska något i början av prognosperioden. Vid periodens slut år 2026 har elevantalet ökat med två procent sedan prognosstarten. På Gäddgårdsskolan finns särskola som omfattar grundsärskola och träningsskola samt fritidshem som omfattar hela skolgången från 1-9 samt ett frivilligt 10:e år. I Arboga finns två gymnasieskolor varav en är ett yrkesgymnasium med inriktning mot praktiska utbildningar. Andelen elever i gymnasieålder kommer att minska från dagens omkring 550 till omkring 440 år 2026, 26

Omvärldsorientering motsvarande 20 procent. Från och med höstterminen 2008 infördes frisök till gymnasieskolan vilket innebär att elever får söka fritt till valfri skola. Utbildning på högre nivå erbjuds på Högskolecentrum där flera högskolor och universitet har distanskurser. Utbildningsnivån i Arboga är något lägre än genomsnittet i riket när det gäller eftergymnasial utbildning (se tabell 2). Omkring en fjärdedel av kommunens invånare i åldern 25-64 år har en eftergymnasial utbildning i jämförelse med 37 procent för riket som helhet. Andelen högutbildade är högre bland kvinnorna än bland männen. Befolkning 25-64 år Antal Förgymnasial utbildning Kortare än 9 år 9 år Högst 2 år Gymnasial utbildning 3 år Kortare än 3 år Eftergymnasial utbildning Minst 3 år Uppgift saknas Riket 4 856 477 5 % 10 % 27 % 19 % 15 % 22 % 2 % Arboga 6 488 4 % 11 % 34 % 22 % 13 % 13 % 1 % Tabell 2. Utbildningsnivån i Arboga kommun respektive riket år 2009. Källa: SCB 7.6 Näringsliv, företagande och arbete Antalet arbetstillfällen som nås inom ett visst restidsavstånd är ett mått på arbetsmarknadens storlek för kommunens befolkning. Arboga kommun har en mycket stor arbetsmarknad, inom 30 minuters restid nås en arbetsmarknad med ungefär 190 000 arbetstillfällen och inom 60 minuter nås närmare 290 000 arbetstillfällen. Arboga har en stor in- och utpendling. Antalet boende i Arboga med förvärvsarbete är fler än antalet arbetstillfällen. Antalet sysselsättningstillfällen i kommunen uppgick år 2009 till 5 185. Dagligen pendlar närmare 1 680 personer, eller 32 procent av antalet arbetstillfällen i Arboga, in till Arboga från andra kommuner för att arbeta. Den största inpendlingen kommer från Köping varifrån sju procent pendlar in till Arboga för att förvärvsarbeta. Från Örebro pendlar sex procent och från Kungsör fem procent in för att förvärvsarbeta i Arboga. Antalet förvärvsarbetande som bor i Arboga kommun (16-64 år) uppgick år 2008 till 5 586 personer. 2 081 personer eller drygt 37 procent av dessa arbetspendlar ut till andra kommuner. Knappt 12 procent arbetar i Köping och sju procent arbetar i Örebro. Inpendlingen till Arboga har ökat de senaste åren. Utpendlingen minskar mellan åren 2008 och 2009. Mellan åren 1996 och 2009 ökade antalet utpendlare med över 50 procent 27

Omvärldsorientering (se figur15). 2500 2000 1500 1000 500 0 1990 1991 In- och utpendling till och från Arboga 1990-2009 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 Figur 15: Antal in- och utpendlare till och från Arboga 1990-2009. Källa: SCB. Utpendling Inpendling Den ökade utpendlingen kan förklaras av att antalet arbetstillfällen i Arboga har minskat de senaste 15 åren. År 1990 fanns totalt 7 806 arbetstillfällen, en minskning med 2 621 arbetstillfällen eller 34 procent fram till år 2009 då antalet arbetstillfällen var 5 185. Framförallt är det arbetstillfällen inom tillverkningsindustrin som har minskat drastiskt, från 3 514 arbetstillfällen år 1990 till 1 291 arbetstillfällen år 2008. Efter år 2002 har däremot antalet arbetstillfällen totalt sett varit relativt oförändrade (se figur 16). 2009 Antal arbetstillfällen 1990-2009 (dagbefolkning) efter näringsgren och totalt 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 Tillverkning och utvinning Offentlig förvaltning mm Handel och kommunikationer Finans vht, media o företagstjänstr Byggverksamhet Pers och kulturella tjänster Övrigt Totalt Figur 16: Antal arbetstillfällen (dagbefolkning) 1990-2009 efter näringsgren och totalt. Källa: SCB. Offentlig förvaltning sysselsätter flest antal personer i kommunen, 1 660 personer år 2009. Kommunen är den största arbetsgivaren med närmare 1 000 tillsvidareanställda. 28

Omvärldsorientering Arbetsmarknaden i Arboga är relativt könssegregerad. Närmare 75 procent av antalet sysselsatta inom offentlig sektor är kvinnor, medan majoriteten av antalet sysselsatta inom privat sektor, som exempelvis tillverkning och utvinning, är män (se figur 17). Förvärvsarbetande dagbefolkning år 2009 efter kön och näringsgren Övrigt Offentlig förvaltning mm Pers och kulturella tjänster Finans vht, media o företagstjänstr Män Kvinnor Handel, hotell och kommunikationer Byggverksamhet Tillverkning och utvinning 0 500 1000 1500 2000 Figur 17: Förvärvsarbetande dagbefolkning år 2009 efter kön och näringsgren. Källa: SCB. Totalt finns 971 aktiva företag i kommunen, vilket är en ökning från föregående år med 48 företag. Närmare två tredjedelar av företagen är enmansföretag och omkring nio av tio företag har färre än tio anställda. Detta anses positivt ur näringslivssynpunkt då det främst är i mindre företag som nyanställningar sker. Näringslivet blir också mindre sårbart med flera små företag än några få stora. Sju företag har mer än 50 anställda och kommunens största företag har över 700 anställda. Mellan åren 2005 och 2010 har i genomsnitt närmare 60 företag per år nyregistrerats i Arboga kommun. År 2010 startades det 75 företag. I april 2011 var 3,3 procent av befolkningen i åldern 16-64 år öppet arbetssökande. I riket som helhet var andelen öppet arbetssökande 3,2 procent. 7.7 Bostäder Boendeplanen för åren 2011-2012 är reviderad med avseende på faktauppgifter. Under år 2011 kommer en ny Boendeplan för mandatperioden att tas fram. Syftet med planen är att ge en samlad bild av bostadssituationen i Arboga, bostadsbehov nu och i framtiden men också visa pågående och möjliga utbyggnadsområden. 29

Omvärldsorientering I Arboga har det inte byggts särskilt många bostäder sedan i början av 1990- talet och efter år 1995 har bostadsproduktionen i stort sett stannat av. Under år 2009 färdigställdes fyra småhus och under år 2008 färdigställdes tre småhus. Under år 2007 färdigställdes 11 småhus i Arboga kommun samt 23 lägenheter (55+ -boende) i det centralt belägna Örtagården. Efterfrågan på ett centralt beläget boende kvarstår. Hinder att övervinna är dock att få fram planer i tillräcklig utsträckning samt, trots den osäkra befolkningsutvecklingen och de höga produktionskostnaderna, våga satsa på att bygga nytt. Seniorbostäder i Arboga AB, SeBo, har fått i uppdrag att ta fram förslag på nybyggnation av fler seniorbostäder. Det finns också ett behov av fler småhustomter i kommunen. I december 2010 hade kommunen 30 byggklara tomter i Arboga stad, tre tomter i Götlunda och fem tomter i Medåker, klara för försäljning. 19 av tomterna ligger i Säbylundsområdet. Antalet äldre ökar och därmed behovet av väl fungerande bostäder och bostadsområden. Arboga kommun har idag fem särskilda boenden för äldre med totalt 212 platser, där personal finns tillgänglig dygnet runt. Därtill är behovet stort av att förbättra tillgängligheten, både för äldre och funktionshindrade, i det befintliga bostadsbeståndet. 7.8 Brottsutveckling Det totala antalet brott år 2010 var fyra procent lägre än antalet rapporterade brott för år 2009. Brottsutvecklingen har förändrats vilket bl a innebär att andelen misshandelsbrott utomhus ökat under år 2010. Misshandelsbrotten sker ofta i samband med alkoholkonsumtion. Även brott såsom stöld, rån, snatteri och tillgreppsbrott har ökat. Noteras bör att till snatteribrotten hör även bensinsmitningar som står för hälften av snatteribrotten. Narkotikabrotten uppvisar också en fortsatt liten ökning. I kommunen bedrivs brottsförebyggande arbete av Brottsförebyggande rådet (BRÅ). Rådets syfte är att bidra till att förebygga brott och därmed öka tryggheten för invånarna i Arboga. I rådets arbetsgrupp finns förutom kommunstyrelsens presidium samt kommunchefen, representanter från kommunala förvaltningar, närpolisen, svensk handel samt företagarna i Arboga. 30

Omvärldsorientering 200 Brottsutvecklinen i Arboga kommun åren 2007-2010 (Perioden januari-november) 180 160 140 120 100 173 87 99 105 92 115 107 103 135 128 115 112 151 137 96 148 137 107 137 131 167 156 153 146 133 135 127 133 130 129 122 110 160 159 147 141 139 109 109 99 128 130 117 2007 2008 2009 2010 80 71 72 80 60 40 52 20 0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Figur 17: Brottsutvecklingen i Arboga åren 2007-2010. Källa: Polisen i Västmanland. 7.9 Miljö och hälsa Ett Välfärdsbokslut för Arboga kommun har arbetats fram för år 2010 som innehåller kommunrapporten, Liv och Hälsa ung i Västmanland, som utkommer vartannat år. En översyn av indikatorerna i välfärdsbokslutet har genomförts. Välfärdsbokslutet är en beskrivning av det allmänna hälsotillståndet hos befolkningen i kommunen och bygger på de för kommunen fem prioriterade målområdena: delaktighet och inflytande i samhället, ekonomiska och sociala förutsättningar, barns och ungas uppväxtvillkor, hälsa i arbetslivet samt miljöer och produkter. Under år 2009 arbetades en Energi- och klimatstrategi fram för Arboga kommun. Energi- och klimatstrategin syftar till att lokalt visa vilket ansvar Arboga kommun vill ta för att energieffektivisera och minska utsläppen av växthusgaser de närmaste åren. Utifrån en inventering av energiläget och befintliga utsläpp av växthusgaser har övergripande mål, strategier och åtgärder, som bidrar till att minska Arboga kommuns bidrag till klimatpåverkan, tagits fram. I strategin redovisas också hur en uppföljning ska ske. Energi- och klimatstrategin ska även utgöra kommunens energiplan. Den tidigare energiplanen i Arboga kommun antogs av kommunfullmäktige år 1981 men ersätts nu av Energi- och klimatstrategin. 31

Omvärldsorientering 7.10 Regionen och omvärlden Arboga kommun ingår i ett mellankommunalt samarbete, Västra Mälardalens Kommunalförbund, tillsammans med kommunerna Köping och Kungsör. Förbundet ansvarar för medlemskommunernas räddningstjänst, fastighetsrenhållning och lönehantering samt behov av kompetens inom upphandling, beredskap och PUL. Under år 2011 överförs ansvaret för bostadsanpassningsbidrag samt parkeringstillstånd till förbundet. Kommunen ingår i ett femårigt regionalt näringslivssamarbete inom Stockholm Business Alliance (SBA) tillsammans med drygt 40 andra kommuner. Utvecklingen i Arboga påverkas inte bara av vad som beslutas på lokal nivå utan i stor utsträckning också av vad som händer i omvärlden. I Arbogas fall handlar det om vad som sker i regionfrågan och Stockholm- Mälardalsregionen men också vad som sker på en global nivå exempelvis vad gäller den ekonomiska utvecklingen, klimatförändringar eller omstrukturering av stora arbetsplatser. Stockholm-Mälardalsregionen som omfattas av länen Stockholm, Uppsala, Södermanland, Örebro och Västmanland har haft en stark tillväxt på senare år, både ekonomiskt och befolkningsmässigt. Här bor tre miljoner människor, vilket motsvarar en tredjedel av Sveriges befolkning. Enligt långtidsutredningen Fördel Stockholm-Mälardalsregionen förväntas befolkningen öka med 600 000-800 000 invånare fram till år 2030. De trender som finns idag talar för en fortsatt regionförstoring, inte bara inom länet utan även mot Örebro och Södermanland, där delar av dessa län i allra högsta grad tillhör den regionala arbetsmarknaden. De relativt höga bostadspriserna i Västerås och Örebro kombinerat med bra pendlingsförbindelser mot Västerås, Eskilstuna, Örebro och Stockholm kan, tillsammans med den prognostiserade befolkningsökningen i Stockholm- Mälardalsregionen, innebära en ökad efterfrågan på bostäder i kommunen. 7.11 Kommunens personal Vid utgången av år 2010 fanns 967 tillsvidareanställda i kommunen. Personalkostnaderna för år 2010 uppgick till ca 415 mkr inklusive arvoden och pålägg för arbetsgivaravgifter m m. Sjukfrånvaron för år 2010 var 17,3 dagar (18,5 dagar år 2009). Det är främst långtidssjukfrånvaron som minskat. Korttidssjukfrånvaron har däremot ökat något. Antal pensionsavgångar kommer att stiga under de närmaste åren. Under den kommande tioårsperioden kommer 25 procent (254 personer) av kommunens anställda att gå i pension om avgången sker vid 65 års ålder. 32

Omvärldsorientering Vid barn- och utbildningsförvaltningen avgår 97 personer och vid socialförvaltningen 84 personer. Flera personer än beräknat avgår med pension före 65 års ålder. År 2010 (2009) beräknades 19 (19) personer avgå men det slutliga antalet blev 28 (33) personer som avgick med pension före 65 års ålder. 33

Ekonomisk översikt och god ekonomisk hushållning 8 Ekonomisk översikt och god ekonomisk hushållning 8.1 Resultat För år 2012 budgeteras ett resultat uppgående till 249 tkr vilket motsvarar 0 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. För åren 2013 och 2014 uppgår det budgeterade resultatet till 548 tkr respektive 1 244 tkr motsvarande 0,1 procent samt 0,2 procent. Arboga kommun har som långsiktigt mål att budgetera ett resultat uppgående till minst 1 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. 8.2 Balanskravsavstämning Det lagstadgade balanskravet innebär att årets intäkter ska överstiga årets kostnader. Realisationsvinster ska frånräknas resultatet vid avstämning om balanskravet uppnåtts. Kommunfullmäktige har fattat beslut i samband med boksluten för åren 2006, 2008 och 2010 att överskotten kan komma att användas för oväntade kostnadsökningar eller intäktsminskningar, som leder till underskott. Under de senaste fem åren har följande resultat redovisats efter justering för realisationsvinster. Årets resultat enligt balanskravet År Mkr 2006 15,3 2007-1,7 2008 2,1 2009-1,0 2010 16,4 TOTALT 31,1 8.3 Verksamhetens nettokostnader Kommunfullmäktiges, kommunstyrelsens samt nämndernas ramar för år 2012 jämfört med år 2011 har reducerats med totalt 1 105 tkr. Socialnämnden har undantagits från reducering och har tillförts 1 000 tkr. Orsaken är de ökande kostnaderna för försörjningsstöd. Ramarna har även justerats för indexberäkningar motsvarande 2 280 tkr. Nettokostnadernas andel av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning visar hur stor andel av skatteintäkterna som tas i anspråk för den löpande verksamheten. År 2010 uppgick verksamhetens nettokostnad till 102,2 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning. Om prognosen håller för år 2011 kommer 103,6 procent av 34