Vilda gräs ger perenna sädesslag en utveckling mot hållbara odlingssystem?



Relevanta dokument
NordGens Miljösamordningsgrupp 2011

Inger Åhman Inst. för växtförädling Alnarp. Havrebladlusresistens från vildkorn till odlat korn utveckling av växtmaterial under mer än 25 år

Evolution och coevolution i bondens förädling. En filosofisk betraktelse

Plantprat Resistens mot bladlöss i korn och vete. Inger Åhman et al. SLU

Växtodlingskonferens Brunnby

Forskningsområdet i Sverige och utlandet, idag och i framtiden. Per Hofvander, Lund, 11 November 2015

Virus i förändrat klimat risker och motåtgärder. Anders Kvarnheden Institutionen för växtbiologi

Offentligt engagemang i växtförädling i Sverige och grannländer

Möjligheter med GMO. Jens Sundström

I huvudet på en växtförädlare

Odling av baljväxter för ett hållbart jordbruk

Stora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan. Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi

Orientering om reglerna för hantering av GMO och GMM. Per Bergman Institutionen för Växtbiologi och skogsgenetik, SLU

Allt började långt tidigare!

Roland von Bothmer Svalbard Global Seed Vault SLU och NordGen

"Framtida produktionsmöjligheter inom de gröna näringarna".

Mat, klimat och miljö en titt i kristallkulan

Resistensförädling i stort och smått

Resistens mot fruktträdskräfta i äpple

för svensk och nordisk marknad

GMO eller inte GMO? Nya tekniker sätter lagstiftningen på prov. Konventionell växtförädling

Förädling av spannmål viktiga egenskaper testas i nya försök

Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter

Ekologisk odling av gamla stråsädessorter - avkastning och kvalitet Eva Johansson Växtens produktkvalitet, Växtförädling, SLU, Alnarp SLU EkoForsk

Möjligheter och problem anpassning av grödor och odlingssystem

Inger Åhman Inst. för växtförädling BLADLUS/RÖDSOTVIRUS- RESISTENS I HÖSTVETE BLADFLÄCKSJUKE- RESISTENS I KORN

Vi skapar ett livskraftigt lantbruk

Modern växtbioteknik. så kan den bidra till bättre miljö och ökad hållbarhet

Genetik II. Jessica Abbott

Utveckling för Lantmännens växtförädling

Sorter, sortutveckling och bevarande. Begreppet bevarandesort.

Globala aspekter på den husdjursgenetiska mångfalden och. Harriet Falck Rehn harriet.falck

Kristofer Vamling. bioscience explained Vol 3 No 2. Nya verktyg till modern växtförädling A C. Plant Science Sverige AB Svalöv

Mat till miljarder. - därför kan du vara stolt över att vara lantbrukare i Sverige

Genetisk modifiering av skogsträd - produktion av gröna kemikalier från skogsråvara

FAKTABLAD. Så här får vi maten att räcka till alla!

Forskning för ökad baljväxtodling i Europa

VADDÅ EKO? Ekologiskt, vad innebär det? Och hur kontrolleras det?

KAPITEL 10 SPANNMÅL. h) Med brutet ris i nr förstås bitar av korn vars längd inte överstiger tre fjärdedelar av hela kornets genomsnittliga

växtförädling i Sverige och i Norden KSLA den 20 april 2012

Trädgård på naturens villkor

Tadzjikistan. Support to Seed Industry Development in the Republic of Tajikistan. Anna Berlin Sveakonferensen

PROV 6 Bioteknik. 1. Hur klona gener med hjälp av plasmider?

Hur mycket vatten behöver vi till växtodling?

Vattenhushållning i odlingslandskapet en förutsättning för odling. Ingrid Wesström SLU, Institution för mark och miljö

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Hur ser framtiden ut? Ingrid Öborn

Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter

Utnyttjande i praktisk växtförädling SUFs sommarmöte 4 juni 2019

DNA- analyser kan användas för att

Vikten av svensk växtförädling och Lantmännens strategi för inlicensiering av sorter

COMMUNITY SUPPORTED AGRICULTURE { Stackvallens Andelsjordbruk }

Baljväxter en förutsättning för framtidens hållbara jordbruk?

Saltå sortiment 2014

PROV 6 Bioteknik. 1. Hur klona gener med hjälp av plasmider?

Moderna verktyg i hybridförädlingen

Effektivt och uthålligt ekologiskt jordbruk.

Formulär för redovisning av avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade högre växter

Förädling och genbevarande två sidor av samma mynt

Kostguide vid läckande tarm

Lektion nr 3 Matens resa

Evolution, del 3: Arter och artbildning. Jessica Abbott Forskare Evolutionär Ekologi

Sanningar och myter Genmodifiering, förädling, GMO många benämningar på samma sak?

Syntesrapport över projektet Hög och uthållig biomassaproduktion från salix: integrering av molekylärgenetik, ekofysiologi och växtförädling (SAMBA),

Hållbar Grönsaksodling - klimatcertifiering enligt den svenska modellen Enar Magnusson, Findus Grönsaker

Eng Wide LM-Lantbruk. Brunnby Tina Henriksson, höstveteförädlare Lantmännen Lantbruk

Projektet består av fem delar som speglar hela värdekedjan från jord och odling till bakning, matlagning och konsumtion.

Effekter av packning på avkastning

MATENS KLIMATPÅVERKAN

Förändringar i ogräsfloran kan uppstå genom..

Ansökan om marknadsgodkännande av den genetiskt modifierade sojabönan DAS (EFSA- NL )

Antal brukningsenheter med nötkreatur (1000 tal) (Källa SCB, SJV) mjölkbönder med kor producerar 3 milj ton

Växtförädling med avseende på bladmögelresistens i potatis

Totalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta.

Virusförande bladlöss i potatis, oljeväxter och stråsäd risk för lusskador 2019? Anders Kvarnheden Institutionen för växtbiologi

Så upphandlar du klimatsmart Elin Röös Institutionen för energi och teknik Centrum för ekologisk produktion och konsumtion, EPOK SLU, Uppsala

Delredovisning 2014 U Carlson-Nilsson et al

Bioteknikens roll i livsmedelsproduktionen

Genmodifierade växter framtidens oljeråvaror. Li-Hua Zhu, Professor Inst. för växtförädling Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) Alnarp

Genmodifierade Träd. Vilka möjligheter erbjuder gentekniken?

Djurmaterialets betydelse i ekologisk grisproduktion

Swedish Infrastructure for Ecosystem Science

Länken mellan Europeisk växtförädling och svenskt lantbruk. Ola Sixtensson

SOLMACC. Ekologiska bönder visar vägen mot ett klimatvänligt jordbruk

Ekologisk spannmålsodling på Rådde gård Januari 2009 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad

De nya äppelsorterna produceras nu och är salufärdiga hösten Våra nya ÄPPLEN. Produktion:

Fruktträdskräfta (European canker) Fruktträdskräfta: en utmaning för äppelträd och forskare. Svampen skadar även frukt under lagring

Biologisk och termisk utsädesbehandling

Proteinskiftet ur ett Lantmännen perspektiv

Unga röster om eko. Lärarhandledning åk 4-8. På naturskyddsforeningen.se/skola hittar du allt material!

SE plantor öppnar för nya möjligheter. Zygotisk embryogenes Somatisk embryogenes. m f. Förädling av barrträd. Fröplantag. Test.

Bibliografiska uppgifter för Allelopati - användbart vid bekämpning av renkavle?

Hundens evolution och domesticering. Mija Jansson

Skrivning för biolog- och molekylärbiologlinjen, genetik 5p.

Åsa Grimberg. bioscience explained Vol 8 No 1. Växtförädlarens verktygslåda genom tiderna. Avdelningen för växtförädling P.O. Box 101, SE Alnarp

Köper människor mer ekologiskt om det finns ett större utbud?

Landskrona en Fairtrade City. - En liten folder om det stora arbetet med att skapa en rättvisare värld

Konsten att övertala bönder att odla blommor

Hållbar Grönsaksodling enligt Findus LISA-koncept och klimatcertifiering enligt svensk modell Enar Magnusson, Findus Lantbruksavdeln

Matens klimatpåverkan

Transkript:

Vilda gräs ger perenna sädesslag en utveckling mot hållbara odlingssystem? Anna Westerbergh Institutionen för växtbiologi, Uppsala BioCentrum, Sveriges lantbruksuniversitet, Linnécentrum för växtbiologi i Uppsala Anna.Westerbergh@slu.se

Hur kan vilda växter nyttjas för utveckling av nya grödor? Perennialism - vild majs (teosinte) Biotisk stress - vete 01 Abiotisk stress - korn Perenialism - korn Perennialism - vete

Förändringar i klimat och väder Temperaturökning Ökad nederbörd vinter Årsmedeltemperatur (ºC) Förlängd växtsäsong sommar 05 085 Ökad/minskad nederbörd

Vilda gräs ger perenna sädesslag en utveckling mot hållbara och klimatsmarta odlingssystem? - Anpassade till förändringar i klimat och väder - Ökad kolinlagring - Mindre näringsläckage och utsläpp av växthusgaser - Minskad störning på de goda mirkroorganismerna (bakterier och mikrosvampar) i jorden - Minskade energikostnader och användning av fossila bränslen Perenn vild kornsläkting Hordeum bulbosum Perenna vetehybrider (Thinopyrum spp. x wheat) Kernza ( wheatgrass ) Thinopyrum intermedium

Stragegi I. - Hybridisering mellan vild perenn och domesticerad annuell X H. bulbosum Hybrid korsas med korn höstkorn/vårkorn Perenn vild kornsläkting barley - Hordeum bulbosum ( knylkorn ) Introgressions-linjer (ILs) med Hordeum bulbosum segment Houben and Pickering, 009

Utvärdering av ILs mellan Hordeum bulbosum och korn Egenskaper: - Perenna: återtillväxt :a året - Agronomiska: avkastning - Icke-domesticerade: drösning - Fysiologiska: vernalisering/köldvila - Näringsinnehåll: protein Lovande ILs korsas för sammanslagning av olika bulbosum segment för ökad perennialitet hos avkommeplantor

Strategi II. - Domesticering av perenna vilda släktingar Hordeum bulbosum H. euclaston H. capense 4x x Modifierad från von Bothmer (1995)

Strategi II. - Domesticering av perenna vilda släktingar Vilda egenskaper H. euclaston H. capense btr1, btr ( brittle ) - kromosom 3 - korsbefruktare - osynkroniserad blomning - anpassad till annan dagslängd perenna: - stark vegetativ tillväxt - färre frön

Stragegi I. - Hybridisering mellan vild perenn och domesticerad annuell Shuwen Wang - Brödvete (6x, 4 krom.) x Thinopyrum elongatum (x, 14) (Triticum aestivum) - Brödvete (6x) x Th. intermedium (6x, 4) - Brödvete (6x) x Th. ponticum (10x, 70) Perenna vetehybrider (Thinopyrum spp. x wheat) - Durumvete (4X, 8) x Th. intermedium (6x) (T. turgidum ssp. durum)

Utvärdering av hybrider mellan vete och Thinopyrum Genotyp och miljö samspel: - fältförsök i olika jordar i Sverige -..och olika platser i världen (Australien, Italien, Kanada, Kina, USA, Sverige) Egenskaper: - Perenna: återtillväxt :a året - Agronomiska: avkastning - Icke-domesticerade: drösning - Fysiologiska: vernalisering/köldvila - Näringsinnehåll - Resistens: svampsjukdomar fortsatta korsningar, selektion Shuwen Wang - Brödvete (6x, 4 krom.) x Thinopyrum elongatum (x, 14) (Triticum aestivum) - Brödvete (6x) x Th. intermedium (6x, 4) - Brödvete (6x) x Th. ponticum (10x, 70) - Durumvete (4X, 8) x (T. turgidum ssp. durum) AABBXX (6x) eller AABBDDXX (8x) Th. intermedium (6x)

Strategi II. - Domesticering av perenna vilda släktingar Genotyp och miljö samspel: - fältförsök i olika jordar Lee DeHaan hybrid hybrid Kernza ( wheatgrass ) Thinopyrum intermedium Kernza

Andra potentiella perenna sädesslag 3 regioner i genomet för perennialitet homologa med vilda perenna ris- och sorghum-släktingar Westerbergh & Doebley - TAG 004 Stan Cox

Vilda gräs ger perenna sädesslag en utveckling mot hållbara och klimatsmarta odlingssystem? - Anpassade till förändringar i klimat och väder - Ökad kolinlagring - Mindre näringsläckage och utsläpp av växthusgaser - Minskad störning på de goda mirkroorganismerna (bakterier och mikrosvampar) i jorden - Minskade energikostnader och användning av fossila bränslen Perenn vild kornsläkting Hordeum bulbosum Perenna vetehybrider (Thinopyrum spp. x wheat) Kernza ( wheatgrass ) Thinopyrum intermedium

Vilda gräs ger perenna sädesslag en utveckling mot hållbara och klimatsmarta odlingssystem? Ylva & Kjell Sjelin Perenn vild kornsläkting Hordeum bulbosum - Anpassade till förändringar i klimat och väder? - Ökad kolinlagring Tack till - Mindre näringsläckage och utsläpp av växthusgaser Kollegor inom och utanför SLU, Land Institute, KS, USA - Minskad störning på de goda mirkroorganismerna (bakterier Formas: och Ekologisk mikrosvampar) produktion i jorden och konsumtion - Minskade energikostnader SLU och användning av fossila bränslen Formas Lantmännen: Effektiva och hållbara produktionssystem,...och Alla Er här idag Perenna vetehybrider (Thinopyrum spp. x wheat) AgResource, SLU Kernza ( wheatgrass ) Thinopyrum intermedium

Så blev och blir vilda växter till odlade grödor Lokal förädling (småbönder) Samlare tid Domesticering <1 000 år sedan Deltagande förädling För-förädling & Systematisk förädling <00 år sedan

Identifiering och nyttjande av vilda egenskaper och gener Wheat För-förädling Egenskaper som gått förlorade under evolutionen av våra grödor: - Tolerans mot abiotisk stress (värme, kyla, torka, vattenmättnad) - Resistens/tolerans mot biotisk stress (patogener, skadedjur) - Kvalitetsegenskaper (näringsinnehåll, smak) - Perenn livsform

Domesticering av våra grödor 6 000 9 000 5000 Bördiga halvmånen i Mellanöstern 10 000-1 000 8 000 10 000

Domesticering av våra grödor 6 000 9 000 5000 10 000-1 000 8 000 10 000

Ursprung enkelt eller multipelt majs, kakao, bomull (4x), bönor, chilepeppar, squash solros, blåbär potatis, sötpotatis, kassava, Phaseolus bönor quinoa, jordnöt, bomull (4x), chilepeppar, squash sallad, kål havre sorghum, hirs, afrikanskt ris, melon, kaffe vete, korn, råg, ärtor, linser, lin bomull (x) ris (indica) ris (japonica), hampa, sojböna, te taro, banan, mango, kokosnöt

Tidig spridning majs, kakao, bomull (4x), bönor, chilepeppar, squash solros, blåbär potatis, sötpotatis, kassava, Phaseolus bönor quinoa, jordnöt, bomull (4x), chilepeppar, squash sallad, kål havre sorghum, hirs, afrikanskt ris, melon, kaffe vete, korn, råg, ärtor, linser, lin bomull (x) ris (indica) taro, banan, mango, kokosnöt ris, hampa, sojböna, te

Gemensamma morfologiska förändringar - domesticeringssyndromet Wheat Barley Ingen fröspridning Större frukter, sädeskorn och rotknölar Förändring av blomställning

Apical dominans Gemensamma morfologiska förändringar Barley

Gemensamma morfologiska förändringar Barley Från perenn till annuell livsform majs korn

Gemensamma fysiologiska förändringar - ingen frövila - självpollinering - synkroniserad blomning - blomning och fröproduktion anpassad till dagslängden kortdagsväxter i tropikerna, långdagsväxter i tempererade områden

Minskning av genetisk diversitet - flaskhalseffekten Sällsynta alleler Vilda släktingar domesticering spridning förädling gröda

Enstaka genetiska förändringar som ett resultat av domesticeringen Större frukter fw. bocal Förändring av blomställning till kompakt kålhuvud Ingen fröspridning Btr1, Btr Apical dominans tb1 Review: Doebey et al. (006) in Cell 17: 1309-131

Medan andra morfologiska förändringar orsakas av förändringar Barley i ett flertal gener. Från perenn till annuell livsform Westerbergh and Doebley - TAG 004

Genetiska skillnader mellan annuella och perenna släktingar till majs (teosinte) Westerbergh & Doebley - Evolution 00 Westerbergh & Doebley - TAG 004 Lauter, Gustus, Westerbergh & Doebley - Genetics 004

Genetiska skillnader mellan annuella och perenna släktingar till majs Chr 1 Chr Chr 3 Chr 4 Chr 5 BNL5.6 UMC157 UMC11 UMC9 BNL5.59 NPI39 BNL8.45 UMC53 BNL7.49c UMC6 UMC134 UMCb UMC3 UMC11 PHI0-004a UMC9 UMC4b NPI114b UMC18a UMC13a PHI0-075 BNL5.46 NPI386 NPI18 UMC4a UMC156 UMC19 UMC104a BNL8.33 BNL6.5 UMC90 UMC7a UMC83b BNL7.71 Quantitative trait loci (QTL) som kontrollerar perenn livsform hos teosinte UMC5a UMC17 UMC3a UMC83a UMC7b TB1 PHI0-0005 UMC1 UMC60 UMC15 NPI41 UMC36 UMC16 UMC111 UMC54 UMC108 NPI581a BNL6.3 NPI45a UMCa UMC104b Chr 6 Chr 7 Chr 8 Chr 9 Chr 10 BNL6.9 UMC59 PHI0-0581a NPI114a PHI10-0005 UMC113a UMC81 BNL3.04 UMC65 UMC113b UMC1 UMC46 UMC38 BNL15.40 UMC5b UMC110 BNL14.07 BNL9.11 PHI0-004b BNL9.44 UMC95 BNL5.09 BNL14.8 UMC94b BNL7.49b UMC130 UMC18b UMC49b UMC64 = Ortologa regioner hos ris och sorghum UMC13 UMC6 Maximum-likelihood position for QTL UMC91 UMC35 1-LOD likelihood interval for traits: RHIZ LO-TL EL-ST TH-RO NO-TL NO-SB SL-TL WT-ST -LOD likelihood interval UMC1a NPI45b UMC16b UMC117 UMC7a Scale 10 cm BNL10.13 BNL7.49a Westerbergh and Doebley - TAG 004

Vilda växter för anpassning till klimatförändringar Resistens mot vetedvärgvirus hos vilda vetesläktingar Nygren, Shad, Kvarnheden, Westerbergh - PLOS ONE 014 Jim Nygren Tolerans mott torkstress Vildkorn - kornets anfader - Hordeum spontaneum Bedada, Westerbergh et al. - Heredity 014 Girma Bedada Bedada, Westerbergh et al.- BMC Genomics 014

Vattenmättnadstolerans Kjell & Ylva Sjelins gård, Vattholma, Uppsala Vattenmättnad Icke-vattenmättnad

Variation i respons Vildkorn Kornsorter enstaka flesta icke-vattenmättnad vattenmättnad icke-vattenmättnad vattenmättnad många Norrländsk kornsort Sameri, Lerceteau-Köhler, Gyllenstrand, Westerbergh (014)

Sökandet efter QTLs för vattenmättnadstolerans Vildkorn Kornsort X 1:a avkommegenerationen (F 1 ) :a avkommegenerationen (dubbla haploider)

Sökandet efter QTLs för vattenmättnadstolerans 1H H 3H Chrom 4H 0.0 0.5.7 11.7 15. 18.0 0. 3.7 4. 7.0 7.5 9.7 31.9 3.4 34.1 34.6 35.7 36.8 37.3 40.1 41.8 43.5 45.7 48.5 49.0 49.5 50.6 51.7 53.4 55.6 56.1 56.6 57.1 61.8 6.3 66.4 66.9 67.4 68.5 69.0 73.1 74. 74.7 fr-grn_r15a 0.0 0.5 4.0 6.8 8.5 9.0 1.5 16.6 17.1 17.6 19.3 19.8 3.9 4.4 4.9 7.1 8. 9.3 30.4 30.9 31.4 31.9 33.0 33.5 34.0 34.5 36.7 37. 37.7 38. 38.7 41.5 43.7 46.5 47.0 47.5 48.0 49.1 50.8 51.9 53.6 55.3 57.0 57.5 58.0 60. 60.7 6.9 63.4 65.1 65.6 66.1 67. 67.7 69.4 71.1 7. 73.3 73.8 75.5 77. 78.3 g-%gl_ra g-%gl_r1b fr-%gl_ra fr-%gl_r3a fr-ln_rb 0.0 0.5. 3.3 6.1 7.8 11.3 13.5 14.6 19.3 19.8 0.3 0.8 1.3 1.8.3 4.0 5.7 6. 6.7 7. 8.3 8.8 31.0 31.5 3.0 3.5 33.0 33.5 37.0 40.5 41.6 45.1 46.8 47.3 49.0 50.1 51.8 5.3 53.4 53.9 54.4 56.6 57.1 59.3 60.4 60.9 61.4 6.5 65.3 69.4 69.9 74.0 76.8 77.3 79.5 81.7 78.8 8.9 Sameri, Lerceteau-Köhler, Gyllenstrand, Westerbergh (014) Greenhouse - % green leaves Field recovery - grain number Field seedling - % green leaves Greenhouse - leaf number Field recovery - % green leaves Greenhouse shoot dry weight Field recovery - leaf number Field recovery- tiller number fr-%gl_r3b fr-%gl_r3c g-ln_r1b g-ln_ra 0.0 1.7 5. 6.3 9.8 10.9 11.4 11.9 13.0 17.7 18.8.9 5.7 6. 8.4 8.9 9.4 9.9 30.4 30.9 31.4 3.5 33.6 35.8 37.5 38.0 39.1 39.6 40.1 40.6 41.1 43.9 44.4 47. 48.3 50.5 51.0 5.1 5.6 54.8 56.5 57.6 59.8 6.0 63.1 66.6 67.7 g-sdw_r3b favorable genes from wild barley f-%gl_r3a fr-%gl_rb fr-%gl_r3d fr-ln_rc fr-tn_r3a

Utveckling av robusta perenna sädesslag för anpassning till klimatförändringar X H. bulbosum höstkorn Introgressions-linjer med Hordeum bulbosum segment Perennial wild barley - Hordeum bulbosum Johnston et al. 009 Houben and Pickering, 009

Swedish University of Agricultural Sciences perennial barley and perennial wheat Modifierad från http://www.csu.edu.au/research/grahamcentre/conferences_workshops/perennial_grains/pdfs/13%0fengyi%0hu.pdf

Ökad kunskap om böndernas kassavaodling genom att kombinera molekylära genetiska markörer och intervjuer med bönderna Böndernas önskemål? Odling av lokalasorter? Adoption of nya förädlade sorter? Westerbergh, Hoang, Tran, Ngo, Le, Vu, Lundquist, - Proceeding of the Agricultural Research for Development Conference: Innovations and Incentives, Uppsala, Sweden 01 Kizito, Rönnberg-Wästljung, Egwang, Gullberg, Fregene,Westerbergh - Hereditas 007 Kizito, Chiwona-Karltun, Egwang, Fregene,Westerbergh - Genetica 006 Kizito, Bua, Fregene, Egwang, Gullberg, Westerbergh - Euphytica 005

Interdiciplinär forskning Intervjuer namn på odlade sorter urprung morfologisk beskrivning ändamål föda, foder, stärkelse, biobränsle önskade egenskaper odlingsmetoder Fältobservationer Molekylära markörer genetisk bar code genetisk diver

För-förädling växtförädling Utveckling av nya sorter med förbättrade egenskaper som högre avkastning, högre näringsinnehåll, resistens mot sjukdomar och insekter, bättre anpassade till klimatförändringar etc. Modern växtförädling använder sig av molekylära genetiska metoder (markör-baserad selektion), eller transformering (insättning av enstaka gener) eller modifiering av gener Korsning av utvalda genotyper Selektion av avkommeplantor med önskvärda egenskaper baserat på både fenotypisk utvärdering (fältförsök) och genetiska markörer On-farm testing Ny sort på marknaden

Traditionell förädling Kassava-mosaik-virus X Korsning av utvalda genotyper friska sjuka/infekterade Selektion av avkommeplantor med önskvärda egenskaper baserat på fenotypisk utvärdering (fältförsök)

Markör-baserad selektion Hypotetisk genetisk markör: CTGACCTAA X Korsning av utvalda genotyper Genetisk markör: CTGACCTAA - Även multipla markörer ATTGACCTAA Selektion av avkommeplantor med önskvärda egenskaper baserat på både fenotypisk utvärdering (fältförsök) och genetiska markörer

Genetisk modifiering En gen - CTGACCTAA - -Modifiering av gener - -Transformering/insättning av enstaka gener, t.ex -Bt-grödor (Bacillus thurengiensis) insektsresistens -Roundup-ready-grödor- (bakterie) resistens mot ogräsbekämpningsmedel - Golden rice (påsklilja+bakterie), betakaroten -Bladmögeltolerans hos potatis (vild släkting) ATTGACCTAA CTGACCTAA Korsning av modifierade genotyper/fenotyper