Brukares kunskap Brukarinflytande - för en evidensbaserad praktik 2011-03-03 Henrik D Ragnevi, Nationell Samverkan för Psykisk hälsa Sonny Wåhlstedt, Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa Elisabeth Beijer, FoU i Väst/GR
Utan brukarens bidrag kan inga evidensbaserade insatser förekomma. (Topor och Denhov 2008)
Idag Dialoger Framväxt NSPH Exempel på former Erfarenheter av former Värdet av att mötas Möjliga stötestenar Grupparbete och enskilt arbete eftermiddag
Vad tänker ni om representantens möjlighet att påverka? Har ni varit med om något liknande? Hur skulle du reagera om du var i hans situation?
Bakgrund NSPH Ett antal allvarliga händelser Miltonsatsningen 2004 2006 Kommuner och landsting skeptiska Halvtidskoll på projekten December 2006 Ambition och ansvar 1 betydande förslag
Milton Vara dialogpartner till Socialstyrelsen i myndighetens särskilda uppdrag att följa och stödja utvecklingen av socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens insatser på området.
Fortsättning Mars 2007 medel till NSPH Från NU!-projekt till enhet 2009 Kompetensmedel 2009 ett steg till 2010 med från ruta 1
Kampanjen (H)järnkoll Regeringen anser att det är viktigt att med nationellt övergripande och brett attityduppdrag för att genom ökade kunskaper och förändrade attityder motverka fördomar, diskriminering och stigmatisering och därmed främja respekten för människor med psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning.
Beslut Regeringen beslutar att ge Myndigheten för handikappolitisk samordning (Handisam) i uppdrag att i nära samarbete med Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa (NSPH) utforma och driva ett riksomfattande program för att öka kunskapen om och förändra attityder till personer med psykisk sjukdom och psykisk funktionsnedsättning.
Mediekampanjen Målet för mediekampanjen är att nå ut till en bred allmänhet och skapa ett offentligt samtal om attityder och beteende i frågor som rör psykisk ohälsa. Under 2010 och 2011 genomförs två nationella mediekampanjer per år, en under våren och en under hösten. Kampanjstart 3 Maj
Exempel på fördomar 25 procent kan inte tänka sig att arbeta tillsammans med någon som har en psykisk sjukdom. 20 procent skulle inte bjuda in någon till sitt hem om han eller hon visste att personen led av en psykisk sjukdom. 61 procent anser att de flesta personer som en gång varit patienter på en psykiatrisk klinik inte är pålitliga barnvakter.
Utbildning/påverkan Attitydambassadörerna är bärare av kampanjens budskap och kan genom att berätta om sig själva, sina erfarenheter och behov bidra till att ge en bild av hur det är att leva med en psykisk sjukdom och ett psykiskt funktionshinder. Forskning visar entydigt att en direkt och personlig kontakt med människor med psykisk funktionsnedsättning är ett av de mest kraftfulla sätten att förändra och förbättra attityder.
Ambassadör som utbildare Utgångspunkten är att den organisation/verksamhet som beställer attitydambassadörernas arbete också medverkar till finansiering av insatsen. Attityduppdraget står för utbildningen av attitydambassadörer, fortbildning och framtagande av utbildningsmoduler.
Lokal mobilisering Erfarenheter från andra kampanjer och resultat från forskningen visar att attityder förändras mest effektivt när man kombinerar uppmärksamheten från den nationella medieexponeringen med ett lokalt uthålligt påverkansarbete. Målet för attityduppdragets satsning på mobilisering är att genom lokala och regionala aktiviteter skapa mötesplatser mellan personer som har erfarenhet av psykisk ohälsa och de som inte har det.
NSPH i Göteborg Aktivitetshusets vänner Anorexi / Bulimiföreningen i Göteborg Attention i Göteborg Autism- och Aspergerföreningen FUSiG utbrända / stressutsatta Gyllenkroken Göteborgsfontänen IBIS OCD-föreningen Ananke RSMH Livet RSMH Näckrosen RFHL Göteborg SPES SPIV X-Cons Ångestsyndromsällskapet
Pågående aktiviteter Skolor (grund, gymnasie, journalist) Ungdomspartier Moderpartier Folkhälsoplanerare Medier Konferenser/seminarier Utbildningar/Västkompetens Polismyndigheten VG Utställning Psykets historia Högskolan Vänersborg SV
Västkompetens ett inflytandeprojekt NSPHIG medverkar i styrgrupp och som utbildare under den kommande utbildningssatsningen (Västkompetens) för baspersonal inom socialtjänst och hälso- och sjukvården i Göteborg och kranskommuner. Egen utbildningsmodul Nivå 2 Uppföljning av satsningen kommer att utvärderas genom brukarrevision. NSPHiG bildar gemensamma utbildningsteam på både Nivå1 och 2 med Evidens.
Metoder för brukarsamverkan Studiecirkeln Din egen makt kommer att erbjudas NSPH:s medlems-organisationer och deras studieförbund. Studiematerialet trycks i bokform och cirkelledarseminarier genomförs i samarbete med studieförbunden. Studiematerialet kan också fungera som verksamhet inom psykiatri och kommunal vård
Med- starkare-röst-cirkel är en konkret och kreativ utbildningsverkstad där både brukares, närståendes och professionens kunskap och engagemang kan växa. Utbildningen ska kunna genomföras som studiecirkel, folkhögskolekurs eller i seminarieform. Studier kan med fördel integreras i verksamheter
Uppdaterad info från PBAföreningar Bilda brukarbibliotek Information/föreläsning i verksamheten Öppna för brukarrevisioner Gemensam planering av verksamhet för aktivering och aktiviteter vad är det? Gör en plan 4 i varje grupp
Vad kan samarbetet ge? Bättre förståelse i vården om behoven Bättre vård mindre rundgång Snabbare återhämtning och ett självständigare liv Stärka patienten/brukaren
Psykiatrisamordningens betydelse Kom att fungera som en dörröppnare för ett ökat inflytande för patienter, brukare och anhöriga. Blev det konkreta uttrycket för den förändrade människosyn som återspeglas i bla. kognitiv psykoterapi och case management.
Reflektioner frågor?
Individnivå Organisationsnivå Systemnivå
Exempel på former Uppgift: Kom på exempel på metoder för brukarinflytande på en organisations- och systemnivå Idéer under dialogen: Nya uppdrag till utvecklingsenheterna mailas ut till berörda brukarorganisationer som får ta ställning till om man vill medverka, genomförandeplaner, intervjuer med brukare, brukarmöten, enkäter, ställa frågor efter utredning, nätverksmöten, funktionshinderråd, brukarmöten daglig verksamhet, brukarråd boende, fokusgrupper, brukarrevision, synpunktshantering, tidig delaktighet, medverka i budgetplanering, referensgrupper inför beslut, Pictostat (?), att organisationerna leder möten, plan för samarbete/samverkan med brukarorganisationer, utvärderingssystemet UIV, delta i forskning, studiecirklar, frukostmöten.
Exempel på former Patient-, brukar och närståenderåd Samverkansgrupper Arbetsgrupper Fokusgrupper Gemensamma projekt Coacher/mentorer med egen erfarenhet Anställning av personer med erfarenhet av psykisk ohälsa Representanter i ledningsgrupper med flera Medverkan i budgetarbete Medverkan i utbildning av vårdpersonal Medverkan i utredningar och remissvar Alternativutredningar
Fortsättning former Rådslag och framtidsverkstäder Paneler/hearings Medborgarpaneler Dialogcafé Brukarstyrda och anhörigstyrda verksamheter Brukarrevision brukare och anhöriga utvärderar Enkäter Manifestationer och demonstrationer Lobbying och uppvaktning av makthavare Skriva debattartiklar eller insändare Bloggar och forum på Internet Från Med starkare röst
Erfarenheter av former Vad tror ni kvinnan på bilden tänker? Vilka begränsningar finns i den form av inflytande som erbjudits henne?
Individnivå Vad innebär brukarinflytande på individnivå?
Individnivå Lyssna - Att bli lyssnad på Samarbete Involvera närstående/hantera balansen närstående individ profession/nätverk Kartläggning Information Individualiserade insatser Plan Uppföljning
Värdet av att mötas Kvalitet och service Effektivitet Jämlikhet Förståelse Återhämtning Demokrati och delaktighet (ur Påverka beroendevården där du bor!)
Möjliga stötestenar på vägen Politikerna kommer inte till bordet Oklara spelregler Brist på gemensam förståelse av vad inflytande innebär Ingen ersättning för mötestid eller förlorad arbetsinkomst Dåligt stöd från kommuner och landsting Spel för gallerierna Representanterna känner sig i underläge Det blir för många privata utläggningar (ur Påverka beroendevården där du bor!)
Att arbeta evidensbaserat innebär att Man som vårdarbetare är tvungen att ta sina egna och sina kollegers erfarenheter på allvar Aktivt vända sig till varje enskilde patient/klient för att få del av hans/hennes kunskap Hålla sig underrättad om kunskapsutvecklingen inom det fält man arbetar. (Topor och Denhov 2008)
Vad tror du kvinnan på bilden menar när hon säger Det var enklare förr? Varför är det svårt att förändra organisationer och invanda arbetssätt? Hur kan man övertyga dem som inte vill att patienter, brukare och närstående ska delta?
Hör gärna av dig till NSPHiG Kansli: Mellangatan 1, 413 01 Göteborg Sonny: 0704 599115 Henrik: 0735 296921 nsphig@vgl.se www.nsph.se
Några referenser BRMVG brukarrådet för missbruksvården i Västra Götaland. Broschyr. Fast, S. & Ruuth, L. Det får inte vara tomma ord. www.grkom.se/fouivast. NSPH (2010). Påverka beroendevården där du bor! Steinholtz Ekecrantz, L. Brukarinflytande i (red.) Jergeby, U. Evidensbaserad praktik i socialt arbete. Stockholm: Gothia Förlag. Topor, A. & Denhov, A. (2008). Att arbeta evidensbaserat en introduktion. Om erfarenhet, praktik och vetenskap. Psykiatri Södra Stockholm FoU-enheten. www.psykiatrisodra.se Ershammar, D, m fl, (2009), Med starkare röst, NSPH.
Frågor för eftermiddagen Grupp: Vilka är de viktigaste intrycken från föreläsningen? Finns det oklarheter? Något som var speciellt intressant? Vilka erfarenheter finns av former för brukarsamverkan på organisationsnivå? Vad innebär brukarsamverkan på individnivå? Individuellt (skriv som en del av den individuella handlingsplanen): Hur skulle samverkan med brukare kunna utvecklas för er verksamhet på individ- respektive organisationsnivå? Vad kan det finnas för hinder som behöver tas om hand? Vilket blir ditt eget nästa steg?