Ett program för ett konkurrenskraftigt EU FrihandelMångfald Konkurrenskraft Välfärd Öppenhet Inre marknad Globalisering
För trettio år sedan var världen annorlunda. I många länder var självförsörjning och ekonomisk isolering modellen. Hollands ekonomi var större än Kinas. Sveriges utrikeshandel var dubbelt så stor som Kinas. Idag har världen öppnats upp. Människor och entreprenörer har en helt annan frihet än förr. Varje dag blir fler människor delaktiga i den globala ekonomin, både som konsumenter och producenter. Resultatet är ökad välfärd för miljarder människor. Det handlar inte bara om Kina och Indien. Länder som Mexiko och Brasilien väger allt tyngre i den globala ekonomin. För oss i Europa innebär det här radikalt nya förutsättningar för både konkurrenskraft och välfärd. Utvecklingen påverkar alla företag, alla verksamheter och därmed alla jobb. Vi måste ständigt ompröva och tänka nytt, ständigt utveckla och förbättra. Min slutsats är att det blir ännu viktigare för oss i Europa att tro på företagsamma människor och på konkurrenskraftiga företag och att ta bort allt som hindrar fler jobb och därmed ökad välfärd. Bästa möjliga förutsättningar för företagare och företagande i Europa måste vara en hjärtefråga för varje ansvarskännande politiker. Det gäller både att vidareutveckla den inre marknaden EU:s viktigaste framgång och att bli mer öppen mot omvärlden. Bara så kan vi ta vara på de stora möjligheter som globaliseringen erbjuder. Historien lär oss att politiker och myndigheter inte är bra på att hitta de livskraftiga idéerna och företagen. Den uppgiften bör de överlämna till den stora mängden fria och företagsamma människor som finns i Europa. Ge dem så bra villkor som möjligt och låt dem konkurrera om vem som är bäst på att finna vägarna in i framtiden! Jens Spendrup Ordförande Svenskt Näringsliv Svenskt Näringslivs vision är: Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd. Vi representerar 49 medlemsorganisationer och omkring 60 000 svenska företag, varav 98 procent utgörs av små och medelstora företag. Medlemsföretagen sysselsätter cirka 1,6 miljoner arbetstagare. Detta motsvarar 70 procent av den svenska privata sektorn. Organisationens roll är att verka för företagens intressen samt skapa ett brett folkligt stöd för värdet och betydelsen av företagande. Grundläggande är att företagande är avgörande för ökad tillväxt och välstånd i Sverige. Svenskt Näringsliv har sitt huvudkontor i Stockholm, 21 regionala kontor över hela Sverige och ett EU-kontor i Bryssel.
Ett program för ett konkurrenskraftigt EU
Sverige och EU Ett väl fungerande europasamarbete är av stor betydelse för Sverige, inte bara som garant för fred och stabilitet. Vårt välstånd har byggts upp genom att våra företag fått tillgång till marknader i andra länder och kunnat växa till globala aktörer. EU har blivit vår hemmamarknad. Vi är beroende av ett konkurrenskraftigt och välmående EU. Exportens andel av svensk BNP har ökat från 24 procent år 1970 till omkring 50 procent idag. Den konkurrens som svenska företag mött när de öppnat sig mot omvärlden har drivit fram nödvändiga effektiviseringar och strukturomvandling. Detta har i sin tur lett till ökad produktivitet och ett högre välstånd. EU har starkt bidragit till denna utveckling. Till följd av att företag ges möjlighet att konkurrera på samma villkor över hela Europa får vi lägre priser och större utbud av varor och tjänster samtidigt som resurserna går till utveckling av de företag som är mest konkurrenskraftiga. Idag står Europa för mer än 70 procent av vår export och 80 procent av vår import. Som alltid när gränser öppnas, leder det också till omställningar som ställer krav på flexibilitet och rörlighet. Kortsiktigt kan detta leda till svårigheter. Men på längre sikt leder det till ett bättre välstånd, inte bara för oss utan för alla européer. Svensk exportandel av BNP 1970 2012, procent 60 50 40 30 Sverige medlem i EU 1 januari, 1995 20 10 0 2012 2010 2008 2006 2004 2002 2000 1998 1996 1994 1992 1990 1988 1986 1984 1982 1980 1978 1976 1974 1972 1970 Källa: Statistiska Centralbyrån samt OECD 4
Utmaningarna Ödesfrågan för EU är hur vi ska klara de utmaningar som Europa möter i en allt mer globaliserad värld. Den ekonomiska krisen och ökande konkurrens från tillväxtekonomier och USA sätter Europa under hård press. Det övergripande målet måste vara att säkra EUs konkurrenskraft och därmed förmågan att generera jobb, tillväxt och välstånd. Globaliseringen blir allt mer omfattande och utvecklingen går allt fortare. Den totala världshandelns andel av global BNP har ökat från knappt 12 procent år 1970 till över 30 procent idag. Den allt snabbare tekniska utvecklingen ställer höga krav på både arbetslivets organisation och individens kompetens. Vår åldrande befolkning innebär att allt färre måste försörja allt fler. Allt detta innebär en allt hårdare konkurrens för såväl våra företag som för våra samhällssystem. I de länder som under senare tid har övergått från planekonomi till marknadsekonomi finns en stark vilja till ekonomisk utveckling. Det senaste decenniets starka ekonomiska tillväxt i dessa länder kan till stor del förklaras av det som är nyckeln till stärkt konkurrenskraft: Bra möjligheter att starta, driva och äga företag. Under kristider tenderar kritiken av marknadsekonomi och frihandel att öka. Stödåtgärder och nationella regleringar för investeringar, liksom ökande krav på importrestriktioner och regler som stoppar arbetskraftsinvandring är exempel på protektionistiska strömningar. Men protektionism leder till stagnation. Vår tids stora utmaningar, såsom globala klimatförändringar och långsiktig tillgång på råvaror och energi, kan inte mötas på nationell basis eller genom att minska vår förmåga att skapa ökade ekonomiska resurser. Det är genom att hålla den tilltagande protektionismen i schack och istället öppna marknader som vi lägger grunden för fortsatt konkurrenskraft och välstånd. Den största utmaning som Europa och Sverige står inför handlar i slutändan om att klara konkurrensen från de nya tillväxtmarknaderna samtidigt som vi drar nytta av den snabba ekonomiska utveckling som sker där. Detta är inget nollsummespel med vinnare och förlorare. Europa har allt att vinna på att även andra regioner och länder får det bättre. Vi lever i en globaliserad värld kännetecknad av ömsesidigt beroende där gemensamma vinster endast kan uppnås genom öppen handel och investeringar. 5
Fördel Europa EU utgör världens största ekonomi. För att dessutom kunna bli världens mest konkurrenskraftiga ekonomi behöver vi bygga vidare på Europas styrkor; en väl fungerande inre marknad, öppenhet gentemot omvärlden och en mångfald av lösningar och idéer. Den inre marknaden är ett samlingsbegrepp för fri rörlighet av varor, tjänster, kapital och människor. Det är grundbulten i europasamarbetet och en förutsättning för en effektiv resursanvändning och därmed bättre levnadsvillkor för Europas medborgare. Det handlar dock inte bara om att riva hinder för rörligheten inom EUs gränser. Den externa dimensionen; att verka för ett ökat utbyte av kunskap, varor, investeringar och tjänster med resten av världen, är nödvändig för att vi även långsiktigt ska kunna utveckla vår konkurrenskraft och vårt välstånd. Inom Europa måste också olika nya idéer och lösningar stimuleras och mätas mot varandra. Det är genom institutionell konkurrens, det vill säga genom att olika staters lösningar tävlar med varandra, som vi skapar den dynamik som kan göra oss internationellt konkurrenskraftiga. Europas mångfald är en konkurrensfördel som vi måste utnyttja fullt ut. Om vi godtar att dessa tre värden utgör den grund som Europas framtida konkurrenskraft bygger på, får det konsekvenser för hur europasamarbetet bör utvecklas framöver. Inre marknad Frihandel Mångfald 6
Maximering av den inre marknaden En väl fungerande inre marknad är det enskilt mest effektiva sättet att stärka EUs konkurrenskraft och skapa tillväxt och välstånd. Fullbordandet av den inre marknaden och motverkande av protektionism måste även fortsättningsvis vara en huvuduppgift för EU. EUs framgångar kan i stor utsträckning mätas i graden av utbyte av varor, tjänster, kapital och människor. De fyra friheterna och säkerställandet av konkurrens på lika villkor utgör den grund på vilken företag kan utveckla nya idéer och finna nya marknader och därmed skapa jobb, tillväxt och välstånd. Genom att fungera som ekonomisk motor, kan också en väl fungerande inre marknad påtagligt visa på medlemskapets fördelar och därmed säkerställa ett brett stöd för det europeiska samarbetet. I politiska sammanhang framställs det ofta som om den inre marknaden redan skulle vara fullbordad, i vart fall när det gäller varor. Sanningen är att vi endast använder oss av en bråkdel av dess potential. Det återstår mycket att göra, inte minst när det gäller hur regelverket tillämpas i praktiken i de olika länderna. Fortsatt harmonisering av regler, stärkt gemensam nivå i efterlevnadskontrollen och bekämpandet av nya hinder för den fria rörligheten, måste också framgent ges högsta prioritet i EU-arbetet. Tjänstesektorn är fortfarande den största utmaningen. Tjänstesektorn står i dag för 75-80 procent av EUs samlade produktion, men endast för 20-25 procent av handeln mellan staterna. 80 procent av alla nystartade företag i Sverige tillkommer i tjänstesektorn. Här finns en rad områden med stor tillväxtpotential där vi ligger långt efter USA, till exempel inom den digitala marknaden och telecom. Utbildning, forskning, hälsooch sjukvård är nationellt hårt reglerade. En öppning på dessa områden vore ett viktigt steg i riktning mot en mer dynamisk ekonomi. Stora utmaningar kvarstår också på till exempel energiområdet som behöver liberaliseras rejält för att kunna fungera som en marknad på europanivå. 7
Öppna gränser, öppna marknader Europas företag behöver marknadstillträde på lika villkor såväl, inom EU som globalt, och öppna relationer med omvärlden. EU måste ha ett internationellt engagemang som bygger på öppenhet, frihandel och konkurrens på lika villkor. De samhällsekonomiska vinsterna av en friare handel stannar inte vid EUs gränser. Samtidigt som det är viktigt att undanröja de hinder som idag finns inom EU, bör strävan vara att minimera de begränsningar i varu- och tjänstehandeln som finns gentemot icke-medlemsstater. WTOs Dohaförhandlingar om fortsatta multilaterala marknadsöppningar har än så länge fallerat. Det finns flera anledningar till detta. Defensiva intressen som gynnar ett fåtal har lagt krokben på de offensiva intressen i förhandlingarna som gynnar flertalet. EUs bristande förmåga att reformera sin jordbrukspolitik och dess restriktiva hållning till att vidga den globala tjänstehandeln har bidragit till att framför allt de snabbväxande ekonomierna inte gått med på att öppna sina marknader för industrivaror. I väntan på framsteg inom WTO, behöver EUs handelspolitik fokusera på våra viktigaste handelspartners. Det handlar både om tillväxtekonomierna och de som redan står för en stor del av vår handel. Ett transatlantiskt partnerskap för handel och investeringar med USA skulle ha betydande fördelar. Ett framgångsrikt slutförande av de pågående förhandlingarna är viktigt, både för ekonomisk tillväxt och för att säkra EUs framtida inflytande i utformningen av villkoren för internationell handel och standarder. Även på andra områden är det viktigt med ett starkt och samordnat internationellt engagemang. Reala och globala utsläppsminskningar för att bekämpa klimatförändringarna kan bara uppnås genom att alla utvecklade ekonomier möter samma utsläppskrav. Ett internationellt klimatavtal som säkerställer att europeiska företag kan konkurrera på lika villkor med sina motsvarigheter i omvärlden måste ges högsta prioritet. För företagen är det inte bara öppna gränser för varor, tjänster och investeringar som avgör konkurrenskraften och tillväxten. Även behovet av såväl kvalificerad som mindre kvalificerad arbetskraft är på många håll stort. Fortsatta reformer, vilka underlättar företagens rekryteringsbehov, är välkomna. EU måste helt enkelt börja attrahera individer och inte bara stater. De senaste utvidgningarna har bidragit till uppenbart positiva och dynamiska effekter, både politiskt och ekonomiskt. Utökningen av medlemskretsen har gett företagen nya marknader. Konkurrensen har ökat till gagn för alla. En fortsatt utvidgning är ett viktigt bidrag till politisk stabilitet och ekonomiskt välstånd på vår kontinent. Även den gemensamma valutan ska ses i detta ljus. Trots att misstag har begåtts i uppstarten och hanteringen av euron, är dess framgång i alla européers intresse. En välskött euro bidrar till stabilitet och ekonomisk tillväxt. Valutaoro är inget recept på varaktig ekonomisk framgång. 8
Europas mångfald är dess styrka Det finns inget egenvärde i att göra Europas stater och regioner likformiga. Tvärtom, det är genom att olika idéer och lösningar mäts och tävlar med varandra, som vi skapar förutsättningar för global konkurrenskraft. Europa var tveklöst den dominerande kontinenten under fyra århundraden fram till det andra världskriget. Grunden till den gynnsamma teknologiska och ekonomiska utvecklingen låg till stor del i konkurrensen mellan de många unika och självständiga staterna i Europa. Den europeiska samhällsutvecklingen karakteriserades av ett ständigt sökande efter tekniska och ekonomiska innovationer, kulturellt nyskapande och förbättrad lagstiftning. Denna så kallade institutionella konkurrens drivs av det faktum att olika stater erbjuder olika politiska paket, i termer av institutioner, regleringar och skatter och därmed välstånd och välfärd. För det enskilda landet finns ett värde i att attrahera investeringar, i form av exempelvis inkommande kapital eller etablering av utländska företag. Men det finns också ett värde i att attrahera arbetskraft, såväl högkvalificerad som mindre kvalificerad arbetskraft. En konsekvens av EUs successiva utvidgning är att antalet unika politiska paket, som i sin tur ger olika förutsättningar för näringslivspolitiken, ökar inom unionen. Detta innebär en allt hårdare konkurrens staterna emellan, vilket i sin tur sätter press på medlemsstaterna att förbättra sina politiska paket. För ett konkurrenskraftigt EU är det viktigt att hitta en bra balans mellan institutionell konkurrens och harmonisering. Gemensam reglering ska eftersträvas när det är nödvändigt för att den inre marknaden ska fungera. På andra områden, måste fördelarna med gemensam reglering noggrant vägas mot eventuella nackdelar. Subsidiaritetsprincipen, enligt vilken beslut inte ska fattas på en högre nivå än nödvändigt, måste tillämpas med större kraft och mer enhetlighet. På skatteområdet finns ett uppenbart utrymme för institutionell konkurrens. Trots att det genomsnittliga skattetrycket bland EU-staterna uppgår till cirka 40 procent av BNP är variationen medlemsstaterna emellan stor. I stater som Slovakien och Litauen uppgår de totala skatteintäkterna till knappt 30 procent av BNP, samtidigt som skattetrycket i stater som Danmark och Sverige motsvarar nästan 50 procent. Här kan EU ha en viktig roll att visa på effekterna av olika valda skattesystem och därmed stimulera utvecklingen i olika medlemsstater. Ett annat område med stora skillnader medlemsstaterna emellan är arbetsmarknadens institutioner och funktionssätt. Det finns en betydande variation avseende regleringsgraden på arbetsmarknaden, inte minst vad gäller anställningsskyddets rigiditet. Även här har EU en viktig roll att genom öppna jämförelser stimulera till nationella reformer i de olika medlemsstaterna. 9
Hur går vi vidare? Hanteringen av den ekonomiska krisen i kölvattnet av 2008 års finansiella härdsmälta innebar under en kort tidsperiod överföring av kompetens till EUnivån på det ekonomiska området som saknar motstycke. Även om detta varit motiverat för att stabilisera Eurozonen, så måste ytterligare steg i denna riktning respektera den inre marknadens integritet, vara konkurrenskraftsfrämjande och ligga i linje med samtliga medlemsstaters intresse. Kort sagt; mer EU där det behövs, mindre där det inte behövs. En förutsättning för investeringar och ekonomisk utveckling är att det finns en tilltro till den finansiella infrastrukturen och till den gemensamma valutan. Med ökad ekonomisk integration följer ett ökat ömsesidigt beroende. EU har därför en viktig roll att skapa och vidmakthålla hållbara system för ekonomisk stabilitet. Viss samordning och grundläggande spelregler på det finanspolitiska området är nödvändiga för att vidmakthålla förtroendet för euron och för enskilda medlemsstater och i förlängningen för en väl fungerande inre marknad och ett konkurrenskraftigt EU. Som med all transferering av beslutandemakt till EUs institutioner måste det innebära ett mervärde både för unionen som helhet och för de enskilda länderna. Om inte detta respekteras äventyras på sikt hela EU-projektet. I tillägg bör inblandning i fungerande nationella system minimeras så länge de inte påverkar andra negativt. En stor risk ligger i utvecklandet av kollektiva åtaganden i form av till exempel gemensamma garantier eller fonder som kan innebära en systematisk överföring från konkurrens kraftiga till mindre konkurrenskraftiga länder. Detta skulle på sikt undergräva medlemsländernas och därmed EUs förmåga till tillväxt och välstånd. Följaktligen bör sådana åtaganden vara begränsade, avse specifika akuta situationer och alltid motsvaras av motprestationer. Slutligen, som med alla EU-policies, bör strävan vara att omfatta alla medlemsstater. I den mån vissa länder vill ha mer långtgående samordning eller samarbete bör det ställas som ovillkorligt krav att integriteten av den inre marknaden inte undergrävs eller att utomstående länders inflytande över beslut som påverkar dem inte minskar. 10
Ett mer konkurrenskraftigt EU I vår alltmer globaliserade värld, är upprätthållen konkurrenskraft det enda sättet att säkra långsiktigt välstånd. Även om EU, lika lite som enskilda nationer, kan generera välstånd, avgör det genom sitt system av lagar och regler i stor utsträckning förutsättningarna för de ekonomiska aktörerna att skapa jobb och tillväxt. Följaktligen bör EUs övergripande inriktning vara att stärka företagens och medlemsländernas möjligheter att hävda sig i en allt starkare global konkurrens. Och omvänt måste EU avhållas från att upprätta system och regelverk som hindrar länderna eller enskilda aktörer att bli mer konkurrenskraftiga. Vår vision är en Europeisk Union där fokus ligger på ett fullständigt genomförande och upprätthållande av den inre marknaden. Så länge det fortfarande finns hinder för de fyra grundläggande friheterna kommer också den europeiska konkurrenskraften vara hämmad. De fyra friheterna bör dessutom i så stor utsträckning som möjligt sträcka sig utanför unionen. Detta kan uppnås genom en fortsatt utvidgning av EU, men också genom ett ömsesidigt slopande av handelshinder med icke-medlemsstater och genom att ta bort restriktioner för arbetskraftsinvandring till EU. Bilaterala frihandelsavtal, som mellan EU och USA, är vägen framåt när hinder uppstår för multilaterala handelsavtal. EUs budget bör fokuseras på tillväxtskapande och begränsas till områden där gemensamma utgifter ger ett mervärde för Europa. En förutsättning är att både den gemensamma jordbrukspolitiken och regionalpolitiken, i form av de så kallade strukturfonderna, reformeras i grunden. EUs knappa resurser bör satsas på tillväxtfrämjande politik som forskning, innovation och gränsöverskridande infrastruktur. EUs lagstiftning bör förbehållas områden där den ger ett visat mervärde och ha tydlighet och verklighetsanpassning som ledord. Reglerna måste vara nödvändiga, proportionella och effektiva. Principerna för regelförenkling måste omfatta alla EUs institutioner som deltar i lagstiftningsbesluten och täcka in hela lagstiftningsprocessen inklusive genomförandet. EUs politik inom området miljö, klimat och energi måste vara hållbar även från ett ekonomiskt och socialt perspektiv och främja konkurrenskraft, sysselsättning och tillväxt i Europa. Till exempel måste hänsyn tas till utvecklingen av energipriserna i Europa jämfört med övriga delar av världen. Avslutningsvis bör EUs roll som katalysator för nationella reformer stärkas ytterligare. Genom att utveckla jämförelser mellan länder och dess olika lösningar stimuleras den institutionella konkurrensen. System och institutioner som gynnar en god ekonomisk utveckling skapar förutsättning för uthållig konkurrenskraft. 11
www.svensktnaringsliv.se Storgatan 19, 114 82 Stockholm Telefon 08-553 430 00 herlinwiderberg.com Läs mer på: www.svensktnaringsliv.se/eu