Tandvårdsrädsla hos ensamkommande barn i Malmö och närliggande kommuner Är ensamkommande barn mer tandvårdsrädda än svenskfödda?

Tandvårdsrädsla hos ensamkommande barn i Malmö och närliggande kommuner Är ensamkommande barn mer tandvårdsrädda än svenskfödda? Jessica Günther Sara Latomanski Handledare: Lena Irwe Eva Olofsson Examensarbete (15 hp) Påbyggnadsprogram för tandhygienister i Oral hälsa Maj, 2012 Malmö högskola Odontologiska fakulteten 205 06 Malmö

Sammanfattning Syfte: Att undersöka om en grupp ensamkommande barn i Malmö och närliggande kommuner har någon tidigare erfarenhet av tandvård samt om de är mer tandvårdsrädda än svenska barn. Syftet är även att ta reda på hur de upplever sin orala hälsa och om de har några besvär från tänderna eller munnen. Material och metod: Studien är en pilotstudie där empirisk data insamlats genom semistrukturerade intervjuer och CFSS-DS frågeformulär. Frågeformuläret bestod av 15 frågor om individens rädsla inför och under ett tandvårdsbesök. Varje fråga kunde ge poäng mellan 1 (inte alls rädd) till 5 (livrädd). CFSS-DS har ett poängintervall mellan 15 till 75, poäng som var lika med, eller översteg 38 utgjorde gränsen för tandvårdsrädsla. Undersökningsmaterialet utgjordes av 21 ensamkommande barn, samtliga var pojkar i åldrarna 15 till 19 år. Resultat: 20 pojkar (95 procent) hade tidigare erfarenhet av tandvård och fem pojkar (25 procent) var tandvårdsrädda. 14 deltagare (67 procent) upplevde att deras orala hälsa var bra och sju deltagare (33 procent) upplevde den som dålig. Tio pojkar (48 procent) hade besvär från tänderna eller munnen. Medelvärdet på CFSS-DS var 31,1 poäng. Slutsats: Förekomsten av tandvårdsrädsla hos de ensamkommande pojkarna kan jämföras med svenska pojkar i samma ålder, som remitterats till en specialistklinik för barn- och ungdomstandvård, där medelvärdet på CFSS-DS poängen var likvärdiga. Resultatet baseras på ett litet material, men ger ändå en fingervisning om att tandvårdsrädsla är vanligt hos ensamkommande barn, vilket har betydelse för omhändertagandet i tandvården. Det behövs vidare forskning inom detta område. Nyckelord: Ensamkommande barn, tandvårdsrädsla, CFSS-DS 2

Innehållsförteckning INTRODUKTION Bakgrund 4 4 SYFTE OCH HYPOTES Syfte Hypotes 5 5 5 MATERIAL OCH METOD Material Metod Information och samtycke till studien Inledande intervjufrågor Frågeformulär 6 6 7 7 8 8 RESULTAT 8 DISKUSSION Materialdiskussion Metoddiskussion 10 11 11 ACKNOWLEDGEMENT 13 SLUTSATS 13 REFERENSER 14 BILAGOR Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 3 16 16 17 18 19

Introduktion Det är känt att barn till utlandsfödda har sämre tandhälsa än svenska barn, däremot finns det endast lite forskat om tandvårdsrädsla hos just denna grupp. Det finns ett flertal studier gjorda där tandvårdsrädsla hos svenska barn och ungdomar undersökts. Vi har inte kunnat hitta några liknande studier för asylsökande och ensamkommande barn. Med denna studie hoppas vi kunna bidra till att öka förståelsen hos tandvårdspersonal, vad gäller tandvårdsrädsla och tidigare erfarenheter av tandvård hos denna grupp. Med barn avses i denna studie individer upp till 19 år, eftersom man inom tandvården i Region Skåne räknas som barn till och med det år man fyller 19. Bakgrund Så sent som den 27:e mars i år kunde man i Sydsvenska Dagbladet läsa att Sverige var det femte största mottagarlandet av i-världen för asylsökande. År 2011 tog Sverige emot 29 600 asylsökningar. (1) Sverige är även det största mottagarlandet i Europa av ensamkommande flyktingbarn från Afghanistan. (2) När ensamkommande barn anländer till Sverige erbjuds barnet först ett tillfälligt boende, detta kallas transitboende. (3) Eftersom ensamkommande barn i regel saknar vårdnadshavare, tilldelas han eller hon en god man. Under år 2011 sökte totalt 9699 barn asyl i Sverige, av dessa var 2657 ensamkommande. Med ensamkommande barn avses en person under 18 år som emigrerat och ansökt om asyl utan sina föräldrar eller annan legal vårdnadshavare.(4) Andelen ensamkommande barn har under några år ökat från två till tio procent av det totala antalet asylsökande i Sverige.(3) Majoriteten av dessa var år 2011 pojkar mellan 13 och 15 år (764 barn) och 16 till 17 år (1370 barn). För ensamkommande flickor i motsvarande ålder sökte 113 respektive 206 om asyl samma år. De flesta av de ensamkommande barnen var flyktingar från Afghanistan (1693 barn) och från Somalia (251 barn). (4) Av ensamkommande barn fick 88 procent från Afghanistan och 82 procent från Somalia beviljat uppehållstillstånd år 2011. (5) Vanliga orsaker till att ensamkommande barn söker asyl i Sverige är för att de är i behov av skydd, då förföljelse i hemlandet på grund av åsikt, språk, folkgrupp, religion, kön eller liknande är vanligt. (5) I Skåne län tog vi under år 2011 emot 235 ensamkommande barn (0-17 år), 50 av dessa togs emot av Malmö kommun. (6) Många av de somalier som söker asyl i Sverige har blivit utsatta för rån, våld eller andra trakasserier i hemlandet. (7) I Afghanistan 4

har stabiliteten i landet under de senaste åren försämrats och myndigheter kan inte längre ge sina invånare något effektivt skydd mot förföljelse eller övergrepp. (8) Som asylsökande är man barn till den dag man fyller 18 år och har man fått permanent uppehållstillstånd gäller avgiftsfri och fullständig tandvård till och med det år man fyller 19 år. Dessa barn ska på bästa sätt erbjudas den tandvård de behöver, för att på både lång och kort sikt, bibehålla eller uppnå god tandhälsa på samma nivå som barn födda och uppvuxna i Sverige. Individer som inte har svenska som sitt modersmål har rätt till tolk i samband med tandbehandling. (9) Av olika undersökningar som gjorts har man kunnat se att asylsökande barn och vuxna generellt har sämre tandhälsa än svenskfödda och att det finns ett uppdämt behov av tandvård hos denna grupp individer. Det rör sig framförallt om akuta besvär på grund av tandvärk, tappade fyllningar eller värk från tuggmuskulatur och käkleder. (3) Barn med flykting- och invandrarbakgrund ställer särskilda krav på tandvårdspersonal. Språksvårigheter gör det oftast nödvändigt att arbeta med tolk. Har barnet dessutom upplevt krig, tortyr och familjekriser i samband med flykt, kan dessa erfarenheter ha inverkan på barnets upplevelse av smärta vid tandbehandling. I många fall är tandhälsan dålig, vilket ytterligare komplicerar omhändertagandet. (10) Syfte och hypotes Syfte Syftet med studien är att undersöka om en grupp ensamkommande barn i Malmö och närliggande kommuner har någon tidigare erfarenhet av tandvård samt om de är mer tandvårdsrädda än svenska barn. Tanken är även att ta reda på hur de upplever sin orala hälsa och om de har några besvär från tänderna eller munnen. Hypotes Ensamkommande barn är mer tandvårdsrädda än svenska barn. 5

Material och metod Studien avser att i Malmö och närliggande kommuner undersöka om ensamkommande flyktingbarn i åldrarna 15 till 19 år är tandvårdsrädda och om de har någon tidigare erfarenhet av tandvård. Studien är en pilotstudie, innehållande en semistrukturerad intervju och ett frågeformulär med vilken empirisk data insamlas. En semistrukturerad intervjumetod innebär att det lämnas utrymme för den intervjuade att tala relativt fritt, samtidigt som undersökningsledaren har kontroll och kan styra samtalet. (11) Material För att kunna informera barnen om deras rättigheter gällande tandvård och få en god täckning för det aktuella området och olika bakgrundsfaktorer gällande flyktingsituationen i Sverige, har sökningar gjorts på Migrationsverket, Regeringskansliet, FN, Malmö Kommun och WHO Collaborating Centre (Oral Health Country/Area Profile Project) via Malmö University. För att kunna jämföra resultatet med svenska barn kommer Gunilla Klingbergs undersökning Dental fear and behavior management problems in children från 1995 att användas. Studien kommer även att använda sig av Annika Gustafsson studie Child dental fear as measured with the CFSS-DS; the impact of referral status and type of informant (child vs. parent) från år 2010 som undersökt tandvårdsrädsla hos lite äldre barn och ungdomar. Studien kommer dessutom att ta del av material från Erna Zelmins statliga utredning från 2011 "Vård efter behov och på lika villkor - en mänsklig rättighet". Litteratursökning har även gjorts i databaserna PubMed och Google Scholar. Samtliga sökningar gjordes utan några valda avgränsningar, dock skrivna på engelska. Söktermer och sökkombinationer som användes var Dental anxiety children, Dental fear immigrants, Dental anxiety CFSS-DS och unaccompanied children dental fear i PubMed. I Google Scholar söktes på CFSS-DS. Sökningar i databaserna gav inget användbart material för studien. Idag finns det fem transitboenden i kommunens regi som tar emot asylsökande barn och erbjuder dessa ett tillfälligt boende. Malmö stad har även tecknat avtal med privata aktörer som driver transit- och PUT (Permanent Uppehållstillstånd) - boende främst i Skåne och Stockholms län. Materialinsamlingen kommer därmed att ske på olika transitboende i Skåne i samarbete med Malmö kommun, Attendo och Aleris Ungplan. Preliminär kontakt etablerades med verksamhetschefer på Västra Hamnen PUT-boende, Hököpinge transit, Yddinge transit, Blinkarp transit, Mariesten transit, Erikslust PUT-boende, Vellinge PUT-boende, Fyren PUTboende och Bromölla asyl- och PUT-boende. Verksamhetscheferna fick skriva under en tillståndsbilaga (bilaga 1) där medgivande gavs att genomföra undersökningen. Verksamhetscheferna informerade därefter sin personal på respektive boende om studien, 6

barnen tillfrågades om intresse att delta. Vi har därefter haft regelbunden mail-, och telefonkontakt med personalen på boendena. I enlighet med lagen (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor söktes och erhölls etiskt tillstånd från Odontologiska fakultetens etiknämnd. Efter att den etiska prövningen granskats och godkänts togs åter igen kontakt med de olika boendena. Kontaktpersonen tillfrågades om hur många barn som ville delta och vilka språk de talade. Personalen ombads ta kontakt med barnens goda män (för de som var minderåriga) för att få medgivande till deltagandet. Kontaktpersonen fick via mail ta del av en informationsbilaga och en samtyckesbilaga (bilaga 2 och 3). Informationsbilagan var utformad som ett brev med information om studien, som deltagarna och deras goda män skulle ta del av inför intervjuerna. Barnen och deras gode män ombads att genom underskrift av samtyckesbilagan ge sitt medgivande till deltagandet. Efter att medgivande getts till deltagande i studien, planerades med hjälp av personalen ett intervjuschema med barnen. För de deltagare som var i behov av tolk vid intervjutillfället, bokades antingen en auktoriserad telefon-, eller kontakttolk (närvarande tolk på plats) genom Språkservice. Bidrag som skulle täcka kostnader för tolk söktes och beviljades av Odontologiska fakultetens grundutbildningsnämnd. Metod Information och samtycke till studien Innan intervjun påbörjades lästes informationsbilagan upp och kompletterande muntlig information om studien gavs till deltagaren. Var deltagarens svenskkunskaper begränsade, användes professionell tolk under hela intervjun. Vidare informerades om att studien var frivillig och när som helst kunde avbrytas utan närmare förklaring. Deltagaren informerades om att enkäterna var kodade och att denna kodlista förstörs samtidigt som studien kommer att avslutas och att kodlistan skulle vara inlåst och under studiens gång endast tillgänglig för undersökarna. Barnen intervjuades enskilt på respektive boenden och intervjuerna genomfördes under cirka 20-30 minuter. Den semistrukturerade intervjun inleddes med tre frågor (se nedan). Hade den deltagande erfarenhet av tandvård ombads han fylla i ett frågeformulär, kallat CFSS-DS (bilaga 4). Allt insamlat material, samt information om deltagarnas identitet kommer att behandlas konfidentiellt. 7

Inledande intervjufrågor Den semistrukturerade intervjun inleddes med tre frågor till samtliga deltagare. 1. Har du någon erfarenhet av tandvård från ditt hemland? från Sverige? 2. Hur uppfattar du själv att din orala hälsa är? 3. Har du just nu besvär från munhålan eller tänderna? Frågeformulär Studien använder sig av ett färdigkonstruerat frågeformulär som är vanligt i studier där man vill mäta tandvårdsrädsla hos barn och heter Children s Fear Survey Schedule - Dental Subscale (CFSS-DS) (bilaga 4). CFSS-DS (Cuthbert and Melamed, 1982) är en psykometrisk metod som mäter tandvårdsrädsla hos barn och innehåller15 frågor/situationer om individens rädsla inför och under ett tandvårdsbesök. Varje fråga eller situation kan ge poäng mellan 1 (inte alls rädd) till 5 (livrädd). CFSS-DS har ett poängintervall mellan 15 till 75, och poäng som är lika med, eller överstiger 38 har kunnat associeras med tandvårdsrädsla i studier gjorda på svenska barn. Poäng lika med, eller som överstiger 38 anses därför i denna studie utgöra gränsen för tandvårdsrädsla. Den svenska versionen av CFSS-DS har visat goda resultat avseende både tillförlitlighet och giltighet. (12) Resultat Av de nio boende som kontaktades kunde intervjuer genomföras på fyra PUT-, asyl- och transitboenden. Samtliga nio boende tog endast emot ensamkommande pojkar. Eftersökning visade att det endast fanns ett fåtal boenden för ensamkommande flickor i Sverige. Därmed fanns inget underlag för att kunna genomföra liknande intervjuer med flickor. Personalen på boendena frågade ganska omgående samtliga barn om de ville delta i studien och meddelade därefter hur många som var intresserade. När den etiska prövningen godkänts och intervjuerna kunde börja planeras in, hade många av de intresserade barnen hunnit flytta till något annat boende, ändra sig angående sin medverkan, eller hann intervjuerna inte genomföras innan studiens deadline. I studien var samtliga deltagare pojkar i åldrarna 15 till 19 år. 19 pojkar (90 procent) var från Afghanistan och två pojkar (tio procent) var från Somalia. För 11 deltagare (52 procent) användes tolk vid intervjun. Av de 21 individer som ingick i studien hade 20 stycken (95 procent) tidigare erfarenhet av tandvård i antingen hemlandet eller i Sverige. Fem deltagare (24 procent) hade tidigare erfarenhet av tandvård från sitt hemland. 8

14 pojkar (67 procent) upplevde att deras orala hälsa var bra och sju pojkar (33 procent) upplevde den som dålig. Tio deltagare (48 procent) ansåg sig, när intervjuerna ägde rum, ha besvär från munhålan eller tänderna. En del av de pojkar som intervjuades uppgav att de hade besvär med huvudvärk, tandgnissling eller värk från käkleder och tuggmuskulatur när de vaknade på morgonen. Vissa av pojkarna tyckte att det var ett vanligt fenomen när de haft farliga drömmar och några tyckte att det avtagit under tiden i Sverige. Blödande tandkött uppgavs ofta som besvär. De 20 pojkar med tidigare erfarenhet av tandvård kunde besvara CFSS-DS enkäten (bilaga 4). 15 deltagare (71 procent) hade erfarenhet av samtliga 15 situationer som enkäten innehöll och kunde därmed svara på alla frågor. Tabell 1. CFSS-DS poäng enligt ålder och kön. Genomsnittlig CFSS-DS poäng Kön ålder (år) n Medelvärde SD Totalt pojkar 16,9 20 31,1 11,3 flickor 0 0 0 0 Det totala medelvärdet för CFSS-DS var 31,1 poäng (SD 11,3; intervall 15-51). Fem barn (25 procent) hade poäng lika med eller som översteg 38 och räknas därmed som tandvårdsrädda. Majoriteten av de barn som hade erfarenhet av tandvård från sitt hemland var inte tandvårdsrädda. Av intervjuerna framgick att majoriteten av deltagarna kände till att de hade rätt till fri tandvård på samma villkor som svenskfödda barn, men endast några få kände till åldersgränsen. Av personalen på boendet fick de flesta deltagarna för första gången information om rättigheten till fri tandvård. Personalen såg också i regel till att ett besök hos en tandläkare eller tandhygienist bokades in. I enstaka fall hade rättigheterna om fri tandvård delgetts av god man eller av sjukvårdspersonal. Flertalet av de barn som intervjuades berättade att det fanns tolk närvarande vid första tandvårdsbesöket. Behövdes kompletterande tandvårdsbesök efter undersökningen eller akutbesöket för exempelvis fyllnadsterapi eller depuration, fick pojkarna i flera fall all information om planerad behandling vid första besöket. Vid nästkommande besök fanns för flera av pojkarna ingen tolk närvarande. Flera av dessa pojkar hade varit i Sverige i några månader vid detta tillfälle och kunde ingen svenska. För några av pojkarna hade detta ingen betydelse, men majoriteten önskade att det hade funnits tolk närvarande vid samtliga tandvårdsbesök tills de förstod det svenska språket. En pojke berättade att det kändes stressande när tandläkaren ställde frågor som han inte kunde svara på, eftersom han inte förstod vad tandläkaren sa. Detta gjorde honom rädd inför vad 9

som skulle hända härnäst. En annan deltagare berättade att han blev väldigt rädd när tandvårdspersonal rörde eller tog i honom. En pojke berättade att han kände sig mest trygg om tandläkaren var svensk. Var tandläkaren från ett grannland som hans hemland varit i konflikt med, kände pojken rädsla för att tandläkaren inte skulle bry sig om hans känslor. En annan pojke, som var väldigt tandvårdsrädd, berättade att han skakade när han såg sprutor och att rädslan var som störst när han inte hade kontroll över situationen. Några deltagare berättade att de hade haft ont i sina tänder i hemlandet, men trots detta inte uppsökt tandvården. De flesta kom från en by där det inte fanns någon tandläkare, vilket ledde till att tänder extraherades av människor utan tandläkarutbildning. Extraktion var det vanligaste behandlingsalternativet om man hade ont i tänderna och det var dyrt. En pojke berättade om hur livskvalitén avsevärt försämrades när man hade tandvärk och att man då knappt ville leva. Diskussion Som ensamkommande barn befinner man sig i en utsatt situation och kan tycka det känns påfrestande när främmande människor kommer och ställer frågor. Att vara i en situation och inte förstå vad motparten säger eller frågar om kan vara ett stressmoment. Samtidigt kan det vara en positiv situation för barnet att någon utifrån uppmärksammar deras situation och eventuella tandvårdsbehov. Det var positivt att majoriteten av barnen kände till att de hade rätt till fri tandvård. Det hade varit bra om de också hade fått information om åldersgränsen, då många verkade vara ovetande om detta. Av personal på de olika boendena har det framgått att kontakten med folktandvårdskliniker för pojkarna har fungerat bra. Det visade sig att tandbehandlingar ofta skedde utan närvaro av tolk, trots att pojkarna vid dessa tillfällen inte behärskade det svenska språket. Detta kan ha medfört att dessa barn känner sig mer utsatta än vad de redan är. Att professionell tolk ska närvara vid tandvårdsbesök där patienten och vårdgivaren inte kan kommunicera, ser vi som en självklarhet. Detta måste fungera för att tandvården ska ske på lika villkor för alla individer och samtidigt vara patientsäker. Cirka två tredjedelar av pojkarna upplevde sin orala hälsa som bra, samtidigt uppgav närmare hälften att de hade besvär från tänderna eller munhålan. Det är svårt att säga varför det blir så motsägande. Kanske har man olika uppfattning om vad oral hälsa är. För dessa barn kanske god tuggfunktion och frånvaro av tandvärk anses som god oral hälsa, trots besvär av ilningar, tandpressning eller besvär efter nygjord lagning. Kanske spelar tidigare livserfarenhet och kulturella skillnader en stor roll för hur man besvarar dessa två frågor. I en studie av Gunilla Klingberg undersöktes tandvårdsrädsla hos 4,505 svenska barn mellan fyra till sex respektive nio till 11 år. Klingberg påvisade i sin studie ett positivt samband mellan generell rädsla och tandvårdsrädsla, vilket innebar att de barn som visade sig ha en 10

uttalad generell rädsla också hade högre poäng på CFSS-DS. I studien var 6,7 procent av barnen tandvårdsrädda och medelvärden på CFSS-DS var 24,7 poäng för barnen mellan fyra och sex år respektive 21,6 poäng för barnen mellan nio och 11 år. (12) I studien av Annika Gustafsson, var medelvärdet på CFSS-DS hos 13 till 19 åriga svenska pojkar, som remitterats till specialistavdelningen för barn- och ungdomstandvård, på 34,2 poäng. För en referensgrupp från allmäntandvården låg medelvärdet för pojkar i samma åldersgrupp på 22,0 poäng. (13) Genomsnittsåldern för de ensamkommande barnen var 16,9 år vilket motsvarar åldern för pojkarna i Gustafssons studie, vilket gör studierna lämpliga att jämföra. Standardavvikelsen i Klingbergs studie låg på 9,0 för barn mellan fyra och sex år och 6,7 för barn mellan nio och 11 år. I Gustafssons studie låg standardavvikelsen för pojkar mellan 13 och 19 år på 9,2. För de ensamkommande barnen låg motsvarande siffra på 11,3. Standardavvikelsen är hög, men samtidigt likvärdig med Gustafssons studie för pojkar i motsvarande ålder. Fem deltagare (25 procent) av de ensamkommande barnen var tandvårdsrädda. Detta tyder på att tandvårdsrädslan hos ensamkommande barn från Afghanistan och Somalia är mer uttalad än hos svenska barn. Medelvärdet på CFSS-DS för denna studie var 31,1, vilket är något lägre än för de pojkar i Gustafssons studie som remitterats, men samtidigt betydligt högre än för referensgruppen från allmäntandvården. Av de ensamkommande barnen hade fem deltagare (24 procent) erfarenhet av tandvård från sitt hemland, men ingen av dessa var tandvårdsrädda. De flesta av deltagarna hade besökt tandläkaren några gånger i Sverige. Det är svårt att avgöra om denna tandvårdsrädsla grundar sig i tandvårdsbesöken i Sverige, eller om det rent av kan bero på att dessa barn bär på en större generell rädsla. Att ta reda på detta var inte syftet med studien och för att undersöka detta samband krävs vidare forskning. Materialdiskussion Samtliga deltagare i studien var pojkar. Önskvärt hade varit att undersöka tidigare erfarenhet av tandvård och tandvårdsrädsla hos både pojkar och flickor för att kunna göra en bättre jämförelse med andra studier samt även för att undersöka eventuella skillnader mellan de olika könen. Undersökningsmaterialet utgjordes av 21 pojkar i åldrarna 15 till 19 år, vilket betyder att det är ett relativt litet material som slutsatserna dras ifrån. Det fanns lite material publicerat som var relevant för studien, och det behövs vidare forskning för att kunna stärka resultatet. Metoddiskussion Hade vi gjort om studien hade vi föredragit att åka ut till boendena tillsammans med tolk och presentera oss själva samt syftet med studien för barnen och personalen. På detta sätt tror vi att fler barn hade velat medverka. Vi misstänker att det var oklart för många barn vad studien egentligen syftade till innan intervjun väl påbörjades. Vi fick också en känsla av att många av 11

de ensamkommande barnen som tackade nej var ovilliga att prata om sin asylprocess. Hade informationen om studiens syfte varit tydligare, tror vi att intresset att delta hade varit större. Detta hade dock inneburit en större kostnad, både vad gäller tolk och resa, och hade dessutom krävt mycket tid. Ett annat bra sätt hade varit att åka ut till boendet med tolk när så många barn som möjligt var där. Då hade intervjun antagligen inte känts som ett jobbigt moment, där pojkarna behövde anpassa sig efter en bestämd tidpunkt. Det går inte att utesluta att de barn som tackade nej till att delta i studien, gjorde det på grund av en uttalad tandvårdsrädsla. Om detta var fallet, kan det ha påverkat medelvärdet på CFSS-DS. Vid två intervjutillfällen (nio deltagare) fick telefontolk anlitas. Intervjuerna tog längre tid eftersom vi fick upprepa svarsalternativen ett flertal gånger så att både tolken och svarspersonen uppfattade de olika svarsalternativen i enkäten. Om vi hade gjort om studien hade vi valt att uteslutande använda oss av en kontakttolk vid samtliga intervjuer för att undvika missförstånd, framför allt vid enkätundersökningen. Att inte kunna använda sig av direkt kommunikation vid en intervju har sina nackdelar gällande deltagarens svar. Att frågor och svar i en intervjusituation, går genom en tolk, kan ha en negativ effekt på deltagarens svar. Det kan medföra att frågor och svar kan missuppfattas från tre håll och tolkas olika. Under varje intervjutillfälle satt vi som undersökningsledare bredvid det barn som skulle besvara frågeformuläret. Fanns kontakttolk på plats innebar det att ytterligare en person var närvarande i rummet. Denna situation skulle i sig kunna vara ett stressmoment och eventuellt kunna påverka deltagarens svar. Hos vissa pojkar fick vi en känsla av att de egentligen var räddare än vad resultatet i enkäten visar. Detta kan eventuellt bero på vår närvaro vid ifyllandet av frågeformuläret. Som tidigare nämnts hade 15 deltagare (71 procent) tillräckligt med erfarenhet för att kunna besvara samtliga 15 enkätfrågor på CFSS-DS. För resterande barn, där svar saknades på en eller flera enkätfrågor, fick ett medelvärde räknas ut och användas för de frågor som inte kunde besvaras så att en totalpoäng för CFSS-DS ändå kunde fastställas. Detta är en svaghet med enkäten och hade samtliga deltagare kunnat besvara alla 15 frågor eller situationer hade resultatet troligtvis varit mer verklighetstroget. Det var främst två frågor som deltagarna hade svår att besvara. Dessa var hur rädd är du när tandläkaren borrar i din tand, samt hur rädd är du när någon gör rent eller fluorlackar dina tänder. Detta kan bero på att fluorlackning är ett moment som troligtvis är ovanligt i Afghanistan och Somalia. Enligt Klingberg är borrning något som många generellt är mycket rädda för. (12) Att just denna fråga fick ersättas med ett medelvärde kan ha påverkat CFSS-DS poängen. Vår teori är att om samtliga pojkar hade haft erfarenhet av alla 15 situationer, hade vi i studien fått ett något högre procenttal av antalet tandvårdsrädda. 12

Acknowledgement Stort tack till alla pojkar som ställt upp och deltagit i denna studie. Tack till all personal på de olika boendena för det varma och trevliga bemötandet vi fick och som ställt upp för oss under projektets gång. Tack till Colgate, Flux och TePe för sponsring med munvårdsprodukter till barnen. Stort tack till våra handledare Lena Irwe och Eva Olofsson för deras tålamod och uppmuntran under arbetets gång. Tack Grundutbildningsnämnden för deras hjälp med tolkbidrag. Slutligen tack till Katarina Wretlind och Carin Klefbom, som ställt upp som resurspersoner under projektets gång. Slutsats I studien undersöktes tandvårdsrädsla hos 21 ensamkommande barn i åldrarna 15 till 19 år, på olika asyl-, transit- och PUT-boende i Malmö och närliggande kommuner. Samtliga barn var pojkar och fem av dessa (25 procent) uppvisade tandvårdsrädsla enligt CFSS-DS. Av svenska barn i åldrarna fyra till 11 år har det tidigare visats att 6,7 procent är tandvårdsrädda. För de ensamkommande barnen i denna studie var medelvärdet på CFSS-DS 31,1 poäng. Detta kan jämföras med en svensk studie på pojkar i åldrarna 13 till 19 år, som remitterats till en specialistavdelning för barn- och ungdomstandvård, där medelvärdet på CFSS-DS var 34,2 poäng. I samma studie hade en referensgrupp på pojkar i samma ålder, inom allmäntandvården, ett medelvärde på 22,0 poäng. Slutsatsen som kan dras av detta, är att ensamkommande barn från Afghanistan och Somalia är mer tandvårdsrädda än svenska pojkar i samma ålder hos allmäntandvården, och ungefär lika tandvårdsrädda som de pojkar som remitterats till specialistavdelningen. 20 deltagare (95 procent) hade tidigare erfarenhet av tandvård, 14 deltagare (67 procent) upplevde sin orala hälsa som god, samtidigt som tio deltagare (48 procent) uppgav att de vid intervjutillfället hade besvär från tänderna eller munhålan. Resultatet baseras på ett litet material, men ger ändå en fingervisning om att tandvårdsrädsla är vanligt hos ensamkommande barn, vilket har betydelse för omhändertagandet i tandvården. Det behövs vidare forskning inom detta område för att kunna ge ett optimalt och patientsäkert omhändertagande i tandvården. 13

Referenser 1. Sydsvenskan. Färre söker asyl. (Elektronisk) (2012-03-27) Tillgänglig: www.sydsvenskan.se/sverige/farre-soker-asyl. 2012-04-24. 2. Migrationsverket. Verksamhets och kostnadsprognos. (Elektronisk) (2012-02-22). Tillgänglig: http://www.migrationsverket.se/download/18.478d06a31358f98884580001605/migrat ionsverkets+verksamhets+och+kostnadsprognos+22+februari+2012.pdf 2012-02-28. 3. Sverige. Utredningen om vård för papperslösa m.fl.. Vård efter behov och på lika villkor: en mänsklig rättighet : betänkande. Stockholm: Fritze; 2011. Tillgänglig: http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/169815 4. Migrationsverket. Asylsökande 2011. (Elektronisk) (2012-01-01) Tillgänglig: http://www.migrationsverket.se/download/18.95fff51133976f7baf800028780/asyls% C3%B6kande+2011+-+Asylumseekers+2011.pdf. 2012-02-25. 5. Migrationsverket. Avgjorda asylärenden Migrationsverket helåret 2011. (Elektronisk) (2012-01-01). Tillgänglig: http://www.migrationsverket.se/download/18.46b604a812cbcdd7dba800027740/avgj orda+asyl%c3%a4renden+2011+-+asylum+decisions+2011.pdf. 2012-02-26. 6. Migrationsverket. Kommunmottagna personer enligt ersättningsförordningen 2011. (Elektronisk) (2012-04-24). Tillgänglig: http://www.migrationsverket.se/download/18.434af89012f6ed3a42980002824/komm unmottagna+personer+enligt+ers%c3%a4ttningsf%c3%b6rordningen+hel%c3%a5 ret+2011.pdf. 2012-02-26. 7. Migrationsverket. Varför söker somalier skydd i Sverige? (Elektronisk) (2011-11-29) Tillgänglig: http://www.migrationsverket.se/info/4358.html. 2012-02-28. 8. Migrationsverket. Ny bedömning av situationen i Afghanistan (Elektronisk) (2011-09- 22) Tillgänglig: http://www.migrationsverket.se/info/1854.html. 2012-02-16. 9. Region Skåne, Tandvårdsnämndens kansli. Tandvård för asylsökande. 2009. (Elektronisk) Tillgänglig: http://www.skane.se/upload/webbplatser/tandvard/dokument/tandvard_for_asylsok ande_o_gomda_2008.pdf 2012-02-28. 14

10. Hallonsten A-L, Klingberg G, Schröder U. Barn som vägrar tandbehandling. Tandläkartidningen 1998;2:31-38. (Elektronisk) Tillgänglig: http://www.tandlakartidningen.se/media/845/hallonsten_2_1998.pdf 11. Qualitative Research Guidelines Project. Semi-structured interviews. (Elektronisk) Tillgänglig: http://www.qualres.org/homesemi-3629.html. 2012-05-31. 12. Klingberg G. Dental fear and behavior management problems in children: a study of measurement, prevalence, concomitant factors, and clinical effects [dissertation]. Stockholm: Swedish dental journal; 1995. 13. Gustafsson A. Dental behaviour management problems among children and adolescents - a matter of understanding?: studies on dental fear, personal characteristics and psychosocial cincomitants [dissertation]. Göteborg: Institute of Odontology at Sahlgrenska Academy, University of Gothenburg; 2010. 15

Bilagor Bilaga 1 Formulär Tillståndsbilaga Projektets titel: Tandvårdsrädsla hos ensamkommande barn i Malmö och närliggande kommuner. Studentansvariga: Sara Latomanski oth07015@stud.mah.se Jessica Günther tnt06053@stud.mah.se Datum: Studerar vid Malmö högskola, Odontologiska fakulteten, 206 05 Malmö, Tfn 040-6657000 Utbildning: Påbyggnadsprogrammet för tandhygienister Nivå: kandidatexmanen Härmed ger jag följande student/er vid Malmö högskola tillstånd att genomföra ovanstående undersökning i min verksamhet. Namn: Verksamhetschef/motsvarande vid: Datum: Underskrift: Namnförtydligande: 16

Bilaga 2 Informationsbilaga Informationsbrev inför deltagande i studie Tandvårdsrädsla hos en grupp ensamkommande barn i Malmö och närliggande kommuner Vi är två legitimerade tandhygienister som studerar påbyggnadsprogrammet på tandhygienistutbildningen på Malmö Högskola. Vi är intresserade av att höra mer om hur Du känner inför och under ett tandvårdsbesök. Under denna termin kommer vi att genomföra en studie, som kommer att utföras genom enkät/intervju på det boende där Du befinner dig. Vid behov kommer vi att ta hjälp av en tolk. Syftet med studien är att belysa ensamkommande barns eget upplevda tandvårdsbehov samt eventuella tandvårdsrädsla. Med denna kunskap kan man bidra till att öka förståelsen hos tandvårdspersonal och på så sätt skapa ett bättre bemötande och en tryggare behandlingsmiljö. Idag vet man väldigt lite om detta. Vi tycker att det är viktigt att uppmärksamma ensamkommande barns situation och känslor inför ett tandvårdsbesök. Vi kommer till Dig för att genomföra intervjun. Den kommer att omfatta mellan 15 till 20 frågor. Frågorna är bestämda på förhand och intervjun tar cirka 20-30 minuter. Du behöver inte förbereda Dig på något vis. Deltagandet är frivilligt och du kan när som helst välja att avbryta. Insamlat material kommer endast att vara tillgängligt för oss som utför studien och kommer att förstöras efter studiens genomförande. Om Du deltar kommer Du att få en kod och denna kommer att användas vid all vidare bearbetning av data. Koderna är bara tillgängliga för undersökningsledarna och kommer vara inlåsta under studiens gång. Koderna kommer ej kunna kopplas till Dig som person. Härmed tillfrågas Du om deltagande i studien och vi är mycket tacksamma om Du vill medverka. Vid eventuella frågor går det bra att kontakta oss eller våra handledare på nedanstående telefonnummer. Med vänliga hälsningar Jessica Günther Sara Latomanski Lena Irwe Eva Olofsson Student Student Handledare Handledare tnt06053@stud.mah.se oth07015@stud.mah.se lena.irwe@mah.se eva.olofsson@mah.se Odontologiska fakulteten, 206 05 Malmö. Tfn 040-6657000 17

Bilaga 3 Samtyckesbilaga Tandvårdsrädsla hos en grupp ensamkommande barn i Malmö och närliggande kommuner. Jag har muntligen informerats om studien och tagit del av bifogad skriftlig information. Jag är medveten om att mitt deltagande är frivilligt och att jag när som helst och utan närmare förklaring kan avbryta mitt deltagande. Jag lämnar härmed mitt samtycke till att delta i ovanstående undersökning: Datum: Datum: Deltagarens underskrift: God mans underskrift: Undersökningsledare: Studenter på påbyggnadsprogrammet för tandhygienister Jessica Günther Tnt06053@stud.mah.se Sara Latomanski oth07015@stud.mah.se Malmö Högskola, Odontologiska fakulteten, 206 05 Malmö. Tfn: 040-6657000 18

Bilaga 4 CFSS- DS frågeformulär 19