Läroplan banläggning, del 2

Läroplan banläggning, del 2

Banläggning del 2 Det här är en läroplan eller en vägledning om man så vill. Tanken med läroplanen är att den ska vara en hjälp för dig som vill lära dig mer om konsten att lägga bra orienteringsbanor. Läroplanen utgår ifrån boken Banläggning som du kan köpa via butiken på www.orientering.se eller www.idrottsbokhandeln.se. Är ni flera i föreningen så fungerar läroplanen utmärkt som en studiecirkel eller lärgrupp som vi har valt att kalla det. SISU Idrottsutbildarna i ditt distrikt kan hjälpa dig med tips och idéer kring arbetet med lärgruppen. SISU Idrottsutbildarna har också möjlighet till ekonomiskt stöd i samband med arbetet i studiegruppen. Läroplanen om banläggning är uppdelad i två delar. Det beror dels på att Boken banläggning är omfattande och kräver en uppdelning och dels så tror vi att det är bra att man lägger in lite praktisk banläggning mellan de två olika delarna så att du får möjlighet att testa dina nya kunskaper. Innehållet i del 2 är uppdelat i sju olika avsnitt, några lite kortare och några lite mer omfattande. Några avsnitt är lite repetition från del 1. Det går utmärkt att arbeta med flera avsnitt vid samma träff. Lärgruppen väljer själv i vilken takt arbete genomförs. Vi tror att det är lämpligt att ägna minst fem träffar till den första delen. I anslutning till varje avsnitt finns en sidhänvisning som är en förberedelse. Vid något tillfälle kan förberedelsen och vara något annat. Därefter följer ett antal frågor eller diskussioner som kan vara lämpliga att svara på och arbeta med tillsammans. Ibland finns här också uppgifter som ska lösas enskilt eller i hela lärgruppen. Vid några tillfällen finns också tips på hur man kan fördjupa sina kunskaper genom att ta del av annat material. Det är lämpligt att det finns en samtalsledare för gruppen. Även om alla deltagare är viktiga för arbetet, så krävs det lite extra av den som har ledarrollen. Tips och goda råd finns att få hos ditt SISUdistrikt. Ett lagom antal för att kunna föra bra diskussioner där alla får komma till tals brukar vara sex till åtta deltagare. Man kan också vara flera, men blir man över tio personer bör man fundera över att kanske dela gruppen i två mindre. Som ledare för studiegruppen har du ett litet extra ansvar i att vara sammankallande för träffarna. Du är också den som leder arbetet och ser till att alla i gruppen kommer till tals. Du ansvarar också för trivseln i gruppen. Det gör du genom att se till att ta rast med jämna mellan rum. Utse någon som är ansvarig för att det finns fika. Sammanfatta varje träff och se till att alla vet hur de ska förbereda sig för nästa träff. Som ledare är du också ansvarig för att redovisa studiegruppens arbete till SISU Idrottsutbildarna när arbetet är slutfört. Har du några frågor eller synpunkter på den här läroplanen eller frågor kring banläggning så är du välkommen med dina frågor till info@orientering.se. Lycka till med banläggningen! Innehåll Banläggningens mål sidorna 13-17 Banläggarens roll och arbetsuppgifter sidorna 18-19 Hänsyn till växt och djurliv sidorna 20-25 Grundläggande riktlinjer för banläggning sidorna 34-71 Distansernas särarter sidorna 72-81 Arbetsmetodik vid banläggning sidorna 156-195 Komposition av banor sidorna 82-155 Sidhänvisningen gäller boken Banläggning.

Banläggningens mål Förberedelser: Läs igenom sidorna 13-17 i boken Banläggning. Vilka är de grundläggande uppgifterna för en banläggare? Vad är särskilt viktigt att tänka på när det gäller orienteringsproblem för barn och ungdomar? Vad är särskilt viktigt att tänka på när det gäller banor för deltagare där deltagandet är det centrala och resultatet kommer i andra hand? Vad är det viktigaste att tänka på när det gäller sportslig rättvisa i samband med orienteringsarrangemang? Vad menas med uttrycket slumpmoment? Ge exempel! Vad menas med den gröna slumpen? På senare år har man börjat prata om distansernas särart. Klargör för varandra vilka olika distanser som ingår i orienteringsidrotten. Vad menas med begreppet 3T? Banläggarens roll och arbetsuppgifter Förberedelser: Läs igenom sidorna 18-19 i boken Banläggning. Vilka är banläggarens huvudsakliga ansvarsområden? Vilka andra funktionärer vid ett orienteringsarrangemang är beroende av att samverka med banläggaren? Vad är viktigt att tänka på när det gäller samarbetet mellan banläggaren och bankontrollanten?

Hänsyn till växt och djurliv Förberedelser: Läs igenom sidorna 20-25 i boken Banläggning. Varför ska vi ta hänsyn till växt och djurliv i samband med orienteringsarrangemang? Vilka typer av mark ska vi undvika att dra fram banor och placera kontroller i? På vilka platser i terrängen är det vanligt att det finns nyckelbiotoper? Vilka åtgärder kan du som banläggare göra för att minimera störningar på viltet? Vad är viktigt att tänka på vid planeringen av viltzoner? Hur markeras förbjudna områden i skogen? Hur markeras förbjudna områden på kartan? Ta reda på Vilka personer, organisationer och myndigheter ska vi ha kontakt med innan vi genomför orienteringsarrangemang? Tips! Ta reda på mer genom att besöka arrangemangssidorna på www.orientering.se.

Grundläggande riktlinjer för banläggning Förberedelser: Läs igenom sidorna 34-71 i boken Banläggning. Hur bör en banläggare göra för att utnyttja terrängen på bästa sätt? Vilken är kontrollernas huvudsakliga uppgift på en orienteringsbana? Vad påverkar svårighetsgranden på en orienteringsbana? Diskutera skillnaden mellan kurvbildsorientering och planbildsorientering. Diskutera skillnaden mellan grovorientering, finorientering och kontrolltagning. Vilka är de olika sträckor som kan förekomma på en orienteringsbana? Diskutera vilka olika syften de olika sträckorna har. Vad kännetecknar en bra vägvalssträcka för barn och ungdomar? Vad kännetecknar en bra vägvalssträcka för elitorienterare? I vilka terrängtyper är det lättast att hitta bra vägvalssträckor? Vad är det viktigaste att tänka på när det gäller val av kontrollpunkt? Vad är viktigt att tänka på när det gäller skärmplaceringen? Vad är viktigt att tänka på när det gäller korsande sträckor? Vad menas med begreppet förlorade kilometer? Vad är viktigt att tänka på när det gäller banor som korsar trafikerade vägar och vattendrag? Klargör vilka regler som gäller vid banpåtryck och inritning av banor. Klargör vilka regler som gäller snitsling av delar av en orienteringsbana. Vad är viktigt att tänka på när det gäller planeringen av startplatsen i samband med en orienteringstävling? Diskutera för- och nackdelar med olika möjligheter att ordna inspurten från sista kontrollen till mål.

Distansernas särarter Förberedelser: Läs igenom sidorna 72-81 i boken Banläggning. Ta med kartor från tävlingar med olika distanser som du har sprungit. Vad kännetecknar en bra sprintbana? Vad bör man tänka på när det gäller banor för barn och ungdomar i samband med sprintbanor? Vad är speciellt för vägval i samband med sprintbanor? Vad är speciellt för kontrollerna i samband med sprintbanor? Vad är viktigt att tänka på när det gäller sprintbanor i park- och stadsmiljö? Mad kännetecknar en bra medeldistansbana? Vad bör man tänka på när det gäller vägval på medeldistansbanor? På vilket sätt kan man använda sig av riktningsändringar på en medeldistansbana? Vad bör man tänka på när det gäller kontrollerna på en medeldistansbana? Vad kännetecknar en bra långdistansbana? Vad bör man tänka på när det gäller vägval på långdistansbanor? Vad bör man tänka på när det gäller kontrollerna på långdistansbanor? På en långdistansbana ska även den taktiska förmågan sättas på prov. På vilket sätt kan du som banläggare sätta deltagarnas taktiska förmåga på prov? Studera tävlingskartor från tävlingar i sprint-, medel- och långdistans. Diskutera tillsammans banorna för respektive distans. Vad har varit bra respektive mindre bra? Har banläggarna för de här tävlingarna lyckats med att ta fram de olika distansernas särarter?

Arbetsmetodik vid banläggning Förberedelser: Läs igenom sidorna 156-195 i boken Banläggning. Ta med kartor som är lämpliga att använda vid banläggning. Kanske ska gruppen arbeta med en verklig tävling. Då är detta ett lämpligt tillfälle att börja planeringen av tävlingen. Om målet är att lägga banor till en verklig tävling kommer det fortsatta arbetet i lärgruppen att spänna över en längre tid. Det kommer troligen att bli nödvändigt att arbeta med den här läroplanens två sista avsnitt parallellt. Det är nu som allt du lärt dig fram tills nu ska tillämpas. Använd gärna boken Banläggning som en uppslagsbok och titta tillbaka på tidigare avsnitt. Börja med att göra en planering över banläggningsprojektet. Börja från dagens datum fram till efter att tävlingen är genomförd. Använd gärna översikten på sidan 158 i boken Banläggning som mall. Försök att sätta datum på de olika aktiviteterna. Bestäm vilka tävlingsklasser som tävlingen ska ha. Ta reda på vilka markägare som berörs av den planerade tävlingen och ta kontakt med dem för samråd och tillstånd. Ta reda på vilka jakträttsinnehavare som berörs av tävlingen Diskutera hur banläggarteamet ska vara organiserat. Fördela eventuella roller inom banläggarteamet. Ta fram kartan över det tänkta tävlingsområdet. Markera på kartan var det finns lämpliga tävlingscentrum, var det är lämpligt att lägga ungdomsbanor, i vilka områden det går att lägga bra vägvalssträckor, vilka områden som ska undvikas, vilka områden som är förbjudna områden med mera. Leta upp bra vägvalssträckor och markera dem på kartan. Tänk på att även leta efter bra vägvalssträckor för de lite lättare banorna. Diskutera och jämför med varandra. Leta upp bra kartläsningssträckor och markera dem på kartan. Tänk på att även leta efter bra kartläsningssträckor för de lite lättare banorna. Diskutera och jämför med varandra. Diskutera på vilket sätt ni kan utnyttja olika terrängtyper på den karta ni valt att arbeta med.

Om ni inte är bekanta med terrängen bör en terrängkontroll genomföras där olika terrängområden värderas. Det kan också vara en fördel redan nu provlöpa en del tänkta vägvalssträckor för att få en uppfattning om de är rätt avvägda. Gör en banskiss med tänkta bansträckningar. Markera även tänkta viltzoner. Diskutera banstråk och viltzoner med markägare och jägare. Nu börjar arbetet med att lägga alla banor. Arbeta nu även med avsnittet om Komposition av banor. Tänk på att de olika banornas svårighetsgrader ska vara anpassade enligt anvisningarna i boken Banläggning. Planera redan nu för eventuella vätske-, radio-, press- och publikontroller. Ta kontakt med bankontrollanten och diskutera hur samarbetet med henne/honom ska ske. Diskutera hur rekognosering och markering av alla kontroller ska genomföras. Diskutera hur utsättningen av kontrollställningar ska genomföras. Diskutera vilka olika metoder för inritning av banor som finns. Välj den metod som passar bäst för just det aktuella arrangemanget. På www.orientering.se kan du läsa mer om vilka regler som gäller och vilka anvisningar som finns för tryck och utskrifter av kartor. Samordna banläggningen med dem som ska ansvara för anmälan, lottning, tidtagning och resultatlistor. Lämna rätt uppgifter. Diskutera och planera vad som ska göras den sista veckan innan tävlingen. Gör en fördelning av arbetet. Diskutera och planera vad som ska göras på tävlingsdagen. Gör en fördelning av arbetet. Diskutera och planera vad som ska göras efter att tävlingen är genomförd. Hur sker utvärdering och uppföljning?

Tips! För att kunna utvärdera sin banläggning finns det två bra hjälpmedel. http://www.obasen.nu/winsplits/online/sv/default.asp?ct=true Här kan du se sträcktider för alla tävlande på alla banor. De löpare som har gjort en bom blir rödmarkerade i resultatlistan. Om många olika löpare har en röd markering på samma sträcka. Det är kanske en anledning till att fundera över varför många har bommat just den kontrollen. http://www.obasen.nu/runoway/ Här du som arrangör lägga in tävlingskartan med alla banor samt en lista med alla sträcktider. Sen kan deltagarna gå in om rita in sina vägval. Efter det kan du som banläggare se vilka vägval deltagarna har gjort. Du kan också spela upp tävlingen igen och jämföra tider på olika vägval. Komposition av banor Förberedelser: Läs igenom sidorna 82-135 i boken Banläggning. Ta med kartor som är lämpliga att använda vid banläggning. Kanske ska gruppen arbeta med en verklig tävling. Då är detta ett lämpligt tillfälle att börja planeringen av banorna. Tänk på att innan banläggningsarbetet börjar på allvar bör start- och målplatsen vara fastställd. Vilka moment får ingå på en grön bana? Låt var och en lägga en grön bana. Diskutera de olika banorna och jämför med anvisningarna i boken Banläggning. Kan banorna godkännas som gröna banor? Vilka moment får ingå på en vit bana? Kan moment från den gröna nivån ingå på en vit bana? Låt var och en lägga en vit bana. Diskutera de olika banorna och jämför med anvisningarna i boken Banläggning. Kan banorna godkännas som vita banor? Vilka moment får ingå på en gul bana? Kan moment från den gröna och vita nivån ingå på en gul bana? Låt var och en lägga en gul bana. Diskutera de olika banorna och jämför med anvisningarna i boken Banläggning. Kan banorna godkännas som gula banor? Vilka moment får ingå på en orange och röd bana? Vad är skillnaden mellan en orange och en röd bana? Kan moment från de tidigare nivåerna ingå på en orange och röd bana?

Låt var och en lägga en orange och röd bana. Diskutera de olika banorna och jämför med anvisningarna i boken Banläggning. Kan banorna godkännas som orangea och röda banor? Vilka moment får ingå på en violett bana? Kan moment från de tidigare nivåerna ingå på en violett bana? Låt var och en lägga en violett bana. Diskutera de olika banorna och jämför med anvisningarna i boken Banläggning. Kan banorna godkännas som violetta banor? Vilka moment får ingå på blå och svart bana? Vad är skillnaden mellan en blå och en svart bana? Kan moment från de tidigare nivåerna ingå på en blå och en svart bana? Låt var och en lägga en blå och svart bana. Diskutera de olika banorna och jämför med anvisningarna i boken Banläggning. Kan banorna godkännas som blåa och svarta banor? På vilket sätt kan du som banläggare ha nytta av kunskapen om hur snabbt elitlöpare springer i olika terrängtyper och på olika underlag? Vad bör tänka på när det gäller val av terräng för nattorientering? Vad skiljer orienteringssträckor för nattorientering mot orienteringssträckor för orientering i dagsljus? Vad är viktigt att tänka på vid val av kontrollpunkter för nattorientering? Vilka är de största skillnaderna mellan banor för individuell orientering och banor för stafett? Vad är viktigt att tänka på vid planeringen av tävlingscentrum för stafettävlingar? Klargör vilka olika spridningsmetoder som finns. Vilka är skillnaderna mellan de olika spridningsmetoderna?