Välkommen till Banläggningskurs Steg 1 Nässjö 4 Feb.

Transkript

1 Välkommen till Banläggningskurs Steg 1 Nässjö 4 Feb.

2 Program Banläggningens mål Distansernas särart Banläggarens verktyg Arbetsmetodik Organisation och tidsplan. Fika Färgskalan Löparnas färdigheter och hur vi utmanar dom. Grundläggande riktlinjer för banläggning Planering av projektet Värdering av terrängområdet. Lunch. Banläggnings uppgifter. Fika Datorstöd i arbetet. OCAD-övning Genomgång hemuppgift och summering av dagen.

3 Läroplan Banläggningens mål. Upprätthålla orienteringens egenart Skapa sportslig rättvisa Skapa rolig orientering Hänsyn till växt och djurliv Distansernas särarter Erbjuda bra banor med rätt svårighet

4 Banläggningens mål. Upprätthålla orienteringsidrottens egenart. Orientering + löpning Orientering Banläggarens uppgift är att skapa utslagsgivande utmaningar för att med kartans hjälp ta sig fram i okänd terräng, men också anpassa svårigheten för olika tävlingsklasser. Löpning Kondition och löpförmåga får nästan alltid stort utslag. Banläggaren behöver oftast inte tänka på detta. Vår klassiska devis, ska vara ledstjärna Tankens skärpa vid kroppslig möda

5 Banläggningens mål. Upprätthålla orienteringsidrottens egenart Skapa sportlig rättvisa Få slumpmoment Många problem Allsidiga uppgifter

6 Banläggningens mål. Upprätthålla orienteringsidrottens egenart Skapa sportlig rättvisa Skapa rolig orientering Rätt svårighet Helhetssyn Omväxling 3T -terräng -teknik -tempo

7 Banläggningens mål. Upprätthålla orienteringsidrottens egenart Skapa sportlig rättvisa Skapa rolig orientering Se till att orientering är skonsam mot naturen

8 Viltvänlig banläggning Banläggningens mål.

9 Mark och vegetation - planteringar, besådda fält - fornminnen - känslig mark Banläggningens mål. - tomtmark Studie om markstörning ifrån O-ringen 2014 i Skåne. Läsvärt Nyckelbiotoper - en plats där man kan förvänta sig att det finns rödlistade arter Vilt minasidor.skogsstyrelsen.se/skogensparlor - samarbete med markägare och jägare - anpassa banläggningen (stråk, riktning) - frizoner och buffertzoner - avdrivning Var rädd om naturen!

10 Banläggningens mål. Länsstyrelsens riktlinjer Samråd 12:6 MB ska enligt Naturvårdsverket hållas vid: 1. Nyritning och omfattande omritning av kartor. 2. Distrikts- och nationella tävlingar om: -Skyddade områden berörs (reservat, Natura 2000, utpekade biotopskydd), -Tävlingen sker inom vårdatumperioden (10 maj-30 juni) och naturmark berörs, -Det inom tävlingsområdet samlat förekommer många natur- och kulturvärden.

11 Upprätthålla orienteringsidrottens egenart Skapa sportlig rättvisa Skapa rolig orientering Se till att orientering är skonsam mot naturen Säkerställa distansernas särarter Banläggningens mål

12 Distansernas särarter. Våra distanser. SPRINT MEDEL LÅNG ULTRA LÅNG STAFETT NATT

13 Sprint. Distansernas särarter. Observera att banläggningen har synnerligen stor betydelse på en sprintdistans! Banan ska testa deltagarens förmåga att läsa och förstå kartbild i relativt komplex miljö samtidigt som varje delsträcka ska planeras och genomföras i hög fart. Att planera en eller flera sträckor i förväg under hög fart är en viktig ingrediens i sprintdistansen Att hitta kontrollen ska inte vara en utmaning i sig, utan förmågan att välja och genomföra den bästa vägvalslösningen till kontrollen är det viktiga. Kontrollerna skall alltså i huvudsak vara lätta och skärmen ska sitta så att löparna inte behöver leta när de ser kontrollföremålet. Banan får gärna ha gott om riktningsändringar och den tävlande skall tvingas till många snabba beslut På sprintbanor för ungdom måste stor omsorg läggas på att göra dem tillräckligt lätta (inte för svåra)

14 Sprint Distansernas särarter. Vägvalsproblematiken i centrum!

15 Sprint Sammanfattning Distansernas särarter. Kontroller: Vägval: Löpfart: Terräng: Övervägande enkla Vägvalsbedömning i stort och i smått. Mycket hög fart Lättlöpt öppen skog, park eller stad Karta: Skala Sprintnorm 1:5000 eller 1:4000, Ekvidistans 2 m alt 2,5 m Banlängd/Löptid: Startmellanrum: Tidtagning: Enligt tävlingsreglerna min, 1-3 km beroende på klass 1 minut eller mindre 1 sekunds noggrannhet.

16 Medel Distansernas särarter. Kontroller: Övervägande svåra. Kontrollskärmens placering ska vara tydlig men placeringen av skärmen kan vara en utmaning i sig. Detta innebär inte att man får göra avkall på det sportsliga. Till exempel får man aldrig placera en skärm så att stämplande löpare vägleder andra löpare in till kontrollen. Vägval: Vägval i smått. Vägvalsbedömning ska eftersträvas men det får inte bli på bekostnad av kartläsning. Alltså ska vägvalen innehålla mycket kartläsning i sig. Vägval minskar risken för spårbildning in och ut från kontrollerna och minskar även risken för samlöpning. Den tävlandes förmåga till kartläsning, kartförståelse i komplexa skogsmiljöer ska testas. Banan bör innehålla ett varierande utbud av svårare och mindre svåra orienteringsproblem och får gärna ha gott om riktningsändringar, tempoväxlingar och terrängbyten. Målet är att tvinga löparen att planera utgången från kontrollen innan stämpling. På ungdomsbanor måste man försäkra sig om att de håller sig inom vad banläggningsanvisningarna tillåter

17 Medeldistans- riktningsändringar Distansernas särarter.

18 Medel sammanfattning Distansernas särarter. Terräng: Kontroller: Vägval: Löpfart: Tekniskt krävande. Företrädesvis i skog som gärna får ha nedsatt sikt men bra löpbarhet Övervägande svåra Vägval i smått Hög fart men löparen måste anpassa farten i förhållande till hur komplex terrängen är Karta : Skala 1: Ekvidistans 2,5 alt 5 m Startmellanrum: 1 minut, E-klasser 2 minuter Tidtagning: 1 sekunds noggrannhet Banlängd: Enligt tävlingsreglerna 2 km 5km beroende på klass. Vid kvaltävling 60-70% av finaltävling

19 Lång Distansernas särarter. Observera att banläggningen har synnerligen stor betydelse, speciellt för att förebygga samlöpning! Detta undviks genom att banan innehåller mycket vägvalsbedömning och ett flertal långa delsträckor. Dessa delsträckor bör vara upp till 2 km och innehålla flera olika vägvalsmöjligheter. I vissa typer av tävlingar kan man även överväga att införa någon form av spridningsmetod. Viktigt på en långdistansbana är tempoväxlingen eller rytmen i banan. Detta skapas lämpligen genom att använda olika typer av terräng, svåra sträckor varvat med lite mindre svåra osv. Vissa kortare delar av banan kan vara av medeldistanskaraktär. Förutom de orienteringstekniska färdigheterna ska även den taktiska förmågan sättas på prov genom att testa löparens förmåga att läsa och förstå och genomföra effektiv vägvalsbedömning och samtidigt kunna planera tävlingen i en fysisk krävande miljö. Kontrollerna ska vara en naturlig avslutning på en bra sträcka, vilket innebär att skärmens placering ska vara tydlig. På ungdomsbanor måste man försäkra sig om att de håller sig inom vad banläggningsanvisningarna tillåter.

20 Långdistans långsträckor, tempoväxlingar Distansernas särarter.

21 Lång sammanfattning Distansernas särarter. Terräng: Kontroller: Vägval : Löpfart: Karta: Startmellanrum: Tidtagning: Banlängd: All typ av terräng som är lämplig Blandning av svåra och lätta Vägvalsbedömning har stor betydelse. Långa delsträckor Efter förmåga och taktiska överväganden. Banan ska vara fysisk utmanande och kräva uthållighet och taktisk förmåga Skala 1: i klasserna För övriga klasser får skalan vara 1: Ekvidistans 2,5 m alt 5 m 1-3 minuter beroende på klasser 1 sekunds noggrannhet Enligt tävlingsreglerna 2 km 14,0 km beroende på klass. Segrartid minuter i elitklasserna. Särskilda krav: Elitklasser bör ha egna kontrollpunkter och klasser som startar samma minut bör inte ha samma första kontroll

22 Ultralång Distansernas särarter. Banan ska testa löparens förmåga att läsa och förstå och genomföra effektiv vägvalsbedömning, att läsa och förstå kartan och kunna planera tävlingen i en fysisk krävande miljö. Banläggningen har synnerligen stor betydelse, speciellt för att undvika samlöpning. Detta undviks genom att banan består av mycket vägvalsbedömning och ett flertal långa delsträckor. Dessa delsträckor bör vara över 2 km och innehålla flera olika vägvalsmöjligheter. I vissa typer av tävlingar kan man även överväga att införa någon form av spridningsmetod Kontrollerna ska vara en naturlig avslutning på en bra sträcka och placeringen av skärmen ska vara tydlig och enkel att hitta i sig. Sträckorna ska varieras i både längd och riktning, men något som är typiskt för långdistansen är de långa delsträckorna. Viktigt på en ultralång bana är tempoväxlingen eller rytmen i banan. Detta skapas lämpligen genom att använda olika typer av terräng, svåra sträckor varvat med lite mindre svåra osv, där även den taktiska förmågan sättas på prov. Vid tävlingar speciellt för elitlöpare ska en publikkontroll vara belägen på arenan/målet. Eftersom det på en ultralång distans tävlas på väldigt långa distanser, är det ytterst viktigt att löparna erbjuds energi och vätsketillskott under loppet.

23 Ultralång vägvalsbedömning och en extrem fysisk och taktisk utmaning Distansernas särarter.

24 Ultralång sammanfattning Distansernas särarter. Kontroller: Vägval: Löpfart: Blandning av svåra och lätta Vägvalsbedömning har stor betydelse. Mycket långa sträckor Fysisk utmanande, Ska kräva stor uthållighet och taktisk förmåga Terräng: Fysisk krävande. Lämplig för vägvalsbedömning Karta: Skala 1: Banlängd: 5 km 20 km beroende på klass

25 Stafett Distansernas särarter. Stafettens profil är lagtävling med ett stort inslag av kamp man mot man/kvinna mot kvinna. Banan ska förutom vägvalssträckor innehålla en blandning av sträckor som kräver grovorientering och finorientering. Kontrollerna ska vara en naturlig avslutning på en bra sträcka och placeringen av skärmen ska vara tydlig. Sträckorna ska varieras i både längd och riktning, men något som är typiskt för stafetter är de lite längre delsträckorna med många vägvalsmöjligheter och har därför många likheter med långdistansen men vissa delar av banan kan även vara av medeldistanskaraktär. Förutom de orienterings-tekniska färdigheterna ska även den taktiska förmågan sättas på prov Eftersom stafetter genomförs med gemensam start ligger det i sakens natur att de tävlande kommer att vara ihop på banan under kortare eller längre perioder. Detta är en del av stafettens karaktär och ger en extra dimension kopplat till den taktiska färdigheten (man mot man). Arenakonceptet är ytterst viktigt vid stafetter. Speaker, ljud och arenauppbyggnad ska ha högsta prioritet och det bör läggas stor energi för att skapa ett modernt upplägg Observera att banläggningen har synnerligen stor betydelse. Vid mästerskap ska samlöpning försvåras genom att av SOFT godkänd spridningsmetod används.

26 Stafett Distansernas särarter.

27 Stafett sammanfattning Distansernas särarter. Kontroller: Blandning av svåra och lätta Vägval: Vägvalsbedömning i stort och i smått. Löpfart: Hög fart med stor påverkan från andra löpare Terräng: Ej allt för krävande terräng. Karta: Skala 1: eller 1: Startmellanrum: Normalt gemensam start Banlängd: Vid mästerskap finns stipulerade längder. Annars inga gränser

28 Natt Distansernas särarter. Nattorienteringens profil är vägvalsbedömning i lättframkomlig terräng Övervägande tydliga kontrollföremål Vägvalsbedömning viktig. Långa sträckor Lättlöpt terräng med mycket vägvalsmöjligheter Alla distanser kan förekomma Något kortare banor än på dagen (ca 80%) Nattorienteringens profil är i många stycken samma som varje distans särart, men skillnaden att tävlingen genomförs i mörker och därmed ska anpassas till detta. Nattorientering kan genomföras inom ramen för alla de förekommande distanserna.

29 Banläggarens verktyg Egen erfarenhet Mark och Vilt (SOFT) Tävlingsregler (TR) och Anvisningar (TA) (SOFT) Kontrollbeskrivningar (SOFT/IOF) Handledning och anvisningar från distriktet. (SmOF) Boken Banläggning, Ny utgåva 2017! (SOFT) OCAD/Purple Pen m.fl datorstöd Justera banpåtrycket (SOFT)

30 Arbetsmetodik Organisation Kontaktytor Tidsplan Planering av banläggningsprojektet.

31 Organisation Arbetsmetodik Vilka är banläggarens huvudsakliga ansvarsområden? Få de lagda banorna kontrollerade och godkända. Leverera underlag för banpåtrycket. Se till att terrängarbetet fungerar. Försörja övriga tävlingsorganisationen med kartmaterial. Jobba i team, inkludera även bankontrollanten. Fördela ansvar och arbetsuppgifter inom teamet. Lägg över en del jobb på sekretariat och en speciell terräng arbetesgrupp Vad är viktigt att tänka på i samarbetet mellan banläggare och kontrollant? Respekt för varandras åsikter. Respekt för uppsatt tidsplan.

32 Kontaktytor Arbetsmetodik Vilka funktioner måste banläggaren samarbeta med? Tävlingsledare, kartansvarig, speaker, sekretariat, startchef, tryckeri, vätskekontrollansvarig, sjukvårdsansvarig, radiopersonal, SI-ansvarig, myndigheter, mark- och jaktansvarig Ha en tydlig avgränsning av ansvaret gentemot övriga kontaktytor i tävlingsorganisationen!

33 Tidsplan Arbetsmetodik Aktivitet Ansvarig Deadline Val av TC Tävlingsledning 15/5 Klassindelning spikad Tävlingsledning 15/5 Terrängbeskrivning och banlängder till inbjudan Banläggare 31/5 Fastställande av terrängområde och tryckformat Banl./Kartansv. 10/6 Fastställande av kartskala för resp. klass. Tävlingsledning 10/6 Etablering av vilt- och skyddszoner Banläggare 10/6 Fastställande av löpstråk 15/6 Banförslag ut på remiss/kontroll 30/6 Radiokontroller + förvarning + sjukvårdsplats 7/7 Vätskekontroller 7/7 Fältkontroll(utsättning av kontrollmarkeringar 10/7 Tidsschema till Speaker klart 20/8 Slutrevidering Karta Kartansvarig 30/8 Kartkontroll klar Kartkontrollant 10/9 Bankontroll klar Bankontrollant 15/9 Tryckoriginal banpåtryck klart Banläggare 7/10 Export av banfiler till sekretariat Banläggare 7/10 Tidsschema för tävlingsdygnet klart (tillsammans med SI-ansv.) 10/10 Provlöpningsbanor klara 12/10 Kartor lev. från tryckeri 23/10 Packning av kartor 25/10 Tävlingsdag 28/10 Avstädning av terrängen 29/10 Avtackning av funktionärer, markägare osv 3/11 Slutrapport till Tävlingsledare osv 10/11

34 Färgskalan/Banläggningstrappan V 1-4 K 1-17 V=Vägval K=Kontrolltagning K 3 Lätt ledstångsorientering, ledstångsbyte på sträckan (max två byten per sträcka) K 2 Lätt ledstångsorientering, ledstångsbyte vid kontroll K 1 Lätt ledstångsorientering, given riktning

35 Färgskalan Grönt till Svart! Vad kan påverka svårighetsgraden på en bana? Terrängtyp (sikt och framkomlighet). Avstånd mellan attackpunkt, kontroll och uppfångare Vad är skillnaden på en säker uppfångare och en tydlig uppfångare? Säker = otvetydig, enda föremålet av den typen, enkelt att ta ut position för ny kontrollattack. Tydlig = lätt att upptäcka men svårare att säkert identifiera och hitta exakt position för ny attack. En banas svåraste moment definierar banans svårighetsgrad.

36 Grön Bana K1-K3 Banan ska läggas i terräng med tydliga och sammanhängande planbildsdetaljer, vägar, stora stigar, byggnader, öppen mark och så vidare. Kontrollerna på grön bana ska alltid placeras på ledstången och endast utgöra ett kvitto på att löparna följer det självklara vägvalet. Kontrollföremålen kan utgöras av stigkrökar, vägförgreningar, ledningsstolpar, byggnader och så vidare Klasser Inskolning, U1

37 Grön Bana K1-K3 K 1. Lätt ledstångsorientering - given riktning K 2. Lätt ledstångsorientering. Ledstångsbyte vid kontroll K 3. Lätt ledstångsorientering. Ledstångsbyte på sträckan

38 Färgskalan/Banläggningstrappan V 1-4 K 1-17 V=Vägval K=Kontrolltagning K 6 Gena över öppet området mot säker uppfångare K 5 Svårare ledstångsorientering K 4 Kontroll vid sidan av ledstång V 1 Enbart längdbedömning K 3 Lätt ledstångsorientering, ledstångsbyte på sträckan (max två byten per sträcka) K 2 Lätt ledstångsorientering, ledstångsbyte vid kontroll K 1 Lätt ledstångsorientering, given riktning

39 Färgskalan Grönt till Svart! Vit Bana K4-K6, V1 Terrängvalet ska vara samma som för grön bana, det vill säga tydliga och sammanhängande planbildsdetaljer, vägar, stora stigar, öppen mark, byggnader och så vidare. Kontrollerna på en vit bana ska endast markera avslutningen på en sträcka och övergången till en ny. Därför ska kontrollföremålen vara lättidentifierade och tydliga. Utöver kontrollpunkterna på grön bana kan exempelvis stenar, branter, staket och så vidare förekomma. Klasser U2, 10, 12 kort, Öppen motion 1 och 2

40 Färgskalan Grönt till Svart! Vit Bana K4-K6, V1 K 4. Kontroll vid sidan av ledstången

41 Färgskalan Grönt till Svart! Vit Bana K4-K6, V1 K 5. Svårare ledstångsorientering

42 Färgskalan Grönt till Svart! Vit Bana K4-K6, V1 K 6. Gena över öppet område mot säker uppfångare V 1. Enbart längdbedömning. Löpvägarna består av tydliga och lättframkomliga ledstänger av samma typ och med samma framkomlighet.

43 Färgskalan/Banläggningstrappan V 1-4 K 1-17 V=Vägval K=Kontrolltagning K 10 Kort finorientering mot tydlig planbildskontroll med säker uppfångare K 9 Lätt kurvbildsorientering K 8 Lätt grovorientering mot säker uppfångare K 7 Gena mot säker uppfångare V 2 Bedömning av längd och löpbarhet K 6 Gena över öppet området mot säker uppfångare K 5 Svårare ledstångsorientering K 4 Kontroll vid sidan av ledstång V 1 Enbart längdbedömning K 3 Lätt ledstångsorientering, ledstångsbyte på sträckan (max två byten per sträcka) K 2 Lätt ledstångsorientering, ledstångsbyte vid kontroll K 1 Lätt ledstångsorientering, given riktning

44 Färgskalan Grönt till Svart! Gul Bana K7-K10, V2 Gul bana kan förläggas till något svårare terräng, men framkomligheten ska fortfarande vara god. Terrängen bör bestå av ett sammanhängande system av vägar, stigar, staket, vattendrag, öppen mark eller liknande. Kontrollpunkterna kan utgöras av svårare terrängföremål, till exempel högst uppe på en mycket tydlig höjd, men måste alltid föregås av en tydlig utgångspunkt. En säker uppfångare ska finnas bakom kontrollen. Klasser 12, 14 kort, Öppen motion 3 och 4

45 Färgskalan Grönt till Svart! Gul Bana K7-K10, V2 K 7. Gena mot säker uppfångare. K 8. Lätt grovorientering mot säker uppfångare. K 9. Lätt kurvbildsorientering.

46 Färgskalan Grönt till Svart! Gul Bana K7-K10, V2 K 10. Kort finorientering mot tydlig planbildskontroll med säker uppfångare. V 2. Bedömning av längd och löpbarhet

47 Färgskalan/Banläggningstrappan V 1-4 K 1-17 V=Vägval K=Kontrolltagning K 13 Grovorientering i enkel kurvbild K 12 Finorientering mot tydlig kurvbildskontroll med tydlig uppfångare K 11 Grovorientering över tydliga hållpunkter mot tydlig uppfångare V 3 Bedömning av längd, löpbarhet och säkerhet K 10 Kort finorientering mot tydlig planbildskontroll med säker uppfångare K 9 Lätt kurvbildsorientering K 8 Lätt grovorientering mot säker uppfångare K 7 Gena mot säker uppfångare V 2 Bedömning av längd och löpbarhet K 6 Gena över öppet området mot säker uppfångare K 5 Svårare ledstångsorientering K 4 Kontroll vid sidan av ledstång V 1 Enbart längdbedömning K 3 Lätt ledstångsorientering, ledstångsbyte på sträckan (max två byten per sträcka) K 2 Lätt ledstångsorientering, ledstångsbyte vid kontroll K 1 Lätt ledstångsorientering, given riktning

48 Färgskalan Grönt till Svart! Orange/Röd Bana K11-K13, V3 För både orange och röd bana bör terrängen vara lättframkomlig, måttligt kuperad och bestå av skogsmark, gärna med inslag av kulturmark. Skillnaden är i huvudsak att svårframkomlig och tung terräng helt ska undvikas på orange bana. Terrängdetaljerna ska vara tydliga. Jämfört med grön, vit och gul bana kan svårare kontrollpunkter användas, till exempel större sänkor, tydliga åsar, höjder och branter. En säker inläsningspunkt högst 200 meter före kontrollen och en tydlig uppfångare bakom ska det också finnas. Klasser Orange: 14, 16 kort, Öppen motion 5, Röd: Öppen 6

49 Färgskalan Grönt till Svart! Orange/Röd Bana K11-K13, V3 K 11. Grovorientering över tydliga hållpunkter mot tydlig uppfångare K 12. Finorientering mot tydlig kurvbildskontroll med tydlig uppfångare K 13. Grovorientering i enkel kurvbild

50 Färgskalan Grönt till Svart! Orange/Röd Bana K11-K13, V3 V 3. Bedömning av längd, löpbarhet och säkerhet. Löpvägarna kan bestå av svåra ledstänger eller grovorientering via hållpunkter

51 Färgskalan/Banläggningstrappan V 1-4 K 1-17 V=Vägval K=Kontrolltagning K 15 Kontrolltagning i detaljfattig terräng K 14 Kontrolltagning utan tydlig uppfångare K 13 Grovorientering i enkel kurvbild K 12 Finorientering mot tydlig kurvbildskontroll med tydlig uppfångare K 11 Grovorientering över tydliga hållpunkter mot tydlig uppfångare V 3 Bedömning av längd, löpbarhet och säkerhet K 10 Kort finorientering mot tydlig planbildskontroll med säker uppfångare K 9 Lätt kurvbildsorientering K 8 Lätt grovorientering mot säker uppfångare K 7 Gena mot säker uppfångare V 2 Bedömning av längd och löpbarhet K 6 Gena över öppet området mot säker uppfångare K 5 Svårare ledstångsorientering K 4 Kontroll vid sidan av ledstång V 1 Enbart längdbedömning K 3 Lätt ledstångsorientering, ledstångsbyte på sträckan (max två byten per sträcka) K 2 Lätt ledstångsorientering, ledstångsbyte vid kontroll K 1 Lätt ledstångsorientering, given riktning

52 Färgskalan Grönt till Svart! Violett Bana K14-K15 Jämfört med orange och röd bana ställer violett bana ökade krav på förmågan: Att sträckplanera, att väga snabbhet mot säkerhet. Att ta kontroller utan tydliga uppfångare bakom. Inläsningsmöjlighet ska dock finnas inom rimligt avstånd. Att använda rätt teknik vid kontrolltagningen. All typ av terräng kan förekomma. Mycket fysiskt krävande terräng bör undvikas. Alla typer av kontrollpunkter kan användas. Klasser 16, kort

53 Färgskalan Grönt till Svart! Violett Bana K14-K15 K 14. Kontrolltagning utan tydlig uppfångare K 15. Kontrolltagning i detaljfattig terräng

54 Färgskalan/Banläggningstrappan V 1-4 K 1-17 V=Vägval K=Kontrolltagning K 17 Finorientering i detaljrik terräng K 16 Grovorientering i svår kurvbild V 4 Svår vägvalsbedömning K 15 Kontrolltagning i detaljfattig terräng K 14 Kontrolltagning utan tydlig uppfångare K 13 Grovorientering i enkel kurvbild K 12 Finorientering mot tydlig kurvbildskontroll med tydlig uppfångare K 11 Grovorientering över tydliga hållpunkter mot tydlig uppfångare V 3 Bedömning av längd, löpbarhet och säkerhet K 10 Kort finorientering mot tydlig planbildskontroll med säker uppfångare K 9 Lätt kurvbildsorientering K 8 Lätt grovorientering mot säker uppfångare K 7 Gena mot säker uppfångare V 2 Bedömning av längd och löpbarhet K 6 Gena över öppet området mot säker uppfångare K 5 Svårare ledstångsorientering K 4 Kontroll vid sidan av ledstång V 1 Enbart längdbedömning K 3 Lätt ledstångsorientering, ledstångsbyte på sträckan (max två byten per sträcka) K 2 Lätt ledstångsorientering, ledstångsbyte vid kontroll K 1 Lätt ledstångsorientering, given riktning

55 Färgskalan Grönt till Svart! Blå/Svart Bana K16-K17, V4 Svårigheterna på blå och svart bana ska alltid anpassas till de skickligaste löparnas kunnande, även om orienterare av andra kategorier kan delta. Skillnaden mellan blå och svart är att mycket fysiskt krävande terräng ska undvikas på blå bana. Ökningen i svårighetsgrad jämfört med tidigare banor består i: Att andelen kurvbildsorientering ökar. Att detaljrik terräng och små terrängdetaljer kan och bör- utnyttjas. All typ av terräng kan förekomma. Klasser Blå: 70 till 95, Öppen motion 7 Svart: 18-65, Öppen motion 8 och 9

56 Färgskalan Grönt till Svart! Blå/Svart Bana K16-K17, V4 K 16. Grovorientering i svår kurvbild.

57 Färgskalan Grönt till Svart! Blå/Svart Bana K16-K17, V4 K 17. Finorientering i detaljrik terräng.

58 Färgskalan Grönt till Svart! Blå/Svart Bana K16-K17, V4 V 4. Svår vägvalsbedömning. Sträckan går genom terräng med svårbedömd nivåbild eller med kraftigt varierande framkomlighet längs löpvägarna. Huvudvägvalen kan innehålla flera delvägval.

59 Grundläggande riktlinjer för banläggning Anpassade orienteringsproblem - tävlingstyp - distans - klass - banlängd - terrängval Banläggningens byggstenar - terrängen - kontrollerna - sträckorna

60 Vad påverkar svårighetsgraden? Kartans kvalitet och läsbarhet Terrängens komplexitet Terrängens kupering, framkomlighet och sikt Sträckornas längd Ledstängernas tydlighet Hållpunkternas storlek och tydlighet Kontrollpunkternas typ, storlek och tydlighet Uppfångarnas / replipunkternas läge och tydlighet.

61 Planering av ett projekt Arbetsgång. Värdera och grovplanera terrängområdet. Skissa på tänkbara vägvals- och kartläsningssträckor. Lokalisera lämpligt mål och startplatser för alla klasser. Skissa lämpliga banstråk/korridorer och viltzoner. Lägg banförslag.

62 Planering av ett projekt Värdera och grovplanera terrängområdet.

63 Planering av ett projekt Sträckornas syfte. Det som utmärker en bra orienteringsbana är att varje sträcka har en mening. Som banläggare ska man försöka sträva efter att ge varje sträcka ett syfte. Det gäller för alla bantyper, från de enklaste till de svåraste förutsatt att banan håller sig inom ramen för vad som är tillåtet. Vanligtvis används följande olika typer av sträckor. Vägvalssträcka en sträcka med flera skilda och realistiska vägar till kontrollen Kartläsningssträcka en sträcka med endast ett naturligt vägval Sammanbindningssträcka binder ihop två terrängavsnitt med bra orientering Balanseringssträcka skapar ett nytt utgångsläge för en bra kartläsnings- eller vägvalssträcka Avledningssträcka styr deltagarna bort från ett olämpligt område, exempelvis ett hänsynsområde, en vägpassage och liknande

64 Planering av ett projekt Sträckornas syfte Banläggarens arbete går i första hand ut på att hitta bästa möjliga kartläsnings- och vägvalssträckor inom tävlingsområdet. Ofta går det dock inte att skapa en hel bana med enbart kartläsnings- och vägvalssträckor. Det blir därför nödvändigt att använda sig av andra typer av sträckor för att skapa en så bra helhet som möjligt. Vad är det som kallas förlorade kilometrar? En sträcka utan syfte enligt ovan eller en onödigt lång sammanbindningssträcka (ersätt t.ex med någon form av vägvalseller tempoväxlingsproblematik) Vad är syftet med kontrollpunkten? Att vara start eller mål för en meningsfull orienteringssträcka.

65 Planering av ett projekt Skissa på tänkbara vägvalssträckor. Vägvalssträcka med grönområden Exempel på en vägvalssträcka i skarpskuren, brantrik terräng. Här finns bra möjligheter att skapa en sträcka med många delvägval.

66 Planering av ett projekt Skissa på tänkbara vägvalssträckor.

67 Planering av ett projekt Arbeta lite Lokalisera lämplig målplats för alla klasser. Ungdomsbanorna styr placering av Arena och en startplats. Är det lämpligt att köra alla klasser från samma start? Lokalisera lämpliga startplatser för klasserna.

68 Planering av ett projekt Skissa lämpliga banstråk/korridorer och viltzoner. Plan för stråk, frizoner och starter samt huvudsträckningar för olika bantyper. I detta stadium är det också lämpligt att börja passa in kartlayout:en i passande tryckformat

69 Dags för det roliga! Lägga banförslag.

70 Uppgift 1 Nu skall vi börja att lägga en grön bana Om möjligt är lägg Inskolning och U1 i olika stråk, då inskolningsbanan ska ha glada och ledsna gubbar. Medan U1 inte ska ha den hjälpen..

71 Uppgift 2 Nu bygger vi på och lägger en VIT bana

72 Uppgift 3 Vi fortsätter i färgskalan till en GUL bana.

73 Uppgift 4 Nu så tar vi en orange bana.

74 Uppgift 4 Denna gång tar vi en violett bana.

75 Uppgift 5 Sista banan för idag blir en blå bana

76 Ungdomsbanläggning Vilka är skillnaderna på att lägga banor för barn och ungdomar jämfört med för vuxna? Fysiska skillnader. Kroppslängd Fysisk styrka Mental mognad/hjärnans utveckling Förmågan att översätta kartbilden till en 3- dimensionell bild Bedömning av avstånd. Tänk att ni är i deras situation när ni lägger dessa banor, gå ned på knä och se om ni ser skärmen.

77 Ungdomsbanläggning Vit Sprintbana

78 OCAD som banläggningshjälp!

79 Sammanfattning Banläggningens mål Distansernas särart Banläggarens verktyg Arbetsmetodik Organisation och tidsplan Planering av projektet Värdering av terräng-området Färgskalan Löparnas färdigheter och hur vi utmanar dem Ungdomsbanläggning Datorstöd i arbetet. OCAD-övning Genomgång av er hemuppgift!

80 Visdomsord & Käpphästar Öva, öva, öva En bra banläggare klarar att göra bra banor även i skitterräng. Bli inte hemmablind. Kartan är facit. Banans svåraste moment definierar dess svårighetsgrad. Beakta ungdomarnas fysiska och mentala utvecklingsnivå; Ställ er i löparens skor.

81