Sammanfattning av Ungdomsdialogmodellen

Sammanfattning av Ungdomsdialogmodellen

Syfte och mål med ungdomsdialogmodellen Syftet med ungdomsdialogmodellen är att att öka ungdomarnas delaktighet och inflytande i de politiska besluten som fattas i staden, först och främst i de pedagogiska nämnderna Barn- och Ungdomsnämnden och Utbildnings- och Arbetsmarknadsnämnden. Målet är att öka dialogen och samverkan mellan ungdomar och politiker genom framskapande av en modell/struktur som ska kunna ärvas av både nya ungdomar och politiker och som ska hålla över tid. Den modell som tagits fram består av tio olika områden som alla är viktiga och beroende av varandra för att dialogen mellan ungdomar och politiker ska öka och därmed ungdomarnas delaktighet och inflytande i Västerås stad. Nedan följer en kortare sammanfattning av varje område som ingår i modellen. Ansvariga Utifrån den omvärldsanalys som gjordes, visade det sig i ett tidigt skede, att andra kommuner som har en lyckad ungdomsdialog har personal som jobbar med frågan och utvecklar den framåt. Därför blev det en självklarhet att om Västerås stad vill ge ungdomarna större möjlighet till delaktighet, inflytande och påverkan måste det finnas ansvariga som leder detta arbete. Dessa har ansvar för att modellen fortsätter att utvecklas och anpassas till nutida förhållanden genom att inhämta ny kunskap (teorier och omvärldsbevakning) och testa nya idéer. De ska finna sätt för engagemang bland ungdomar, leda olika grupper och workshops, se till att alla aktiviteter som planerats genomförs, vara länken mellan ungdomar och politiker, underhålla de kontaktnät som är knutna till ungdomsdialog, samverka med externa samt interna aktörer, dokumentera, systematisera, återkoppla och utvärdera modellen. Teori Teoriavsnittet presenterar de teorier som modellen bygger på. De teorier som har studerats för utvecklandet av modellen styrker vikten av att jobba med ungdomsdialog, men ger även tyngd till utformandet av Ungdomsmodellen. Teorierna, tillsammans med den omvärldsanalys som gjordes, har gett oss nycklar till vilka områden som är viktiga att utgå från när modellen skapades för den bästa ungdomsdialogen i Västerås stad. De fyra teorierna som modellen vilar på är: socialt kapital, SKL:s principer om Medborgardialog, Erik Amnås teori om Ungas politiska engagemang, och delaktighetstrappan. Grunden i demokratin är samtalet mellan invånarna och politikerna. Det är genom samtalet vi kan kompromissa och komma överens. Genom ett bra samtal mellan ungdomarna och politikerna kan tilliten öka för varandra och även ungdomarnas tillit för politiken och de offentliga förvaltningarna (det sociala kapitalet ökar). Detta skapar även en större känsla av sammanhang och gemenskap i samhället ungdomen lever i. För att kunna öka det sociala kapitalet i samhället är det viktigt att det finns klara strategier och riktlinjer kring hur politikerna ska föra samtal med invånarna (ungdomar). För detta har Sveriges kommuner och landsting, SKL, tagit fram något de kallar för principer för medborgardialog. Dessa principer är indelade i fyra olika former: Intern-interna: principer framtagna internt för internt handlanden. Intern-externa: principer framtagna internt för extern handlanden (vad lovar vi ungdomen?). Extern-interna: principer framtagna tillsammans med medborgare för att skapa ett gemensamt ansvar. 2

Extern-externa: principer framtagna av medborgarna i dialog med kommunen och där medborgarna står för genomförandet av medborgardialogen (förknippas oftast med medborgarbudget). Erik Amnås teori om ungas politiska engagemang har varit av mest intresse för modellen. Den visar tydligt att ungdomar inte är en homogen grupp och att det finns fyra olika typer av engagemang och icke engagemang från ungdomens sida; Politiskt aktiva: ungdomar som på olika sätt har ett aktiv engagemang i samhällsdebatten/ politiken. Sex procent av ungdomarna är aktiva enligt Amnå. Standby: ungdomar som engagerar sig aktivt om det finns behov. De är intresserade men är oftast passiva om inget speciellt triggar igång deras engagemang. 47 procent av ungdomarna är standby enligt Amnå. Oengagerade: ungdomar som inte har något intresse alls i politiken. 21 procent av ungdomarna är oengagerade enligt Amnå. Desillusionerade: ungdomar som förkastar och har en kritisk inställning till politiken. 26 procent av ungdomarna är desillusionerade enligt Amnå. Amnå menar att det arbete som görs gällande delaktighet och inflytande måste riktas och fokusera mest mot de som är desillusionerade. För att ungdomarna ska känna att deras delatighet verkligen är på riktig och att de verkligen blir lyssnade och tagna på allvar kommer delaktighetstrappan vara användbar inför varje möte med ungdomarna. Trappan har fem olika steg: information, konsultation, dialog, inflytande och medbeslutande. Trappan hjälper oss att inför varje dialog analysera dialogens syfte, mål och målgrupp. Innan detta görs är det viktigt att analysera om den fråga politikerna vill ha ett möte kring är påverkbar eller inte. Detta hjälper oss att se på vilket trappsteg av trappan det möte som eftersöks med ungdomarna kommer ligga på. Det gör att inför varje möte med ungdomar kan vi ge korrekt information om förväntningarna på mötet, men även vad som förväntas av ungdomarna. Det handlar om att vara väldigt tydlig med vad som ungdomarna kan förvänta sig av dialogen innan dialog sker. Till vår hjälp i att prioritera grupper inför en dialog använder vi oss av SKLs prioriteringsformel, se rapporten för mer information. Omvärldsbevakning Som komplement till teoriavsnittet har en omvärldsbevakning gjorts för att ta del och lära sig av goda exempel från olika kommuner/regioner från Sverige och världen. Fem svenska kommuner och en region har analyserats: Nacka, Kungsbacka, Gävleborgs region, Värmdö, Huddinge och Malmö och tre städer i andra länder: Sevilla, Toronto och Lewisham (London). Vi har analyserat vad som har varit framgångsfaktorerna i Inflytande Medbeslutande Bestämma Deltagande över tid på en djupare nivå Dialog Tillsammans med andra Information Konsultation Veta/Få kunskap Ta ställning/tycka 3

respektive kommun eller stad, för att på så sätt kunna se om det går att göra något liknande för Västerås fast utifrån de förutsättningar som staden har. Det är även viktigt att ta lärdom av de mindre positiva erfarenheterna från andra ställen. De slutsatser som kan dras utifrån omvärldsbevakningen är att i princip alla ställen finns det ansvariga som jobbar med medborgar-/ungdomsdialog och att ingen har hittat en lösning på hur ungdomars olikheter synliggörs. Det vill säga att säkra urvalet vid en dialog. Några av exemplen visar vikten av att ha ungdomar med i hela processen vid framskapandet av formerna till ungdomsdialog. Alla exempel visar även på vikten av att dokumentera noggrant hur processen har gått till och vikten av att låta processen ta tid och att jobba metodiskt. Något som vi kommer att försöka applicera på Västerås stad är Torontos arbetssätt att skapa livsstilar och genom det skapa ett engagemang. Vi tror att detta kan vara ett sätt att få de ungdomar som normalt inte deltar att delta. Något annat som har kunnat påvisas, som även Ungdomsstyrelsen har pekat på, är att det är svårt att identifiera kommuner som har ett tydligt könsperspektiv i inflytande- och delaktighetsarbetet. Det är även svårt att finna exempel på verksamheter som jobbar strategiskt och metodiskt med att inkludera de ungdomar som vanligtvis inte deltar, alltså de desillusionerade och oengagerade ungdomarna. Detta har gjort att Ungdomsdialog Västerås kommer att ha som prioritering att jobba för en mångfald vid all dialog som ska initieras. Ungdomar Eftersom modellen är ämnad till att främja ungdomarnas delaktighet och inflytande i de politiska beslut som fattas i staden är det viktigt att modellen och strukturen som skapas är förankrad hos ungdomarna. Sedan starten har ett motto varit att den här modellen är för ungdomar, av ungdomar. Vi tror att bästa sättet att nå så många ungdomar som möjligt är genom att jobba tillsammans med ungdomar. Det kommer att ske genom kontinuerliga träffar, workshops och andra aktiviteter med ungdomar och i vissa fall tillsammans med politiker. I och med att modellen börjar implementeras kommer nätverken med ungdomar som en naturlig följd att växa och bli större. Ett annat viktigt inslag av kontakt med ungdomar är genom den sommarpraktik som erbjuds ungdomar i år 1 och 2 på gymnasiet. Till sommaren erbjuds ett antal ungdomar att arbeta som rådgivare till Ungdomsdialog. Deras uppdrag varierar för varje år, men är direkt kopplat till ungdomsdialogs arbete. Mångfald För att skapa en representativ demokrati och säkra urvalet måste vi säkerställa att politiker talar med dem som det berör och att politiker kommer i kontakt med alla ungdomsgrupper.* Den grupp som oftast tillfrågas i olika dialogarbeten är den grupp som är mest engagerad, det innebär alltså sex procent av ungdomarna och att 94 procent vanligtvis glöms bort. Ungdomsdialogs största fokus och utmaning är att skapa mångfald i delaktigheten och dialogen. Genom att skapa mångfald i delaktigheten och dialogen kommer den representativa demokratin att förstärkas och spegla alla stadens ungdomar. Men hur skapar vi mångfald? Ett verktyg för att säkerställa att vi når olika grupper och även ett varierat deltagande i dialogen är att dela in ungdomar i mindre grupper som vi kallar livsstilar. Vad kan dessa livsstilar ge oss och varför vill vi jobba med att ta fram dessa? Vi tror att dessa kan: 1. Ge oss en bredare bild av vilka ungdomar vi har i Västerås 2. Säkra urvalet vid sammankallning av ungdomar pratar vi med dem det berör? 3. Attrahera ungdomar som vanligtvis inte intresserar sig för politik genom att visa på att deras livsstil är politik. 4. En metod är att arbeta med ett mångfaldsråd. Genom att utgå från livsstilar kan vi skapa ett demokratiskt representativt deltagande. Denna grupp skulle kunna fungera som en remissinstans som faktiskt kan tala för den stora gruppen ur ett generellt perspektiv. * Fotnot: Amnå, E. (2010). Active, passive and standby citizens, Örebro Universitet 4

En metod passar inte alla ungdomar eftersom ungdomar inte är en homogen grupp. Därför måste modellen även kunna erbjuda en mängd olika dialogmetoder, framförallt med tanke på ungdomar med andra förutsättningar, till exempelvis ungdomar med särskilda behov. Där blir det även viktigt att skapa ett bra samarbete med de pedagoger (även föräldrar) som jobbar direkt med dessa ungdomar. Dels för att ungdomen har förtroende till dem, dels för att dessa personer vet vilka metoder som är mest lämpade för att få dessa ungdomars röst att blir hörd. Ungdomsdialog vänder sig inte bara till de redan etablerade ungdomsnätverken som finns. För att verkligen sträva mot den mångfald som Ungdomsdialog vill, blir det viktigt att börja skapa egna nätverk av ungdomar där ungdomar som normalt inte deltar ska få möjlighet att delta. Däremot kommer kontakt att tas med andra nätverk som har med ungdomar som av olika anledningar har svårare än andra att komma till tals. Till exempel Lidmanska gymnasiet (Skola för ungdomar med särskilda behov), Socialtjänsten (ungdomar som är omhändertagna av olika instanser och institutioner) med flera. Politiker Modellen är till för ungdomar och av ungdomar, men lika mycket till för politiker och av politiker. Därför har arbetet med att börja ta fram en intern struktur kring hur politiken ska hantera och upprätthålla dialogen mellan dem och ungdomarna, hela tiden förankrats med politikerna. Strukturen har arbetats fram genom tre workshops tillsammans med politiker från Baun (Barn- och ungdomsnämnden), Uan (Utbildningoch arbetsmarknadsnämnden) samt gruppledarna för de sju största partierna i Västerås stad. Den första workshopen var med gruppledarna för de sju partier som finns i kommunstyrelsen. Frågeställningen för workshopen var Varför ska vi ha Ungdomsdialog? Sammanfattningsvis kan det sägas att politikerna anser att det är väldigt viktig att ha Ungdomsdialog. Dels blir politikern bättre på att lyssna och ta till sig ungdomarnas idéer och tankar och kommer på så sätt kunna ta bättre beslut. De menar även att Ungdomsdialog kan öka tilltron till det politiska och demokratiska systemet. Den andra workshopen var med de pedagogiska nämnderna. Denna workshop behandlade ungdomarnas efterfrågan till att ha möte med politikerna face2face, frågeställningen som användes var: Hur möter vi upp ungdomarnas efterfrågan att träffa politiker face2face så att ungdomarna märker en verklig skillnad? För att ta fram detta användes samtalsmetoden OPERA (se rapporten för mer information) och det resultat och de prioriterade områdena som politikerna kom överens om att vi måste jobba vidare med är: principer/approach, aktiviteter, mötesformer och struktur. Den tredje workshopen som Ungdomsdialog haft med politiker var fortsättningen av föregående. Fokus på denna var struktur, då både teorier och omvärldsbevakning visar vikten av en tydlig intern politisk struktur som kan hantera och upprätthålla dialogen. För att skapa och upprätthålla dialogen mellan politiker och ungdomar krävs att politiker skapar en arbetsallians med ungdomarna, de måste alltså lova att vissa delar av dialogen alltid ska upprätthållas. Ungdomsdialog har identifierat tre kärnvärden i denna dialogkedja som är grunden för politikernas interna arbete med ungdomsdialog. Kärnvärdena är initiativ till dialog, hantering av resultatet och återkoppling. Kommunikationsstrategier Event och media Som ett komplement till att skapa mångfald genom att söka upp ungdomars olikheter tror vi även på att anpassa dialogmetoderna efter mångfalden. Olika förutsättningar, intressen och förkunskap gör att ungdomar lockas av olika metoder och kräver därför att Ungdomsdialog har ett brett utbud av dialogmetoder. Genom att synliggöra Ungdomsdialog genom olika event och media, både på lokal och nationell nivå skapar vi intresse och engagemang för Ungdomsdialog. 5

Dialogmetoder i det personliga mötet Mångfaldsråd När ett mångfaldsråd har skapats kan detta användas som referensgrupp när politiker vill skapa dialog med en grupp som finns kvar över tid. Deltagarna blir även ambassadörer för Ungdomsdialog. Gruppen kan även användas som arbetsgrupp för att bearbeta olika frågeställningar som kan beredas för nämnder. Målet med rådet blir att det ska innefatta alla typer av ungdomar (livsstilar) och på så sätt skapa dialog även med dem som normalt sätt inte deltar. Face2face Majoriteten av ungdomar säger att de vill träffa politiker face2face. Lite förvånande i en tid där sociala medier ofta framhävs som det bästa sättet till dialog. Däremot är de inte främmande för att dessa används som ett komplement. Framförallt i stora avgörande frågor vill de möta politikern på riktigt. Det finns olika sätt att ha face2face möten, i rapporten som helhet beskrivs en mängd olika metoder. Dialogworkshops och dialogväskan Ungdomsdialog har en stor variation dialogverktyg som alla finns tillgängliga i Ungdomsdialogväskorna. Här finns allt ifrån samtalskort, samarbetsövningar, musik, böcker och andra roliga saker som kan användas vid de workshops, träffar, föreläsningar och andra aktiviteter som kommer genomföras. Ungdomsdialog samverkar med andra organisationer och föreningar som använder sig av metoder för att skapa intresse och engagemang kring demokrati-, delaktighet- och inflytandefrågor. Dialogmetoder genom sociala samt digitala medier Genom olika sociala och digitala medier kan Ungdomsdialog ha tätare kontakt med ungdomarna. Ungdomsdialog har tagit fram en SMS-panel som politikerna kan använda sig av för att ställa enklare Ja/Nej frågor till ungdomarna för konsultation, andra steget i delaktighetstrappan, men även för att ge snabb och kort information om olika händelser, beslut eller andra företeelser. Utöver sms-panelen finns en Facebooksida samt en blogg. Dessa olika medier kommer att användas dels för att informera om vad Ungdomsdialog gör (visa på transperens) men även för att informera ungdomar och allmänheten om olika händelser, beslut eller andra företeelser. Dessa medier används i första hand i informationssyfte. Det gör att de tydligt visar på att de tillhör första trappsteget i delaktighetstrappan, information. Frågetecknet Denna del i modellen visar på att Ungdomsdialogsmodellen alltid strävar efter ständig utveckling och förbättring. Modellen bör utvecklas i takt med samhället. Samverkan För att Ungdomsdialog ska kunna nå ut till så många ungdomar som möjligt blir det viktigt att även skapa sig ett nätverk av viktiga aktörer som jobbar med och för ungdomar runt om i Västerås men även i hela landet. Ungdomsdialog har redan börjat skapa sig ett nätverk av viktiga aktörer runt om i Västerås samt i landet. Bland de aktörer som finns i Västerås har Ungdomsdialog ett nära samarbete med skolorna (kommunala som fristående), Förebyggarcentrum, AMA, Medborgardialogprojektet, IDA, fritidsgårdar med flera. Ett arbete som Ungdomsdialog har framför sig är att börja skapa sig ett kontaktnät av olika föreningar som finns runt om i Västerås, kulturella, idrotts och fritidsföreningar samt av aktörer inom näringslivet som har ungdomar som målgrupp. På nationellt plan har Ungdomsdialog samverkat med flera andra kommuner som också arbetar med ungdomsdialog i någon form. Dessa kommuner är Nacka, Jönköping, Karlskoga/Degerfors, Piteå, Hammarö, Kungsbacka och Strängnäs. Förutom att ha ett direkt samarbete med kommunerna blir det även viktigt att ingå i nationella nätverk som jobbar med och för ungdomsdelaktighet och inflytande. Några av de nätverken som Ungdomsdialog redan samverkat med, men inte är medlemmar i är SKLs medborgardialogprojekt, Sveriges elevråd, Sveriges ungdomsråd samt Ungdomsstyrelsen. Ungdomsdialog har en önskan av att ingå i NUNI-nätverket. Dessutom finns 6

kontakt med olika nyckelpersoner som kännetecknas som experter inom delaktighet och inflytande arbete. Ungdomsdialog ingår även i ett EU-finansierat projekt, SMS- Voices of Youth. Projektet är i samverkan med två länder, Holland och Belgien, där syftet är att lära sig av varandras goda erfarenheter och exempel när det gäller delaktighet och inflytandearbete för ungdomar. Uppföljning För att kunna utvecklas ska modellen följas upp och utvärderas kontinuerligt. När det gäller utvärdering av dialogen ska den ske i tre steg. Steg 1: Utvärdering av den direkta dialogen mellan ungdomarna och politikerna, steg 2: utvärdering av den politiska interna strukturen och steg 3: utvärdering av effekterna av dialogen (har dialogen gett önskad effekt på lång sikt). För att löpande kunna följa upp verksamheten kommer aktivitetsplaner att göras för de större aktiviteterna som exempel sommarpraktik och valarbetet. Det görs enligt en mall som redan finns utarbetad för Fritid och Familj. Dessa aktivitetsplaner kommer sedan att presenteras var tredje månad för Förebyggarcentrums chef som sedan i oktober månad varje år kommer presentera det för den externa utvärderaren, som är en strateg från Barn- och utbildningsförvaltningen. Ungdomsdialog kommer då att följa den utvärderingsmall som denna strateg jobbar med. Det har även lagts till några frågor i PN-enkäten som ska kunna visa på eventuella effekter av Ungdomsdialog över tid. Första mätningen görs i mars 2014, så effekten kommer kunna mätas första gången våren 2015. 7

Samordnare för Ungdomsdialog Maria Reisten maria.reisten@vasteras.se 021-39 37 60, 076-569 34 30 Författare av rapporten: Maria Reisten och Daniel Gamboa Esquivel Produktion: Västerås stad Konsult och Service 838568 2014-12