B U D G E T O C H P L A N E R Lokalresursplan. Fastställd av kommunfullmäktige

B U D G E T O C H P L A N E R 2 016 2 0 2 0 Lokalresursplan 2016 2020 Fastställd av kommunfullmäktige 2015-11-16

Avsnitt Del Lokalresursplanering i Härryda kommun 1 Befintliga lokaler år 2015 1 Lokalplan för: Sektorn för utbildning och kultur 2 Sektorn för socialtjänst 3 Sektorn för samhällsbyggnad (ingår i investeringsbudgeten) Sektorn för teknik och förvaltningsstöd 4 (Fritid/förening ingår i LRP, övriga funktioner ingår i investeringsbudgeten) Sektorn för administrativt stöd (ingår i investeringsbudgeten)

Sektorn för administrativt stöd 2015-11-16 Del 1 (1-9) LOKALRESURSPLANERING I HÄRRYDA KOMMUN En del i långtidsplaneringen är upprättandet av en samlad lokalresursplan (LRP) för den kommunala verksamheten. Planen revideras årligen i samband med att förvaltningen upprättar förslag till budget/plan vilket innebär att projekt kan komma att flyttas mellan åren om förutsättningarna ändras. Lokalresursplanen redovisar: Redovisning av verksamheter under respektive sektor Behovet av lokaler inom respektive sektor under planperioden Utifrån att antalet tillkommande lokaler varierar så mycket mellan sektorerna har förvaltningen valt att redovisa lokalerna i nedanstående dokument. Sektor Lokalresursplan Investeringsbudget Utbildning och kultur Alla verksamhetslokaler Övriga investeringar Socialtjänst Alla verksamhetslokaler Övriga investeringar Samhällsbyggnad Teknik och förvaltningsstöd Administrativt stöd LOKALER Politiska inriktningsmål Verksamhetslokalerfritid/förening Lokaler och övriga investeringar Lokaler och övriga investeringar Lokaler och övriga investeringar Kommunfullmäktige har fastställt politiska inriktningsmål för fastighetsområdet. I inriktningsmålen redovisas ägande, förvaltning och lokalförsörjning/lokalrevision. Kommunstyrelsen har upprättat verksamhetsmål utifrån de politiska inriktningsmålen. Befintliga lokaler år 2015 I materialet under avsnitt 1 redovisas de befintliga lokaler som finns för förskola, skola, särskilt boende samt övriga verksamhetslokaler inom socialtjänst.

Kostnader och ytor Kommunens kostnad för lokaler uppgick 2014 till 262 mkr och motsvarar 13 % av bruttokostnaderna. I summorna ingår då alla lokaler oavsett om kommunen äger dem (89 %) eller om de är förhyrda (11 %). Andelen lokalkostnader varierar inom sektorerna. För Utbildning och kultur är 12 % lokalkostnader och motsvarande andel för Socialtjänst är 8 %. För den kommunala verksamheten finns 196 797 m2. I nedanstående diagram redovisas hur stor andel av lokalerna som används av respektive kategori. Siffrorna avser 2014. BEFOLKNINGSPROGNOSER Faktorer som påverkar befolkningsprognoser Varje år upprättas nya befolkningsprognoser och varje gång används helt nytt statistikunderlag. Underlag för befolkningsprognoser innehåller uppgifter om fruktsamhet, in och utflyttning, dödsrisker och faktisk folkmängd i kommunen. Alla de här uppgifterna, utom faktisk folkmängd, avser ett genomsnittsvärde på de tre senaste åren. Uppföljning, antagande och startår Prognosen följs upp och jämförs med verkligt utfall månadsvis. Genom en regelbunden uppföljning av befolkningsstatistik får förvaltningen/sektorerna veta om de eventuella avvikelserna som har uppstått under en viss tid är en trend eller bara en tillfällighet. Allt detta görs för att kunna ändra och sammanställa på bästa sätt olika prognosantaganden som in- och utflyttning, antal födda och döda, bostadsbyggandet eller total befolkningsutveckling, när prognosen årligen revideras. Startår för första året i en ny prognosperiod är folkmängdens verkliga utfall vid föregående års slut. Sedan blir det prognoserade första året startår för nästa, etc. Alltså bara första året i en prognosperiod bygger på verkligt utfall vid föregående års slut.

Ju mindre avvikelser mellan prognosen och verkliga utfallet desto bättre blir samstämmigheten mellan prognoserna, den gamla och den nya. Verkligt utfall som avviker mycket från prognosen för föregående år, samt nya antagande, får starkt genomslag i prognosen för kommande prognosperiod och då stämmer den mindre med den gamla prognosen. Det finns dock inget annat sätt att upprätta prognoser på, utan den årliga revideringen och månadsuppföljningarna ger en möjlighet till förändringar/korrigeringar i samband med upprättande av budget/plan. SEKTORERNAS LOKALPLANER I del 2-4 redovisas lokalplaner för sektorerna utbildning och kultur, socialtjänst och fritid/förening inom sektorn för teknik och förvaltningsstöd. Texten avslutas med en lokalplan som visar behovet av utbyggnad. Av texten framgår vad som ingår i utbyggnadsplanen alternativt fortsatt utredning av förvaltningen för att eventuellt ingå i nästa års plan. Utbyggnadsplanerna är direkt kopplade till sektorns drift- och investeringsbudget enligt nedanstående flöde. ARBETSSÄTT I materialet under del 1 redovisas kommunens arbetssätt/handläggning av upprättande av lokalresursplanen och lokalärenden.

Skola Skola, paviljong Adm. lokaler Förskola Förskola, paviljong Särskilt boende = Verksamh.lokal,SOC BEFINTLIGA LOKALER 2015-MÖLNLYCKE : = 0 0 = : : : F F = F= := : = F : = F := : F F F F : : : : :

Skola Skola, paviljong Adm. lokaler Förskola Förskola, paviljong Särskilt boende = Verksamh.lokal,SOC BEFINTLIGA LOKALER 2015-LANDVETTER 0 0 : : = : = : : =

Skola Skola, paviljong Adm. lokaler Förskola Förskola, paviljong Särskilt boende = Verksamh.lokal,SOC BEFINTLIGA LOKALER 2015-HÄRRYDA 0 0

Skola Skola, paviljong Adm. lokaler Förskola Förskola, paviljong Särskilt boende = Verksamh.lokal,SOC BEFINTLIGA LOKALER 2015-HINDÅS 0 0 = = :

Skola Skola, paviljong Adm. lokaler Förskola Förskola, paviljong Särskilt boende = Verksamh.lokal,SOC BEFINTLIGA LOKALER 2015-RÄVLANDA 0 0 : = :

Skola Skola, paviljong Adm. lokaler Förskola Förskola, paviljong Särskilt boende = Verksamh.lokal,SOC BEFINTLIGA LOKALER 2015-HÄLLINGSJÖ 0 0

Mars-Apr Maj Maj-Jun Jun-Sep Okt Nov- Planering av enskilt projekt LRP verkställs KF fastställer LRP - PLANERING I HÄRRYDA KOMMUN Funktion Aktivitet/tid VERKSAMH LG-SEKTOR Behov o prioritering av behov Återkoppling till sektorn LRP-GRUPP Förslag till lösningar utifr behov Avstämning förslag LRP o budget Förslag till LRP FASTIGHET Beräkning av investering o lokalkostn EKONOMI Beräkn av inv o lokalkostn (TOFekonom) Investering o driftkostn i budget LG FÖRVALTN Förslag till budg/plan inkl LRP POLITISK ORG Eku bereder LRP KSföreslår LRP 1. 2012-09-12 Administrativa sektorn Copyright Härryda kommun

Sektorn för utbildning och kultur 2015-11-16 DEL 2 (1-15) LOKALPLAN 2016-2020 INOM UTBILDNING OCH KULTUR IInnehål llsfförrtteckni ing:: IInnehål lll och arrbettssätttt Måll och inrri i ikttni ing Beffol lkningsprrognos Berräknatt behov av uttbyggnad Uttbyggnadspl lan 1

1 INNEHÅLL OCH ARBETSSÄTT Den samlade lokalplanen för UTK beskriver behovet av lokaler under planperioden 2016-2020. Planen revideras årligen i samband med att sektorn upprättar förslag till budget/plan vilket innebär att projekt kan komma att omprövas alternativt flyttas mellan åren om förutsättningarna ändras. I utbyggnadsplanen finns de projekt som har anknytning till lokaler. Övriga investeringsprojekt redovisas i sektorns investeringsbudget. Sektorn redovisar i och med denna plan det samlade behovet av lokaler under planperioden. För att tydliggöra hur behoven är framräknade finns det därför hos sektorn ett detaljerat underlag avseende förskola/grundskola inklusive särskola. 2 MÅL OCH INRIKTNING I HÄRRYDA KOMMUN Kommunfullmäktige har antagit politiska inriktningsmål som är en viljeyttring och ett styrmedel ur ett politiskt perspektiv. Inriktningsmålen har konkretiserats av kommunstyrelsen som har antagit verksamhetsmål. Utifrån målen och nationella dokument som exempelvis skollag skall sektorsledningen utarbeta en övergripande planering för kommande läsår. En del i denna planering är lokalresurserna som redovisas i denna lokalresursplan. 3 BEFOLKNINGSPROGNOS Verksamheternas behov utgår från befolkningsprognosen och bostadsförsörjningsprogrammet samt eventuella övriga underlag, ställningstaganden och överväganden från sektorn. Sektorn kommer under året att följa befolkningsutvecklingen i jämförelse med befolkningsprognosen för att till nästa lokalresursplan göra eventuella justeringar. 4 BERÄKNAT BEHOV AV UTBYGGNAD 4.1 Förskola Allmän beskrivning Förskolan är reglerad i skollag och läroplan. Inom denna ram styrs verksamheten politiskt genom inriktningsmål och verksamhetsmål i Härryda kommun. Förskoleverksamhet bedrivs i form av förskola, pedagogisk omsorg dvs. familjedaghem och öppen förskola. Enligt skollagen har kommunen skyldighet att erbjuda förskola om vårdnadshavarna önskar det. Önskar vårdnadshavarna plats i familjedaghem ska det enligt skollagen finnas en strävan i kommunen att erbjuda familjedaghem. Förskola alternativt familjedaghem ska erbjudas alla barn från ett års ålder där föräldrarna förvärvsarbetar, är aktivt arbetssökande eller studerar. Barn vars föräldrar är föräldralediga för vård av syskon ska erbjudas plats upp till 15 timmar per vecka. För barn vars föräldrar är aktivt arbets-sökande ska plats erbjudas upp till 20 timmar per vecka. I annat fall styr omsorgsbehovet hur många timmar som ska erbjudas. I vissa fall är det barnets eget behov som styr. Avgift debiteras utifrån hushållets inkomst upp till ett maxbelopp. Förskoleverksamhet ska erbjudas inom fyra månader enligt Skollagen. Den avgiftsfria 2

allmänna förskolan ska erbjudas barn från höstterminen det år de fyller 3 år. Vårdnadsbidrag finns för barn i åldern 1-3 år som inte nyttjar plats i förskola eller familjedaghem. Förskolorna har i snitt 17,2 inskrivna barn per avdelning. Avdelningarna är indelade i åldrarna 1-3 år eller 3-5 år eller 1-5 år. Pedagogisk omsorg/familjedaghem bedrivs i respektive dagbarnvårdares hem. Antalet barn varierar beroende på ålder, vistelsetid mm. Vanligt är att en dagbarnvårdare har 4-6 barn i åldern 1-5 år. Dagbarnvårdarna samordnar sig områdesvis där en gemensam lokal finns för gruppverksamhet. Lokalen kan ibland användas av flera grupper samt sambrukas med andra verksamheter. Öppna förskolan är en kompletterande form av förskola som riktar sig till barn som inte är inskrivna i förskola eller familjedaghem. I varje öppen förskola finns personal som organiserar och leder verksamheten. Det finns öppna förskolor i Mölnlycke, Landvetter, Hindås och i Rävlanda. I Mölnlycke och Landvetter ingår öppna förskolan som en del i en familjecentral. Befolkningsutveckling I diagrammet nedan redovisas en prognos över totalt antal barn i kommunen i åldersgruppen 0-5 år fram till år 2020. Befolkningsprognosen visar på färre barn än förra årets prognos med en minskning 2016. Under prognosperioden kommer antalet barn 0-5 år att öka med 189 (från 3 262 barn år 2015 och till 3 451 barn år 2020). Barnantalet sjunker tillfälligt 2016 men stiger 2017 till samma barnantal som år 2015. Från 2017 sker en ökning av antalet barn, främst i Landvetter. Beräkningsgrunder för förskola Efterfrågan på plats i förskola baseras på den genomsnittliga efterfrågan från september 2014 till mars 2015. I beräkningsgrunderna är hänsyn tagen till vårdnadsbidrag samt allmän förskola från 3 års ålder. Efterfrågansgraden är 100% för åldersgruppen 3-5 år, 80% för 1-åringar och 95% för 2-åringar. Sektorn gör kontinuerligt fördjupade analyser, både av kommunal och fristående verksamhet samt över antalet köpta och sålda platser. Efterfrågan av plats i familjedaghem 3

minskar något men framförallt i de områden där utbyggnaden av förskoleplatser är tillräcklig. Det är cirka 30 familjer som utnyttjar vårdnadsbidraget. Redovisning av förskoleverksamhetens behov per område finns under nedanstående rubrik. Respektive objekt redovisas i utbyggnadsplanen sist i UTK:s plan. Behov av lokaler för förskola inom respektive område MÖLNLYCKE I Mölnlycke minskar antalet barn i åldersgruppen 1-5 år med 90 barn fram till 2018. Från 2018 ökar antalet barn något år 2019 och 2020. Över hela prognosperioden minskar barnantalet totalt med 70 barn. De nya förskolorna Rullstenen och Tallgården har ersatt Örtagårdens och Säteriets förskola som avvecklats eller är under avveckling. 2016 sker en utbyggnad med två avdelningar på Barrskogens förskola. I lokalplanen finns inlagt en ny förskola i centrala Mölnlycke 2020. Utbyggnaden beror på att några äldre förskolor behöver ersättas på grund av dagens högre krav på ventilation. Sektorn utreder vidare vilka förskolor som ska lämnas. I Mölnlycke finns tolv familjedaghem. LANDVETTER/ESKILSBY Prognosen för Landvetter visar att antalet barn i åldersgruppen 1-5 år ökar med 60 barn 2015-2020. En tillbyggnad av Salmereds förskola ligger i planen höstterminen 2016 och en ny förskola i Södra Önneröd vårterminen 2017. En ny förskola i Östra Backa är planerad till 2020. Innan den nya förskolan står klar kommer lokaler i den nya skolan i Östra Backa att användas för förskola under 2018 och 2019. Utbyggnaden i Landvetter beror både på det ökade barnantalet och på att tillfälliga lokaler i skolan samt hyrda lokaler lämnas. I Landvetter finns sex familjedaghem. HÄRRYDA I Härryda visar prognosen för barn 1-5 år en ökning med cirka 50 barn under perioden. Från 2017 kommer det att behövas en till två avdelningar ytterligare. Boende i Härryda väljer ofta förskola i Landvetter så plats för barn från Härryda erbjuds därför i Landvetter. Utbyggnaden för Härrydabarn sker därför i Landvetter. HINDÅS Barnantalet i Hindås ökar med 30 barn i åldern 1-5 år under perioden 2015-2020. Fagerhults förskola öppnar höstterminen 2015 tre nya avdelningar och förskolan lämnar samtidigt lokalerna i Hindås skola. Bollebygd köper ca 20 förskoleplatser i Hindås sedan lagen om barnomsorgspeng infördes. Sektorn bedömer att det finns platser fram till 2019 och utreder behov av ytterligare en förskoleavdelning hösten 2020. I Hindås finns fem familjedaghem. RÄVLANDA Barnantalet är förhållandevis konstant under perioden och förskoleplatserna räcker om efterfrågan på plats i familjedaghem fortsätter att ligga på samma nivå som förut. I Rävlanda finns sex familjedaghem. Etableringen av ett mer permanent flyktingboende i Rävlanda har ökat behovet av förskoleplatser. Hösten 2017 behöver paviljong på Rävlandaskolan ersättas eftersom bygglovet inte kan förlängas. 2017 finns inlagt att ersätta paviljongen. De nya lokalerna planeras för att 4

innehålla en avdelning förskola, öppen förskola, familjedaghem och förskola för flyktingboendet. HÄLLINGSJÖ Barnantalet i Hällingsjö ökar under perioden. Björkängens förskola kan öppna fler platser om det behövs. Inga förändringar föreslås. 4.2 Grundskola, förskoleklass och fritidshem Allmän beskrivning Grundskolan är en obligatorisk skolform från årskurs 1 till årskurs 9. Undervisningsgrupperna kan organiseras åldershomogent eller åldersblandat. När elevantalet är för litet för att göra åldershomogena klasser görs åldersblandade med t ex årskurs 1-2 i samma klass. Åldersblandade klasser kan även skapas av pedagogiska skäl. Förskoleklass är en egen skolform som omfattar 525 timmar per år. Kommunen ska erbjuda alla sexåringar plats i förskoleklass. Skolformen är inte obligatorisk vilket betyder att föräldrar kan välja om deras barn ska delta eller inte. Kommunen har dock skyldighet enligt skollagen att verka för att barnen utnyttjar den anvisade platsen. Förskoleklasserna finns i skolans lokaler och verksamheten är avgiftsfri. Fritidshem eller fritidsklubb ska erbjudas alla barn i förskoleklass och skolelever upp till 12 års ålder. I fritidshemsverksamheten är eleverna inskrivna och betalar en avgift till och med årskurs 3. Fritidshemmen finns i skolornas lokaler. Från årskurs 4 erbjuds en öppen verksamhet, s.k. fritidsklubb. Eleverna deltar i verksamheten när de så önskar utan att vara inskrivna. Vårdnadshavare betalar en mindre avgift för mellanmål och material. Befolkningsutveckling Årets prognos för åldersgruppen 6-15 år sammanfaller i stort med föregående års prognos. Från 2015 till 2020 ökar antalet barn i gruppen i hela kommunen från 5402 till 6115. I Mölnlycke ökar antalet barn i skolåldern med 164, i Landvetter med 346 och i Björketorp med 203. I diagrammet nedan redovisas befolkningsutvecklingen för åldersgruppen 6-15 år totalt samt uppdelat i åldersgruppen 6-11 år respektive 12-15 år. Under prognosperioden ökar antalet barn i skolåldern med 713. Ökningen sett över hela prognosperioden finns i åldersgruppen 12-15 år. De senaste årens kraftiga ökning i åldersgruppen 6-11 år avtar och övergår mot slutet av perioden till en svag minskning. 5

Prognos för antalet barn i Härryda kommun 2015-2020 och föregående prognos 2014-2019. Beräkningsgrunder Vid planeringen av skolor har hänsyn tagits till att lokalerna måste utformas utifrån åldersgrupperna och att fritidshemsverksamheten också ska inrymmas i byggnaderna. Antal kvadratmeter per skola utgår från total bruksarea. Den genomsnittliga bruksarean för alla kommunens skolor är 13,5 kvm per elev läsåret 2014/2015. Fristående skolor Under läsåret 2014/2015 har 16 % av kommunens elever valt att gå i fristående grundskola eller i grundskola i annan kommun vilket är en något högre andel än föregående år. Fridaskolan utökar de kommande två åren och har fullt utbyggd organisation 2017. Behovet av lokaler för grundskolan i respektive område Över prognosperioden kommer skollokaler utnyttjas av förskoleverksamheten. Omfattningen av samutnyttjande av lokaler minskar eftersom behovet av lokaler ökar inom grundskola. På grund av det fria skolvalet är elevströmmarna mellan skolorna i främst Mölnlycke svåra att förutse. Därför redovisas det samlade lokalbehovet för grundskolan i Mölnlycke och inte enskilda skolprognoser. I Landvetter och Björketorp redovisas behovet för respektive skola. Behovet av utbyggnad redovisas sist i UTK:s plan. MÖLNLYCKE Prognosen för antalet barn i ålder 6-15 år följer föregående års prognos. 6

Prognos för antalet barn i Mölnlycke 2015-2020 6-15 år och föregående prognos 2014-2019. Antalet elever i Mölnlycke ökar med ca 75 per år fram till 2017 då elevökningen avtar. Elevökningen över hela prognosperioden sker till största del i åldersgruppen 12-15 år. Ökningen i åldersgruppen 12-15 år är markant men bedöms rymmas i Mölnlyckes tre senareskolor. I slutet av prognosperioden minskar antalet elever vilket bevakas i kommande prognos. Prognosen visar antal barn i Mölnlycke 2015-2020 i åldern 6-11 år respektive 12-15 år Åldersgruppen 6-11 år är oförändrad fram till 2018 för att därefter minska. Över hela perioden minskar antalet elever 6-11 år med ca 50. Beläggningen på tidigareskolorna i Mölnlycke är på sådan nivå att inga förändringar bedöms vara nödvändiga med hänsyn till minskat antal elever. Trenden med minskat antal elever i yngre åldrar i Mölnlycke bevakas i kommande prognos. Åldersgruppen 12-15 år ökar under prognosperioden med ca 200 elever. Utrymme för ökningen finns 7

främst på Ekdalaskolan och Djupedalsskolan. Ekdalaskolan får utökad lokalyta genom att de lokaler som använts som evakueringslokaler under Säteriskolans renovering blir tillgängliga. Även lokaler som använts som evakueringslokaler vid tillbyggnad av kommunhuset kan från höstterminen 2015 användas för grundskoleverksamhet i Ekdalaskolan. LANDVETTER Antalet elever i Landvetter ökar under prognosperioden med totalt 346 elever för samtliga åldersgrupper. Årets prognos är nedskriven över hela perioden och för åren 2018-2019 med ca 50 elever jämfört med befolkningsprognosen i föregående plan. De fem skolor som finns i Landvetter är, med undantag för Eskilsbyskolan, väl utnyttjade och över kommande två år är ytterligare förtätningar nödvändiga. 2017 finns en ny skola i Östra backa inlagd i planen. Skola Östra Backa 2017 öppnar en ny skola, Backaskolan, i Östra Backa. Skolan är planerad för 320 elever från förskoleklass till årskurs 3. Ett upptagningsområde kommer skapas för den nya skolan. Prognosen visar antal barn i Landvetter 2015-2020 i åldern 6-11 år respektive 12-15 år Lunnaskolan Lunnaskolan är en F-3-skola med kapacitet för fyra paralleller. Lunnaskolans elevantal minskar något i åldersgruppen 6-9 år. De förskoleavdelningar som funnits i skolans lokaler under läsåret 2014/2015 avvecklas sommaren 2015. Landvetterskolan Antalet elever i Landvetterskolans upptagningsområde fortsätter att öka i enlighet med tidigare prognos. Några mindre ombyggnationer invändigt på skolan tillskapar två klassrum. I januari 2015 lämnade kulturskolan sina lokaler och flyttade till det nya kultur-huset. Grundsärskolans verksamhet på Landvetterskolan kommer från höstterminen 2015 att flytta till Lunnaskolan och Önnerödsskolan. Genom dessa åtgärder klarar Landvetterskolan elevökningen fram till att den nya skolan i Östra Backa står klar. 8

Önnerödsskolan Elevantalet på Önnerödsskolan kommer att öka under perioden. Höstterminen 2016 kommer därför ett skolval att införas till åk 4 för att fördela elever mellan Landvetterskolan och Önnerödsskolan. Härrydaskolan Elevantalet för Härrydaskolan ökar under prognosperioden. Skolans lokaler bedöms klara ökningen fram till 2018 och därefter genom den nya skolan i Östra Backa. Eskilsbyskolan Eskilsbyskolan rymmer elever i förskoleklass till åk 2. Antalet elever varierar mellan 15 och 20 under prognosperioden. Några vårdnadshavare har valt att placera sina barn på Landvetterskolan redan från förskoleklass. BJÖRKETORP Hindåsskolan Elevantalet på Hindåsskolan ökar under hela perioden vilket kommer innebära att de flesta årskurser kommer att ha tre paralleller. Det finns inte utrymme för en helt treparallellig skola. För att avlasta Hindåsskolan finns inlagt en ny skola 2019 i planen. Den nya skolan planeras med kapacitet för 450 elever i årskurs 4-9. Samtidigt kan äldre lokaler, paviljonger, på Hindåsskolan avvecklas och antalet årskurser minskas därmed till F-3, ca 250 elever. Behov av en ny skola i Hindås finns även på grund av att Rävlandaskolans senaredel inte har kapacitet att ta emot den ökning som finns i prognosen för elever i Hindås. Genom att skapa en skolgång från förskoleklass till årskurs 9 i Hindås avlastas även skolor i Landvetter som tar emot elever från Hindås. 9

Rävlandaskolan Befolkningsprognosen visar en ökning av antalet elever i åldersgruppen 12-15 år i Rävlandaskolans upptagningsområde. Upptagningsområdet kommer från 2019 att förändras då en ny 4-9 skola byggs i Hindås. Ett nytt behov av skollokaler har uppstått genom etablering av ett mer permanent flyktingboende i Rävlanda. Nytt lagkrav innebär att elever från boendet har rätt till hel skoldag oavsett ålder vilket ökar behovet av lokaler. Hösten 2017 behöver paviljong på Rävlandaskolan ersättas då bygglovet går ut. 2017 finns inlagt lokaler som ersätter paviljongen samt en utökning med två klassrum. Hällingsjöskolan Hällingsjöskolans elevantal ökar något under perioden. Skolan bedöms klara ökningen. Gemensamt stöd Allmän beskrivning Utvecklings- och stödenheten utgör en plattform för ett kommunalt helhetsperspektiv där man samordnar resurser och utarbetar nya arbets- och verksamhetsformer för barn i behov av särskilt stöd. I ansvarsområdet ingår även köpta platser för elever i kommunexterna utbildningar. Ambitionen är att undervisa elever i behov av särskilt stöd på sin egen skola och inom ramen för sin egen klass. Kommungemensamma särskilda undervisningsgrupper finns idag integrerade på två grundskolor i kommunen. De grupper som finns är riktade mot elever med någon form av neuropsykiatriskt funktionshinder. Grundsärskola Utbildningen i grundsärskolan syftar till att ge barn och ungdomar med utvecklingsstörning en till varje elev anpassad utbildning, som så långt som möjligt motsvarar den som ges i grundskolan. Elever inom grundsärskolan följer grundsärskolans kursplan. De elever som inte uppfyller kunskapskraven följer särskilda kursplaner för ämnesområden. Mottagande i grundsärskolan görs på vårdnadshavarnas begäran i samverkan mellan förskola/skola, barnhälsovård/skolhälsovård samt barnhabilitering i Västra Götalandsregionen. Vårdnadshavarnas medgivande är en förutsättning för ett mottagande. Grundsärskolans verksamhet ska så långt som möjligt inkluderas i kommunens övriga skolverksamhet. Ambitionen är att ordna egen verksamhet i kommunen utifrån elevernas behov och därmed minska behovet av köpta platser. Grundsärskola med tillhörande fritidshem/lss-verksamhet finns i Landvetter och i Mölnlycke. Elever i grundsärskolan har skolplikt i nio år. Om de inte når målen erbjuds de möjligheten att förlänga sin skolgång med 1-2 år. Elevutveckling för grundsärskolan Vårterminen 2015 är det 38 elever inom grundsärskolan i Härryda kommun. Antalet elever antas sjunka något. Inom inriktning träningsskola förväntas elevanta- 10

let bli relativt oförändrat under perioden medan gruppen elever inom övriga grundsärskolan väntas minska. Beräkning av antal tillkommande elever inom särskolan är alltid osäker eftersom det finns barn som före skolåldern inte har någon kontakt med barnhabilitering, LSS-handläggare eller barn- och ungdomsmedicin. Behov av lokaler Då elevtalen sjunker kommer en samordning av särskolan i Landvetter att ske. Särskola kommer från höstterminen 2015 finnas på Lunnaskolan och Önnerödsskolan. Verksamheten på Landvetterskolan har successivt minskat och till höstterminen 2015 är den helt avvecklad. Verksamheten i Mölnlycke berörs inte. 4.3 Gymnasieskola Elevutveckling Antalet elever i gymnasieålder i Härryda kommun minskade fram till 2015. Enligt prognos kommer elevantalet att långsamt öka från och med 2016. Genom det fria skolvalet inom GR är konkurrensen mellan olika gymnasieskolor och utförare stor. Beräkningsgrunder Läsåret 2015/2016 beräknas totalt 1793 elever studera på Hulebäcksgymnasiet, inklusive introduktionsprogrammen som omfattar ca 60 elever. Därtill kommer gymnasiesärskolans 21 elever. Enligt preliminära intagningen för 2015/2016 kommer 60 % eller 1080 elever från andra kommuner och 40 % eller 713 elever från Härryda kommun. Härryda kommun beräknas köpa 641 platser under 2015/2016 av annan huvudman. Andelen gymnasieelever från Härryda kommun som väljer Hulebäcksgymnasiet är 53 %. Av nedanstående tabell framgår gymnasiets yta samt antal m2 per elev. Lokal Yta m 2 (BRA) Gymnasiet (inkl Rörsvängen 4) 14541 Bäckv 5 + paviljong 702 Gymnasiets andel av: Idrottshall 1400 Bibliotek 500 Aula 500 Summa yta 17643 Yta per elev, m2, Läsåret 2015/2016 9,72 Behov av lokaler Det finns inget behov av ytterligare lokaler utöver befintliga. Behovet av lokaler baseras på att Hulebäcksgymnasiet har cirka 1700 elever inklusive elever på Introduktionsprogrammet. Avgörande är om skolan kan behålla sin attraktivitet. 11

4.4 Vuxenutbildning Allmän beskrivning Inom den kommunala vuxenutbildningen i Härryda kommun finns följande utbildningar. Vuxenutbildning på grundläggande- och gymnasial nivå syftar till att ge vuxna sådana kunskaper och färdigheter som de behöver för att delta i samhälls- och arbetsliv samt möjliggöra fortsatta studier. Svenska för invandrare (SFI) syftar till att ge vuxna nyanlända invandrare grundläggande kunskaper i svenska språket. Särvux, syftar till att ge vuxna som är utvecklingsstörda kunskaper och färdigheter motsvarande dem som ungdomar kan få i särskolan. I samverkan med Göteborgsregionen, GR, erbjuds ett stort antal yrkesutbildningar. Vuxenutbildningen bedriver också yrkeshögskole-utbildningar (YH). Dessa utbildningar är eftergymnasiala och finansieras i sin helhet av statsbidrag. Uppdragsutbildningen skräddarsyr kurser för personal inom privat och offentlig tjänst. Utveckling av elevantal Elevantalet inom vuxenutbildningen har varierat under senare år. I maj 2015 studerade ca 830 individer vid vuxenutbildningen eller vid YH. Beräkningsgrunder Varje år ansöker Vuxenutbildningen om att få tillstånd att bedriva YHutbildningar. Antalet beviljade utbildningar har varierat kraftigt mellan åren vilket försvårar elevprognoserna. Platserna på YH har minskat något under de senaste åren. Under 2015 beräknas 500 elever delta i YH och 610 på vuxenutbildningens kurser. Från 2016 förväntas ytterligare en liten ökning under våren då YH har 11 klasser. Från hösten 2016 minskar elevgruppen på YH. På vuxenutbildningen är det svårt att beräkna antal elever för 2016 men verksamheten har minskat inom omvårdnadsområdet vilket bör ge en liten minskning totalt. Behov av lokaler Vuxenutbildningen har permanenta lokaler på tre platser centralt i Mölnlycke med en sammanlagd yta på 2300 m 2. Lokalerna fördelar sig enligt nedanstående tabell: Lokal m 2 Verksamhet Långenäsvägen 5 1700 Sfi, gruv, gy, yh, adm. Rörsvängen 9 600 Gymnasial utbildning, yh, särvux, regionrekryterande utbildningar Hulebäcksgymnasiet (A-C- avdelningarna) Sambruk med Gy Gymnasial (NO-ämnen) Det finns inget behov av ytterligare lokaler. Vuxenutbildningen har expanderat kraftigt sedan inflyttningen till Långenäsvägen 5, år 2004. Ökningen av antalet 12

studerande har möjliggjorts genom att Rörsvängen 9 har byggts om så lokalerna kan utnyttjas bättre för undervisning 4.5 Kultur Allmän beskrivning Kulturverksamheten består av tre enheter; Mölnlycke kulturhus, Landvetter kulturhus med de två biblioteken i Hindås och Rävlanda samt Kulturskolan. Kulturverksamheten arbetar med program som konserter, bio, föreläsningar och teater, med utställningar, skapande aktiviteter, offentlig konst och kulturarvsfrågor. I Mölnlycke kulturhus äger merparten av evenemangen rum men det nybyggda kulturhuset i Landvetter kommer att öka utbudet. Även lokaler i övriga kommundelar används eftersom målet är att erbjuda kultur för alla medborgare. Bibliotekets uppdrag är att främja intresse för läsning och litteratur, information, upplysning och bildning samt kulturell verksamhet i övrigt (bibliotekslagen 2). Det görs genom att tillhandahålla böcker, tidskrifter, databaser, Internet, film, musik mm och genom utställningar, kulturarrangemang mm. Folkbiblioteken ska verka för att databaserad information görs tillgänglig för alla medborgare. Biblioteken är samhällets mötesplats. Mölnlycke bibliotek har ett uppdrag att vara gymnasiebibliotek för Hulebäcksgymnasiet. I Rävlanda är biblioteket ett integrerat folk- och skolbibliotek. Kulturskolan ska erbjuda alla elever som önskar, tillgång till en plats i kulturskolan. Flest elever finns inom instrumentalundervisning. Kulturskolans verksamhet har enligt politiska beslut breddats de senaste åren med undervisning även i drama, dans och bild samt korta kurser inom ytterligare fler konstformer. Skolan har egna lokaler i Ekdalaskolan i Mölnlycke och i Landvetters kulturhus men en stor del av undervisningen äger rum i skolor och lokaler över hela kommunen. Behov av lokaler Kulturskolans verksamhet förväntas öka de närmaste åren eftersom antalet barn ökar i kommunen. Sektorn utreder under 2015 behov av ytterligare lokaler. 4.6 Planering, Fritid ungdom och Folkhälsa Allmän beskrivning Verksamheten består av tre enheter. Planering och tillsyn arbetar med administration och projektledning inom UTK och utövar tillsyn över fristående förskolor. Personalen är lokaliserad till kommunhuset. Fritid ungdoms huvuduppdrag är att på olika sätt svara för och stödja fritidsverksamhet för barn- och ungdomar 7-20 år. Det handlar bland annat om verksamheter som Öppen skola eller andra mötesplatser för unga i kommunen. Fritid ungdom har också i uppdrag att arbeta med att öka ungdomars inflytande. 13

Folkhälsoenheten samordnar kommunens folkhälsoarbete. I folkhälsoarbetet ingår övergripande folkhälsofrågor som politiskt styrs av Folkhälsorådet och förebyggande arbete bland barn och ungdomar där arbetet oftast sker tillsammans med andra verksamheter. Enheten är även en metod- och resursenhet. Behov av lokaler Fritid ungdom har en fritidslokal på Hönekullavägen i Mölnlycke som är under ombyggnad för att bättre motsvara målgruppens behov och anpassas för personer med rörelsehinder. 14

HÄRRYDA KOMMUN 2015-11-16 LOKALPLAN 2016-2020 FÖR SEKTORN UTBILDNING OCH KULTUR Utbyggnadsplan och större förändringar i befintlig verksamhet Verksamhet Omfattning/å Lokal: Kommentar Av- Om- Till- Nyveck-byggfällig byggling bef lokal nad byggn 16 17 18 19 20 FÖRSKOLEVERKSAMHET Mölnlycke Barrskogen 2 avdelningar x ht Ersätter 2 avdelningar Förskola centralt 4 avdelningar x ht Ersätter 4 avdelningar Landvetter Salmered 2 avdelningar x ht Ersätter 2 avdelningar Västergärdet 6 avdelningar x vt Utökning 2 avdelningar ersätter 4 avdelningar Östra Backa 2 avdelningar x ht Utökning 2 avdelningar Östra Backaskolan Östra Backa 1 avdelning x ht Utökning 1 avdelning Östra Backaskolan Östra Backa förskola 3 avdelningar x ht Ersätter ovanstående 3 avdelningar i Östra Backaskolan Hindås Hindås 1 avdelning ht Utökning 1 avdelning Rävlanda Förskoleverksamhet 3 avdelningar x x ht Utökning 1 avdelning, ersätter paviljong GRUNDSKOLA/FÖRSKOLEKLASS/FRITIDSHEM Mölnlycke Säteriskolan x vt Furuhällsskolan x x ht 6 klassrum, ersätter två paviljonger Högadalsskolan x x ht 2 klassrum. Verksamheten flyttar från paviljong till befintlig byggnad. Landvetter Backaskolan 320 elever x ht Ny skola, F-3 Hindås Hindås senareskola 225 elever x ht Ny skola, 4-9 Hindås senareskola 225 elever x ht Ny skola, 4-9 Rävlanda Skola för nyanlända 2 klassrum x ht Sektorn utreder behovet under 2015. 15

Sektorn för socialtjänst 2015-11-16 DEL 3 (1-13) PLAN FÖR LOKALER OCH SÄRSKILT BOENDE (PSB) 2016-2020 INOM SOCIALTJÄNSTEN

Innehåll Sida 1 ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER 3 1.1 Samhällets mål för bostadspolitiken 3 1.2 Kommunens ansvar för särskilt boende 3 2 MÅL OCH INRIKTNING I HÄRRYDA KOMMUN 3 3 BEFOLKNINGSPROGNOS 4 4 BERÄKNAT BEHOV AV SÄRSKILT BOENDE FÖR ÄLDRE 5 5 BERÄKNAT BEHOV AV BOENDE FÖR PERSONER 6 MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING 6 BESKRIVNING AV OLIKA BOENDEFORMER OCH LOKALER SAMT PLAN FÖR GENOMFÖRANDE 7 6.1 Ordinärt boende och Bostäder med god tillgänglighet 7 6.2 Särskilt boende för äldre 8 6.3 Bostad med särskild service för personer med funktionsnedsättning 8 6.4 Korttidsboende/korttidshem 10 6.5 Daglig verksamhet för personer med funktionsnedsättning 10 6.6 Träningsbostäder inom individ- och familjeomsorgen 10 6.7 Plan för flykting- och invandrarmottagande 10 6.8 Boende för ensamkommande flyktingbarn 11 7 PLANERADE BGT-LÄGENHETER 11 8 PLANERADE LÄGENHETER INOM SÄRSKILT BOENDE 12 9 PLANERADE LÄGENHETER FÖR PERSONER MED 13 FUNKTIONSNEDSÄTTNING 10 UTBYGGNADSPLAN/FÖRÄNDRINGAR I BEFINTLIG 14 VERKSAMHET 2016-2020 2

1 ALLMÄNNA UTGÅNGSPUNKTER 1.1 Samhällets mål för bostadspolitiken Samhällets mål för bostadspolitiken är att hela befolkningen skall beredas bostäder av god kvalitet till skäliga kostnader. I lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar anges att varje kommun skall planera bostadsförsörjningen i syfte att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjning genomförs (1 ). Eftersom alla behöver en god bostad genom hela livet måste kommunernas planering beakta behoven hos människor i livets alla åldrar och i olika livssituationer. 1.2 Kommunens ansvar för särskilt boende Socialtjänsten har grundläggande ansvar för att människor med särskilda behov får bra bostäder. Ansvaret har förtydligats i socialtjänstlagen (SoL) och i Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). 3 kap 1 SoL. Till socialnämndens uppgifter hör att medverka i samhällsplaneringen och i samarbete med andra samhällsorgan, organisationer, föreningar och enskilda främja goda miljöer i kommunen. 3 kap 2 SoL. Socialnämndens medverkan i samhällsplaneringen skall bygga på nämndens sociala erfarenheter och särskilt syfta till att påverka utformningen av nya och äldre bostadsområden i kommunen. Nämnden skall också verka för att offentliga lokaler och allmänna kommunikationer utformas så att de blir lätt tillgängliga för alla. 5 kap 5 SoL. Socialnämnden skall verka för att äldre människor får goda bostäder och skall ge dem som behöver det stöd och hjälp i hemmet och annan lättåtkomlig service. Kommunen skall inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre människor med behov av särskilt stöd. 5 kap 7 SoL. Socialnämnden skall verka för att människor som av fysiska, psykiska eller andra skäl möter betydande svårigheter i sin livsföring får möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra. Kommunen skall inrätta bostäder med särskild service för dem som till följd av ovan nämnda svårigheter behöver ett sådant boende. 9 LSS. Personer som omfattas av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade skall tillförsäkras lämplig bostad med särskild service eller annan särskilt anpassad bostad för vuxna. 2 MÅL OCH INRIKTNING I HÄRRYDA KOMMUN Målstyrning är ett av flera sätt som kommunfullmäktige använder sig av för att styra den kommunala verksamheten. Målstyrning sker dels genom att följa kommunallagens krav om att anta mål för god ekonomisk hushållning, dels genom en modell för politisk målstyrning som fastställts för Härryda kommun. Systemet bygger på kedjan politiska inriktningsmål politiska verksamhetsmål indikatorer. 3

Kommunfullmäktige har fastställt verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning och ett av verksamhetsmålen är att det finns bostäder av god kvalitet och god tillgänglighet för äldres och funktionsnedsattas bedömda behov. Möjligheten att bo kvar i det egna hemmet är beroende av den fysiska inomhusoch utomhusmiljön samt av de insatser hemtjänst, kommunal hälso- och sjukvård och rehabilitering kan bistå med. Möjlighet till gemenskap och stimulans har också betydelse för den enskildes förmåga att klara eget boende. För att stimulera och möjliggöra kvarboende i det egna hemmet behöver den fysiska miljön i och utanför hemmet hos äldre människor förbättras. Etiskt och juridiskt har den enskilde möjlighet att välja kvarboende i eget hem, men när omsorgsbehovet blir omfattande förenklas samhällets möjligheter att tillgodose den enskildes behov om en flyttning till särskilt boende sker. 3 BEFOLKNINGSPROGNOS Tabell 1a: Befolkningsökning mellan 2014-2020, antal personer Ålder 2014-12-31 2020-12-31 Förändring 2014-2020 65-74 3 409 3 350-59 75-79 987 1 465 478 80-84 685 849 164 85-89 407 476 69 90-210 300 90 65-5 698 6 440 742 Tabell 1b: Befolkningsökning mellan 2014-2020 per kommundel, 65 år och äldre Kommundel 2014-12-31 2020-12-31 Förändring 2014-2020 Råda 2 903 3 357 454 Landvetter/Härryda 1 730 1 937 207 Björketorp 1 065 1 146 81 Härryda kommun 5 698 6 440 742 Antalet äldre i kommunen ökar och så även andelen äldre av befolkningen. Av tabellerna ovan framgår att åldersgruppen 65 år och äldre förväntas öka med 742 personer, d v s 13,0 %, fram till år 2020 och att den största ökningen sker i Råda samt i Landvetter/Härryda. Under samma period förväntas kommunens totala befolkning öka med 9,0 %. 4

4 BERÄKNAT BEHOV AV SÄRSKILT BOENDE FÖR ÄLDRE Personer som beräknas vara i behov av lägenheter inom särskilt boende är uträknade efter de olika åldersgruppernas behov de tre senaste åren och framgår av tabell 2. Andelen personer med behov i de olika åldersgrupperna har totalt sett minskat jämfört med föregående period. Beräkningarna av behovet (tabell 3) utgår ifrån kommunens befolkningsprognos. Det framtida behovet av lägenheter i särskilt boende kan på sikt påverkas genom bland annat bostadsåtgärder som ökar möjligheterna till kvarboende i det egna hemmet och genom förekomsten av bostäder med god tillgänglighet (BGTlägenheter) samt genom ökad tillgänglighet i både nyproduktion och i befintliga bostäder och bostadsområden på den ordinarie bostadsmarknaden. I "Underlag för samhällsplanering för sociala sektorns verksamhetsområde på längre sikt med start 2020" (dnr 2013KS87) lyfts även faktorer som t ex ökad digitalisering och förändringar i den ekonomiska situationen för vissa grupper fram som ytterligare faktorer som kan påverka behovsbilden. En fortsatt befolkningstillväxt med 1,5 % innebär också att det ur ett finansieringsperspektiv ges bättre möjligheter att möta en ökad efterfrågan på äldreomsorg då det medför att andelen äldre av den totala befolkningen inte ökar lika kraftigt som vid ett "0-scenario". Tabell 2: Andel av befolkningen i behov av lägenhet i särskilt boende Åldersgrupp Andel (%) 65-74 0,7 75-79 3,5 80-84 6,2 85-89 16,9 90-. 36,6 Tabell 3: Beräknat behov av särskilt boende för äldre i kommunen Personer som beräknas vara i behov av lägenhet Befintliga lgh (januari): Varav: - särskilt boende - korttidsboende Planerad utbyggnad: Tillbyggnad Bygården Etapp 1 Etapp 2 Särskilt boende, Mölnlycke 2015 2016 2017 2018 2019 2020 259 268 280 292 304 318 267 240 27 9 276 249 27 276 249 27 12 288 261 27 288 261 27 300 273 27 12 24 Kvarstående behov -17-8 -8 4 4-6 5

I befintliga lägenheter inkluderas korttidslägenheter vilket medför att det krävs ett visst överskott på lägenheter för att ha faktisk balans mellan tillgång och behov. Med anledning av detta är det viktigt att vara uppmärksam på slutet av planperioden och utvecklingen av andelen av befolkningen med behov av lägenhet i särskilt boende. 5 BERÄKNAT BEHOV AV BOENDE FÖR PERSONER MED FUNKT- IONSNEDSÄTTNING Kommunen skall tillhandahålla boende för personer med funktionsnedsättning i enlighet med LSS. Målsättningen i lagstiftningen är att främja goda levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet för personer med funktionsnedsättning och den enskilde skall ges möjlighet att leva som andra. Den fysiska utformningen av bostaden är av stor betydelse för att främja självständighet och oberoende för personer med funktionsnedsättning. Personer som beräknas vara i behov av lägenhet är bedömt utifrån varje enskild individ. Behovet av antal lägenheter bygger på bedömningar av säkra behov och kan vara lågt räknat. Kommunen är skyldig att tillhandahålla boende enligt LSS när den enskilde begär detta och en svårighet i planeringen av bostäder är att bedöma när den enskilde kommer att begära detta. Tabell 4a: Beräknat behov av gruppbostad för personer med funktionsnedsättning 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Personer som är i behov av bostad 38 39 44 44 49 49 Befintliga lägenheter (januari): 34 40 40 46 46 46 Planerad utbyggnad: Båtmanstorpet Östra Backa Kvarstående behov -2-1 -2-2 3 3 6 6 6

Tabell 4b: Beräknat behov av servicebostad eller särskilt anpassad bostad för personer med funktionsnedsättning 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Personer som är i behov av bostad 54 68 81 88 95 101 Befintliga lägenheter (januari) 53 53 67 83 83 91 Planerad utbyggnad: Mölnlycke, Enebacken 14 Mölnlycke, Stenbrottet Landvetter, Centrum 8 8 Mölnlycke, Mölnlycke fabriker 8 Mölnlycke/Landvetter 8 Kvarstående behov 1 1-2 5 4 2 6 BESKRIVNING AV OLIKA BOENDEFORMER OCH LOKALER SAMT PLAN FÖR GENOMFÖRANDE 6.1 Ordinärt boende och Bostäder med god tillgänglighet Ordinärt boende avser alla bostäder som inte omfattas av särlagstiftning. Många äldre bor i ett bostadsbestånd där den fysiska miljön är dåligt lämpad för kvarboende när man blir beroende av hjälp och vård. Tillgängligheten i äldre bostadsområden är ett problem då förutsättningarna för hemtjänst och sjukvård i hemmet kan vara dåliga. Bostadsåtgärder är i många fall nödvändiga. Ett annat bekymmer är kontakt- och tillsynsdelen som finns för många ensamboende och som inte automatiskt bör leda till särskilt boende. Gruppen äldre med funktionsnedsättningar på grund av normalt åldrande samt övriga med fysisk funktionsnedsättning har vissa gemensamma krav på bostäderna. Bostäderna skall vara lämpade för utrymmeskrävande hjälpmedel och personlig hjälp. Det är också nödvändigt med hissar, ordentliga dörrbredder, låga trösklar, stadiga handtag o s v. Närhet till affärer, kommunal service och kulturutbud är betydelsefullt. Träffpunkter och dagverksamheter är viktiga komplement till anhörigstöd och hemtjänst för att kunna förlänga kvarboendet i det egna hemmet eller i bostäder anpassade för äldres behov. Former av bostäder med god tillgänglighet och naturliga mötesplatser (BGT) har utvecklats i Härryda kommun och finns idag i både Mölnlycke och Landvetter. Ett antal lägenheter knyts till en gemensam dagcentral med kök och sällskapsrum där personal vid behov kan ge service och omvårdnad. Lägenheterna fördelas utifrån biståndsbeslut enligt socialtjänstlagen 4.2 och kan minska eller fördröja behovet av särkskilt boende. Ett nytt BGT-boende med ca 25 lägenheter planeras i Hindås och beräknas vara klart 2017. Sektorn kommer därefter utreda möjligheter och behov av ytterligare utbyggnad av boendeformen i slutet av planperioden. Plan 2017 Bostäder med god tillgänglighet (BGT) i Hindås, ca 25 lägenheter 2020 Utreda behovet av ytterligare bostäder med god tillgänglighet i kommunen 7

6.2 Särskilt boende för äldre Särskilt boende för äldre erbjuds de personer som har så stora vård och omsorgsbehov att de inte längre kan klara av sin livsföring i ordinärt boende eller på BGT. Särskilt boende för äldre omfattar både permanentboende och korttidsboende. Alla särskilda boenden i kommunen skall flexibelt kunna vara tillgängliga och i första hand användas av de personer som har störst omsorgs- och omvårdnadsbehov. Detta innebär att boendena kan växla mellan inriktning mot somatik eller demens samt permanent- eller korttidsboende utifrån aktuellt behov. Till ett permanentboende flyttar man för ett stadigvarande boende. Den boende har ett eget hyreskontrakt och hyreslagstiftningen gäller. Man har rätt att söka BTP, bostadstillägg för pensionärer. På flera av kommunens särskilda boenden finns avdelningar eller enheter med inriktning mot demens. Med demens menas ett sjukligt psykiskt tillstånd där minne och tankeförmåga är störda. Förutom minnet skall ytterligare en psykisk funktion vara nedsatt eller att en personlighetsförändring inträffat. När insatser av anhöriga, hemtjänst eller kommunal hälso- och sjukvård inte längre räcker för att dämpa oro och inte ger tillräckligt stöd och hjälp är särskilt boende nästa alternativ. Korttidsboende tar emot personer som har socialt och/eller somatiskt omvårdnadsbehov och som är i behov av rehabilitering och funktionsträning, avlastning eller tillfälligt boende i avvaktan på ledig bostad i annat särskilt boende. Korttidsplatser underlättar och främjar möjligheten till kvarboende och avlastning för anhöriga och merparten av kommunens korttidsplatser finns på Hönekulla gård i Mölnlycke. Rehabilitering syftar bl a till att stärka den enskildes förmågor att leva ett självständigt liv och möjlighet till kvarboende. Former för funktionsträning och aktiv rehabilitering behöver vidareutvecklas. Enheten för rehabilitering är samlad på Hönekulla gård för att bättre samordna och planera rehabiliteringsinsatserna. På Hönekulla gård finns även sjuksköterskeenhet och hemtjänst, vilket ger ytterligare samordningsfördelar. Behovet av särskilt boende för äldre fortsätter att öka och i lokalresursplanen ligger både en utbyggnad av Bygården i Landvetter samt ett nytt boende i Mölnlycke. Plan 2015 Särskilt boende Bygården Landvetter, etapp 1, 9 lägenheter 2017 Särskilt boende Bygården Landvetter, etapp 2, 12 lägenheter 2019 Särskilt boende, Mölnlycke, etapp 1, 12 lägenheter 2020 Särskilt boende, Mölnlycke, etapp 2, 24 lägenheter 6.3 Bostad med särskild service för personer med funktionsnedsättning Det finns två former av bostad med särskild service för personer med funktionsnedsättning. Dessa är gruppbostad och servicebostad. Utöver dessa boendeformer 8

finns som insats inom LSS även annan särskilt anpassad bostad. Behovet av bostäder är stort och i plan finns en fortsatt utbyggnad under planperioden. Under våren 2014 genomfördes en medborgardialog i Härryda kommun om boende för personer med funktionsnedsättning. Resultatet har bidragit till ökad kunskap om behov och önskemål kring framtida boenden och ingår som ett av underlagen för den fysiska planeringen i lokalresursplanen. Ett resultat av dialogen är att Enebackens servicebostad kommer att kunna erbjuda lägenheter i olika storlekar och ett annat är att sektorn påbörjat ett arbete kring annan särskilt anpassad bostad för att utreda innehåll och utformning av denna boendeform i Härryda kommun. Gruppbostad är ett boendealternativ för personer som har så omfattande tillsynsoch omvårdnadsbehov att mer eller mindre kontinuerlig närvaro av personal är nödvändig. Bostaden består av en enskild lägenhet och tillgång till gemensamma utrymmen som kök, matrum, vardagsrum och tvättstuga. Antalet lägenheter i gruppbostaden anpassas efter målgruppens behov. Det finns 7 gruppbostäder i kommunen med sammanlagt 40 lägenheter. Plan 2017 Ny gruppbostad i Landvetter (Östra Backa) Servicebostad är ett boendealternativ för personer som har stort behov av närhet till personal men till viss del klarar ett enskilt boende. Personerna har vanligen inget behov av tillsyn nattetid. Servicebostaden är en lägenhet som ofta ligger i ett vanligt hyreshus. Gemensamma utrymmen saknas eller finns i annan form än i gruppbostaden t ex som en träffpunkt eller en lägenhet med kök och sällskapsrum. I nuläget finns det sammanlagt 53 lägenheter i servicebostad i kommunen. Plan 2016 Servicebostad, Enebacken (Mölnlycke) 2017 Servicebostad, Stenbrottet (Mölnlycke) 2017 Servicebostad, Landvetter (Centrum kv 2) 2019 Servicebostad, Mölnlycke (Mölnlycke fabriker) 2020 Servicebostad, Mölnlycke eller Landvetter Annan särskilt anpassad bostad erbjuder en grundanpassad bostad. I lägenheten får man ett tillräckligt och anpassat stöd som vanligen ges av personlig assistans eller hemtjänsten. 9

6.4 Korttidsboende/korttidshem Jourboende/korttidsboende är en tillfällig boendeform som används i avvaktan på en ordinarie bostad eller som avlastning för anhöriga. Syftet med korttidsvistelse utanför det egna hemmet är dels att personen med funktionsnedsättning skall erbjudas miljöombyte och rekreation, dels att anhöriga kan få avlösning i sitt omvårdnadsarbete. Korttidsvistelse kan förläggas i korttidshem eller i en stödfamilj. Lägerverksamhet är ytterligare en form av korttidsvistelse. Inom kommunen finns ett korttidshem, Björkhaga, med 8 lägenheter som vänder sig till barn, ungdomar och yngre vuxna. Plan Ingen utbyggnad enligt plan 6.5 Daglig verksamhet för personer med funktionsnedsättning Daglig verksamhet skall erbjuda en meningsfull sysselsättning, stimulans och utveckling för personer som är i arbetsför ålder men saknar förvärvsarbete eller studier. Daglig verksamhet erbjuds inom Härryda kommun både som en rättighet för de personer som tillhör målgrupperna inom LSS och för dem som beviljats insatsen som bistånd enligt SoL. Ett flertal brukare tillkommer och nya bostäder beräknas tas i drift under de kommande åren vilket medför ytterligare behov av platser inom daglig verksamhet. Plan 2016 Ny daglig verksamhet med plats för 15 personer 6.6 Träningsbostäder inom individ- och familjeomsorg Vuxenenheten inom individ- och familjeomsorgen är lokaliserad i Pontus Hus, Mölnlycke. Förutom verksamhetslokaler finns här 4 lägenheter för träningsboende för vuxna missbrukare som har svårigheter att få boende på den reguljära bostadsmarknaden. Ytterligare 4 lägenheter för träningsboende finns i anslutning till Solstensgärdet som ligger inom gångavstånd från Pontus Hus. Sektorn har under en period haft möjlighet att använda ett antal lägenheter i gruppbostäder som legat i malpåse eller avvecklats som träningslägenheter för ungdomar som inte direkt kan få boende på den reguljära bostadsmarknaden. Denna möjlighet upphör under 2015 och sektorn ser behov av en utbyggnad av små lägenheter för detta ändamål. Plan 2017 5-10 lägenheter, träningsboende för ungdomar 6.7 Plan för flykting- och invandrarmottagande Sektorn för socialtjänst är inom kommunen ansvarig för flykting- och invandrarmottagandet och kommunen får tillgång till lägenheter för flykting- och invandrarmottagande på i huvudsak tre sätt: 10