Kemiska ämnen i och omkring oss: exempel på bedömningsarbete inom EU och OECD



Relevanta dokument
Hormonstörande ämnen i ett regulatoriskt perspektiv. Helen Håkansson Institutet för Miljömedicin, Karolinska Institutet

Hormonstörande ämnen - barnen i fara? Annika Hanberg, professor i toxikologi

Handlingsplan för en giftfri vardag Jan Hammar

Kemikalier i barns vardag

Textversion av Kemikaliepodden avsnitt 7 Hormonstörande ämnen

Och nog ganska hyffsat fritt från de värsta kemikalierna, eller i alla fall tror vi gärna det

Handlingsplanen för en giftfri vardag

Miljöhälsorapport Mattias Öberg, med dr, docent Projektledare för MHR2013

Riskbedömning av hormonstörande ämnen

Giftfria inköp En vägledning för att minska miljögifterna i våra verksamheter

Vardagskemikalierna bakgrund och risker från forskarhorisonten

Handlingsplan för en Giftfri vardag och vad kostar miljögifterna samhället?

Giftfri förskola inköpstips

Hur påverkas vi av de halter av PFAS som uppmätts idag? Helen Håkansson Institutet för Miljömedicin (IMM) Karolinska Institutet

Kemikalier: Vän eller fiende?

Kemikalier i vår vardag. samt tillsynsprojektet om kontroll av kemikalier i varor enligt Reach

Europeiska unionens officiella tidning. (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR

Farliga ämnen i våra vatten lagstiftning och initiativ

Kemikalier i barns närmiljö Oskarshamn, 18 februari, Anna Nylander Utredare

Utsortering av leksaker. Rutiner och fakta kring farliga kemikalier

Mervärden med ekologisk mat och kopplingen till miljökvalitetsmålen

SafeDrink - Bättre kontroll av hälsofarliga kemiska föroreningar i dricksvatten Prof. Karin Wiberg

Cecilia Hedfors. t.f. avdelningschef miljögifter

Kemikalier i inomhusmiljö

FoU för säkert dricksvatten så detekteras kemiska hälsorisker Karin Wiberg

Metaller i dricksvatten: Hur kan det påverka vår hälsa? Maria Kippler

Är maten giftig? När är det fara å färde?

Farliga ämnen i avfallet

Vad vi pratar om när vi pratar om miljögifter?

MRP-uppdrag Giftfri miljö Sundsvalls blivande kemikalieplan

6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för

Upphandling av lekplatsmaterial

Kemikalier i vardagen, Falu kommun

Giftfria inköp. En vägledning för att minska miljögifterna i förskolan

Vägen till en giftfri förskola

Kemikalier i varor. Forskningsprogrammet Emissioner av organiska ämnen från varor i teknosfären (ChEmiTecs)

Handlingsplan för giftfria förskolor

Aktuella frågor om kemikalier inom EU

Handlingsplan för en giftfri vardag

KLARA Riskbedömning. - vid arbete med laboratoriekemikalier. Ulrika Olsson, Kemikalisäkerhetssamordnare ulrika.olsson@ki.se

Handlingsplan för. giftfria förskolor i Sölvesborgs kommun


Om varor som faror om en hållbar kemikaliepolitik

Hur står det till med matfisken i Norrbotten?

Strategi för avveckling av farliga ämnen inom byggsektorn

Omgivningsmiljöarbetet i Sverige Vad har vi satt för spår och vart är vi på väg. Miljöfaktorer av betydelse för folkhälsan Kronologi

Utbildningsplan för masterprogrammet i toxikologi

SBN Bilaga 1. Kemikalieplan - för en giftfri förskola i. Karlskoga kommun. Antagen datum: KF 203.

MHR13: Metaller i dricksvatten och livsmedel Marika Berglund

Trafikbuller och hälsa

Lagar och regler om kemikalier

Emissioner av farliga kemikalier från byggmaterial

SOU 2016:37 Rätten till en personförsäkring

Stora risker med små partiklar - om hälsorisker med nanomaterial - riskbedömning och lagstiftning

Operation Giftfri Förskola och Miljögifter i Vardagen

Reach bakgrund, syfte, mål och prioriteringar

BESKRIVNING AV INSATSEN Verksamhetens namn: Miljöenheten/Folkhälsocentrum/AMM

2. Skriv tydligt och läsvänligt. Oläslig handstil medför att poängbedömning ej sker.

Knocka ut vardagskemikalierna

Utbildningsplan för masterprogrammet i toxikologi 4TX15

FÖRORENINGAR I VATTENDRAG

En giftfri jul. Maria Unell Miljöresurs Linné Verksamhetsledare, PhD

Kemikaliesmart förskola. Hur barns exponering av skadliga kemikalier i förskolemiljön kan minska

Hälsopåverkan från buller och vägtrafikbuller

Miljöpåverkan på barn avseende kemikalier och läkemedel

Luftburna kemiska ämnen i förorenade byggnader vad finns det för riskbaserade riktvärden och hur ska man mäta?

Hälsofarliga kemikalier i dricksvatten

Bilaga 4. Riskfraser som gör ämnen till utfasningsämnen eller prioriterade riskminskningsämnen

Aktuellt inom Reach-förordningen. Anne Marie Vass

Kemikalier i varor. Framtidens miljö Regional miljömålskonferens i Eskilstuna 13 februari Karin Thorán Kemikalieinspektionen.

MB 14 kap MILJÖFÖRVALTNINGEN SIDAN

Minska riskerna med farliga ämnen i varor - viktigt även ur ett avfallsperspektiv. Anne-Marie Johansson Skellefteå 22 feb 2012

Hjälp oss att få renare vatten!

RAPPORT FRÅN ETT REGERINGSUPPDRAG OM HÄLSOSKADLIGA ÄMNEN I BYGGPRODUKTER FÖRSLAG TILL NATIONELLA REGLER

Policy mot hormonstörande och andra hälso- och miljöfarliga ämnen i kommunens verksamheter

Reglering av hormonstörande ämnen

Vägledning för en giftfriare förskola

HÄLSOEFFEKTER I ETT FÖRORENAT OMRÅDE EN EPIDEMIOLOGISK ENKÄTSTUDIE

ML För något år sedan ställde jag två frågor till en lång rad experter på svensk kemikaliepolitik:

Handlingsplan Giftfri vardag för barn och ungdomar. Kristina Henriksson

Kommittédirektiv. Utredning om ekonomiska styrmedel för kemikalier. Dir. 2013:127. Beslut vid regeringssammanträde den 19 december 2013.

Giftfria förskolor i Danderyds kommun

Intyg från tillverkaren av den kemiska produkten

Vad är kosmetika? Exempel på produkter som täcks av Kosmetikaförordningen: Tvål, skrubb, duschtvål, ansiktsrengöring. Schampo, balsam, inpackningar

- arbetet i forsta hand inriktas på verksamheter som berör barn och ungdomar samt att

Hej, Några av dessa miljögifter: Dioxin och dioxinlika PCB Bromerade flamskyddsmedel Klorerade bekämpningsmedel Fluorerade miljögifter

Utbyte av miljö- och hälsofarliga kemikalier för en hållbar utveckling

Hälsomässiga och ekonomiska kostnader för kemikalieanvändning

Uppdrag att göra en analys av forskning som kan bidra till att uppnå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö

Energiförsörjningen och människans hälsa. Riskbedömningar under osäkerhet.

MILJÖMÅL: GIFTFRI MILJÖ

FAKTABLAD REACH - Registration, Evaluation and Authorisation of Chemicals WSP Natlikan

Handlingsplan för giftfria Förskolor

Kommittédirektiv. Kombinationseffekter och gruppvis hantering av ämnen. Dir. 2018:25. Beslut vid regeringssammanträde den 29 mars 2018

Tillsynsprojekt 2014 Kemikalier i smycken från detaljhandeln

Egenskapskriterier - BASTA

Projekt: Operation Kemikaliesmart Åland

Prostatacancer. Lästips från sjukhusbiblioteket

Ny EU-förordning om växtskyddsmedel

REACH Registrering, utvärdering, tillstånd och begränsning av kemikalier. Cecilia Westöö 10 oktober 2018

Transkript:

Kemiska ämnen i och omkring oss: exempel på bedömningsarbete inom EU och OECD Helen Håkansson Institutet för Miljömedicin, Karolinska Institutet helen.hakansson@ki.se

Vad jag gör Forskar/Forskarutbildar Postdoc, Doktorander, Studenter Projekt inriktade på hormonstörare Undervisar Byggt upp utbildning för riskbedömare på EU-nivå Leder forskarutbildningsprogrammet Miljöfaktorer och hälsa på KI Ger myndighetsstöd Dioxinbedömning, USEPA BPA-bedömning, WHO Hur bedöma neurotoxicitet, KemI/OECD Nya BPA, PFC och HBCD-data

Disposition Kemiska ämnen i inomhusmiljön: Några exempel Flyktiga ämnen: Vad görs inom EU? Att bedöma hälsorisker: Hormonstörare vad är det? Hur testa? Hur bedöma? Fortsatta utmaningar

Kemiska ämnen i inomhus miljön: Historik och några exempel Bly: Färgpigment Formaldehyd: Spånskivor Lösningsmedel: Färger, lacker Konserveringsmedel: Plastfärger PCB: Fogmassor Mjukgörare/ftalater: Golv- och väggmattor, leksaker Flamskyddsmedel: El-produkter, textilier Perfluorerade ämnen: Textilier

Flyktiga ämnen (VOC): Vad görs inom EU? Ett ramverk tas nu fram för hälsobaserad bedömning av inomhus-emissioner från byggvaror. Arbetet är ute på remiss och omfattar EU-LCI värden för 177 VOC 82 VOC med överenskomna värden 95 VOC med interimvärden Arbete ännu ej genomfört för Not yet assessable ämnen (data brist) Cancerogena ämnen SVOCs tex ftalater, flamskyddsmedel Google search: ECH Report no 29

Att bedöma farliga kemiska ämnen: Klassisk toxikologisk bedömning Cancerframkallande effekter Icke cancerframkallande effekter Reproduktionstoxiska effekter Utvecklingstoxikologiska effekter Effekter på nervsystemet Effekter på immunsystemet

Att bedöma farliga kemiska ämnen: Nya toxikologiska frågeställningar.. Bidrar kemisk exponering till den ökning som vi ser i flera av de stora folksjukdomarna? Hur mycket? Är foster och barn särskilt utsatta och känsliga pga sk fönster i utvecklingen? Är pojkar och flickor olika känsliga? Tidig påverkan och effekter senare i livet? Vilka är de ansvariga kemikalierna? Vad innebär livslång exponering för låga doser? Vilken roll spelar cocktail effekten?

Att bedöma farliga kemiska ämnen: Vad är och gör hormonstörande ämnen.. WHOs definition på hormonstörande ämne En hormonstörare är ett främmande ämne eller en blandning som förändrar hormonsystemets funktion och därmed orsakar hälsoproblem i en levande varelse, dess avkomma, eller i en population. Hormonsystemet och fosterutvecklingen Deltar aktivt i regleringen av livsprocesserna och påverkar därmed varje cell, varje organ, och alla livsfunktioner Styr de långsamma livsprocesserna Samarbetar med nerv- och immunsystem Hormon och körtlar utgör grunden för hormonsystemet och hormonerna överför information inom och mellan celler Styr reproduktion och fosterutveckling

Att bedöma farliga kemiska ämnen: Vilka folksjukdomar talar vi om? Metabola sjukdomar: Hjärt-kärl sjukdom, fetma, diabetes, benskörhet mfl Neuropsykiatriska diagnoser: ADHD, Autism, inlärning mfl Neurodegenerativa sjukdomar: Parkinson Hormonrelaterad cancer: Bröst, ovarier, prostata, testiklar Astma och allergi

Finns anledning till oro? Helen Håkansson - SYTYKE 13-10-03

Finns anledning till oro? Increase in Diabetes Increase in Asthma Autism Prevalence Increase in ADHD Helen Håkansson - SYTYKE 13-10-03

Vetenskapsutveckling som stöd Ökande medvetenhet om kunskapsluckor, behov av nya testmetoder, och oro för hotad folkhälsa 1990ies 2007: EU Forskningsprogram FP4, FP5, FP6 2002: State-of the science WHO/IPCS Huvudsakligen experimentella data och data från vilda djur Fokus på manlig reproduktion och cancer I reproduktionsorgan 2013: State-of the science WHO/IPCS Experimentella data samt data från vilda djur och populationsstudier Flertalet folksjukomer. Påverkan under fostertid och effekter vidare ända in i ålderdomen Många, många fler rapporter.

Kunskapsläget Ökande medvetenhet om kunskapsluckor, behov av nya testmetoder, och oro för hotad folkhälsa 10 års forskning har bekräftat de farhågor om bidrag till hälsopåverkan som beskrevs 2002 i rapporten från WHO Manlig reproduktion och fertilitet Hormonrelaterad cancer Folkhälssjukdomarna Fosterutveckling särskilt känslig 20 års forskning har vidgat synen på begreppet hormonstörande ämnen Från bindning till östrogenreceptorer till mer generella interaktioner med signalvägarna för många fler nukleära receptorer och även andra receptorer Samspel med nervsystemet Samspel med immunsystemet

EU politikens utveckling Ökande medvetenhet om kunskapsluckor, behov av nya testmetoder, oro för hotad folkhälsa samt behov av ökande samverkan REACH lagstiftningen (2007) innehåller skarpt kriterium för hormonstörande ämnen. EU Kommissionen beslutar att gå vidare med frågan om hormonstörande ämnen Juni 2012 EU Kommission håller stakeholder möte Juni 2012 Akademi, Industri, NGOs, Myndigheter EDC-kriterium ska träda i kraft för växtskyddsmedel (PPP) och Biocider (fördröjd juni 2013; ny deadline Dec 2013; fördröjd igen)

Ökad medvetenhet hos konsumenter.. Om kunskapsluckor i biologi, toxikologi, och lagstiftningsvägledning, behov av nya testmetoder, oro för hotad folkhälsa. Ett barn blir till av Lennart Nilsson (1965). Vad vet vi om fosterutveckling idag? Barker effekten Epigenetik och fostrets programmering (1993). Nutrition och läkemedel. Ny typ av permanenta effekter, som kan ärvas. Our stolen future av Theo Colborn m fl (1996) för fram oro för att mannens fortplantningsförmåga försämrats och att hormonrelaterad cancer ökat pga kemikalier. De många kemikalierna I och omkring oss utgör de ett hot mot våra barn och deras hälsa? Filmen UNDERKASTELSEN av Stefan Jarl (2010).

OECDs arbete kring hormonstörande ämnen startade 1996- Aktivitet för att Testa och Bedöma hormonstörande ämnen etableras med målsättning att: Informera och samordna aktivitetet Utveckla nya test anvisningar (guidelines) och revidera befintliga Test Guidelines Harmonisera faro- och riskbedömningsansatser för hormonstörande ämnen Aktiviteten har tagit fram tre djur metoder: Uterothrophic assay (estrogen) Hershberger assay (androgen) Enhanced version of TG407 (oral 28-day rodent)

OECD 2012: Antogs Ny strategi Går vidare från tre djur-tester riktade mot steroid hormoner till ett mycket mer brett angreppssätt: Nyckelkomponenter i det nya arbetet: Klarlägga verkningsmekanismer genom storskaliga omics-ansatser och bioinformatik (MOA/AOP) Screening orienterade test-batterier med fokus på ett mycket brett spektrum av endokrina och metabola system tex: PPAR, RXR, VDR, AhR, CAR, PXR, insulin Fortsatt utveckling samt komplettering av befintliga test guidelines

Fortsatta utmaningar Toxikologins nya frågor kräver: Ny kunskap genom utökad undersöknings- och bedömningsmetodik (3M) samt ökad användning av djurfria metoder (3R) Ny kompetens genom ny och utökad tvärvetenskaplig utbildning i teori och praktik Ökad samverkan samhälle, näringsliv och akademi Uthålliga resurser till toxikologisk forskning och kompetensförsörjning

Fortsatta utmaningar Kunskapsuppbyggnad genom Mer detaljerad information om kemiska ämnens inneboende egenskaper Verkningsmekanismer (MOA), Omics Mer detaljerad epidemiologisk information Prospektiva studier, effektbiomarkörer Mer detaljerad exponeringsinformation Ökad integrering av all tillgänglig kunskap till stöd för beslut inom såväl regulatorisk toxikologi som folkhälsa och miljöskydd.

Tack för uppmärksamheten!