Uppdrag Demokrati Loket i lokalpolitiken Lättare möta våra politiker rekord i förstagångs - väljare Framtidens politiker demokratispel
Ledare Demokrati ständigt angeläget Det är mer än 2 500 år sedan som demokrati som styrelseskick infördes och i mer än 200 år har vi haft moderna demokratier. Men fortfarande är demokrati något som diskuteras dagligen och stundligen överallt i världen, globalt och lokalt. Visst är det fascinerande att tänka på hur länge begreppet demokrati har funnits? Hur länge folk, av olika ursprung, kön, status och kultur kämpat för sin demokratiska rättighet. En kamp som fortfarande sker just i denna stund till exempel i länder inte allt för långt bort från oss, där människor kämpar för att få demokrati i det som kallas den arabiska våren. De vill kunna välja sina politiker, sina partier och vara med att bestämma om sin vardag. Demokratin förändras i takt med att samhället förändras. Sociala medier har gett en ny dimension till demokratin. Med bara några tangenttryck kan vem som helst göra sin röst hörd. Det blir allt svårare för diktaturer att tysta ner sina medborgare. Det blir allt lättare för medborgare att komma i kontakt med sina politiker. Demokrati handlar lika mycket om att vara med och bestämma vem som ska styra sitt land som att vara med och bestämma om skolan, äldreomsorgen eller sjukvården i orten där man bor. Det är också grunden för den svenska kommunala självstyrelsen och vår lokala demokrati. För vem vet bättre än de som bor där vilka förutsättningar som finns och vad som fungerar på den egna orten? Sådan kunskap ger bra och effektiva beslut som inte slösar med skattebetalarnas pengar. Självklart är det lättare att få kontakt med någon av våra 44 000 lokalpolitiker än någon av våra 349 riksdagsledamöter. Det är just den närheten som är styrkan i lokalpolitiken och i den lokala demokratin. Som lokalpolitiker ser man dessutom tydligt resultatet av sitt arbete. Den lokala politiken påverkar på ett konkret sätt människors vardag när det gäller allt från vård och skola till nya järnvägar. Men vi lokalpolitiker måste bli bättre på att förklara vad vi gör, hur vi gör det och varför. Uppdrag demokrati är ett led i detta arbete. Här vill vi lyfta vikten av den lokala politiken och belysa lokalpolitikernas roll och uppdrag i kommuner, landsting och regioner. Det handlar om din vardag. Det handlar om demokrati. Anders Knape, ordförande Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Uppdrag Demokrati är en del av SKL:s kommunkationsprojekt En fråga om demokrati. Beställ Uppdrag Demokrati: www.skl.se/publikationer. Best.nr: 5223. Ansvarig: Monica Björklund Aksnes. Kontaktperson: Kajsa Tirén. Kontakt: efd@skl.se. Form och produktion: ETC Kommunikation. Tryckeri: Sörmlands Grafiska, 2011. Sveriges Kommuner och Landsting, Hornsgatan 20, 118 82 Stockholm. 08-452 70 00, www.skl.se 2 Uppdrag demokrati
Rekord i förstagångsväljare Inte på 16 år, sedan valet 1994, har valdeltagandet varit så högt bland förstagångsväljare. text: anna arvidsson bild: casper hedberg I hela landet röstade 74,7 procent av förstagångsväljarna i kommunvalet. Siffran bygger på uppgifter från 253 av landets kommuner, som svarat på hur många förstagångsväljare som röstade i kommunen, och kan jämföras med 70,7 procent i valet 2006. Valdeltagandet bland unga är särskilt intressant eftersom det Lennart Gabrielsson, vice ordförande SKL. har visat sig att om man röstar i ett val så fortsätter man ofta att rösta även i nästkommande val, säger Lennart Gabrielsson, 1:e vice ordförande för Sveriges Kommuner och Landsting. Högst var valdeltagandet i Ludvika, Trelleborg, Lidingö och Danderyd. Där valde 85 procent av förstagångsväljarna att nyttja sin rösträtt. Det kan vara många saker som bidrar till det höga valdeltagande, bland annat har möjligheterna att förtidsrösta blivit bättre och flera kommuner har spridit information om valet genom direktutskick och i sociala medier för att nå de unga väljarna. Varje generation måste vinnas för att demokratin ska fortleva. Det är viktigt att förstagångsväljarna utnyttjar sin demokratiska rättighet samtidigt som politiken har en skyldighet att väcka de ungas intresse. Skolorna är en viktig arena för tydliggörandet av olika politiska ideologier, säger Lennart Gabrielsson. Flera av landets skolor har arbetat aktivt och bland annat ordnat debatter. Förstagångsväljarna var ovanligt många 2010. Drygt 515 000 personer fick för första gången rösta i kommunoch landstingsvalen. Förklaringen är framför allt stora barnkullar som föddes i början av 1990-talet. Rätten att bestämma själv I Sverige finns det i dag 290 kommuner och 20 landsting/regioner. Deras ansvar omfattar såväl fysisk planering, kollektivtrafik, bostadsförsörjning och näringslivsutveckling som skola, äldreomsorg och hälso- och sjukvård. Även om många av verksamheterna styrs av lagar och nationella riktlinjer, har varje landsting och kommun rätt att själva utforma verksamheten efter sina egna lokala förutsättningar. Olika lösningar kan ibland vara en förutsättning för att samhällsservicen ska bli likvärdig över hela landet. Möjligheten att välja olika lösningar gör också att goda exempel kan spridas, andra kommuner och landsting kan ta efter en lyckad modell. Besluten fattas i kommunernas och landstingens högsta beslutande organ fullmäktige. Här sitter de folkvalda som väljs i kommun- och landstingsvalen vart fjärde år. Genom majoritetsbeslut fattar de beslut om vilken politik som ska föras och vilka Andra kan ta efter en lyckad modell. prioriteringar som ska göras i den egna kommunen eller landstinget. De fattar också beslut om hur mycket skatt och avgifter som invånarna ska betala. Uppdrag demokrati 3
Lättare möta våra Hon har fått Jan Björklund att chatta om skolan och Folkpartiet att blogga om sitt kommande partiprogram. Kommunalrådet Helene Odenjung är en av de mest entusiastiska användarna av sociala medier bland svenska politiker. text: dan håfström bild: caroline andersson linhult Intresset kom igång på allvar då Helene Odenjung tog en paus från jobbet som skeppsmäklare och blev förtroendevald på heltid efter valet 2002. I rollen som kommunalråd i Göteborg startade hon en blogg. Jag ville ge väljarna insyn i vad jag fyllde mina dagar med, berätta om möten jag var med på och beslut som jag påverkade, säger Helene Odenjung. Bloggen finns fortfarande kvar, även om hon idag är mer aktiv på Twitter och Facebook. Hon får en hel del kommentarer, men det händer minst lika ofta att det digitala mötet leder fram till andra typer av kommunikation. Ett stort värde med sociala medier är att de sänker trösklarna och gör oss politiker lättare att nå fram till. Många gånger fungerar de som en inkörsport. Folk som läst något på Facebook eller bloggen ringer mig eller kommer till ett möte på stan. En sak har jag lärt mig: folk som håller på med sociala medier är inte asociala människor som bara sitter hemma med datorn. Tvärtom är de öppna och kommunikativa och vill väldigt gärna bygga vidare på kontakten genom personliga möten. När Twitter kom för några år blev det en nytändning. Det korta formatet, en tweet får max innehålla 140 tecken, sporrade henne till ett nytt sätt att tänka. Jag tycker det är oerhört roligt och nyttigt att fundera ut hur man formulerar ett politiskt budskap eller en fundering så kort och kärnfullt att det ryms på Twitter. Men det är viktigt att bjuda in till debatt och dialog så att man inte blir en megafon som pumpar ut 4 frågor till Mattias Jansson, bloggande och twittrande kommunchef i Katrineholm 1 Varför använder du och din kommun sociala medier? Sociala medier ger värdefulla impulser utifrån. Det är ett sätt för oss att lyssna till och lära av medborgarna. 2 Vilken nytta har invånarna av de sociala medierna? Jag hoppas på större insyn och fler möjligheter att påverka. Vi lägger stor vikt vid att ta till oss de synpunkter vi får in via digitala kommunikationsvägar. Förhoppningsvis bidrar kontakten via sociala medier till att kommunen känns mer som att den tillhör dem. 3 Några konkreta exempel på ökat medborgarinflytande? I början av maj lanserade vi en kostblogg där våra dietister och kökschefer resonerar kring maten som kommunen lagar och serverar. Där kan man som medborgare gå in och tycka till och påverka. 4 Uppdrag demokrati
Inför valrörelsen 2010 gjorde folkpartiet i Göteborg ett slags sociala medier-experiment. Man lade ut arbetsmaterial för sin kommande valplattform på en blogg. För ett parti med folkrörelsetradition där det av hävd endast är medlemmarna som kan påverka politiska propolitikergram sin egen åsikt. Då tappar folk intresset. var När folkpartiledaren Jan Björklund våren 2011 skrev om behovet av lärarledd undervisning på DN Debatt startade en intensiv debatt. Under Twitter-tagen #merkateder gav sig bland andra många lärare in i diskussionen. För att fånga upp det stora intresset fick Helene Odenjung sin partiledare att chatta om frågan på Twitter. Jag är väl en av dem i vårt parti som aktivt använder sociala medier och försöker få andra att se möjligheterna, vilket de också gör. Men sociala medier tar tid i anspråk och det är inte alltid så lätt att frigöra den tiden. det något nytt att låta vem som helst komma med synpunkter. Eftersom experimentet gav mersmak så ska partiet nu göra samma sak inför skapandet av ett nytt partiprogram. Vi har stadgar som reglerar hur de formella besluten tas. Men det här handlar ju om dialogen på vägen dit. För oss är det här ett jättebra sätt att få in synpunkter och skapa en dialog där både partimedlemmar och andra kan delta. Helene tycker det är svårt att sia om hur politikers användande av sociala medier kommer att utvecklas. Men en sak är säker: sociala medier är här för att stanna. Jag ser det som en överlevnadsstrategi att hänga med i utvecklingen, vi politiker måste bli ännu mer öppna gentemot väljarna. Samtidigt tror jag inte att sociala medier kommer att ta över helt. De är ett komplement till andra typer av möten. Själv hänger jag fortfarande runt valstugan hela tiden när det är valrörelse. Sociala medier gör oss poli tiker lättare att nå. 4 Hur kommer er användning av sociala medier utvecklas? Den stora potentialen ligger i användandet av sociala medier i vår kärnverksamhet: vård, skola och omsorg. Våra IT-system på gymnasieskolan Mattias Jansson, kommunchef i Katrineholm kommer att vara integrerade med till exempel events på Facebook och det kommer att vara fullkomligt naturligt för en avdelning inom förskolan att ha en egen grupp på Facebook eller annan digital mötesplats. Här hittar du dem: Helene: blogg: odenjung.blogspot.com twitter: HeleneOdenjung facebook: www.facebook.com/ odenjung Mattias: blogg: kommunchef.com twitter: kommunchef facebook: www.facebook.com/ kommunchef Uppdrag demokrati 5
Fyra röster om omvalet Många lokalpolitiker i Västra Götalands regionen och Örebro blev överraskade av beskedet att det skulle bli omval. För demokratins skull skakade de av sig tröttheten efter valet 2010 och kastade sig in i en ny valrörelse. text: dan håfström monica selin Yrke: regionråd Ålder: 50 år Bor: Sjuntorp utanför Göteborg Under valrörelsen mötte jag en del människor som var irriterade och inte tänkte rösta, eftersom de redan hade röstat en gång. Jag blev ändå förvånad över att valdeltagandet i regionen blev så pass lågt som det blev. Jag hade trott att vi skulle nå upp till 60 procent. Valdeltagandet tyder på att vi inte nådde ut med valinformation i tillräcklig utsträckning. ia Malmqvist Yrke: kommunalr åd Ålder: 48 år Bor: Örebro sören kviberg Yrke: regionråd Ålder: 60 år Bor: Göteborg Beskedet om omvalet kom som något av en chock. Vi hade börjat komma igång efter förra valet och relationerna mellan politiker och tjänstemän hade börjat sätta sig. Men som politiker får man gilla läget. Min upplevelse är att verksamheten i regionens olika nämnder flöt på ganska bra, åtminstone till ett par veckor innan valet. Då tog valrörelsen över. Det är en positiv signal att det blir omval när något gått fel. För oss i Örebro var det speciellt att omvalet gällde en enda valkrets, det gav oss en annorlunda erfarenhet. Valrörelsen varade i stort sett bara två veckor och blev intensiv, stundtals nästan hysterisk. I framtiden behöver vi minska den mänskliga faktorns inverkan på valprocessen, till exempel genom internetröstning. rasmus persson Yrke: kommunalråd Ålder: 35 år Bor: Ervalla utanför Örebro fakta: omval Den som tycker att något gått fel i ett val kan skriva till Valprövningsnämnden och klaga. Efter valet 2010 hörde ett flertal personer av sig till nämnden med synpunkter. Följden blev att regionvalet i Västra Götaland samt valet i en av Örebro kommuns fyra valkretsar fick göras om eftersom ett antal olika fel förekom i samband med valet. Omvalet skedde den 15 maj 2011. Läs mer på www.valmyndigheten.se En valrörelse är väldigt rolig men innebär många timmars extra arbete och stor anspänning. Att gå igenom två stycken nästan utan paus är minst sagt slitsamt. För att förhindra omval i framtiden behöver vi både utbildning av valfunktionärer och ett mer rättssäkert valsystem. Jag tror på möjligheten att kunna lämna sin röst elektroniskt. 6 Uppdrag demokrati
I landstingsrådets fotspår Tisdagen den 24 maj 2011 En dag med landstingsråd Erik Weiman, landstinget i Uppsala län. text: erik weiman foto: niklas dahlskog 06:00 Klockan ringer vanlig tid. Har bråttom då jag ska vara i Stockholm och prata om vårdvalet halv åtta. Snabba morgonbestyr. 06:50 Kliver på tåget i Knivsta. Fullt som vanligt. Det märks att vi är en pendlarregion som växer. Ägnar resan åt att fila på det jag ska säga. 07:25 På Handelskammaren. Välkomnas av VD Maria Rankka och Johan Hjertqvist, som ordnat dagens seminarium. Hinner med kaffe, macka och juice. Blir en bra diskussion med Stockholmslandstingets nya S-ledare Helene Hellmark Knutsson. Det märks att vår inriktning med ökade möjligheter att välja vård väcker intresse. Sedan tågresa tillbaka till Uppsala och avspänt samtal med en medpassagerare. 10:00 Möte med de andra gruppledarna i Alliansen. Vi har en del att prata om kring det förestående ansvaret för kollektivtrafiken. God stämning och sämja, även om frågorna är svåra. 11:30 Arbetslunch med landshövding Peter Egardt och Regionförbundets ordförande Cecilia Forss för intressant diskussion om länets utveckling. Även om det går bra för Uppsala län står vi inför många utmaningar. 13:30 En av dagens höjdpunkter: träff med medarbetare på Akademiska sjukhusets urologiska avdelning. Jag får kloka synpunkter och en bra inblick i vardagen på sjukhuset. Dialogen med de som arbetar i vården är en av de viktigaste delarna i mitt jobb. 14:15 Promenad till Radio Uppland för intervju om landstingets budget. Får frågor om bland annat bröstcentrum för cancerdrabbade kvinnor, men inget om att budgeten faktiskt är i god balans trots kärvt ekonomiskt läge. Ger en bild av vilka frågor som är viktiga för media. 15:00 Tillbaka på landstingets ledningskontor för att hämta en cykel. Ett par akuta frågor dyker upp och måste lösas. Passar också på att ringa till en kvinna som hört av sig med frågor. 15:45 Försenad till styrelsemöte med STUNS, en stiftelse för samverkan mellan universiteten i Uppsala, näringslivet och samhällsaktörer. Efteråt stannar några och pratar om gemensamma frågor. Känns ibland som det är lika viktigt som punkterna på dagordningen. Dialogen med de som arbetar i vården är en av de viktigaste delarna i mitt jobb. 18:30 Cyklar tillbaka till kontoret, sen tåg till Knivsta. Tåget är försenat, inte hemma förrän åtta. Tar hand om det som behövs innan arbetsdagen får anses vara slut. Hustrun jobbar kväll i kommunens hemtjänst, så det blir te och mackor. Annars brukar jag laga middagen. 22:00 Packar inför Mälartinget i Västerås. Efter elva slocknar lampan och jag. Uppdrag demokrati 7
Framtiden är Hon var säker: Sverige behövde en ny järnväg. Men Botniabanans födelse dröjde. Under tiden blev Elvy Söderström kommunstyrelsens ordförande och kompis med varenda kotte i hela Örnsköldsvik. Inklusive Peter, ishockeyspelaren. text: dan håfström foto: niklas björling Elvy Söderström står på utsiktsplatsen vid backhopparstadion, med sitt älskade Örnsköldsvik nedanför och pratar i telefon med Peter Forsbergs pappa Kent. Han ringde från Spanien då Elvy var upptagen med fotografering. Det dröjde bara ett par minuter innan Elvy ringde tillbaka. Som förtroendevald vill jag vara tillgänglig, förklarar Elvy som nästan jämt knappar på sin tjocka mobil för att kolla den senaste skörden medborgarkontakter. Efter några år i riksdagen under finanskrisen i början av 90-talet, flyttade hon hem och blev kommunstyrelsens ordförande 1995. En post hon fortfarande har. Hennes politikerbana sammanfaller med andra ord väl med tjugo år yngre Peter Forsbergs karriär som ishockeyspelare. En gång när ett amerikanskt tv-team var i Örnsköldsvik för ett reportage om bygdens store son ville de intervjua Elvy. Reportern undrade hur det kom sig att lilla Örnsköldsvik fostrat så många framgångsrika NHL-proffs. Plötsligt hör jag mig själv säga: skolmaten! skrattar Elvy. Peter som Elvy kallar honom är medfinansiär till ett större hotell som 8 Uppdrag demokrati
Bottenviken fick fastare form. Botniabanangruppen bildades och Elvy blev ordförande och arbetsledare i den informella kärntruppen. Vi hade så jädra roligt när vi smidde planer om hur vi skulle påverka rikspolitiken och näringslivet, minns hon. De saknade inte skeptiker att övertyga. SIKA, statens institut för kommunikationsanalys, lade fram en utredning som argumenterade för att planerna på Botniabanan borde skrotas. När jag såg hur nedstämd gruppen blev så tänkte jag att det får bli min roll att visa att vi inte ger upp. Jag trodde ju benhårt på idén om att föra människor närmare varandra och skapa en stark länk till all fantastisk industri i norra Sverige. Vi behövde inte Botniabanan för vår egen skull. nära just nu byggs nere vid hamnen. Föder det avundsjuka att Peter Forsberg, Markus Näslund och andra NHL-stjärnor kommer hem till Örnsköldsvik med hundratals miljoner på banken? Nej, jag tror inte att avundsjuka är något stort problem. Och det beror säkert på att Peter och Markus är väldigt ödmjuka och angelägna om att ge något tillbaka till sin hembygd. Visst, det kanske finns någon som muttrar det är klart att Forsberg fick bygga i hamnen, men om några andra är villiga att investera 140 miljoner kronor så är de välkomna att ringa, säger Elvy. Många av Elvys arbetsdagar börjar i ett mötesrum på kommunhuset som kallas Surret. Strategiskt placerat med bara några stegs avstånd till de övriga kommunalråden är det här många av kommunens viktiga beslut förbereds. Ofta stöter vi på varandra vid kaffemaskinen på morgonen och så rycker vi med varandra in på Surret en stund. Jämfört med att sitta i riksdagen där det ofta tar längre tid att se resultat av besluten så är det här ett väldigt rakt och roligt sätt att arbeta på. Den här morgonen har Elvy bjudit in fastighetsansvarige Rikard Salomonsson för att prata om behov av mötesplatser för ungdomar i centralt belägna Folkparkens lokaler. Det är slöseri att låta lokaler stå tomma om de kan ge ungdomar en meningsfull fritid, menar Elvy. Det var i slutet av 80-talet som idén om en järnvägsförbindelse mellan södra Sverige och städerna längs En onsdagseftermiddag i december 1996 ringde telefonen på Elvys arbetsrum. Regeringen med Göran Persson i spetsen gav klartecken och lovade att ordna finansieringen. Det enda ord som Elvy så här 15 år senare kommer på för att beskriva känslan är typiskt norrländskt: Mäktigt. Att det ändå dröjde tills ifjol innan Elvy kunde hålla invigningstal och att elvy söderström Yrke: kommunstyrelsens ordförande Ålder: 57 Bor: Örnsköldsvik Familj: sambo med Christer, två vuxna bonusbarn och två bonusbarnbarn Senaste bok: Barnen i Kramfors av Christine Hjortnäs. Uppdrag demokrati 9
banan söder om Botniabanan ännu inte är klar är en annan historia. Under alla år som kommunstyrelsens ordförande har Elvy Söderström lagt stor vikt vid att lära känna människorna i kommunen. Medarbetarna vittnar om att det kan ta en timme bara att ta sig från kommunhuset till en lunchrestaurang några kvarter bort. Hon hälsar på alla och pratar med många. Det som ger mig näring som politiker är mötet med människor. Därför tycker jag år 2011 fortfarande att det här uppdraget är roligt. Peter Holmqvist, chef på kommunens tillväxtavdelning, menar att hennes popularitet delvis satt blockpolitiken ur spel. Många här i Örnsköldsvik röstar inte efter partifärg. De röstar på Elvy. Finns det någon risk att hon är så dominerande att det blir svårt att fylla tomrummet när hon slutar? Ja kanske, säger Peter Holmqvist. Elvy själv är inte orolig. Jag är helt klar över att ensam inte är stark. Det viktiga är att få många människor att engagera sig och fungera som ett lag och det tycker jag att vi har lyckats med. Än ser Elvy inte slutet på sitt politiska liv. Det händer ju så många spännande saker. På väg till ett besök på en förskola passerar vi klassiska industriområdet Domsjö. Här har det traditionella massabruket med pappersmassa som huvudprodukt under senare år bytt skepnad och blivit ett avancerat bioraffinaderi. Elvy jublar när hon ser de nyuppsatta reklambudskapen för kläder i viskostyg. För 15 år sedan fanns det många orosmoln. Den traditionella industrin gick dåligt och vi hade förlorat tusentals jobb. Men i takt med att jobben har kommit tillbaka har vårt självförtroende ökat och allt fler vill vara med och bygga framtidens Örnsköldsvik. 10 Uppdrag demokrati
Vi får aldrig ta demokratin för given 3 frågor till Aphram Melki, gruppledare i Järfälla kommunfullmäktige och ledamot av SKL:s beredning för demokratifrågor. text: dan håfström foto: skl 1 Hur får vi fler att engagera sig i lokalpolitiken? Partierna får allt svårare att värva medlemmar, samtidigt som många människor har ett väldigt stort engagemang både i sin närmiljö och i mer allmänna politiska frågor. Partierna måste bli bättre på att bjuda in och lyssna på människor. Det handlar inte om att anpassa sig för att bli populär utan om att ta reda vilka frågor som är viktigast för invånarna just nu. Om man får en person att engagera politiskt tack vare en sakfråga så växer förhoppningsvis personens intresse till att omfatta fler frågor med tiden. 2 Hur får vi ungdomar att engagera sig politiskt? Trots att de borde vara intresserade, till exempel av att göra något åt den höga arbetslösheten, så ser vi att deras intresse generellt sett är lägre. Här krävs det att vi politiker vågar tänka nytt. Helt klart är att vi behöver bli bättre på att utnyttja sociala medier. 3 Hur är synen på demokrati i Sverige idag? De flesta i den yngre generationen har inga erfarenheter av totalitärt statsskick och kanske inte vet så mycket om vad som hände under andra världskriget. Det finns en risk för att de inte riktigt inser värdet av demokratin. Därför har skolan och vi politiker ett stort ansvar för att hålla diskussionen levande. Vad många heller inte är medvetna om är att den stora majoriteten politiker på kommunal nivå är vanliga medborgare med vanliga jobb vid sidan om politiken. Demokratin är ett gemensamt ansvar för alla i ett samhälle. Vi får aldrig ta den för given. Myter&Fakta MYT: Det händer ju ingenting allt tar så lång tid. fakta: Den demokratiska processen handlar om att ta hänsyn till olika viljor och väga olika intressen mot varandra. Det tar tid. Många av de ärenden som hanteras av kommuner och landsting måste diskuteras i både partigrupper, nämnder och i fullmäktige innan man kan fatta beslut. Ibland krävs också extra tid eftersom medborgarna använder sin demokratiska rätt att överklaga vissa beslut. källa: skl MYT: Politiker skor sig på skattebetalarnas bekostnad. fakta: Det finns närmare 44 000 förtroendevalda i kommuner och landsting. De allra flesta av dem, 97 procent, har andra jobb och arbetar med politiken på fritiden. De får bara betalt för sitt deltagande i nämnd- och fullmäktigemöten. De övriga tre procenten är hel- eller deltidsanställda politiker. källa: skl MYT: Skattepengarna går inte till det de ska. fakta: Nästan 90 procent av kommunernas och landstingens kostnader går till vård, skola och omsorg. källa: skl Beställ foldern Myter och Fakta på ww.skl.se/ publikationer MYT: Alla kommun- och landstingspolitiker är medelålders män. fakta: Andelen kvinnor är större bland kommun- och landstingspolitiker än bland många andra på ledande posi tioner i samhället. I landstingen utgör kvinnorna nästan hälften, 48 procent. I kommunerna är siffran 42 procent. Andelen förtroendevalda som är under 50 år motsvarar åldersgruppens andel i samhället i övrigt 33 procent i kommunerna och 30 procent i landstingen. De allra yngsta, under 29 år, är dock fortfarande underrepresenterade, precis som bland många andra beslutsfattare i samhället. källa: scb Uppdrag demokrati 11
Demokratispel med verkligheten som motståndare Fem skolelever stegade upp till stadshuset i Linköping för att utmana kommunalrådet Lena Micko i demokratispelet Valköping. Det höll på att sluta med sopkaos och strejkande Räddningstjänst. Men en extrem valspurt och ett slugt förhandlande kommunalråd kom emellan. text: dan håfström foto: niklas björling & public image Skarpt läge. Att spela demokratispelet Valköping i klassrummet kan nog vara ett trevligt avbrott från den vanliga undervisningen, men att ställas inför ett livs levande kommunalråd är något helt annat. De fem utvalda niondeklassarna från Folkungaskolan, verkade inledningsvis tagna av stundens allvar. Lena Micko, på hemmaplan i sitt tjänsterum, slog högst Genom bildandet av olika koalitioner fick Valköpings politiska karta ett nytt och helt oväntat utseende. med tärningarna och fick börja. Hon var dock inte helt nöjd med det politiska parti, Deltapartiet, som hon fått sig tilldelat. I verkligheten vill hon ju vara näringslivets bästa vän och missar aldrig ett tillfälle att prisa Linköpings flygplats. Nu skulle hon ikläda sig rollen som Krantz, en 45-årig politiker som enligt spelkortet har svårt att förstå dem som tror att näringslivsutveckling är svaret på samhällets alla utmaningar. Betydligt bekvämare med sitt parti var Alexander Falkenberg som representerade näringslivskramaren Holm i Betapartiet. Under mandatperiodens första år firade han triumfer med sin närmast brutala företagarpolitik. Det är onödigt att sjukvården och räddningstjänsten ska sluka så här mycket pengar, sade han och placerade ännu en resursplupp på spelplanens näringslivsfält. Trots att sophanteringen i Valköping började likna situationen i Neapel och Räddningstjänsten reducerats till nära nog noll så verkade politiken gå hem hos väljarna. I en opinionsundersökning efter mandatperiodens andra år vann Alexander en jordskreds- 12 Uppdrag demokrati
seger med 13 resurspluppar på sina områden. Även praktisk arbetslivserfarenhet gjorde sig gällande. Lena Micko med 14 år i stadshuset blev näst största parti med åtta pluppar. Nu gäller det att jaga under den andra delen av mandatperioden, sa Lena optimistiskt. Lika roligt var det inte för Alice Hoffsten och hennes Sigmaparti. Väljarna hade belönat hennes miljövänliga politik med tre futtiga resurspluppar. Absolut ingenting verkade tala för Alice i det val som nu bara låg två spelomgångar bort i tiden. Men, skulle det visa sig, i politik kan allting hända. Efter idogt politiskt arbete, lite tur med tärningarna, och en valspurt som gjorde de andra partierna bleka av avund, kunde Sigmapartiets anhängare slå klackarna i taket på valnatten. Från minsta parti till största parti på bara två år! Det gick lite bättre nu på slutet, sa Alice Hoffsten blygsamt i sitt segertal. Vi frågar deltagarna Fråga 1 Vad är demokrati för dig? Fråga 2 Vad vill du förändra i samhället? Anna Wiktorsson, elev klass 9 mc2 Folkungaskolan 1 Att man kan påverka de beslut som fattas. 2 skolan. Jag skulle vilja ha tidigare betyg och fler graderingar. Som elev är det bra att få reda på hur man ligger till. Alice Hoffsten, elev klass 9 1 Att politikerna måste lyssna på vanligt folk. 2 miljöpolitiken. Jag vill satsa på vetenskap för att utveckla nya energikällor. spelet om valköping Spelet om Valköping är framtaget av Sveriges Kommuner och Landsting inom ramen för kommunikationsprojektet En fråga om demokrati. Målgruppen är högstadie- och gymnasieelever, men spelet passar för alla från 13 år och uppåt. Fram till våren 2011 har mer än 7000 spel distribuerats till i första hand skolor runt om i landet. Spelet är gratis och kan beställas på www.skl.se/demokrati. Tyvärr skulle Sigmafolket snart sätta bubbelvattnet i vrångstrupen. Lena Micko hade nämligen ett gammalt politikeress kvar i rockärmen. Helt plötsligt öppnade hon upp för att Delta partiet skulle samarbeta med Erika Häggströms Kappapartiet. Vilket fick näringstillvända Alexander att bjuda in Max och hans Gammaparti till samarbete. Genom bildandet av olika koalitioner fick Valköpings politiska karta ett nytt och helt oväntat utseende. Och när eleverna tackade Lena Micko för god match och begav sig tillbaka till skolan kunde partiet som fått minst röster, Anna Wiktorssons Alfa parti, trösta sig med att dess politiska makt skulle bli betydande som vågmåstare! Erika Häggström, elev klass 9 1 Att få tycka vad man vill och att ens åsikt räknas. 2 det internationella miljöarbetet. De länder som har resurser måste hjälpa andra länder så att vi tar ett gemensamt ansvar. Alexander Falkenberg, elev klass 9 1 ett samhällsstyre som är rättvist och inte diskriminerar någon. 2 Jag vill satsa mer på ekonomisk utveckling. Om den svenska valutan blir starkare får vi mer pengar att lägga på sjukvården. Max, elev klass 9 1 Att man är en del av samhället genom att man kan påverka. 2 Jag tycker att lärarna i skolan borde vara utbildade inom fler pedagogiska metoder. Vissa elever kanske lär sig bättre genom aktiviteter än i skolbänken. Lena Micko, kommunalråd i opposition med ansvar för strategiska frågor och ekonomi 1 att så många som möjligt både kan påverka och ta ansvar för samhällets utveckling. 2 det måste bli lättare för människor att få en ny chans i arbetslivet efter sjukskrivning. Då måste vi skapa fler jobb. Uppdrag demokrati 13
Örebroprojekt utbildar Framtidens politiker Funktionsnedsättning är inget hinder för att engagera sig politiskt. Det tar Stiftelsen Actíva i Örebro kommun fasta på med sitt projekt Örebro deltar, som utbildar unga i politikens värld. text: elin björnsson/yvonne nordlund foto: örebro deltar Örebro deltar är ett av Arvsfondens demokratiprojekt som handlar om att få unga vuxna med någon typ av funktionsnedsättning att vilja engagera sig politiskt. Målet är att fler ska ta plats som förtroendevalda år 2014. Politiken är i behov av fler representanter med funktionsnedsättningar men fördomar om att politiker och personer med funktionsnedsättning är olika människor står ofta i vägen. De fördomarna vänder det här projektet upp och ned på, säger projektledaren Yvonne Nordlund. Tio ungdomar deltar i projektet och undervisas i den demokratiska processen, samhällskunskap och retorik. Utbildningen sker framförallt muntligt, genom diskussioner och med hjälp av datorer. Jag tycker att det här projektet är väldigt nyttigt och det är bra att det finns. Man får en chans att lära sig i sin egen takt hur politiken fungerar, säger Ngoc Nguyen, 25 år. I utbildningen ingår också studiebesök på myndigheter, praktik och möten med politiker i föreningar och på riksdagsnivå. Eleverna lär sig även att påverka genom insändare och debattinlägg. Att få träffa politikerna har verkligen varit en kul upplevelse och att få ta lärdom av varandra på ett lite närmre håll. Men jag har mycket kvar att lära och jag hoppas jag får lära politikerna en och annan sak också. Vem vet, jag kanske sitter i Riksdagen en dag? säger Maria Marelius, 31 år. Myter&Fakta MYT: fakta: Politik är tråkigt och obe gripligt. Det rör inte mig! Den lokala och regionala politiken handlar om vår vardag och rör oss alla. I kommunernas obligatoriska uppgifter ingår bland annat: barnomsorg och skola, socialtjänst, äldre- och handikappomsorg, stadsplanering och byggfrågor, vatten och avlopp, renhållning, bibliotek och krisberedskap. I landstingens obligatoriska uppgifter ingår hälso- och sjukvård, tandvård för alla upp till 20 år och kollektivtrafik. källa: skl MYT: Politiker lyssnar inte på vanligt folk. fakta: Kommuner och landsting arbetar aktivt för att utveckla och förbättra dialogen med medborgarna. De flesta kommuner har en särskild klagomålshantering och många har infört medborgarförslag, där enskilda kan lämna egna förslag till fullmäktige. 70% 70% av Sveriges kommuner och landsting använder sig av system för medborgardialog. källa: skl 14 Uppdrag demokrati
REGIO- NAL REGIM KNÖL- AKTIGT MISS- LJUD HITCH- COCK- FILM LÄDER KORAN- KAPITEL FÖR SAMRÅD I LOKAL SKALA KAN MAN EFTER RÄKOR 500 I ROM KUNGÖR- ELSE Bild:www.sxc.hu 1330732_treasury_ of_ athens.jpg HON ÄR ETT SPEL SKÄR Å B O Å FISKAR KAN TORG BLI FÖR DEBATT TILL- VARA- TAR FOL- KETS RÖST KAN TAL- ANDE TYST- NAD SÅDAN SITTER INVAL- DA I KORT UKRA- INAS HUVUD- STAD VÄL VÄL TILLAGAD! KORTA DAGAR RÖD I INTRIG EN KALLES KOMMUN STRÅL- NING TVÅ LIKA KAN ANAS FLOD KAN KOMMA TILL MOS- PASS LANDS- TINGS- ÅTAG- ANDE SAM- HÄLLS- KLASS DET KAN SAMLA GRÄDDAN VERKAR MED IN- TENSI- TET ELE- GANS UTDÖD DJURART MOROT I RÖRELSE BEGAGNA SIG AV BLÅ DUNSTER BLIR GAMLA EKOR LÅNG- HALSAD FÅGEL BRUKAR MAN VID SKÄR- MAR KOMMU- NALT- ÅTAG- ANDE KANSKE EN AV- KNOPPAD RÖRELSE HÄR KAN VALFLÄSK GRANS- KAS SÅDAN KÄLLA GÖR IN- GEN GLAD RYSSJA VÄXT MED UNG I VISAN RÖJD AV INGEN PÅ DEN ÄR DET ALLS INGEN FART SOM EN KRON- BLOM FEJS I FOLK- MUN FATTAS INOM TULL- ARNA SISU HOS OSS UPPRÄTT- HÅLLS FASADER AMU- SERAS LISTIG ÄPPLE ELDS- TUNGA BLIR GAM- LA EKOR SLIDE- VÄXT STÅR FÖR ÅR HORN GÖTE- BORGS- LAG NORDAFRIKA TÖRSTAR EFTER DEMOKRATISKT SKID- ORT I KOK- SALT VÄXT- SAFT DEN KAN VARA POETISK DEN HAR SINA DRÖM- MAR ÅMAN- LAG PÅ DEN MÅ VI TYCKA TILL ÄMBETENS LEGENDMADAM Mångårig lokalpolitiker kan omstuvad bli något som ger inflytande GÖR EN DEL MED MORR- ANDE DE HAR EGET BOR- GAR- RÅD I EKEN LENNONS YOKO KAN LAS LAG DEN KAN TÄCKA TAK FÖRLÅT Lösning: www.skl.se/demokrati Uppdrag demokrati 15
44 000 lokalpolitiker tar varje dag ansvar för vår vardag. På ditt uppdrag gör de sitt bästa för vården, skolan och omsorgen. Det är en fråga om demokrati. www.skl.se/demokrati Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00 www.skl.se