Svallvåg Svensk maritim forsknings- och innovationsagenda

Relevanta dokument
Svallvåg Svensk maritim forsknings- och innovationsagenda

Kunskap och innovation

Forskningsstrategi

Strategiskt innovationsområde inom BIM och GIS

Svensk kompetens- & innovationsutveckling. Var står vi idag?

Den emissionsfria och hållbara sjöfarten

Hur arbetar Västra Götalandsregionen med vattenmiljöfrågor för Vänern inom det Maritima klustret? Gustaf Zettergren Jessica Hjerpe Olausson VGR

ZERO VISION TOOL ZVT REF JIPs

Näringsdepartementet 1

Överblick: FNs mål för hållbar utveckling Kartläggning mot VGRs verksamhetsområden Betydelse av FNs hållbarhetsmål för VGR Identifierade gap

När- och kustsjöfart räddningen när infrastruktursatsningarna inte räcker till?

- en storsatsning i samarbete mellan Handelshögskolan, Chalmers, näringslivet och offentlig sektor. Johan Woxenius

Utlysning om stöd för strategiska innovationsagendor inom energi- och klimatområdet

I Sverige finns flera världsledande fordonstillverkare

Utlysning om stöd för energiinriktade strategiska innovationsagendor

Ett strategiskt agendaarbete för att samla branschen och gemensamt ta fram en utvecklingsplan för innovation och produktutveckling inom området

Europeiska EU-Kommissionen GD Energi och Transport B-1049 Bryssel Belgien

Vattenvisionen så tar vi tillsammans nästa steg Daniel Hellström, Svenskt Vatten

Det maritima klustrets värdeskapande och konkurrensförutsättningar 17 april, 2012, Stockholm

Inrikes persontransport en handlingsplan

VINNOVAs roll i strukturfonderna. Koordinerande myndighet/dialogpartner vad gäller FoI

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Fokusgrupp infrastruktur och intermodalitet

Öppet möte om ett maritimt samverkanskluster i Stockholm-Mälarregionen

Lighthouse - för en konkurrenskraftig, hållbar och säker maritim sektor med god arbetsmiljö

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source

REMISSYTTRANDE (N2015/4305/TIF)

Utredning rörande åtgärder för fossilbränslefri sjöfart

Vindenergi till havs

kraftsamling för miljö, energi och hållbara

VINNOVA. Sveriges innovationsmyndighet INFORMATION 1 VI 2014:07

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

SVALLVÅG 1) Bakgrund och relevans. Sverige - alltid i framkant inom maritim innovation och hållbar utveckling

Strategiska innovationsområden. Vilgot Claesson, programledning VINNOVA (Peter Åslund och Christina Kvarnström)

Stockholms Hamnar möter nya miljökrav med LNG

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont de stärka varandra? 4 september Per Engström Lena Svendsen

Godstransportstrategi. Västra Götaland

ITS från potential till förutsättning

Statliga medel till forskning och utveckling 2012

Utgångspunkter för framtagandet av en nyindustrialiseringsstrategi för Sverige. Näringsdepartementet

Forskning och innovation för bättre måluppfyllelse Trafikverkets FoIstrategi

Trafikverkets godsstrategi

Arne Jensen, Professor i transportekonomi, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, Kompetensgruppen för Logistik och Transportekonomi,

Hinder och drivkrafter för minskad klimatpåverkan från godstransporter. Anders Ahlbäck & Håkan Johansson

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source

Omställning av transportsektorn till fossilfrihet vilken roll har biogasen?

Vi 2013:20. Programöversikt Stöd till forskning och innovation

GAME-dagen 14/ Hållbara transporter (Grön logistik)

Vad gör vi för att möta utmaningarna ?

Motion till riksdagen: 2014/15:1849 av Catharina Elmsäter-Svärd m.fl. (M) En maritim strategi för fler jobb och nya affärsmöjligheter

Hållbara städer med informationsteknologi

RISE MARITIMT. Mikael Hägg Robert Rylander. Maritime Research. Research Institutes of Sweden

En fossilfri fordonsflotta till hur når vi dit?

Miljardsatsningar på FoI inom samhällsbyggandet

En strategi för Energimyndighetens samlade vindarbete

Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden

Energiutmaningen bygger på sju specifika mål och forskningsområden:

Initiativ för att stärka handeln. En strategisk forskningsagenda

Klimatanpassat transportsystem. Lena Erixon

för människor, jobb och miljö

en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.

Den maritima näringen i Västra Götaland JOSEFIN BORG CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA

Sverigedemokraterna 2011

Forskning & innovation för ett hållbart energisystem. Klara Helstad Chef enheten hållbar industri

Framtiden underlag, trendspaning. Mats Söderström, Energisystem, Linköpings universitet

Strategiska innovationsområden

KORTVERSION. Trafikslagsövergripande. Strategi och handlingsplan för användning av ITS

Varför bildas Trafikverket?

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

Statens engagemang i elvägssystem

Industri ? Strategiska innovationsprogram och digitalisering

Maritima sektorn i Västra Götaland Fotograf: Thomas Harrysson

Malmö och Malmös klimatstrategiska arbete Hur vi arbetar

Åsa Burman Director Lighthouse

Kommittédirektiv. Analys och genomförande av EU:s regelverk om inre vattenvägar. Dir. 2009:127. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2009

ANSVARSFÖRDELNING FÖR DELMÅL INOM. Miljöstrategiskt program för Region Skåne

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik

framtida möjligheter och utmaningar

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige.

Trafikverket och tjälforskning. Per Andersson. Enhetschef Geo-, bergöverbyggnadsteknik

Hallå Urban Karlström, ordförande i Forum!

Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet

Sjöfartens energianvändning - hinder och möjligheter för omställning till fossilfritt

WSP Analys & Strategi

Aktuellt från VINNOVA

Lokala energistrategier

Förslag till nationell plan för transportsystemet

Infrastruktur för effektiv och hållbar logistik

Stockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

ITS Arlanda Catherine Kotake

Vindenergi till havs en möjlighet till ny energi, industri och export

Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Infrastruktur för framtiden

Hållbara transporter framtida möjligheter

ICT-BIM för hållbart samhällsbyggande

Vill ni arbeta med transport och infrastruktur i Skandinavien?

Transkript:

Svallvåg 2013 Svensk maritim forsknings- och innovationsagenda

Svallvåg är en strategisk innovationsagenda för det maritima klustret i Sverige. Den har tagits fram av klustrets intressenter i samverkan, för att svara på VINNOVAs utlysning kring strategiska forsknings- och innovationsagendor, med delfinansiering från VINNOVA. Projektledare Björn Södahl (Chalmers & Lighthouse) Projektgrupp Andreas Hanning (Chalmers & Lighthouse) Carl Hult (Sjöfartshögskolan Linnéuniversitetet) Karl Garme (KTH) Kerstin Hindrum (SP) Kontakt info@svallvag.se www.svallvag.se Referensgrupp Anders Carlberg (Västra Götalandsregionen), Anna Risfelt Hammargren (Sjöfartsforum), Christer Schoug (Sveriges Redareförening), Evorn Mårtensson (Försvarsmakten), Fredrik Hjorth (Linnéuniversitetet), Göran Rudbäck (Sjöfartsverket), Jan Bergstrand (Trafikverket), Jerker Sjögren (CLOSER), Karina Linnér (Svenskt Marintekniskt Forum), Karin Malmcrona (Högskolecentrum Bohuslän), Klas Brännström (Institutionen för sjöfart och marin teknik Chalmers), Lars-Göran Malmberg (Handelshögskolan vid Göteborgs Universitet), Magnus Sundström (Sjöfartsverket), Per Stefenson (Stena Rederi AB), Per-Erik Holmberg (Viktoriainstitutet), Susanna Hall Kihl (Vattenbussen), Susanne Abrahamsson (SSPA), Tommy Hertzberg (SP) Innehållsförteckning Sammanfattning Agendan Svallvåg 2013 1 1. Inledning 3 2. Varför ska Sverige satsa på den maritima näringen? 7 2.1 Nyttan med sjöfart 7 2.2 Den svenska sjöfarten det maritima klustrets kärna och motor 8 2.3 Samhällsutmaningar 8 2.4 Nuläge, trender och förutsättningar 9 2.5 Havet som resurs och den maritima näringens potential 11 3. Visioner och mål 13 3.1 Vision 2050 14 3.2 Vägen till Vision 2050 14 4. Behov av satsningar 15 4.1 Utvecklingsområden och nyckelkompetenser 16 4.2 Strategi för genomförande 18 5. Rekommendationer 19 5.1 Åtgärder inom agendans utvecklingsområden 19 5.2 Plattform för samverkan och kunskapsutbyte 20 5.3 Rambetingelser 20 Definitioner och begrepp 21 Referenser 22

Sammanfattning: Svallvåg 2013 Svensk maritim forsknings- och innovationsagenda Utgångspunkter Insatser Resultat Effekter Effektmål* Innovationsområde med potential Den svenska maritima näringen möter viktiga samhällsbehov genom att; leverera hållbara transporter, avlasta fast infrastruktur, vara en framgångs rik exportindustri, möjliggöra annan konkurrens kraftig exportindustri, utvinna förnybar energi och möjliggöra hållbar utvinning av havets resurser. Nationell kraftsamling kring en gemensam vision Vision 2050: Världsledande svensk maritim näring utan emissioner till vatten och luft Mål 2020: Konkurrenskraftig svensk sjöfart med god miljöprestanda Förankrad strategi och ledarskap för att förverkliga målen Tre gemensamma satsningsområden: Intermodala sjötransporter Fartygssystem för energieffektiv, miljöanpassad och säker drift Avancerade maritima operationer Forsknings- och innovationsprogram För att säkerställa ett fungerande innovationssystem krävs insatser som stärker hela tillämpnings kedjan från grundforskning till samhällsnytta. Samverkan Gemensam nationell samverkansplattform för maritim forskning och innovation Kunskap och kompetens som omsätts i konkurrenskraftiga produkter och metoder inom: Farkostteknik Energieffektivisering Miljöteknik och miljöanalys Säkerhet och risk Human factors Informatik Affärsmodeller och juridik Logistik och intermodalitet Mötesplatser och informations kanaler för kunskaps- och tankeutbyte, nationell och internationell samverkan Regelbunden upp datering av F&I-agenda och F&I-program Stöd till beslutsfattare Hållbart nyttjande av vattenvägar, kustområden och havets resurser, inklusive: Globala såväl som lokala transporter Havsbaserad energi (vind, våg, tidvatten) Rekreation och hållbar turism Närings- och födoämnen Minskad klimat- och miljöpåverkan från transportsystemet Minskad belastning på infrastruktur Hållbar urban gods- och kollektivtrafik Hållbar utvinning av förnybar energi Hållbar utvinning av havets resurser Hållbara, energieffektiva gods- och persontransporter till rimlig kostnad Tryggad bas för landets import och export Förnybar energi med hög tillförlitlighet till en rimlig kostnad Konkurrenskraftiga transporter för svensk exportindustri Globalt konkurrenskraftig maritim näring med stor exportandel Stärkt hållbar tillväxt Skapa förutsättningar för hållbara lösningar på globala samhällsutmaningar Hållbar samhällsutveckling som tryggar försörjning, välfärd, miljö- och energipolitiska mål Stärkt konkurrenskraft och ökad export för svenskt näringsliv Rambetingelser Offentliga satsningar för konkurrensneutralitet och ökad innovation, såsom: Funktionsbaserade och innovationsfrämjande regelkrav, nationellt och internationellt Harmoniserade regelverk, skatte- och avgiftssystem mellan trafikslagen Nationella näringsvillkor som stödjer internationell konkurrenskraft Stark maritim kunskaps- och kompetensbas Gynnsamt maritimt innovationssystem Fungerande transportsystem Konkurrenskraftiga transportkostnader för import och export Sverige blir ett attraktivt land att investera och bedriva verksamhet i *Effektmålen är hämtade från VINNOVAs utlysning av Strategiska Innovationsområden 1.

Kärnan och motorn i det maritima klustret grad av internationella regelverk. Hög kompe- Transport är sjöfarten, huvudsakligen baserad på rederi- och hamnverksamhet under kategorin Transport. I Transport ingår därmed allt tens inom den offentliga sektorn såväl i rollen som beställare, myndighets utövare och i internationellt samarbete om lagar och regelverk Rederier (gods- och passagerartrafik), hamnföretag, logistikföretag. från internationell sjöfart till kollektivtrafik betyder mycket för att uppnå internationell Tillverkning/maritim på vatten, samt hamn- och godshantering. konkurrens kraft. Internationellt erkänd forsk- teknologi 1. Inledning VINNOVA, Sveriges innovationsmyndighet, inledde 2012 ett arbete med att etablera Strategiska Innovationsområden. Syftet har varit att genom nationell och internationell samverkan, kraftsamling och förnyelse skapa förutsättningar för svensk internationell konkurrenskraft och för hållbara lösningar på globala samhällsutmaningar. Som ett led i denna satsning gjorde VINNOVA en utlysning Svallvåg, en strategisk forsknings- och innovationsagenda för den svenska mari tima näringen, tar sin utgångspunkt i det svenska maritima klustrets strategiarbete 2009-2012 som mynnade ut i det Maritima Manifestet presenterat i januari 2013 2. Det svenska maritima klustret har delats in i sju kategorier baserat på Maritime Industrial Forums maritima klusterdefinition 3. Enligt VINNOVAs rapport Den svenska maritima näringen 4 utgör Transport den största delen av den maritima näringen, se Figur 1. Ca 20 % av alla anställda inom det maritima klustret återfinns inom kategorin Tillverkning/ maritim teknologi, en sektor som starkt bidrar till svensk export 4. Kategorin Service är också starkt kopplat till sjöfartsnäringen i form av t.ex. skeppsmäklare och bemanningsföretag. Kategorierna Transport och Tillverkning / maritim teknologi är aktörer på en starkt konkurrensutsatt global marknad. För att behålla konkurrenskraft och spetskompetens finns ett stort behov av kontinuerliga satsningar på forskning och innovation. Som huvudaktörer bidrar framsteg inom dessa områden till utveckling inom andra maritima områden och genom branschöverskridande samarbeten också till andra verksamheters utveckling. Utöver det bidrag till sysselsättning som den maritima näringen ger, så stödjer också företagen inom bl.a. kategorin Transport svensk import- och exportindustri på ett avgörande sätt. Sjöfarten står för omkring 90 % av transporterna till och från Sverige 6 och bidrar därmed till att stärka landets internationella konkurrenskraft. Vidare förväntas havsbaserad energiproduktion, vilket ingår i Resurser från havet, få ökad betydelse för att uppnå de mål som är satta för förnybar energiproduktion. Kompetens inom sjöfart och maritim teknologi förväntas få stor betydelse i den utbyggnaden. ning och utbildning av hög kvalitet är också av vital betydelse eftersom det ökar tillgången på kompetent arbetskraft på olika nivåer. Här har Sverige förmånen att ha flera universitet och institut med gott rykte och nätverk av strategiska internationella kontakter. 1% 12% 7% 43% 11% 6% 21% Figur 1. Det maritima klustret i Sverige uppgår till minst 39 000 anställda (2011). Detta inkluderar svenska aktiebolag 4, offentlig sektor, samt forskning och utbildning 5. Därutöver tillkommer anställda inom enskilda företag inom i första hand Resurser från havet och Turism och fritid, samt utlands anställda framför allt inom kategorierna Transport och Tillverkning/maritim teknologi. I januari 2013 presenterade regeringen handlingsplanen Svensk sjöfartsnäring Teknik-, system- och underleverantörer, varv (nybyggnads- och reparationsvarv), fritidsbåtsindustrin. Service Skeppsmäklare, klassificeringssällskap, muddringsföretag, försäkringsbolag, maritim besiktning- och konsultverksamhet, management- och bemanningsföretag, konsultföretag, marin mätteknik. Resurser från havet Havsbaserade livsmedel, energi från havet, våg-, vind- och tidvattenkraft. Turism och fritid Färjetrafik, kryssningsverksamhet, skärgårdsturism, hamn- och kanaltrafik, fritidsfiske, handel med fritidsbåtar, samt marinor. Offentlig sektor Sjöfartsverket (farleder, trafikledning, lotsning och isbrytning), Transportstyrelsen, Trafikverket (även Trafikverkets färjor), SMHI, Arbetsförmedlingen Sjöfart, Havs- och vattenmyndigheten, Försvarsmakten/Marinen, kring strategiska forsknings- och innovationsagendor som presenteras våren 2013. Svallvåg är en agenda för näringslivstillväxt, samhällsnytta och hållbar utveckling inom det svenska maritima klustret som svarar upp mot denna utlysning. Svallvågs övergripande syfte är att ge vägledning för kommande forsknings- och innovations satsningar inom den maritima näringen. Transport Tillverkning/maritim teknologi Resurser från havet Service Turism och fritid Offentlig sektor Forskning och utbildning Nya samverkansformer, regelverk och nya branschöverskridande forsknings och innovationssatsningar ger i förlängningen nya möjligheter för tillväxt inom svensk industri. Hög kompetens och kvalitet inom Offentlig sektor och Forskning och utbildning är också en förutsättning för internationell konkurrenskraft för svenskt näringsliv och samhällsutveckling. Svensk sjöfart styrs i hög - Handlingsplan för förbättrad konkurrenskraft 6. Handlingsplanen utgår från regeringens arbete inom det maritima området och slår fast vad regeringen avser att satsa på till och med 2014. I handlingsplanen nämns otillräcklig tillgång på forskningsmedel avseende sjöfart under senare år, något som motiverar en framtida satsning på sjöfartsforskning. Handlingsplanen nämner också att forskn- Kustbevakningen, intresse- och näringslivsorganisationer, NGOs, fackföreningar. Forskning och utbildning Gymnasieskolor, universitet och högskolor, centrumbildningar. 3 Svallvåg 2013 Svensk maritim forsknings- och innovationsagenda Svensk maritim forsknings- och innovationsagenda Svallvåg 2013 4

ings- och utvecklingsinsatser tillhör de förutsättningar som avgör var fartygen registreras. En viktig milstolpe i handlingsplanen är regeringens uppsatta mål att presentera en maritim strategi senast under våren 2014. Regeringen har bjudit in aktörer inom det svenska maritima klustret för att bidra med underlag till denna strategi. Ambitionen är att Svallvåg ska bli en viktig del av detta underlag genom att ange en tydlig riktning inom vilka områden regeringen bör prioritera sin maritima strategi. Svallvåg är avgränsad till att omfatta sjötransporter, havsbaserad energiproduktion, tillverkning och maritim teknologi samt maritim service med därtill nödvändiga stödfunktioner inom offentlig sektor, forskning och utbildning. Se Figur 2 för en schematisk bild över Svallvågs omfattning inom den maritima näringen. Agendaarbetet har bedrivits i en öppen process. Utgångspunkten har varit den maritima strategiprocessen och dess Maritima Manifest 1, Swedish Maritime Research Agenda (SMRA) 7, Sveriges Redareförenings forskningsstrategi 8, men också arbeten och planer inom EU, vissa EU-medlemsstater och andra länder med starka maritima satsningar. Arbetet har innefattat enkätutskick till ett stort antal intressenter i det maritima klustret, två öppna workshopar (i Stockholm respektive Göteborg) samt en löpande dialog och möten med en referensgrupp som har en bred förankring i det maritima klustret. Svallvågs omfattning: Sjöfartskompetens Energi Transport Turism och rekreation Figur 2. Svallvågs huvudsakliga inriktning. Tillverkning/ maritim teknologi Service Maritim Näring Fiske och havsbruk Läkemedel och energi (blå bioteknik) Höghastighetskatamaranen Stena HSS är ett bland många exempel på innovationsförmåga och spetskompetens inom svensk sjöfart. 5 Svallvåg 2013 Svensk maritim forsknings- och innovationsagenda Svensk maritim forsknings- och innovationsagenda Svallvåg 2013 6

tillgänglighet och minskad energiförbrukning i transportsystemet samtidigt som det minskar systemets sårbarhet. Ytterligare en positiv effekt av överföringen av gods från väg till sjöfart är att det leder till en ökad trafiksäkerhet då antalet tunga transporter på våra vägar minskar. Detta knyter även an till den strategiska forsknings- och innovationsagen- Waterborne 12, Sveriges Redareförening (Forskningsstrategi) 8, SMRA 7, Sustainable Shipping Initative 13 och Sjöfartsforums Maritima Manifest 1. 2.2 Den svenska sjöfarten den maritima näringens kärna och motor Sverige har EUs längsta kuststräcka och betydande inre vattenvägar. dan Nationell kraftsamling för transport år 2050 förväntad CO2-reducering med 60 %, nollvision Svallvåg utgår ifrån sjötransporter som i trafiken. kärna och motor inom den svenska maritima Det svenska samhället är starkt bero- näringen. Tillsammans med sina stödverk- ende av sjöfarten och dess stödfunktioner där samheter utgör de näringens kompetensbas. inte minst hamnverksamhet spelar en viktig Sjöfart innefattar inte bara internationell tra- roll. Svenskt näringsliv och samhälle är helt fik utan i allra högsta grad kusttransporter beroende av kostnadseffektiva och tillförlit- och såväl gods som persontrafik i tätorter. 2. Varför ska Sverige liga transporter för sin konkurrenskraft och försörjning. Utan forsknings- och innova- Exempelvis skulle en utbyggnad av vattenburen kollektivtrafik med energieffektiva och tionsutveckling inom den maritima näringen klimatneutrala färjor bidra till minskad mil- blir det svenska näringslivet mycket sårbart jöpåverkan och ökad framkomlighet i våra satsa på den och samtidigt försämras Sveriges möjligheter att delta i utvecklingen av den maritima näringen. städer. Ett närliggande område ur kompetenssynpunkt är utvinning av havsbaserad Sjöfarten är inte enbart stöd till närings- energi. Sveriges och EU:s åtaganden för att maritima näringen? livet och viktiga samhällsfunktioner, den har också stor betydelse som en del av svenskt näringsliv, vilket bl.a. framgår av en hög sys- nå uppsatta miljömål kommer att leda till ett ökat fokus på förnybar energi där just havsbaserad energi anses ha en stor potential. I selsättningskoefficient, där en ombordtjänst förlängningen kommer detta att leda till ett på rederisidan (som innebär 2,2 heltidsan- ökat behov av stödfunktioner till havsbaserad Samhället är beroende av havet för transporter av människor och gods, för mat- och 2.1 Nyttan med sjöfart ställda) genererar 5,28 arbetstillfällen i land 4. Vidare nämner EU-kommissionen i sin rapport Strategiska mål och rekommendationer för energi, havsbaserad infrastruktur, samt havsoch kustzonsförvaltning. En utveckling inom dessa områden kräver avancerad sjöfartskom- energiproduktion men också genom havets En av de stora samhällsutmaningarna är att EU:s sjöfartspolitik fram till 2018 10 att ca 70 % av petens och marin ingenjörskonst, och bidrar roll för livsbetingelserna på jorden. Ett utveckla effektiva och hållbara transporter. de arbetstillfällen som är knutna till sjöfarten även till utveckling inom andra maritima genomtänkt och varsamt nyttjande av havet Redan idag är sjöfarten det mest effektiva är kunskapsintensiva och kvalificerade arbe- tillämpningsområden. kan bidra till välfärd medan ett hav ur balans transportmedlet när det gäller både energi- ten i land. Satsningar på sjöfart och mari tima En utveckling av svensk sjöfart skapar kan i ett längre perspektiv hota vår och andra förbrukning och kostnad per tonkilometer. näringen kan därför i allra högsta grad gynna behov av specialiserade varor och tjänster. arters existens. Sverige, med EU:s längsta Regeringen har i sin handlingsplan för sjöfar- svensk industri och konkurrenskraft både till Detta bidrar således till en utveckling även kuststräcka 9 och betydande inre vattenvägar, ten slagit fast att ett effektivt utnyttjande av havs och på land. inom områdena tillverkning och service. samt med en omfattande utrikeshandel som till största del hanteras via sjötransporter, sjöfarten är en viktig förutsättning för utrikeshandel och näringslivets tillväxtpotential, Potentialen hos sjöfarten att bidra till ett hållbart samhälle betonas även i 2.3 Samhällsutmaningar har stora möjligheter att framgångsrikt nyttja särskilt då en ökning av godstransporter för- Infrastrukturpropositionen 2012 Inve- havet men också ett stort ansvar för att detta utses för alla trafikslag 6. st er ingar för ett starkt och hållbart Klimatfrågan, samt miljöpåverkan i luft görs på ett hållbart sätt. Sverige kan genom Sjöfarten kan även bidra till att avlasta transportsystem 11. Där framhålls betydel- och vatten, är några av de stora samhälls- strategiska satsningar inom det maritima landinfrastrukturen, då många inhemska sen av forskning, innovation och samverkan utmaningar som världen står inför på kort området bygga på maritima traditioner och transporter kan föras över till vattenvägen. mellan sjöfartens aktörer såväl som mellan och lång sikt. Via internationella överens- skapa världsledande kompetens som bidrar Detta bidrar inte enbart till avlastning av väg- trafikslagen. Det är idag en etablerad bild som kommelser har världens länder enats om att till arbete, välfärd och tillväxt över tid. och tågnät, utan kan även bidra till en ökad återfinns i bl.a. EU:s Technology Platform tvågradersmålet för global uppvärmning inte 7 Svallvåg 2013 Svensk maritim forsknings- och innovationsagenda Svensk maritim forsknings- och innovationsagenda Svallvåg 2013 8

Internationella regler för svaveloxider (SOx) samt kväveoxider (NOx) reglerar de tillåtna utsläppen av dessa ämnen inom vissa bestämda områden. Dessa kallas ECA:s (Emission Control Areas) och benämns SECA respektive NECA. Östersjön och delar av Nordsjön är ett SECA-område sedan 2010. Från och 2015 sänks den tillåtna svavelhalten från 1 % till 0,1 %, vilket resulterar i att de flesta fartyg antingen måste byggas om eller börja använda mycket dyrare bränsle. får överskridas 14. Denna utmaning påverkar samtliga näringar i alla delar av världen och kräver såväl globala som regionala och lokala lösningar. Ökade transporter som en följd av ökad levnadsstandard ställer höga krav på att transporterna måste ske med minskade utsläpp för att kunna säkerställa en hållbar utveckling. Urbaniseringen är en annan av världens stora utmaningar. Idag bor över hälften av jordens befolkning i städer och år 2040 beräknas siffran ha stigit till 70 %. Framkomligheten blir alltmer begränsad vilket tär på samhällets och enskildas resurser. Många stora städer ligger vid vatten som i långt högre grad än hittills kan utnyttjas för smart energieffektiv och klimatneutral gods- och persontrafik. Genom att utveckla metoder och koncept för att integrera kapacitetsutredning 15 påvisade ett ökat behov av att flytta över godstransporter från land till sjöfart för att minska både mängden gods som transporteras på våra vägar och järnvägar, samt för att minska miljöpåverkan. 2.4 Nuläge, trender och förutsättningar Sjöfarten är i många fall det mest effektiva transportmedlet när det gäller både energiförbrukning och kostnad per tonkilometer. Ändå bidrar sjöfarten i absoluta tal med avsevärda utsläpp till både luft och vatten. Detta har lett till instiftandet av nya internationella regelkrav och det finns ett stort behov av lösningar för att minska miljöpåverkan. Svensk sjöfartsnäring, liksom den svenska regeringen, Sjöfartens utmaningar och möjligheter Styrkor mest effektiva transportmedlet (både energiförbrukning och kostnad per tonkilometer) svenskt näringsliv och samhälle är beroende av kostnadseffektiva och tillförlitliga transporter för sin konkurrenskraft och försörjning svensk sjöfart är idag världsledande inom vissa fartygssegment, däribland RoRo/RoPax Sverige har en konkurrenskraftig maritim tillverkningsindustri och servicesektor med stark internationell ställning Sverige har en hög kunskaps- och kompetensnivå inom det maritima klustret och maritima utbildningar av hög internationell klass Svagheter i nuläget avsevärda utsläpp till både luft och vatten transportsektorns rambetingelser, såsom regelverk, avgiftssystem och samhällsplaneringsprocesser gynnar andra trafikslag den svenska sjöfartens näringsvillkor gynnar andra nationsflaggor låg kunskapsnivå vad gäller sjöfart bland trafikplanerare och samhällsstrateger föreskrivande regelverk som hämmar innovation Kommande regler för ballastvattenhantering kommer kräva ombyggnad av fartyg för att hantera rening av ballastvatten. detta ofta separata trafiksystem med övriga kollektivtrafikslag kan global samhällsnytta skapas där svensk industri kan vara en del av utvecklingen. Den långsiktiga energiförsörjningen tillhör världens stora utmaningar och den påverkar i hög grad transportsektorn. Fossila bränslen måste avvecklas och förnybara energikällor med ett minimum av miljöpåverkande faktorer skall utvecklas och tas i bruk. Till stora delar handlar det om havsbaserade lösningar och aktiviteter. Även EU:s satsningar på 20 % förnybar energi i Europa till 2020 och Sveriges planeringsmål om 30 TWh vindkraft till 2020 kommer att ha stor inverkan på produktion och innovation inom området havsbaserad energi. Sverige har goda förutsättningar att lägga sig i framkant av utvecklingen av hållbara havsbaserade energilösningar genom att stödjer EU-kommissionens vision om en sjöfart utan skadliga emissioner. Sjöfarten har i detta perspektiv stora utvecklingsmöjligheter, bland annat med en energieffektiviseringspotential på upp till 75 % 7. Samtidigt medför de kommande reglerna för svavel, NOx och ballastvatten konsekvenser för såväl sjöfarten som det svenska näringslivet. Den svenska basindustrin har ett stort behov av kostnadseffektiva transporttjänster för att kunna konkurrera på en global marknad och den svenska sjöfartsnäringen är en viktig faktor i näringslivets internationella konkurrenskraft. Det finns därför ett stort behov av insatser i närtid för att med bibehållna kostnadslägen kunna implementera teknik som sänker utsläppsnivåerna. Sverige, med en stark maritim tillverkningsindustri och hög kompetens inom miljö- och process- Möjligheter lösningar som minskar sjöfartens miljöpåverkan kan stärka såväl rederinäringens som tillverkningsindustrins utveckling, exempelvis nya bränslen en energieffektiviseringspotential på upp till 75 % förändrade rambetingelser för transportsektorn så att sjöfarten blir konkurrensneutral i förhållande till övriga trafikslag ökade satsningar på intermodala transporter, såsom citylogistik och kollektivtrafik via sjövägen framtagning av konkurrenskraftiga produkter och tjänster till maritim verksamhet såsom havsbaserad energi samarbeten med andra svenska styrkeområden såsom fordonssektorn inom drivlinor, produktutveckling, m.m. Hot kostnadsläget inom den svenska sjöfarten påverkas i hög grad av de kommande reglerna för svavel och ballastvatten utflaggning av svenska fartyg - urholkar basen för den maritima näringen utan forsknings- och innovationsutveckling inom den maritima näringen blir det svenska näringslivet och samhället mycket sårbart investera i ett strategisk forsknings- och inno- teknik, har goda förutsättningar att bidra till vationsarbete där sjöfarten och den maritima denna omställning. näringen intar en nyckelroll. De nya utsläppskraven driver dessutom innovation och utveckling inom såväl rederi- även starkt påverkad av de näringsvillkor Kapacitetsbristen i den fasta infrastruk- på utvecklingen för att utnyttja alternativa näring som maritim exportnäring. som gäller för andra trafikslag. Gynnsammare turen på landsidan är både en svensk och bränslen. Här deltar t.ex. svenska företag i de Konkurrenskraften för svensk rederi- villkor inom andra trafikslag driver gods- och internationell samhällsutmaning. Ökade första testerna med LNG-bunkring (tankning näring påverkas i hög grad av internationella persontrafik till dessa trafikslag, så kallad godstransporter som följd av ökad tillväxt av flytande naturgas, LNG), världens första förhållanden. Fördelaktiga näringsvillkor i modal shift. Framtidens hållbara transport- påverkar såväl landinfrastruktur som sjö- LNG-konvertering och de första testerna med andra länder, exempelvis Danmark, har lett system kräver därför inte bara ny teknik fart. Ökade landtransporter medför stora och metanol som fartygsbränsle. Genom ökade till utflaggning av svenskt tonnage och en utan också ett fokuserat arbete riktat mot att resurskrävande investeringar i fast infrastruk- strategiska satsningar skulle omställningen minskande svenskregistrerad fartygsflotta. harmonisera trafikslagens rambetingelser, tur såsom vägar och järnväg. Trafikverkets kunna påskyndas och ytterligare bidra till Sjöfarten och den maritima näringen är bland annat genom regelverk, avgiftssystem 9 Svallvåg 2013 Svensk maritim forsknings- och innovationsagenda Svensk maritim forsknings- och innovationsagenda Svallvåg 2013 10

och samhällsplanering. Exempelvis påverkas ningsinstituten kunnat genomföra viktiga lektivtrafik på land är mer gynnsamma och sjöfartsnäringen. Som exempel kan nämnas kollektivtrafiken till sjöss av att regler för kolsatsningar på kollektivtrafik på vatten uteblir därför ofta. Även citylogistik via vatten vägen är underutnyttjad i dagsläget. Dessa områden kan spela en stor roll i den pågående urbaniseringen och omställningen till mer hållbara transporter, både i ett nationellt och internationellt perspektiv. projekt som syftat till att utveckla den svenska att svensk sjöfart idag är världsledande när det gäller vissa fartygssegment, däribland RoRo/RoPax. 2.5 Havet som resurs och den maritima näringens potential Inom offshoresektorn finns en betydande EU:s långsiktiga strategi Blue Growth, eller blå ning av fossil olja och gas. Samtidigt finns inom den maritima näringen och visar på den havet och en stark utveckling är på gång i vårt EU och internationellt, såväl som för Sverige. internationell verksamhet vad gäller utvindet en stor potential för förnybar energi från närområde. Politiska beslut inom EU och på nationell nivå i t.ex. Tyskland har påskyndat arbetet med att utveckla den havsbaserade tillväxt 16 är en strategi för att stödja tillväxt styrka som den maritima näringen kan ha för Se även citatet på följande sida hämtat från OECD-projektet Future of the Ocean Economy17. Den svenska regeringen påpekar i sin vindkraften. Utvecklingsarbete pågår också handlingsplan att det finns ett ökat intresse inom våg- och tidvattenbaserad energi resurser som sannolikt kan leda till en utveck- med test- och demonstrationsanläggningar produktion. Satsningar på offshoreslösningar ökar efterfrågan på avancerad sjöfartskompetens och marin ingenjörskonst. Särskilda krav ställs på såväl teknik som människor vid för den framtida användningen av havens ling av dagens havsbaserade näringar, men också skapa nya, t.ex. inom marin energi, bioteknik och havsbruk. VINNOVAs satsning på strategiska operationer i extrema miljöer. Utvecklingen i innovationsområden nämner fem effektmål: Sveriges strategiska läge ger möjlighet till globala samhällsutmaningar inom samhälls- närområdena Nordsjön och Östersjön och konkurrenskraft inom produktion av material och utrustning liksom service och underhåll. Den maritima näringens utveckling är inte bara beroende av maritima kunskaper utan i stor utsträckning också av branschöverskridande kompetenser som miljöteknik, mätteknik, ledarskap, säkerhet- och riskhantering, admin istrat iva system och affärsmodeller, beslutsstödsystem, produkt-, tjänste- och produktionsutveckling, m.m. Svensk forskning och affärsverksamhet ligger långt framme och tillhör i många fall de främsta på den internationella arenan inom samtliga dessa områden. Genom branschöverskridande samarbeten kan Sverige bidra med hållbara lösningar som kommer både det svenska samhället och övriga världen till nytta. Den maritima industrin har genom ett nära samarbete med akademin och forsk- 11 Svallvåg 2013 Svensk maritim forsknings- och innovationsagenda stärkt hållbar tillväxt, hållbara lösningar på utveckling, hållbar samhällsutveckling som tryggar försörjning, välfärd, miljö- och energipolitiska mål, stärkt konkurrenskraft och ökad export för svenskt näringsliv samt göra Sverige till ett attraktivt land för att investera och bedriva verksamhet i. Genom fokuserade satsningar på att vidarutveckla svensk sjöfartskompetens har den maritima näringen unika förutsättningar att kunna bidra till samtliga dessa mål. The ocean and its resources are increasingly seen as indispensable in addressing the multiple challenges the planet is facing in the decades to come. By mid-century enough food, jobs, energy, raw materials and economic growth will be required to sustain a population of 9 billion people. The potential of the ocean to help meet those requirements is huge. But it is already under stress from over-exploitation, pollution, declining biodiversity and climate change. Hence, realizing the full potential of the ocean will demand responsible, sustainable approaches to its economic development. This applies both to the established and the many emerging ocean-based activities. - Future of the Ocean Economy17

3.1 Vision 2050 Världsledande svensk maritim näring utan emissioner till vatten och luft Nollvisionen om en sjöfart utan skadliga emissioner har uppfyllts genom att mobilisera resurser och bygga kompetens - Sverige har återtagit en ledande roll som sjöfartsnation. Konkurrenskraften har stärkts genom utveckling av nya affärsmodeller baserade på energieffektiva och intermodalt anpassade transportlösningar för såväl oceangående sjöfart som när-, kust-, inlands- och kollektivtrafik. Avancerad sjöfartskompetens har också gett Sverige förutsättningar att bli en betydande aktör inom annan havsbaserad verksamhet såsom vind-, våg- och tidvattenkraft. Genom energieffektivt och varsamt nyttjande av havets resurser och vatten som infrastruktur utgör den maritima näringen en bärande del av en hållbar samhällsutveckling. För att säkerställa en konkurrenskraftig svensk sjöfartsnäring med god miljöprestanda föreslås under perioden fram till 2020 i första hand följande åtgärder: utveckla och implementera kostnadseffektiva och miljöanpassade lösningar som uppfyller de strängare miljökraven införa nya bränslen och energialternativ med låga emissioner utveckla fartygens energisystem och intelligenta ombordsystem utveckla logistiksystemen med avseende på intermodalitet och informationsflöden utveckla nya transportlösningar och affärsmodeller för ökad energieffektivitet med bibehållen eller ökad kundnytta 3. Visioner och mål För att kunna förverkliga den stora potential som finns inom den svenska mari tima ställer näringens konkurrenskraft och kortsiktiga mål (fram till 2020) som säker- näringen föreslås satsningar med olika roll genom de direkta utmaningar sjöfartsnäringen står inför i dagsläget och tidsperspektiv: som sätter kursen mot den långsiktiga en långsiktig vision (Vision 2050) som visionen omfattar näringens förmåga att bidra till en hållbar samhällsutveckling och ett konkurrenskraftigt näringsliv 3.2 Vägen till Vision 2050 För att uppnå Vision 2050 behöver en rad mål uppnås på kort sikt och en rad åtgärder vidtas per omgående. Sjöfartens dagsaktuella utmaning, att med bibehållen konkurrens kraft möta lagstiftning som träder i kraft under de närmaste åren (t.ex. minskade utsläpp av svavel- och kväveoxider), kräver omedelbara satsningar genom t.ex. utvärdering och demonstration av olika tekniker. Det är också av avgörande betydelse att de långsiktiga projekten för forskning och utveckling av innovations- och samarbetsmiljöer lanseras inom några få år. Detta för att på medellång och lång sikt möta näringens framtida behov och utmaningar. Det gäller också projekt riktade mot förändrade och anpassade regelsystem för intermodala transporter. skapa förutsättningar för utvecklad godsoch kollektivtrafik på urbana vattenvägar utveckla former för kreativ och innovationsfrämjande interdisciplinär samverkan initiera och driva strategisk forskning och innovation inom agendans utvecklingsområden Flera av dessa åtgärder ryms inom projektoch samarbetsverktyget The Zero Vision Tool 18. Detta verktyg kan utgöra en del i utvecklingen av ett strategiskt innovationsområde med agendan Svallvåg som bas. Vision 2050: Världsledande svensk maritim näring utan emissioner till vatten och luft. 2013 2020 2050 13 Svallvåg 2013 Svensk maritim forsknings- och innovationsagenda Svensk maritim forsknings- och innovationsagenda Svallvåg 2013 14

4. Behov av satsningar Figur 3 visar hur de tre satsningsområdena samverkar. Satsningarna överensstämmer i stora delar med EU:s ramprogram för forskning och utveckling 19. I EU-kommissionens rapport Strategiska mål och rekommendationer för EU:s sjöfartspolitik fram till 2018 10 nämns bland annat satsningar på nya fartygskonstruktioner och ny fartygsutrustning med bättre säkerhet och miljöprestanda, hela transportkedjans effektivitet, IKT-verktyg för inspektion och övervakning, samt spridning av e-tjänster för sjöfart. 4.1 Utvecklingsområden och nyckelkompetenser Nedan beskrivs utvecklingsområden och nyckelkompetenser som bedöms som viktiga för att stödja de utvalda satsningsområdena och uppfylla agendans mål och vision. Utvecklingsområdena är kompletterande men även i hög grad kopplade till varandra. Farkostteknik Farkostteknik är ett traditionellt starkt svenskt kompetensområde där system och funktionalitet betonas. Området innefattar utveckling av energieffektiva skrovformer, framdrivnings- och fartygssystem. Hit hör även nyckelkompetenser som marina lättviktsmaterial och metoder för industriell användning av dessa, undervattensteknik, kunnande i projektering av högprestandafartyg eller obemannade farkoster för civilt eller militärt bruk m.m. Energieffektivisering Området är brett och överlappar delvis området farkostteknik. Det är generiskt i den meningen att utveckling kan ske inom andra sektorer, t.ex. utveckling av nya bränslen och mer energieffektiva komponenter. Energieffektivisering av sjötransporter innefattar också t.ex. hantering av spillvärme och ruttplanering. Området är också kopplat till informatik, ledarskap, organisation, logistik och intermodalitet m.m. Miljöteknik och miljöanalys Området innefattar utveckling av teknik för att minska sjöfartens miljöpåverkan t.ex. genom rening av förbränningsgaser, hantering av ballastvatten, tvättning av tankar, avfallshantering etc. Miljöanalys omfattar olika tekniker och metoders påverkan på miljön. För att möta framtidens utmaningar och ombordsystem för förbättrad funktionalitet Kundbehov Multimodal logistikkedja säkerställa att Vision 2050 uppfylls, föreslås följande tre satsningsområden: Intermodala sjötransporter utveckling av vattenvägen och sjöfarten som en integrerad del av transportsystemet med kunderna/resenärerna i fokus och utgångspunkt i hela logistikkedjan från dörr till dörr. Detta område omfattar utveckling av vattenburna transportkoncept för gods och resenärer i fjärr-, när-, kust-, inlands- och tätortstrafik - inklusive terminalhantering och omlastningsmetodik. Fartygssystem för energieffektiv, miljöanpassad och säker drift utveckling av fartyget, dess framdrivning och och driftprestanda, t.ex: optimering av energisystem genom tillvaratagande av spillvärme, införande av reningstekniker, övergång till alternativa bränslen, operativt beslutstöd för besättningen. Avancerade maritima operationer utveckling av metoder och teknik för operationer som kräver särskild kompetens eller utförs under speciella förhållanden t.ex. installationer eller underhållsarbeten till havs, undervattensarbeten, issjöfart eller operationer i arktiska förhållanden. Offshoreenergisektorn är ett tydligt exempel. En förväntad utbyggnad av havsbaserad energi kommer att öka behovet av fartyg, utrustning och kompetens att hantera dessa. a Annat trafikslag Annat trafikslag Intermodala sjötransporter Hamn Hamn Fartygssystem Avancerade maritima operationer Hamn Figur 3. Agendans satsningsområden baseras på ett övergripande perspektiv med kund- och samhällsbehov som utgångspunkt. B 15 Svallvåg 2013 Svensk maritim forsknings- och innovationsagenda Svensk maritim forsknings- och innovationsagenda Svallvåg 2013 16

Säkerhet och risk Human Factors Informatik är viktigast att satsa för att nå Vision 2050 Området omfattar såväl tekniska som ope- Human Factors används här som ett paraply- Området omfattar utveckling inom interna och var satsningar bör ske för att uppnå de rationella faktorer såsom; navigering och begrepp för all forskning som rör människan och externa IT-baserade kommunikations- kortsiktiga mål som säkerställer näringens manövrering, fartygets skadestabilitet och i arbete. De flesta verksamheter är starkt bero- system för funktionskontroll och beslutsstöd. konkurrenskraft och roll. funktionsduglighet vid olyckor, nödåtgärder ende av människors motivation, effektivitet, Här finns stora effektivitetsvinster att uppnå Utöver insatser inom dessa områden och krishantering. Området är tvärveten- förmågor och begränsningar. Förhållandet t.ex genom övervakning av driftsförhållan- krävs fungerande samverkansstrukturer på skapligt och har kopplingar till såväl human mellan människa, organisation och teknik den, väder och trafik samt ruttoptimering och nationell nivå för att säkerställa att satsning- factors som farkostteknik och informatik (t.ex. bör därför belysas noggrant, inte minst vid spårbarhet av last. arna genomförs på ett långsiktigt, samordnat robusta positioneringssystem och framtida behov av effektiva informationssystem för utformningen av säkerhetskritiska system och i arbetet med miljölösningar. Affärsmodeller och juridik och effektivt sätt. För att kunna uppfylla agendans vision sjöräddning). Området innefattar nationellt och inter- krävs dessutom förändringar i övergri- nationellt utvecklingsarbete inom normer pande rambetingelser som säkerställer Tillämpningsnivå och regelverk, juridiska, och ekonomiska kompetenser. Här finns stor potential t.ex. innovationsfrämjande regelverk och konkurrensneutralitet såväl gentemot andra Vision 2050 Mål 2020 Farkostteknik 1. Grundforskning 2. Tillämpad forskning 3. Verifiering & demonstration Ship concept development (helhetssyn), lättvikt, etc. 4. Produkt/ metodutveckling 5. Verifierad produkt/metodanvändning för att uppnå förenklade och mer ändamålsenliga klareringsrutiner ur kund- och användarperspektiv. Logistik och intermodalitet Området innefattar effektivare gränssnitt sjöfartsnationer som gentemot andra trafikslag. Energieffektivisering Ship development (helhetssyn), etc. Nollutsläpp, etc. Värmeåtervinning, framdrivning, hamneffektivitet, etc. mellan trafikslag, såsom lasthantering, administrativa system och bättre kombinerad trafik, men också utveckling av kust- och inlandssjövägarna för avlastning av landbaserad infrastruktur. I städer med begränsad Utvecklingsområden Miljöteknik & miljöanalys Säkerhet & risk Human Factors Informatik Fossilfri framdrivning, påverkan på miljö och hälsa, etc. Ballastvatten, anpassning SECA, NECA, etc. Harmoniserade normer och regelsystem, etc. Brand, gas, nya risker, etc. Arbetsmiljö, etc. Human Resource Management, socioteknik, etc. Obemannade fartyg, etc. Human Machine Interface, beslutsstöd, etc. framkomlighet finns behov av integrering av vattenvägen med det övriga gods- och persontrafiksystemet. 4.2 Strategi för genomförande De satsnings- och utvecklingsområden som presenterats ovan kommer att kräva olika typer av satsningar. Vissa utvecklingsområden är specifika för den maritima näringen, såsom t.ex. farkostteknik. Vissa områden är delvis specifika, såsom energiteknik, säkerhet och risk, miljöteknik och miljöanalys som alla har kopplingar till landbaserade tekniker, Affärsmodeller & juridik Internalisering av miljökostnader, etc. Inre vattenvägar, havsförvaltning, etc. men samtidigt har många specifika lösningar inom det maritima området. Andra områden, såsom informatik, är till stor del ett generiskt Logistik & intermodalitet Sjötrafikledning, etc. Närsjöfart, citylogistik, kollektivtrafik, etc. område där den mesta delen av utvecklingen sker inom andra områden än det maritima. Dessa förutsättningar sätter perspektiv på vilka områden som behöver satsas Figur 4. Exempel på var det finns behov av insatser inom olika utvecklingsområden på inom maritim FoI. I Figur 4 har de olika för att uppnå de uppsatta målen för 2020 och visionen för 2050. utvecklingsområdena markerats med var det 17 Svallvåg 2013 Svensk maritim forsknings- och innovationsagenda Svensk maritim forsknings- och innovationsagenda Svallvåg 2013 18

Forskningssamverkan Instifta och finansiera långsiktiga program för forskningsprojekt och utbyten mellan akademi och industri. (Medel för att genomföra väldefinierade forskningsprojekt med en löptid på 3-5 år för doktorander och industridoktorander samt för utbytesprojekt mellan akademi ning av SIO-program 1. Bistå det vetenskapliga råd som regeringen föreslår att transportmyndigheterna instiftar 20. Samverkansplattformen kan bygga vidare I arbetet med strategiska forskningsagendor har VINNOVA gett stöd till framtagandet av agendor inom flera områden som kan relateras till den maritima näringen, såsom: och industri Tillämpningsnivå 2) Demonstrationsprojekt Instifta finansieringsprogram för teknikdemonstration och demonstrationskapacitet. (Resurser på kompetenscentret Lighthouse 21, där stora satsningar gjorts. Lighthouse roll som nationell plattform förutsätter en breddning till fler aktörer, att verksamheten omfattar agendan och att ledningen har bred förankring i Nationell kraftsamling för Transport år 2050 förväntad CO2-reducering med 60%, nollvision i trafiken för specifika demonstrationsprojekt samt för infrastruktur, drift och utrustning för teknikdemonstration Tillämpningsnivå 3) Nyttiggjord kunskap Instifta finansieringsprogram för utvecklings- och innovationsprojekt. (Resurser för produkt-, klustret såväl verksamhetsmässigt som geografiskt. Den operativa verksamheten kräver en samordningsfunktion med långsiktig offentlig finansiering. 5.3 Rambetingelser En nationell branschöverskridande lättviktsagenda LIGHTer Säker framtid i samhälle och affär FoI-agenda för trafik-och fordonssäkerhet koncept- och metodutveckling, tillämpning av forskningsresultat och etablerad kunskap, framtagning av utbildningar, samt interdisciplinär samverkan Tillämpningsnivå 4-5) Offentliga satsningar för konkurrensneutralitet och ökad innovation: Innovationsfrämjande regelverk Verka för målrelaterade, innovationsfrämjande Blue Energy FoI-agenda för marin energi Systemsimulering och simulatorer 5. Rekommendationer 5.2 Plattform för samverkan och kunskapsutbyte regelverk nationellt och internationellt, t.ex. genom ökat engagemang i IMO och EU. Strategisk forskningsagenda inom logistik NRIA flyg 2013 Svallvåg 2013 Svensk maritim forsknings- aktörerna kring maritim forskning och innovation. Etablera en nationell samverkansplattform för maritim forskning och innovation. Plattformen föreslås ha följande huvuduppgifter: Konkurrensneutralitet mellan trafikslag Harmonisering av regelkrav, skatter och avgiftssystem baserade på jämförbara Internet of things Sweden och innovationsagenda är formulerad för att bidra till de fem effektmål som VINNOVA formulerat för strategiska innovationsområden: Stärkt hållbar tillväxt; Skapa förutsättningar för hållbara lösningar på globala samhällsutmaningar; Hållbar samhällsutveckling som tryggar försörjning, välfärd, miljö- och energipolitiska mål; Stärkt konkurrenskraft och ökad export för svenskt näringsliv; Sverige ett attraktivt land att investera och bedriva verk- Därutöver utpekas rambetingelser som behöver förändras på politisk nivå. 5.1 Åtgärder inom agendans utvecklingsområden För att säkerställa ett fungerande innovationssystem krävs insatser som stärker hela tillämpningskedjan (se Figur 4) från grundforskning till samhällsnytta. Driva en nationell samordningsfunktion för interaktion mellan aktörerna inom Svallvåg med uppgift att skapa informationskanaler och mötesplatser (såväl fysiska som virtuella), för intellektuellt och socialt utbyte. Målet är att öka kunskapen om aktörernas verksamheter och främja gemensamma projekt och samarbeten såväl nationellt som internationellt. hållbarhetsprestanda och internaliserade samhällskostnader. Internationell konkurrenskraft Utveckling av den svenska sjöfartens näringsvillkor med sikte på internationell konkurrenskraft. Strategisk FoI-agenda inom fordonselektronik Innovationsagenda Säkerhet samhet i. Långsiktig forskningsbas Instifta och Ansvara för uppföljning, utveckling För att kunna uppnå Vision 2050 rekom- finansiera långsiktiga program för bas- och regelbunden uppdatering av forsk- menderar Svallvåg 2013 satsningar på agendans finansiering till forskningsinstitutioner. nings- och innovationsagendan Svallvåg. åtta utvecklingsområden som stöd för tre sats- (Forskningsmedel som en bas till kunskaps- Under 2013 innebär detta att utifrån agen- ningsområden. Vidare föreslår Svallvåg 2013 uppbyggnad inom viktiga forskningsfält dan formulera ansökan till VINNOVA, insatser för samverkan och kunskapsutbyte mellan Tillämpningsnivå 1-2) Energimyndigheten och Formas utlys- 19 Svallvåg 2013 Svensk maritim forsknings- och innovationsagenda Svensk maritim forsknings- och innovationsagenda Svallvåg 2013 20

Definitioner och begrepp Referenser Forskning är en process som genom systematiskt arbete kan frambringa nya kunskaper och ökat vetande. Utvecklingsarbete är en process som genom systematiskt arbete syftar till att åstadkomma förändringar som genererar nytta. Innovation betyder förnyelse och innefattar hela processen från idé till implementering av en produkt, process eller metod som inte har funnits tidigare eller som är väsentligt annorlunda än tidigare. En innovation har en marknad. Satsningsområden utifrån framtidens utmaningar och möjligheter samt uppställda visioner och mål identifieras ett fåtal viktiga satsningsområden. Satsningsområden anger var vi ska satsa för att vara i framkant. Utvecklingsområden är ett sätt att beskriva den kompetens som ligger till grund för värdeskapandet inom det maritima klustret. För varje satsningsområde kan olika utvecklingsområden anges där insatser behövs för att uppnå avsedd verkan. Specifika utvecklingsområden områden som huvudsakligen berör det maritima klustret. Generiska utvecklingsområden ämnes- och branschöverskridande områden där det finns maritima tillämpningar. Nyckelkompetenser används här för att inom respektive utvecklingsområde specificera var Sverige har förutsättningar att profilera sig i ett internationellt perspektiv. Maritima klustret omfattar de sju maritima delområdena: transport, tillverkning/maritim teknik, resurser från havet, service, turism och fritid, offentlig sektor samt forskning och utbildning. Klusterdefinitionen överensstämmer med definitionen i det Maritima Manifestet 2. Maritima näringen är alla kommersiella produkt- och tjänsterelaterade verksamheter som har med havet som naturresurs eller vattenväg att göra. Definitionen är hämtad ur det Maritima Manifestet 2. Sjöfart gods- och passagerartransport med fartyg; även konstruktion och reparation av fartyg, hamn- och farledsverksamhet, skeppsmäkleri, godstransport till och från hamnarna samt försäkring av gods, fartyg och människor ombord 22. RoRo Roll on/roll off-fartyg, dvs fartyg som tar ombord rullande gods. RoPax Fartyg med rullande gods, men som även tar emot passagerare (pax). 1. VINNOVA. Strategiska innovationsområden. [Online] 2013. http://www.vinnova.se/sv/ Var-verksamhet/Samverkansprogram/Strategiska-innovationsomraden/. 2. Sjöfartsforum. Slutdokument för Sjöfartsforums öppna maritima strategiprocess, 2009-2012. 2013. 3. Maritime Industrial Forum. Maritime Industrial Forum. [Online] 2013. http://www.mif-eu. org/. 4. VINNOVA. Den svenska maritima näringen. 2013. 5. Tillväxtanalys. Sveriges sjöfartssektor, en viktig del i en svensk maritim strategi. 2010. 6. Näringsdepartementet. Svensk sjöfartsnäring Handlingsplan för förbättrad konkurrenskraft. 2013. 7. Sjöfartsverket. En sammanhållen framtida agenda för svensk sjöfartsforskning och innovation (SMRA). 2011. 8. Sveriges Redareförening. Sveriges Redareförenings forskningsstrategi. 2012. 9. Eurostat. Nearly half of the population of EU countries with a sea border is located in coastal regions. 2009. 10. Europeiska gemenskapernas kommission. Strategiska mål och rekommendationer för EU:s sjöfartspolitik fram till 2018. 2009. 11. Regeringen. Investeringar för ett starkt och hållbart transportsystem, prop. 2012/13:25. 2012. 12. Europeiska gemenskapernas kommission. European Technology Platform Waterborne, Strategic research agenda Waterborne Transport & Operations Key for Europe s Development and Future. 2011. 13. Sustainable Shipping Initiative. The Case for Action - Forum for the future. 2011. 14. UNFCCC. Copenhagen Accord. 2009. 15. Trafikverket. Transportsystemets behov av kapacitetshöjande åtgärder. 2012. 16. Europeiska gemenskapernas kommission. Blå tillväxt. [Online] 2013. http://ec.europa.eu/ maritimeaffairs/policy/blue_growth/index_sv.htm. 17. OECD. THE FUTURE OF THE OCEAN ECONOMY Exploring the prospects for emerging ocean industries to 2030. 2012. 18. SSPA. The Zero Vision Tool. [Online] 2013. http://sspa.se/zero-vision-tool. 19. Europeiska gemenskapernas kommission. Horizon 2020. [Online] 2013. http://ec.europa. eu/research/horizon2020/index_en.cfm. 20. Regeringen. Uppdrag att utreda och samlat redovisa transportmyndigheternas forsknings- och innovationsverksamhet. Regeringsbeslut N2013/121/TE. 2013. 21. Lighthouse. Lighthouse. [Online] 2013. www.lighthouse.nu. 22. Nationalencyklopedin. Sjöfart. [Online] 2013. http://www.ne.se/kort/sjöfart. 21 Svallvåg 2013 Svensk maritim forsknings- och innovationsagenda Svensk maritim forsknings- och innovationsagenda Svallvåg 2013 22