Statistikunderlag till förtroendevalda inom landstinget Sveriges Ingenjörer använder två olika statistikkällor för offentliga sektorn. Dels används resultaten från vår löneenkät som skickas ut årligen till alla yrkesverksamma medlemmar bosatta i Sverige. Vi får också in partsgemensam statistik från arbetsgivaren med löneuppgifter på alla anställda som är medlemmar i Sveriges Ingenjörer i september varje år. Löneuppgifterna avser november månad. Statistiken bearbetas och publiceras på Sveriges Ingenjörers hemsida, dels som färdiga statistiktabeller och dokument och dels i en lönestatistikdatabas där man gör egna urval. Denna databas heter Saco Lönesök och innehåller även uppgifter från andra Saco-förbund vilket gör lönejämförelser med andra akademikergrupper möjliga. Här kan du som förtroendevalda ta fram anpassad statistik till exempelvis löneförhandlingar. I detta underlag finns en del statistik du kan ha glädje av, exempelvis lön och löneökningar, rörlighet, bakgrundsvariabler som kan förklara skillnader i struktur, ingångslöner och relativa lönelägen. Om det är något du saknar eller har frågor om är du alltid välkommen att kontakta statistikerna på Sveriges Ingenjörer. Bakgrund Medlemmarna inom landstinget utgör cirka 2 procent av Sveriges Ingenjörers medlemmar. Sedan Civilingenjörsförbundet och Ingenjörsförbundet slogs samman till Sveriges Ingenjörer har den största andelen medlemmar inom landstinget varit gymnasieingenjörer. I privat och statlig sektor är den absolut största andelen medlemmar civilingenjörer. De senaste åren har andelen civilingenjörer ökat inom landstinget. 2014 var 33 procent av medlemmarna civilingenjörer och 21 procent högskoleingenjörer. 38 procent av medlemmarna inom landstinget var gymnasieingenjörer 2014. Andelen gymnasieingenjörer minskar för varje år eftersom det inte rekryteras nya gymnasieingenjörer som medlemmar och många av de befintliga går i pension. 29 procent av medlemmarna inom landstinget är kvinnor. Strax under hälften, 48 procent, av medlemmar inom landstinget har angivit annan befattning när de svarar på löneenkäten. Bara 11 procent har angivit att de arbetar som chefer vilket är betydligt lägre andel än bland Sveriges Ingenjörers medlemmar totalt. Det är en minskning sedan föregående år. 29 procent av medlemmarna inom landstinget anger att de arbetar som specialister och 11 procent att de arbetar som projektledare. 6 av 10 anger att de någon gång arbetar övertid. Dessa arbetar i genomsnitt 8 timmar övertid per månad. 7 av 10 har rätt till särskild övertidsersättning. Det är en högre andel än inom privat och statlig sektor. 2014 bytte 12 procent av medlemmarna inom landstinget arbete, denna andel är lägre än för medlemmar inom övriga sektorer. Av de som bytte arbete 2014 inom landstinget så bytte närmare 60 procent inom landstinget och övriga till annan arbetsgivare. 80 procent av medlemmarna har haft ett lönesamtal under 2014. En sammanställning av bakgrundsstatistik för 2012, 2013 och 2014 för landstinget finns på nästa sida.
Bakgrundsstatistik Bakgrundsdata för år 2012, 2013 och 2014 Landsting Källa: Sveriges Ingenjörers löneenkät Landsting 2012 2013 2014 medel antal medel antal medel antal Fast lön 34 622 1 215 36 529 1 270 37 589 1 321 Rörlig lön 4 506 31 2 624 22 2 932 17 Natura 2 966 28 1 256 61 1 390 52 Totallön 34 720 1 218 36 635 1 270 37 682 1 321 Övertid 8 709 8 730 8 713 antal procent antal procent antal procent Kön 1 Man 895 73 920 72 940 71 2 Kvinna 323 27 350 28 381 29 Totalt 1 218 1 270 1 321 Födelseår, fasta femårsklasser -1954 154 12 1955-1959 194 15 1960-1964 196 15 1965-1969 210 16 1970-1974 206 16 1975-1979 187 14 1980-1984 115 9 1985-59 4 Totalt 1 321 Examensår, fasta femårsklasser -1979 170 15 1980-1984 109 9 1985-1989 175 15 1990-1994 122 10 1995-1999 180 15 2000-2004 208 18 2005-2009 134 12 2010-2014 65 6 Totalt 1 163 Utbildning 1 Civilingenjör 369 30 401 32 427 33 2 Högskoleingenjör 222 18 255 20 280 21 3 Annan högskoleutbildning 91 7 93 7 99 8 4 Gymnasieingenjörer mfl 534 44 515 41 501 38 Totalt 1 216 1 264 1 307 Befattning 1 Annan befattning 545 46 563 47 597 48 2 Specialister 378 32 358 30 363 29 3 Projektledare 125 10 122 10 138 11 4 Chefer/företagsledare 148 12 156 13 142 11 Totalt 1 196 1 199 1 240 Konsult 1 Nej 1 220 98 2 Ja, konsultföretag med arbetsledning från egna företaget 0 0 4 Ja, konsult eget företag 6 0 5 Ja, annan typ av konsult 16 1 Totalt 1 242 Övertidsersättning 1 Ja, i komptid och/eller pengar 888 73 871 69 899 68 2 Nej, invägd i lön eller kompenserad på annat sätt 163 13 187 15 203 15 3 Nej, ej kompenserad 139 11 181 14 190 14 4 Vet ej 26 2 28 2 27 2 Totalt 1 216 1 267 1 319 Har bytt arbete 1 Ja 166 14 198 17 156 12 2 Nej 984 86 993 83 1 104 88 Totalt 1 150 1 191 1 260 Typ av arbetsbyte 1 Inom företaget 82 49 102 52 79 51 2 Inom koncernen 16 10 17 9 8 5 3 Annan arbetsgivare 68 41 79 40 69 44 Totalt 166 198 156 Har haft lönesamtal 1 Ja 428 68 1 033 82 1 052 80 2 Nej 189 30 213 17 239 18 3 Vet ej 17 3 17 1 20 2 Totalt 634 1 263 1 311 Har haft revision 1 Ja 833 69 1 107 88 1 127 86 2 Nej 361 30 134 11 155 12 3 Vet ej 16 1 23 2 31 2 Totalt 1 210 1 264 1 313 region 1 Stockholmsregionen 270 22 316 25 318 24 2 Göteborgsregionen 205 17 176 14 220 17 3 Malmöregionen 114 9 112 9 119 9 4 Övriga Sverige 629 52 666 52 664 50 Totalt 1 218 1 270 1 321 2
Åldersfördelning Sedan mitten av 90-talet har det skett en stor förändring av åldersstrukturen bland Sveriges Ingenjörers medlemmar inom landstinget. I diagrammet nedan jämförs åldersstrukturen 1994 och 2014. Medelåldern 1994 var 42,0 år, 20 år senare är den högre, 46,5 år. 2014 var andelen medlemmar jämfört med 1994 lägre för samtliga åldersgrupper ända fram till gruppen 50-54 år. Detta beror delvis på en förändring av medlemsstrukturen i och med sammanslagningen av Civilingenjörsförbundet och Ingenjörsförbundet till Sveriges Ingenjörer 2007. Underlaget från 1994 avser enbart dåvarande Civilingenjörsförbundet medlemmar (mestadels civilingenjörer) medan underlaget för 2014 innehåller samtliga medlemsgrupper. Om man tar bort gymnasieingenjörerna ur underlaget 2014 för att få en jämförbar grupp så blir andelen i de yngre åldrarna högre. Upp till 39 år så följer kurvorna för 1994 och 2014 varandra väl. Andelen yngre är högre då gymnasieingenjörerna exkluderas och andelen äldre lägre. 2014 var 43 procent av medlemmarna inom landstinget 50 år eller äldre. Detta i kombination med att väldigt få nyutexaminerade börjar arbeta inom landstinget kan resultera i brist på ingenjörer i landstinget idag och på sikt. Som en jämförelse kan nämnas att 1994 var 18 procent av medlemmarna i landstinget över 50 år och bara 1 procent var 60 år eller äldre. 3
Löner I diagrammet nedan jämförs medellönerna för civilingenjörer inom privat, statlig samt primär- och landstingskommunal sektor 2014 fördelat på examensår utan hänsyn taget till befattning. Det är tydligt att medlemmar inom privata sektorn har en högre medellön från det att de börjar arbeta till dess att de går i pension. Landstingskommunal sektor ligger tillsammans med primärkommunal sektor även under den statliga sektorn med undantag av några examensår då man tangerar den statliga sektorn. Anledningen till att lönekurvan för landstinget är hackigare än för privat och statlig sektor är att de grundar sig på ett mindre antal medlemmar och är därför känsligare för extremvärden. Diagrammen på nästa sida visar medellönerna för högskole- och gymnasieingenjörer. För högskoleingenjörer med nyare examen skiljer inte lönerna så mycket, privat sektor ligger något över de andra sektorerna. Däremot drar privat och statlig sektor ifrån efter ett par år. Tittar man istället på medianlön så har medlemmarna i landstingskommunal sektor lägst medianlön inom samtliga åldersgrupper medan medlemmarna i privat sektor har de högsta medianlönerna. Istället för examensår är gymnasieingenjörernas löner fördelat på ålder i 5-årsklasser. Lönespannet är betydligt mindre för gymnasieingenjörerna än för exempelvis civilingenjörer. Om man jämför de åldersgrupper som ligger längst ifrån varandra i landstingskommunal sektor vad gäller medellön så är skillnaden cirka 2 500 kronor. 4
5
Diagrammet nedan visar andelen medlemmar per löneklass fördelat i klasser om 5 000 kronor och per arbetsmarknadssektor. Diagrammet visar alla medlemmar. Inom landstingssektorn är fyra av tio medlemmar gymnasieingenjörer vilket är en betydligt högre andel än i exempelvis privat sektor vilket naturligtvis påverkar lönerna. Här tas ingen hänsyn till åldersfördelning eller befattningsfördelning. 6
Män tjänar oftast något mer än vad kvinnor gör. Om man inte tar hänsyn till några bakomliggande faktorer alls så är männens lön inom den kommunala sektorn cirka 2 000 kronor mer än vad kvinnornas är. I diagrammet nedan jämförs medellönerna i primär- och landstingskommunal sektor per befattning och kön för civilingenjörer fördelat på examensår. Diagrammet visar att männen tjänar något mer än kvinnorna men skillnaden blir inte så stor då man tar hänsyn till befattning och examensår. Lönerna inom den kommunala sektorn verkar mer jämlika än inom privat och statlig sektor. 7
Löneökningar Diagrammet visar den genomsnittliga individuella procentuella löneökningen för alla medlemmar som besvarat löneenkäten både 2013 och 2014 och som arbetar inom samma arbetsmarknadssektor de båda åren. Löneökningarna är fördelade per examensår, däremot tas ingen hänsyn till befattning eller utbildningsinriktning eftersom underlagen då blir för små. Här tas heller ingen hänsyn till hur stor andel som bytt jobb under året eller hur många som haft revision. Under 2014 var det 12 procent av medlemmarna inom landstingskommunal sektor som inte haft sin lönerevision då löneinsamlingen skedde. För samtliga arbetsmarknadssektorer kan man se att de medlemmar som har en ny examen har de högsta procentuella löneökningarna. Eftersom de yngre ofta har en lägre lönenivå ger samma löneökning i kronor som för de med en äldre examen en högre procentuell ökning. Skillnaden i procentuell löneökning mellan unga och äldre är störst inom privata sektorn. 8
Ingångslöner över tiden I diagrammet nedan jämförs ingångslönerna för civilingenjörer inom privat, statlig respektive kommunal sektor för perioden 1980-2014. Med kommunal sektor avses i detta fall både kommun och landsting då det inte går att särredovisa dessa p.g.a. ett litet underlag nyutexaminerade. I början av perioden hade medlemmar inom statlig sektor högst ingångslön, privat och kommunal sektor låg på samma nivå. De senaste 15 åren har dock de medlemmar som börjar arbeta inom privat sektor haft den högsta genomsnittliga ingångslönen, följt av kommunal sektor. 9
I diagrammet nedan visas antalet nyutexaminerade civilingenjörer som besvarat löneenkäten 1993-2014. Det är stora variationer i hur många nyutexaminerade som börjar arbeta samma år som de tar examen och hur dessa fördelas mellan sektorerna. Genomgående kan sägas att de allra flesta nyutexaminerade börjar arbeta inom den privata sektorn. Uppgifterna hämtas från löneenkäten. Mellan 2006 och 2012 avser löneenkäten medlemmens uppgifter i september istället för som tidigare december. Från och med 2013 är mätmånaden ändrad till oktober. Detta förklarar till stor del att det ser ut att vara färre nyutexaminerade som har fått jobb under några år för att sedan öka 2013. 10
Rörlighet Bland de medlemmar inom landstinget som besvarade löneenkäten hade 12 procent bytt arbete under det senaste året (oktober 2013-oktober 2014). Strax över hälften av de som bytte jobb bytte arbete inom landstinget. Andelen som byter arbete skiljer sig dock mycket beroende på ålder. Bland medlemmarna som är 29 år eller yngre var det en tredjedel som bytte arbete under 2014 medan det i de äldsta åldersklasserna, medlemmar 55 år och äldre var det färre än 10 procent som bytte arbete under året. De medlemmar som arbetade i landstinget 2014 och bytte arbete under 2014 hade en genomsnittlig löneökning på 7,0 procent. De som inte bytte arbete under året hade en genomsnittlig löneökning på 3,0 procent. 11
Dagrammet nedan visar den individuella löneökningen för kommunal sektor fördelad på examensår i 5-års klasser och om man bytt jobb eller inte. Kommun och landsting är hopslaget då det inte går att särredovisa p.g.a. ett litet underlag. Bland de som är kvar på samma arbetsplats ser man att de med en nyare examen har något högre procentuell löneökning än de med en äldre examen. Trenden är inte lika tydlig bland dem som bytt jobb, detta beror troligen på att det är relativt få medlemmar i kommunal sektor som bytt jobb så underlaget per 5-års klass är litet och extremvärden påverkar starkt. 12
Saco Lönesök Saco har tillsammans med förbunden utvecklat Saco Lönesök, en webbapplikation kopplad till Sveriges största databas för akademikerlöner. Den bygger på löneuppgifter från över 300 000 akademiker. Löneuppgifterna kommer dels från förbundens löneenkäter och dels från den partsgemensamma lönestatistiken som bygger på uppgifter som samlats in via arbetsgivare inom offentlig sektor. Om lönejämförelser ska göras mot exempelvis privat och statlig sektor måste uppgifterna från löneenkäten användas för att få jämförbara mått. Om man vill ta fram lönestatistik för enbart landsting kan det vara bättre att använda den partsgemensamma statistiken eftersom den är heltäckande. I löneenkäten var svarsfrekvensen år 2014 65 procent vilket innebär att det inte finns löneuppgifter för alla medlemmar. I den partsgemensamma statistiken kan man även dela upp statistiken på arbetsområde AID som bättre beskriver de olika tjänster som finns inom landstingen än de arbetsområden som är gemensamma för hela Sveriges Ingenjörer. Statistiken kan för löneenkäten delas upp i olika arbetsmarknadssektorer, examensår, åldersgrupper, utbildningar, befattningar, arbetsområden, regioner mm. Den partsgemensamma statistiken kan inte delas upp per examensår men istället på t.ex. olika landsting och AID-koder. Statistiken presenteras sedan i form av tabeller och olika typer av diagram. Länken till Saco Lönesök hittar du på Sveriges Ingenjörers hemsida. Det är bara medlemmarna i Sveriges Ingenjörer som kan välja att enbart titta på statistiken för förbundet. Övriga förbund ser Sveriges Ingenjörers medlemmar i sammanställningen för samtliga Saco-förbund. På motsvarande sätt kan vi inte se medlemmar från andra Saco-förbund fördelat på förbund. Statistiken för den partsgemensamma statistiken i Saco Lönesök finns tillgänglig för åren 2007-2014. Statistik från löneenkäten finns tillgänglig för 2011-2014. På nästa sida följer ett exempel på hur det ser ut om man väljer statistik från arbetsgivaren (partsgemensam statistik) fördelad per landsting. Statistiken är enbart redovisad per landsting och säger ingenting om hur fördelningen på t.ex. befattning, kön eller ålder ser ut. Statistiken redovisas i en tabell och med ett boxplotdiagram om man inte själv valt ett annat presentationssätt. 13
Löner 2014 per Landsting Sektor Landsting Landsting Antal Medel 10:e Perc Undre Kvartil Median Övre Kvartil Blekinge 75 33 971 29 000 30 400 33 050 36 650 40 615 Dalarna 100 33 391 27 700 29 350 31 950 33 900 43 250 Gävleborg 42 32 015 25 500 27 550 32 650 34 900 39 200 Halland 63 36 618 29 550 32 100 34 300 37 250 42 000 Jämtland 30 34 459 26 518 31 450 33 213 37 330 40 195 Jönköping 70 37 341 31 050 31 800 34 675 39 600 48 050 Kalmar 20 34 868 29 118 31 590 33 598 35 916 41 850 Kronoberg 23 35 543 29 200 32 000 33 700 38 450 43 200 Norrbotten 94 34 123 27 150 29 550 32 750 37 350 43 470 Region Skåne 197 39 469 28 600 32 400 37 700 43 600 54 000 Stockholm 469 41 713 29 100 32 400 38 800 47 000 60 000 Sörmland 52 35 249 28 200 30 400 33 675 38 550 44 600 Uppsala 115 39 874 29 300 33 500 37 100 43 800 51 190 Värmland 48 38 289 27 700 30 750 35 650 42 670 50 200 Västerbotten 126 34 659 26 800 30 450 33 350 36 500 43 340 Västernorrland 51 34 006 27 100 28 650 30 665 36 400 41 000 Västmanland 40 38 051 30 850 33 025 36 950 41 950 48 000 Västra Götalandsreg 363 38 009 27 500 30 400 35 600 42 800 50 000 Örebro 95 35 393 26 800 29 473 32 365 37 260 43 150 Östergötland 88 38 001 28 100 31 625 36 250 44 300 50 000 Källa: Löner från arbetsgivare Landsting, medlemmar hos Sveriges Ingenjörer Saco LöneSök 90:e Perc 2 161 37 774 28 000 31 000 35 000 41 700 50 400 14
Statistiken är fördelad på exempelvis födelseår. För varje årskull redovisas antal samt statistikmåtten som beskrivs nedan. Medelvärdet är summan av de observerade värdena dividerad med antalet observationer. Exempelvis summan av alla löner i en årskull dividerat med antalet löneobservationer i samma årskull. Medianen delar materialet i två lika stora delar. När observationerna i ett material är ordnade i storleksordning är medianen mittobservationens variabelvärde. Om antalet observationer är jämnt blir medianen medelvärdet av de två mittvärdena. Medianlönen är den lön där 50 procent av lönerna är lägre och 50 procent av lönerna är högre. Kvartiler delar materialet i fyra lika stora delar och gränserna dem emellan kallas första, andra och tredje kvartil. Median och andra kvartil är samma sak. 1:a kvartilen (undre kvartil) är den lön där 25 procent av lönerna är lägre (eller lika med) och 75 procent av lönerna är högre. 3:e kvartilen (övre kvartil) är den lön där 75 procent av lönerna är lägre (eller lika med) och 25 procent av lönerna är högre. Percentiler delar materialet i hundra lika stora delar. 10:e percentil är den lön där 10 procent av lönerna är lägre (eller lika med) och 90 procent av lönerna är högre. 90:e percentil är den lön där 90 procent av lönerna är lägre (eller lika med) och 10 procent av lönerna är högre. Median och 50:e percentil är samma sak. Medel och median är exempel på så kallade genomsnittsmått eller lägesmått. Medelvärdet är mer känsligt för extremvärden och skeva fördelningar än medianen. Om det exempelvis finns en person med väldigt hög lön i en årskull med få svaranden så påverkas medelvärdet mycket men inte medianen. Kvartilerna och percentilerna är spridningsmått som används för att se lönespridningen inom gruppen. De statistiska måtten kan presenteras grafiskt i form av sk. löneboxar i ett diagram (boxplotdiagram). För att en lönebox ska visas i Saco Lönesök måste underlaget bestå av minst 20 värden. Kvartilmåtten markeras av boxens ytterväggar, således finns 50 % av lönerna i underlaget inne i boxen. 10:e respektive 90:e percentil markeras av löneboxens svansar vilket betyder att 80 % av lönerna i underlaget finns mellan löneboxens svansar. I löneboxen redovisas också medellönen, i det här fallet markerat med en ring. 15
Nedan är ett Boxplot-diagram som visar samma sak som den tidigare tabellen på ett annat sätt. Relativa lönelägen Relativt löneläge är ett mått som Sveriges Ingenjörer använder vid jämförelser av lönelägen mellan olika grupper. Det vanligaste är att det handlar om lönejämförelser mellan olika företag men det kan också vara till exempel myndigheter, kommuner, landsting, geografiska regioner eller avtalsområden. Relativt Iöneläge är ett alternativ till att jämföra medellöner och skillnaden är att måttet tar hänsyn till jämförelsegruppernas eventuella olikheter med avseende på ett antal olika karaktäristika som vi vet har betydelse för lönenivån. På detta sätt kan man rensa bort åtminstone en del av den löneskillnad som beror på att personerna i jämförelsegrupperna kan ha olika utbildning, olika examensår etc. Då vi beräknar det relativa löneläget för t.ex. ett företag utgår vi från de medlemmar som har besvarat löneenkäten. För att komma med i underlaget ska medlemmen även ha ett examensår och en arbetsgivare registrerad i medlemsregistret. Varje individ på företaget jämförs med en jämförelsegrupp, oftast privata sektorn totalt, som har samma examensår, utbildningsgrupp och befattningsgrupp. Utbildningsgrupperna är civilingenjörer, högskoleingenjörer, annan högskoleutbildning samt gymnasieingenjörer mfl. Befattningsgrupperna är fyra till antalet; chefer och företagsledare, projektledare, specialister samt annan befattning. Hänsyn tas också till om individen har rätt till övertidsersättning eller inte. Detta gör att exempelvis en projektledare som har rätt 16
till övertidsersättning jämförs mot andra projektledare i hela privata sektorn som har samma examensår, motsvarande utbildningsnivå och som har rätt till övertidsersättning. Om lönenivån på företaget är exakt densamma som inom jämförelsegruppen (med avseende på examensgrupp, examensår, befattningsgrupp och övertidsersättning eller ej), kommer det relativa löneläget att vara 100. Ett lägre relativt löneläge betyder att företaget har ett lägre löneläge än jämförelsegruppen, ett högre relativt löneläge betyder att företaget har ett högre löneläge än privat sektor. För att ta fram ett relativt löneläge krävs löneuppgifter från 30 eller fler svarande medlemmar. Nedan följer relativa lönelägen för de landsting där vi har tillräckligt underlag. Den första listan avser privata sektorn som jämförelsegrupp och den andra avser hela landstingssektorn. Listorna är sorterade i bokstavsordning utifrån landstingens namn. Landstingens inbördes placering på listan samt antalet individer i underlaget anges också. Relativa lönelägen landsting jämfört med privata sektorn RANK ARBETSPLATS RELATIVT LÖNELÄGE ANTAL 8 Jönköpings läns landsting 86.7 45 11 Landstinget Blekinge 83.6 36 13 Landstinget Dalarna 81.5 63 4 Landstinget Sörmland 88.9 31 1 Landstinget i Uppsala län 95.5 49 12 Landstinget i Östergötland 82.2 38 10 Norrbottens läns landsting 85.1 54 5 Region Halland 87.8 40 7 Skåne läns landsting 87.0 102 2 Stockholms läns landsting 95.3 193 6 Västerbottens läns landsting 87.6 79 3 Västra Götalands Läns Landsting 89.2 195 9 Örebro läns landsting 85.1 52 17
Relativa lönelägen landsting jämfört med landstingssektorn totalt RANK ARBETSPLATS RELATIVT LÖNELÄGE ANTAL 11 Jönköpings läns landsting 98.2 45 9 Landstinget Blekinge 98.3 36 12 Landstinget Dalarna 97.2 63 2 Landstinget Sörmland 103.0 31 1 Landstinget i Uppsala län 103.7 49 13 Landstinget i Östergötland 97.1 38 7 Norrbottens läns landsting 98.5 54 6 Region Halland 99.7 40 4 Skåne läns landsting 100.4 102 3 Stockholms läns landsting 102.6 193 8 Västerbottens läns landsting 98.4 79 5 Västra Götalands Läns Landsting 100.3 195 10 Örebro läns landsting 98.3 52 Hör gärna av er vid frågor eller beställningar av ytterligare statistik till Anna Ihrfors Wikström via e-post anna.ihrfors.wikstrom@sverigesingenjorer.se eller telefon 08-613 8074. 18