DIALEKTER OCH SMÅSTADSSPRÅK

Relevanta dokument
Finska som främmande språk II, GN, 30 hp

Situationen i Sverige

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I SVENSKA

Lektion 15. Adjektiv efter verb Nobel Uttal

Kjell Herberts Kristinestad den 20 maj 2011

Finala negerade partiklar i svenska distribution och etymologi

Finska som främmande språk I, GN, 30 hp

Nederländska I 30 högskolepoäng Termin 1 (15 högskolepoäng) Välkommen till Nederländska I, 30 högskolepoäng

Språksociologi Å ni ba : va fan dillar na om?

TENTAMEN: Svenskans struktur, 7,5 högskolepoäng inom Svenska språket/nordiska språk A och som enskild kurs

Att tala eller inte tala dialekt. Samtalsanalys av mötet mellan dialekttalare och ickedialekttalare

Nederländska I A 15 högskolepoäng. Välkommen till Nederländska I A, 15 högskolepoäng

Fakta om dialekter. Faktahäfte för dig i skolan

Hemtentamen HT13 Inlämning senast Lärare: Tora Hedin

Från enspråkighet till flerspråkighet. Kjell Herberts

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation

Tornedalsfinska - Meänkieli - Kan språkteknologiska verktyg för finska anpassas till meänkieli?

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation

Svensk- och tvåspråkiga kommuner. Bakgrundsinformation

Amanda: Jaha? Kan man ha svenska som modersmål i Finland? Det visste jag inte!

I. Elevantal enligt kommun, landskap och regionförvaltningsverkens. verksamhetsområden på Fastlandsfinland år

ANDREAS ISSA SVENSKA SPRÅKET

Blueprint Den här planeringen skapades med Blueprints gratisversion - vänligen uppgradera nu. Svenska, 9:1 - Kursöversikt, 2015/2016

INDELNING AV FINLANDSSVENSKA DIALEKTER MED SÄRSKILD HÄNSYN TILL ÅBOLAND

Några skillnader mellan svenska och engelska

LEARNING ACTIVITIES AND TEACHING METHODS RECOMMENDED OR REQUIRED READING

Grammatik skillnader mellan svenska och engelska

BETYGSKRITERIER OCH BETYGSÄTTNING

Apokope av slutvokal i åländska infinitiver

Några skillnader mellan svenska och engelska

Arbetsplan i Thailändska

Studiebrev 13. Háskóli Íslands Svenska lektoratet Höstterminen. Grammatik I (2,5 p) H [ects: 5] Lärare: Maria Riska mar@hi.is.

CSVE20 vt-18: Språkkunskap A 11SV20 vt-17: Språkkunskap A. Tillfälle 4) 11SV20 vt-17 (LASEAht16)

ENGELSKA ÅRSKURS 3 ÅRSKURS 4

Kommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs B

Svenska litteratursällskapets temahelhet: Snacka om tal!

Hammarbyskolan Reviderad februari 2009 Lokal kursplan i svenska/svenska som andra språk

Kongruensböjningen av adjektivet påverkas av substantivets genus och numerus.

Institutionen för lingvistik och filologi HT 2007

Kommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs C

BETYGSKRITERIER OCH BETYGSÄTTNING

Ungdomars dialekt i Mora

I dag. Småprat Uttal Bestämd och obestämd form Presentation av artiklar + diskussion Att beskriva. Miljöer, saker, människor

!!! Några verb är oregelbundna vara är var!!!

Hur påverkar Parkinsons sjukdom språket och kommunikation? Merle Horne Lingvistik (SOL-centrum) Lunds Universitet

Jakobstadsnejdens släkt- och bygdeforskares arkiv Sida 1/6 A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T

Regional variation i finska naturnamn

Kommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs D

Svenskan i tvärspråkligt perspektiv. Språktypologi. Solveig Malmsten

Svenskans struktur, 7,5 hp Tentamensexempel 1

MODERSMÅL FINSKA 1. Syfte

KUSTENS MAT Ett regionalt samarbetsprojekt mellan regionerna Österbotten, Åboland ( ), Åland och Nyland

Det sätt på vilket vuxna talar till barn. Även barn lär sig detta och talar så till yngre barn. - förlängning och betoning av semantiskt viktiga ord

Dagens Krombidialekt

Mål och syfte. Bedömning. Tal. Skrift

Ideologi, identitet, intervention

Dialektutjämning i Västsverige

Modersmålsundervisningen i rumänska. Arbetsplan. Rumänska modersmålsundervisnings mål är att ge eleven möjligheten att:

ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning

Har sammansättningar en grammatik?

ENGA01: Engelska grundkurs, 30 högskolepoäng Studiebeskrivning

Kommentarer till bedömningsmatris för Tala Kurs D

Betygskriterier. NS2019, Svenska II, 30 hp. Förväntade studieresultat För godkänt resultat på delkursen ska studenten kunna visa:

Nordiska språk, språkhistoria och minoritetsspråk

Uttalskorrigering med hjälp av Fonetisk text

MEÄNKIELI SVERIGES NATIONELLA MINORITETSSPRÅK OCH SVENSKT TECKENSPRÅK

Svenska med didaktisk inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, I

Facit för diagnostiska provet i grammatik

Mediafostran och användandet av nya kommunikativa redskap påbörjas redan på nybörjarstadiet.

Osynliga former i ordbildningen

Pilen 2:1-2:2 O / OO. Steg 2:1 Dator Laborativ övning Arbetsblad. Steg 2:2 Dator Laborativ övning Arbetsblad

GÖTEBORGS UNIVERSITETSBIBLIOTEK

Introduktion i lingvistik 6

Morfologi, språktyper och skriftsystem. Allmän Grammatik och Fonetik HT09 Dag 2

Dialekter och sociolekter

Ryska pronomen. Pronomen är en sluten ordklass som består av många undergrupper. Pronomina kan fungera självständigt eller förenat

En nylännings bekännelser

Persiska. Albin Finne. Mark Peldius D1418 Språkteknologi

Nya böcker hösten 2015

fonetik fonotax + prosodi

Två förvaltningsspråk. Nya forskningsrön, på Kommunmarknaden den 12 september 2012 PL Linnéa Henriksson, Åbo Akademi

Bedömningsgrunder för urvalsprovet i nordiska språk (svenska som modersmål) och nordisk litteratur 2019

Läroanstalter i hela landet och i Egentliga Finland

Ordförråd och Ordbildning

b) Ge minst ett exempel på en tonlös konsonant och dess tonande motsvarighet.

grammatik Ordklasser, nominalfraser, substantiv

ORDKLASSERNA I. Ett sätt att sortera våra ord

Vad händer med de svenska dialekterna? 19/ Margareta Svahn

SPARA DET FINLANDSSVENSKA TALET Slutrapport

ENGELSKA. Årskurs Mål att uppnå Eleven skall:

Antal filmklipp. Sfi - steg

Perception. Intonation och tonhöjd. Intrinsisk F0. Intonation och tonhöjd (ff) Akustiska och perceptoriska drag. Perception av prosodiska drag

Antal filmklipp. Sfi - steg

Krashens förslag på inlärningsordning av engelska morfem vid L2:

Guide till SWED 2030 HT 2009 Sidan 1 av 7

Omtentamen Svenska 1 för grundlärarprogrammet med inriktning mot årskurs jan 2012

Fonologi. Kommutationstest. Minimala par. Hur bestämmer man vilka fonem ett språk har?

13. Tema Fritid 4 10 SFI gruppens fritid Övning 3, Modul 5 Fritid hobby Fritid idrott och spel Nöje och umgänge

Instuderingsmaterial: Adjektiv, Substantiv och Verb

Huvudansökan, kandidatprogrammet i finskugriska och nordiska språk och litteraturer: nordiska språk (svenska som modersmål) och nordisk litteratur

Transkript:

Ann-Marie Ivars DIALEKTER OCH SMÅSTADSSPRÅK SVENSKAN I FINLAND - I DAG OCH I GÅR 1:1 Svenska litteratursällskapet i Finland Helsingfors 2015

INNEHÅLL Förord 11 1 Aspekter på dialekter och småstadsspråk 13 1.1 Dialekt och stadsmål 13 1.2 Insamling och forskning 17 1.3 Språklandskapet 21 1.3.1 Normnivåer på skalan dialekt-standardspråk 21 1.3.2 Namn på språkarter 23 1.4 Dialekternas ställning i samhället 26 1.4.1 Österbotten 27 1.4.2 Åland 30 1.4.3 Åboland 32 1.4.4 Nyland 33 1.5 Dialekter - mer än ett kommunikationsmedel 35 1.6 Om boken 39 1.6.1 Språkljud och ljudbeteckning 41 1.6.2 Viktiga termer 43 2 Vårt äldsta arv 48 2.1 Språkförändring och dialektindelning 50 2.2 Dialekterna och bebyggelsehistorien 53 2.2.1 De gamla diftongerna 57 2.2.2 Ordaccenterna 60 2.3 Viktiga dialektgränser i Norden 63 2.3.1 Konsonanter 63 2.3.2 Stavelselängd och ändelsevokaler 67 2.3.3 Syntax 70 2.4 Viktiga dialektgränser i Finland 70 2.4.1 Österbotten 71 2.4.2 Åland 72 2.4.3 Egentliga Finland - eller Finska skären 72 2.4.4 Nyland 73 2.5 Sammanfattning 74

3 Österbottensmålen 76 3.1 Gammalt möter nytt 78 3.2 Prosodiska egenskaper 82 3.2.1 Ordaccent 82 3.2.2 Kvantitet 84 3.3 Nordösterbottniska dialekter 85 Språkprov: En farfar som kunde spå framtiden 86, Rådarens mor 86, En stark karl 87 3.3.1 Karleby-Nedervetil 88 3.3.2 Ljudlära 91 3.3.3 Formlära 96 3.4 Mellanösterbottniska dialekter 103 Språkprov: Skolstuga 105, Bortsprungen ko 105, Hårt väder på säljaktsfärd 106 3.4.1 Ljudlära 107 3.4.2 Formlära 115 3.5 Sydösterbottniska dialekter 121 Språkprov: Lövjerskor 124, Det brann en eld 126 3.5.1 Ljudlära 127 3.5.2 Formlära 138 3.5.3 Tjock, Lappfjärd och Sideby 149 3.5.4 Sastmola och Vittisbofjärd 154 3.6 Ord och ordbildning 156 3.6.1 Ord 156 3.6.2 Ordbildning 159 3.7 Fraser och satser 160 3.7.1 Fraser 160 3.7.2 Satser 163 3.8 Framtidsutsikter 166 4 Ålandsmålen 170 4.1 Samåländska arkaismer och novationer 173 4.1.1 Arkaismer 173 4.1.2 Novationer 174 4.2 Prosodiska egenskaper 179 4.3 Väståländska dialekter 181 Språkprov: Tjänarinnor 181, Notfiske 182, Bot mot längtan 183 4.3.1 Ljudlära 183 4.3.2 Formlära 187 4.4 Öståländska dialekter 193 Språkprov: Sko häst 194, När korna varpå Immerholm 195

4.4.1 Ljudlära 195 4.4.2 Formlära 203 4.5 Ord och ordbildning 209 4.5.1 Ord 209 4.5.2 Ordbildning 212 4.6 Fraser och satser 213 4.6.1 Fraser 213 4.6.2 Satser 215 4.7 Framtidsutsikter 218 5 Åbolandsmålen 221 5.1 Samåboländska arkaismer och novationer 226 5.1.1 Arkaismer 226 5.1.2 Novationer 227 5.2 Prosodiska egenskaper 228 5.2.1 Ordaccent 228 5.2.2 Kvantitet 228 5.3 Väståboländska dialekter 230 Språkprov: Lövtäkt 231, Fiskelycka 232 5.3.2 Vokaler 5.3.2 Konsonanter 5.4 Öståboländska dialekter Språkprov: Vinternotfiske 242 5.4.1 Vokaler 5.4.2 Konsonanter 5.5 Sydåboländska dialekter Språkprov: Sommarsöndag 248 5.5.1 Kvantitet, betoning, vokaler och konsonanter 249 5.6 Formlära 250 5.6.1 Substantiv 251 5.6.2 Adjektiv 253 5.6.3 Pronomen 256 5.6.4 Verb 257 5.7 Ord och ordbildning 260 5.7.1 Ord 260 5.7.2 Ordbildning 263 5.8 Fraser och satser 264 232 239 5.8.1 Fraser 265 5.8.2 Satser 269 5.9 Framtidsutsikter 272 242 243 247 247

6 Nylandsmålen 275 6.1 Samnyländska arkaismer och novationer 277 6.1.1 Arkaismer 277 6.1.2 Novationer 279 6.2 Prosodiska egenskaper 280 6.2.1 Ordaccenter 280 6.2.2 Kvantitet 280 6.3 Västnyländska dialekter 281 Språkprov: Om koppargummor 282 6.3.1 Ljudlära 282 6.3.2 Formlära 292 6.4 Mellannyländska dialekter 298 Språkprov: Sjukdomsbot 300, Penninggömma 301 6.4.1 Ljudlära 302 6.4.2 Formlära 307 6.5 Östnyländska dialekter 315 Språkprov: Märkesdagar och väder 317 6.5.1 Ljudlära 318 6.5.2 Formlära 328 6.6 Ord och ordbildning 338 6.6.1 Ord 338 6.6.2 Ordbildning 340 6.7 Fraser och satser 341 6.7.1 Fraser 341 6.7.2 Satser 349 6.8 Framtidsutsikter 353 7 Småstadsspråk 357 7.1 Stadsmålsprojektet 357 7.1.1 Individuell och socialt betingad variation 360 7.1.2 Lokalspråk och standardspråk 363 7.2 Jakobstad 364 Språkprov: På sommarstället 365, Gamla träd 366 7.2.1 Jakobstadsspråket: uttal och böjning 367 7.2.2 Ordförråd 373 7.2.3 Fraser och satser 376 7.2.4 Framtidsutsikter 379 7.3 Kristinestad 381 7.3.1 Ett stadsmål växer fram 382 Språkprov: Femtiotalsmode 384, Marknadsresor 385

7.3.2 Kristinestadsspråket: uttal och böjning 385 7.3.3 Ordförråd 394 7.3.4 Fraser och satser 397 7.3.5 Framtidsutsikter 400 7.4Ekenäs 401 Språkprov: Höstmarknaden 402, Knacka sepel 403 7.4.1 Ekenässpråket: uttal och böjning 404 7.4.2 Ordförråd 410 7.4.3 Fraser och satser 415 7.4.4 Framtidsutsikter 418 7.5 Lovisa 419 Språkprov: Lovisavikens vatten 421, Skolminnen 422 7.5.1 Lovisaspråket: uttal och böjning 422 7.5.2 Ordförråd 427 7.5.3 Fraser och satser 431 7.5.4 Framtidsutsikter 435 8 Språkarter från medeltid till nutid 437 8.1 Språkarter i ett historiskt perspektiv 438 8.2 Dialekter 440 8.3 Stadsmål 441 8.4 Sociolekter 443 8.5 Regionala dialekter 444 8.6 Regionalt standardspråk 445 8.7 Nutida tendenser 445 Källor och litteratur 450