Här följer de mål och visioner som påverkar näringslivsstrategin.



Relevanta dokument
Näringslivsstrategi Strömstads kommun

Näringslivsstrategi för Strängnäs kommun

Näringslivsstrategi Det ska vara roligt och lönsamt att driva företag i Laholm.

Näringslivsstrategi Näringslivsstrategi Kommunfullmäktige /Paragraf Dnr KA 2016/281 Sid 1/7

Nä ringslivssträtegi fö r Sötenä s kömmun

Näringslivspolicy för Lidingö stad

Habo kommun - Den hållbara kommunen med ett välmående näringsliv

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Företagsklimat. Svenskt näringslivs ranking (enkät 2017) & SKL:s Insikt 2016

olo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning

Verksamhetsplan. Kommunstyrelse 2018

NÄRINGSLIVSSTRATEGI STRÖMSUNDS KOMMUN

Sundbybergs stads näringslivspolicy 1

Näringslivsplan för Trosa kommun

1(8) Tillväxtstrategi

Näringslivsstrategi Strängnäs kommun

Näringslivsstrategi. för Staffanstorps kommun. Antagen av Kommunstyrelsen , Dnr 2016-KS-249

Österåkers kommuns styrdokument

Näringslivsplan

Långsiktighet och målmedvetenhet. Boråspusslet

Näringslivspolitiskt program

Näringslivsstrategi för Nyköpings kommun

Övergripande mål för Olofströms kommun. t är

Företagens syn på kommunal service Sammanfattning

Sveriges bästa företagsklimat 2025

Kommunens ambition är att inom mandatperioden: Ligga topp 5 i Svenskt Näringslivs ranking av kommunernas företagsklimat.

Förklaringsdokument till näringslivsstrategi för Lerums kommun

Tillväxt och hållbar utveckling i Örebro län

Reviderad Näringslivsprogram i Sala

Handlingsplan Förbättrad service till näringslivet i Bengtsfors kommun

Insikt för en bättre samverkan med näringslivet. Fredrik Berglund Avdelningen för Tillväxt och Samhällsbyggande

Handelsstrategins utgångspunkt utifrån redan antagna mål och strategier:

Näringslivsprogram Karlshamns kommun

VÄXTKRAFT EMMABODA. Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda. KF 15 december. Fotograf Anette Odelberg

Kraftsamling 2.0. Modell för Kraftsamling 2.0. Mobiliserade resurser Samordnade initiativ Skapar framtidstro. Kommun. Sweet spot

NÄRINGSLIVSPOLICY FASTSTÄLLD AV KOMMUNFULLMÄKTIGE Näringslivspolicy. för Vallentuna kommun

Uppdragsplan för näringslivskontoret

I Mellerud finns cirka invånare och 800 företag. Näringslivsplanen är framtagen för att bidra till ett bra företagsklimat i kommunen.

Näringslivsstrategi 2015

Näringslivsplan för Trosa kommun

Näringslivets förutsättningar i den regionala kärnan Täby-Arnige samt visionen för Stockholm Nordost. Presentation Maria Lindqvist

Näringslivsstrategi för Mora

Vision och strategisk plan TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort.

Strategisk plan

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat

Näringslivsstrategi i Nyköping Framtagen av näringslivet i samverkan med Nyköpings kommun

TVG Handlingsplan 2015

Krokoms kommuns styrdokument

STRATEGISK PLAN. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den XXX

Antagen av KF , 145. Vision 2030

Verksamhetsplan 2012

Näringslivsprogram för Eda kommun Antaget av kommunstyrelsen 2010-

Aktivitetslista för utveckling av näringslivsklimatet

5000 registrerade företag 60 procent är enmansföretag 85 procent har färre än 10 anställda Cirka arbetstillfällen

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

Handlingsplan för. Skara kommuns landsbygdsstrategi

Plan för näringsliv och arbete

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Utvecklingsstrategi Vision 2025

FÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN

Verksamhetsplan

Kommunens service, rankning bland 290 kommuner år 2009 till 2016

Näringslivsutveckling I Västerviks kommun. Hearing på kommunfullmäktige 24 februari 2014

Dnr 03/18 HANDLINGSPLAN. Antagen av kommunfullmäktige , 50

Gemensamma planeringsförutsättningar Gällivare en arktisk småstad i världsklass. 3. Undersökningar och resultat

Företagsklimatet i Västerviks kommun 2017

En stad medarbetare. En vision.

Socialdemokraterna i Mora

Dialogmöten Näringslivsstrategi

Näringslivsprogram 2016

NÄRINGSLIVETS UTVECKLING I EMMABODA KOMMUN 2014 Statistik och fakta

Vi hjälper näringslivet i Östra Göinge att växa

NÄRINGSLIVETS UTVECKLING I EMMABODA KOMMUN 2013 Statistik och fakta

Företagsklimatet i Hultsfreds kommun 2017

Analys näringslivsklimat

Vision Vision. Diarienummer: KS 2012/817 Dokumentansvarig: Håkan Hambeson Beredande politiskt organ: Demokratiberedningen

Näringslivsstrategi. Antagen av kommunfullmäktige

vision med gemensamma krafter Tillväxt ett friskhetstecken!

Företagsklimatet i Kalmar kommun 2017

Agendan för tillväxt. Näringslivspolicy för Trelleborgs kommun Policy 1 (5) KS 2017/150

TVG Handlingsplan 2015

Jan Torége presenterar Räkna, räkna ranka och Sveriges kommuner och landstings arbete med frågor kring att mäta lokalt företagsklimat.

KVALITETSREDOVISNING Mark och Plan 2011

Internationell strategi. Ett gemensamt styrdokument för Linköpings och Norrköpings kommuner

Näringslivsstrategi Renée Mohlkert Näringslivs- och marknadsdirektör

Kommunens kvalitet i korthet - resultat 2010

Näringslivsprogram 2018

CSR-strategi. Koncernen Stockholm Business Region

Yttrande över remiss av motion (2016:75) om en hearing för ett bättre företagsklimat i Stockholm

Servicemätning av Region Gotlands myndighetsutövande gentemot företag

Ärende 12. Näringslivsstrategi för Karlskoga kommun

Besöksnäringsstrategi

Kvalitet i korthet. Alvesta - Markaryd - Tingsryd - Uppvidinge - Växjö - Älmhult. I samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Version Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation

Lokalt företagsklimat Ranking 2017 Skövde kommun

Verksamhetsberättelse 2017 VO 16 - Näringsliv. Utgåva: Verksamhetsberättelse 2017 Rapportperiod: Organisation: Vo 16 - Näringsliv

Näringslivspolicy för Trelleborgs kommun - Yttrande Ärende 23 KS 2017/47

Handlingsplan näringslivsfunktionen 2019

Transkript:

Näringslivsstrategin beskriver på ett övergripande sätt arbetsinriktning för att förverkliga hur kommunen ska arbeta långsiktigt för att nå kommunfullmäktiges vision och mål. Näringslivsstrategin ska ange handlingsinriktning utifrån den av fullmäktige antagna Näringslivspolicyn. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för näringslivsarbetet. Näringslivschefen svarar för det strategiska och operativa näringslivsarbetet i kommunen Näringslivschefen är underställd kommundirektören med kommunstyrelsen som nämnd. Enheten har till uppgift att serva, utveckla och följa upp de övriga förvaltningarnas operativa näringslivsarbete. Utdrag ur Reglemente för Kommunstyrelsen i Nybro: Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan. Den ska vara informerad om och ha ansvar för hela kommunens utveckling. I kommunstyrelsens ledningsfunktion ligger att leda och samordna, bland annat: - kommunens insatser för sysselsättningen och näringslivet, Kommunstyrelsen ansvarar för utvecklingsfrågor med särskild tonvikt på åtgärder som rör: - Näringslivet, högskolan och universitet. Vi gräver där vi står! Nybros näringsliv har starka traditioner inom handel och tillverkningsindustri och har i dag ca 1800 företag allt från mindre entreprenörer till större internationella aktörer. Näringslivet i Nybro kommun har goda utvecklingsmöjligheter med rätt insatser. Man har en levande tillverkningsindustri i kommunen och flertalet av tillverkningsföretagen är små eller medelstora, främst verksamma inom design-, trä-, metalloch pappersindustrin. Flera av dem världsledande inom sina respektive branscher. Kommunen har dessutom utvecklats till ett nav inom transport- och logistiksektorn i regionen med flera starka och drivande företag. Totalt 1824 företag (varav 532 aktiebolag och 1070 enskilda företag) och 2015 arbetsställen i kommunen Startas 100 nya företag i genomsnitt per år i kommunen 71 företag har fler än 20 anställda 1396 företag är enmansföretag Kommunen har en större andel tillverkningsindustrier än riket i snitt, men en lägre andel tjänsteföretag. Skog, jord och energi är de absolut största branscherna i regionen och i kommunen. Nybro kommun arbetar aktivt med att utveckla sitt näringslivsarbete. Att öka tillväxten i kommunen kan dock bara ske genom samarbete och tillsammans med både medborgarna och företagare. Tillsammans kan vi stärka bilden av Nybro som en bra plats att både leva och verka på. Utgångspunkten är att vi gräver där vi står. Genom att utveckla det vi har och bli lite bättre inom det vi gör, skapar vi förutsättningar för tillväxt.

Nybro kommuns näringslivsstrategi syftar till att förbättra företagsklimatet och att stärka kontakten med näringslivet, vilket ska stimulera tillväxt för befintliga företag och ge möjligheter till nya företag, samt att underlätta och stödja utvecklingen mot ett mer hållbart och konkurrenskraftigt näringsliv i Nybro kommun. Här följer de mål och visioner som påverkar näringslivsstrategin. Vision 2030 Vision 2030 med siktet på 25 000 invånare fastslogs år 2011 av kommunfullmäktige. Nybro kommun har 25 000 invånare och är centrum i Glasriket mellan Kalmar och Växjö. Hela Nybro kommun kännetecknas av hållbarhet i alla avseenden ekologiskt, ekonomiskt, kulturellt och socialt. Kommunfullmäktiges mål Nybro Kommun har följande fem mål som är beslutade av kommunfullmäktige och som är kopplade till visionen; 1. Kärnverksamhet All vård, skola och omsorg ska vara god och kvalitetssäkrad 2. Demokrati Medborgarna ska uppleva att de har goda möjligheter att påverka kommunens utveckling 3. Näringslivsutveckling Företagarna ska uppleva att Nybro är en attraktiv kommun att verka i 4. Kommun att bo och leva i Medborgarna ska uppleva att Nybro kommun är en attraktiv plats att arbeta, leva och bo i. 5. Ekonomi Nybro kommun skall ha en god ekonomisk styrning Mål från översiktsplan, fördjupad översiktsplan och Näringslivspolicy Målen är beslutade av kommunfullmäktige. Översiktsplanen Ett expansivt näringsliv med starka varumärken En väl fungerande handel med hög servicenivå Ett av Europas starkaste regioner inom besöksnäringen Goda kommunikationer En levande landsbygd- rik på hästar Fördjupad översiktsplan Nybro stad- centrum för transportnäringen i regionen En attraktiv och levande stad

Mål Näringslivspolicy Att kommunens företagsklimat utvecklas och blir bättre Att fler arbetstillfällen skapas Att vidareutveckla ett stabilt och differentierat näringsliv Att lyfta fram vissa branschområden som bedöms ha speciella goda förutsättningar Att underlätta samarbetet mellan kommun och näringslivet för en samsyn om näringslivets betydelse och kommunens roll. Att stärka profilen av Nybro som en attraktiv etableringskommun för såväl människor som företag. Att tydliggöra kommunens viljeinriktning och engagemang inom näringslivsområdet så att näringslivs-och sysselsättningsfrågorna får en framskjuten plats i kommunens verksamhet och utveckling. Näringslivsutveckling Företagarna ska uppleva att Nybro är en attraktiv kommun att verka i Det grundläggande för näringslivsarbetet i Nybro kommun är att kommunens egen serviceorganisation ska fungera på ett bra sätt och leverera tillgänglig och väl fungerande service inom kommunens ansvarsområden till företagen. Kommunens näringslivsarbete ska ske i dialog och samarbete med det lokala näringslivet samt kommunala och regionala aktörer vilka driver aktiviteter som främjar och stimulerar företagande. Med övrigt näringslivsarbete avses alla de kontakter som kommunen har med företagare och andra aktörer i övergripande frågor. När kommun och näringsliv samverkar på ett bra sätt leder det till näringslivsutveckling. Genom att: Erbjuda god tillgänglighet och kvalitativ och rättssäker service Utveckla och förbättra kommunikationen med näringslivet och vår omvärld Lotsa och visa på möjligheter för företagen att utveckla sin verksamhet Stimulera nyföretagande och entreprenörskap Verka för god tillgång till bredband i hela kommunen Hjälpa till att finna passande lokalitet och/eller lämplig planlagd mark till intresserade företag God planeringsberedskap Verka för att näringslivet tar del av Linnéuniversitetets kompetens och möjligheten att rekrytera studenter för att utveckla sina företag vidare. Kommunens fysiska planering med beaktande av kommunens natur- och miljövärden är en viktig del i näringslivsutvecklingen Se till näringslivet i hela kommunen med dess olika förutsättningar Fortlöpande utvärdera näringslivsarbetet

Näringslivstrategin pekar ut fyra områden för att utveckla företagsklimatet: Kommunikation, dialog och service Ge företagen bättre förutsättningar för tillväxt Samverkan mellan skola, näringsliv och andra aktörer Infrastruktur 1. Kommunikation, dialog och service God tillgänglighet och kvalitativ service - Vi som kommun ska erbjuda en god service, vilket innebär god tillgänglighet samt snabb, kvalitativ och rättssäker service. Vi ska lotsa företagen inom kommunen och arbeta för En väg in. Detta för att göra det enklare att snabbt hitta rätt bland lagar och regler och snabbt få en överblick över de kontakter och tillstånd som kan behövas för verksamheten. Personliga möten - Personliga möten i form av företagsbesök och nätverksträffar för att hålla en bra dialog mellan företag och kommunen. Det är av stor vikt att kommunledningen är delaktig i detta arbete. Vi ska även medverka vid olika aktiviteter som främjar och lyfter näringslivet. Nätverksmöten - Nätverksmöten är tillfällen för att bland annat ömsesidigt utbyta erfarenheter men också för att informera om beslut, planer och lagstiftningar som berör företagen. Detta blir ett led i arbetet för att också internt förbättra service och rättssäkerhet. Uppföljning - Vi ska också göra en uppföljning av myndighetsärenden och övriga aktiviteter som genomförs. Företagen ska få möjlighet att i stort sett direkt utvärdera kontakten med kommunen på ett anonymt sätt. 2. Ge företagen bättre förutsättningar för tillväxt Affärs- och kompetensutveckling visa på de möjligheter som finns till affärs- och kompetensutveckling för att företagen bland annat ska kunna öka förädlingsvärde på sina produkter och höja sin effektivitet, vilket i sin tur leder till ökad konkurrenskraft och ökad uthållighet över tid. Profilera kommunen som en logistik- och designnod Nybro kommun har en stark tradition inom metall-, trä- papper- designindustrin och inom transport- och logistiksektorn. Kommunen har blivit ett nav i regionen med flera starka företag med framtidsvisioner. Detta är något som övriga näringslivet kan dra nytta av. Näringslivet och kommunen kan tillsammans nyttja och utveckla detta genom att kommunicera detta och erbjuda tjänster, kompetens, exploateringsyta och nätverk. Strategier och program för handel, turism och stadsmiljö Från medborgarnas perspektiv är besöksnäringen och handeln viktig för att förbättra utbudet av lokal service samt skapa en attraktivare boendemiljö. Detta skulle även ge kommunen ett högre attraktionsvärde och på sikt stärka Nybro som varumärke. Offentlig upphandling - Vi ska informera och utbilda om offentlig upphandling både internt och externt, så vi kan följa de lagar och regler som finns men också se möjligheterna. Vi ska

vara konkreta, informativa och tydliga i vår upphandling. Kommunen har i dag en antagen inköps- och upphandlingspolicy som vi följer. 3. Utveckla samverkan mellan skola och näringsliv Samverka med näringslivet - Kommunen ska samverka med näringslivet för att öka tillgången på rätt kompetens till näringslivet i regionen och därmed aktivt bidra till att människor snabbare kan etablera sig på arbetsmarknaden. Stimulera nyföretagande och entreprenörskap - Vi ska också tillsammans med näringslivet arbeta för att stimulera nyföretagande och entreprenörskap. Framtidens entreprenörer finns bland de unga i dagens skolor och det behövs många nya företagare och företagsamma medarbetare för att säkra framtida tillväxt i kommunen. En viktig del i detta arbete är att öka samverkan mellan skola och näringsliv. Universitetet Nybro kommun ska verka för att näringslivet tar del av Linnéuniversitetets kompetens och möjligheten att rekrytera studenter från nära håll för att utveckla sina företag. 4. Infrastruktur Kommunen arbetar med att utveckla den fysiska infrastrukturplaneringen i samarbete med regionala och nationella aktörer. I vår planering ska vi ta hänsyn till att hela kommunen, med dess olikheter. Utveckling av vägnät Innebär bl.a. strategiska påfarter och avfarter från huvudvägarna, främst riksväg 25. Ett exempel är nya avfarter till industriområdet Smedstorp. Utveckla den nya kombiterminalen - Nybro kommun har valt att investera och bygga en elektrifierad kombiterminal för att förstärka transportkedjan och öka konkurrenskraften ytterligare inom transportnäringen. Målet är att bli ett logistiskt nav i regionen och att hitta rätt aktör som driver kombiterminalen. Fortsätta utveckla pendlingstrafiken - Vi driver och investerar för att få en ännu bättre pendlingstrafik med tåg bland annat genom att investera i plattformen i Örsjö och öka pendlingsmöjligheterna. Detta leder till en rörlig och större arbetsmarknadsregion. Kalmar, Växjö och Karlskrona finns nu inom pendlingsavstånd. Bredband för alla - Gällande den digitala infrastrukturen har Regionförbundet i Kalmar län ett uttalat mål; bredband till alla En kommunal strategi för den digitala infrastrukturen har antagits av kommunfullmäktige och lämnats över till Nybro Elnät AB med ägardirektiv att genomföra bredbandskanalisation vid alla grävningsområden. Målet är bland annat att näringslivet i hela kommunen ska ha tillgång till bredband. På landsbygden har samhällsföreningarna en viktig del i detta arbete och vår uppgift är att vi stöttar med vår kunskap och vårt nätverk.

Vi mäter vår effektivitet och kvalitet med mål och resultatstyrning. Vi ska använda informationen för förbättringar och utveckling. Vad tycker man om servicen Syftet med att mäta är att få kunskap om attityder hos företagen som är etablerade i kommunen och om hur de upplever den kommunala servicen. God service innebär för kommunen att ha en god tillgänglighet samt snabb, kvalitativ och rättssäker service. Hur väl vi når detta mäter vi genom dessa två nedanstående metoder: NKI -undersökningen mäter den sammanfattade kvaliteten i den service som kommuner ger företag i fem olika tillståndsärenden. De ärenden som mäts är utskänkningstillstånd, markupplåtelse, bygglov, miljö- och hälsoskyddstillsyn samt brandtillsyn. Vidare mäts företagarnas syn på olika delar av de kommunala förvaltningarnas service. De kvalitetsfaktorer som utvärderats i undersökningen är Information, Tillgänglighet, Bemötande, Kompetens, Rättssäkerhet och Effektivitet. För varje ärendetyp och kommun sammanfattas företagens omdömen i ett Nöjd-Kund- Index (NKI). NKI och faktorernas betygsindex kan variera mellan 0 och 100. Resultaten hämtas från SKL:s undersökning, Insikten, som genomförts av SCB och genomförs vartannat år. Målet är ett sammanlagt Nöjd-Kund-Index för alla undersökta delar och vi har satt målet index 67. Vi gör också en egen mätning som sker löpande. Vi varje tillfälle som vi gör företagsbesök så lämnar vi möjlighet till företagen att utvärdera besöket anonymt. Vi har ett högt betyg på utvärdering, 3,7 av 4 möjliga, men vi har satt som mål att bibehålla nivån men att höja svarsfrekvensen till 60 %. Nya företag Syftet med att använda dessa mått och mätmetoder är att ge en ytterligare dimension och kunskap om företagsklimatet i kommunen. Nya företag/1000 invånare, d.v.s. hur många nya företag har startats per 1 000 invånare i kommunen. Målet är 5. Källan är Nyföretagarcentrums Företagsbarometer. Nyföretagarcentrum hämtar uppgifter om antal nyregistrerade företag från Bolagsverket och denna mätning ingår i SKL:s KKIK mått d.v.s. vi kan jämföra oss med övriga kommuner. Vi tittar också på antalet nya företag i kommunen i form av nystartade företag och etablering av nya företag, målet är 142 nya företag/år. Företagsrankingen Syftet med måttet är att ge kunskap om företagsklimatet i kommunen. Svenskt Näringsliv gör en årlig mätning som sker i två delar, en enkätdel som tar upp företagens uppfattning om klimatet och en statistikdel som sedan sammanvägs till en rankinglista (1-290 kommuner). Målet är att vi ska vara på den övre halvan av rankingen. Handelsindex Försäljningsindex, faktisk omsättning dividerat med försäljningsunderlag och det är det totala indexet för detaljhandeln, d.v.s. sällanköpshandeln och dagligvaror. Målet är satt till index 78. Mätningen görs av HUI och presenteras i september varje år.

Sysselsättningsstatistik Syftet är att ge en omvärldskunskap och en bild av kommunen. Sysselsättningsstatistiken hämtas från AF:s månadsrapport. Målet är att vi ska hålla minst riksgenomsnittet och vi följer och redovisar här ungdomar och vuxna som är öppet arbetslösa. Sysselsättning öppet arbetslösa 4 %.