Tertialbokslut Januari april 2014

Tertialbokslut Januari april 2014 FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDS- NÄMNDEN Hälso- och sjukvårdsförvaltningen 08-123 132 00 Datum: 2014-06-02 Diarienummer: 1406-0721

1406-0721 Inledning Hälso- och sjukvårdsnämndens budget för 2014 omsluter drygt 50 miljarder kronor. Hälso- och sjukvårdsnämnden fattade den 8 oktober 2013 beslut om budget för 2014. Under 2014 kommer tre mer omfattande bokslut avseende hälso- och sjukvården i Stockholms län att läggas fram för beslut till Hälso- och sjukvårdsnämnden. Perioden januari april 2014 avrapporteras i detta tertialbokslut. Perioden januari augusti 2014 återrapporteras i delårsbokslutet som läggs fram för godkännande i Hälso- och sjukvårdsnämnden den 30 september 2014. Årsredovisningen planeras att tas upp för beslut i februari månad 2015. Tonvikten i tertialbokslutet ligger på återrapportering av ekonomiskt utfall, utfall av vårdprestationer samt väntetidsstatistik för rapporteringsperioden i de hälso- och sjukvårdsverksamheter som genom avtal med Hälso- och sjukvårdsnämnden förser Stockholms län invånare med hälso- och sjukvård. En kortfattad återrapportering av annan pågående verksamhetsutveckling och framskridandet av arbetet med Framtidsplanen görs också i tertialbokslutet, men det är framförallt i delårsbokslut och årsredovisning som denna uppföljning görs. Till tertialbokslutet biläggs även Kvalitets- och patientsäkerhetsredovisning avseende 2013 års verksamhet för Stockholms läns landsting. 1

1406-0721 Innehållsförteckning 1 Mål och uppdrag...5 1.1 Mål för Stockholms läns landsting... 5 1.2 Övergripande och nedbrutna mål för hälso- och sjukvården... 6 1.2.1 Vård i rätt tid... 6 1.2.2 Säker vård... 7 1.2.3 Hög effektivitet... 9 1.2.4 Högt förtroende för vården... 11 1.3 Övriga mål som berör Hälso- och sjukvårdsnämnden... 11 1.3.1 Ekonomi i balans... 11 1.3.2 Hållbar tillväxt... 11 1.3.3 Attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare... 11 2 Befolkningsutveckling... 12 3 Framtidsplan för hälso- och sjukvården... 13 4 Styrning och utveckling av hälso- och sjukvården... 15 5 Verksamhetens ekonomi... 27 5.1 Verksamheten totalt... 27 5.2 Somatisk specialistvård... 33 5.3 Primärvård... 56 5.4 Psykiatri... 65 5.5 Äldresjukvård... 69 5.6 Övrig sjukvård och övrig verksamhet... 73 5.7 Läkemedel... 80 5.8 Risker... 81 5.9 Åtgärder... 82 Bilageförteckning Bilaga 1 Patientsäkerhetssatsningen 2014 Bilaga 2 Rapport om tillgänglighet januari till april 2014 Bilaga 3 Kvalitets- och patientsäkerhetsredovisning avseende 2013 års verksamhet Bilaga 4 Till landstingsstyrelsens förvaltning inrapporterat underlag för utarbetande av koncernbokslut - Förvaltningsberättelse enligt mall 2

1406-0721 Sammanfattning Periodens ackumulerade resultat till och med april 2014 visar ett underskott med 179 miljoner kronor. Det är i samma nivå som motsvarande period 2013 då resultatet efter de första fyra månaderna visade ett underskott med 168 miljoner kronor och följer den förväntade säsongvariationen väl. Prognosen för 2014, baserad på utfallet de första fyra månaderna av året, visar på ett resultat i nivå med budget, att jämföra med helårsresultatet för 2013 som var ett överskott om 99 miljoner kronor. Helårsprognosen för 2014 är sammantaget i nivå med budget. De avvikelser från budget som prognostiseras är För somatisk specialistsjukvård beräknas underskott med 148 miljoner kronor, främst för avtalen med sjukhusen, 98 miljoner kronor och vårdval 49 miljoner kronor. Inom äldresjukvård (vilket innebär geriatrisk vård, avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) och specialiserad palliativ slutenvård) prognostiseras underskott för ASiH med 50 miljoner kronor medan den de geriatriska klinikerna redovisar överskott i prognosen med 50 miljoner bland annat på grund av calici-infektioner och att kommunerna inte tar hem färdigbehandlade patienter. För psykiatrin prognostiseras underskott med 35 miljoner på grund av ökade vårdvolymer och effekter av den nya ersättningsmodellen. För läkemedel (det är främst läkemedel på recept som ligger inom HSNs budget) beräknas ett överskott med 100 miljoner För övriga verksamheter beräknas sammantaget ett överskott med 83 mkr. Den största delen avser reserverade medel för Framtidens hälsooch sjukvård (FHS) som balanserar ökade kostnader i andra delar. Risker för kostnadsökningar utöver de nu prognostiserade finns särskilt inom somatisk specialistvård och primärvård. Risken inom somatisk specialistvård är hänförligt till sjukhusavtalen, som tecknats på en högre nivå än vad som förutsattes då budgeten lades. När det gäller primärvård finns risker främst relaterade till vårdval primärvårdsrehabilitering som har en fortsatt högre volymutveckling än budgeterat. Om vårdvolymerna vid sjukhusen, särskilt Karolinska universitetssjukhuset, fortsätter att understiga avtalade volymer minskar den ekonomiska risken för HSN i motsvarande grad. Budget för 2014 medger en nettokostnadsökningstakt med 3,9 procent. För perioden januari-april har nettokostnaderna ökat med 3,8 procent mellan 2013 och 2014. För perioden maj 2013 till april 2014 har nettokostnaderna ökat med 3,6 procent. Jämfört med 2013 har det totala antalet läkarbesök i öppenvården per den 30 april 2014 ökat med 0,4 procent. Prognosen per den 31 december 3

1406-0721 2014 innebär en ökning mot 2013 med 2,2 procent vilket är 1,3 procent lägre än budget för 2014. Antalet vårdtillfällen inom sluten vård har minskat med 0,5 procent jämfört med motsvarande period 2013. Prognosen per den 31 december 2014 innebär en ökning mot 2014 med 0,6 procent vilket är 1,4 procent lägre än budget för 2014. I mars månad startade BB Sophia sin verksamhet inom vårdval förlossning. Under våren har avtalen inom vårdval ortopedi och handkirurgi, vårdval neurologi och vårdval barn- och ungdomsmedicinska mottagningar trätt i kraft. Tilläggsuppdrag för husläkarmottagningar och barn- och ungdomsmedicinska mottningar avseende barn och ungdomar med psykisk ohälsa har hittills tecknats av totalt elva verksamheter. Under de första fyra månaderna har Stockholms läns landsting varje månad uppfyllt kraven för att erhålla prestationsersättning ur kömiljarden för mottagningsbesök. Under april uppfylldes även resultatkraven för behandling Som bilaga till tertialbokslutet finns Kvalitets- och patientsäkerhetsredovisning avseende 2013 års verksamhet för Stockholms läns landsting. Materialet fanns inte tillgängligt för redovisning vid årsbokslutet för 2013 utan redovisas därför i tertialbokslutet. Dessutom redovisas vilka krav som ställs inom Patientsäkerhetssatsningen under 2014 samt utvecklingen av tillgängligheten under årets första fyra månader i särskilda bilagor till bokslutet. Till bokslutet fogas också det underlag som tillställts Landstingsstyrelsens förvaltning som underlag för upprättande av koncernbokslut för första tertialet 2014. 4

1406-0721 1 Mål och uppdrag 1.1 Mål för Stockholms läns landsting Landstingets verksamhet bestäms utifrån demokratiska beslut om vilka behov och mål som ska prioriteras för att länets invånare ska ha en så attraktiv region som möjligt att leva i. Landstingsfullmäktige fattar beslut av övergripande och principiell karaktär för mål, inriktning, omfattning och kvalitet för landstingets olika verksamheter. Landstingets målbild (nedan) utgår från landstingets långsiktiga strategidokument Framtidsplan för hälso- och sjukvården, Regionalt trafikförsörjningsprogram för Stockholms län och Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2010, samt andra strategier med av fullmäktige antagna mål som till exempel Miljöutmaning 2016. Stockholms läns landstings mål, beslutade av Landstingsfullmäktige i juni 2013 I figuren ovan ses de övergripande målen i de mörkblå rutorna. Till varje övergripande mål hör ett eller flera nedbrutna mål, i figuren illustrerade som ljusblå rutor. Varje nedbrutet mål följs sedan upp med hjälp av mätbara indikatorer. Med hjälp av nedbrutna mål och indikatorer ökar förutsättningarna för en effektiv målstyrning genom att verksamheternas måluppfyllelse kan följas upp. Målen syftar till att skapa förutsättningar för ett landsting som väl svarar mot invånarnas krav på god service och ett attraktivt län. 5

1406-0721 Vissa av målen är generella för samtliga verksamheter i Stockholms läns landsting. Det gäller till exempel målet om en ekonomi i balans. Andra mål är specifika för olika verksamhetsområden. I avsnitt 1.2 redogörs för de mål och indikatorer som särskilt berör hälso- och sjukvården. I avsnitt 1.3 redogörs för de mål av generell karaktär som berör Hälso- och sjukvårdsnämnden och som följs upp första tertialet 2014. 1.2 Övergripande och nedbrutna mål för hälso- och sjukvården Landstingsfullmäktige har formulerat det övergripande målet för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting som: Förbättrad tillgänglighet och kvalitet inom hälso- och sjukvården Det övergripande målet har brutits ned till fyra delmål, som vart och ett följs upp genom mätbara indikatorer. Nedan redovisas vart och ett av de nedbrutna målen samt de indikatorer som är kopplade till målet. För varje indikator anges tidpunkt för senaste mätning. Mål för 2014 är en ökning eller minskning av det prognosticerade helårsvärdet för 2013 för indikatorn som gjordes i samband med att beslut om Slutlig budget 2014 fattades i september 2013. 1.2.1 Vård i rätt tid Tillgängligheten till hälso- och sjukvård i Stockholms län är viktig för att invånarna ska få rätt vård vid rätt tillfälle. Tillgänglighet omfattar många aspekter, som till exempel korta väntetider till hälso- och sjukvård, hög telefontillgänglighet, enkla kontaktvägar och information anpassad till vars och ens förutsättningar och behov. De indikatorer som används för att styra mot målet Vård i rätt tid fokuserar på aspekten korta väntetider till hälso- och sjukvården. Enligt Stockholms läns landstings vårdgaranti ska en patient som söker hjälp få kontakt med sin vårdcentral samma dag, tid hos husläkaren inom fem dagar, tid hos specialistläkare inom 30 dagar efter att remiss skickats samt tid för behandling av specialist senast 90 dagar efter beslut. Väntetiderna mäts med olika periodicitet. Under mars månad mättes tillgängligheten till besök hos husläkare 1. Resultatet är stabilt jämfört med föregående mätning. Under perioden januari till april 2014 har en förbättring skett när det gäller tillgänglighet till första besök i specialistvården. Även en mindre förbättring kan ses när det gäller tillgänglighet till behandling. 1 Mäts två gånger per år, vår och höst 6

1406-0721 Mål Indikator Utfall 1404 Utfall 1304 Mål 2014 Prognos 2014 Bokslut 2013 Andel patienter som får vård inom 5 dagar hos 88% 90% >90% Mål uppnås 89% husläkare (vårdgarantin) Vård i rätt tid Andel patienter som får tid för första besök inom 30 dagar (vårdgarantin) Andel patienter som får tid för behandling inom 90 dagar (vårdgarantin) 78% 76% >72% Mål uppnås 73% 90% 89% >88% Mål uppnås 88% Mål för 2014 är en ökning eller minskning av det prognosticerade helårsvärdet för 2013 för respektive indikator som gjordes i samband med att beslut om Slutlig budget 2014 fattades i september 2013. 1.2.2 Säker vård Hälso- och sjukvården i Stockholms län ska utmärkas av hög patientsäkerhet. Genom en förbättrad patientsäkerhet kan onödigt lidande undvikas för patienten samtidigt som vårdens resurser kan användas mer effektivt. Förekomsten av vårdrelaterade infektioner Vårdrelaterade infektioner medför förlängda sjukdomsperioder, ökat lidande för patienten samt höjda kostnader. Stockholms läns landstings arbete mot vårdrelaterade infektioner bedrivs inom ramen för Handlingsprogram vårdrelaterade infektioner, som sträcker sig fram till 2017. Indikatorn som används för att mäta förekomsten av vårdrelaterade infektioner bygger på de punktprevalensmätningar som görs två gånger om året, och omfattar hela slutenvården inklusive geriatriska och psykiatriska kliniker i Stockholms läns landsting. Vecka 12 till 13 2014 genomfördes den senaste punktprevalensmätningen av vårdrelaterade infektioner. Resultatet blev att 9,0 procent av inneliggande patienter i den somatiska vården hade en vårdrelaterad infektion. Det är en förbättring jämfört med föregående års vår-mätning då resultatet var 9,4 procent. En statistisk analys av aktuellt resultat kan väntas i juni månad. Fortsatt arbete pågår i enlighet med Handlingsprogram för att minska vårdrelaterade infektioner i hälso- och sjukvården, vilket nyligen har reviderats. I avtalen med vårdgivarna ställs krav på deltagande i de nationella punktprevalensmätningar som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samordnar under året. Under 2014 kommer SKL endast att samordna en sådan mätning, den som nu genomförts. Patientsäkerhetskommittén (PSK) har i samverkan med vårdgivarnas beslutat att genomföra en ny gemensam punktprevalensmätning under hösten 2014 och resultatet från denna mätning kommer redovisas i årsbokslutet för 2014 för Hälso- och sjukvårdsnämnden. Några vårdgivare gör ytterligare fler punktprevalensmätningar under året för att utvärdera sitt förbättringsarbete inom området. 30 dagars återinläggningsfrekvens inom slutenvården (över 65 år) En hög återinläggningsfrekvens i slutenvården kan tyda på brister i hälso- och sjukvården eller i den kommunala omsorgen. Genom att följa återinläggnings- 7

1406-0721 frekvensen och analysera och åtgärda brister kan kvaliteten i hälso- och sjukvården och omsorgen säkras vilket därmed leder till en säkrare vård för individen. Återinläggningsfrekvensen i slutenvården av personer över 65 år mäts månatligen och rapporteras in till SKL då det är ett av de nyckeltal som följs inom ramen för Överenskommelsen om en sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre. En viss minskning av återinläggningsfrekvensen kan noteras jämfört med utfallet för april 2013 och för helåret 2013 men det är osäkert om målet kommer att nås för 2014. Under våren kommer ett arbete startas upp med att förbättra utskrivningsprocessen från akutsjukhus och mottagandeprocessen på husläkarmottagningar och i den kommunala omsorgen. Vårdcoacherna inom aktiv hälsostyrning samt utökningen av avancerad vård i hemmet (ASiH) är andra faktorer som kan påverka återinläggningsfrekvensen i åldern 65 år och äldre positivt. Antibiotikaförskrivning Överförskrivning av antibiotika leder till ökad resistensutveckling hos bakterier. Genom att minska överförskrivningen av antibiotika bibehålls antibiotika som effektiva läkemedel när de verkligen behövs. Att motverka överförskrivning av antibiotika är angeläget ur patientsäkerhetssynpunkt. Antibiotikaanvändningen i länet följs genom indikatorn antal uthämtade antibiotikarecept per 1 000 invånare och år. Ett långsiktigt mål är 250 uthämtade antibiotikarecept per 1 000 invånare och år. Förskrivningen av antibiotika fortsätter att sjunka. Per april månad var förskrivningen nere i 354 uthämtade antibiotikarecept per 1000 invånare. Ett gott epidemiologiskt läge, ökad följsamhet till nationella och lokala behandlingsriktlinjer för vanliga infektioner samt en ökande medvetenhet bland förskrivare och allmänhet om att antibiotika bara ska användas när det verkligen gör nytta antas ligga bakom minskningen. För att uppnå kraven i Patientsäkerhetssatningen när det gäller antibiotikaförskrivning ska förskrivningen per september 2014 högst uppgå till 377 uthämtade antibiotikarecept per 1000 invånare. Mål Indikator Utfall 1404 Utfall 1304 Mål 2014 Prognos 2014 Bokslut 2013 Förekomsten av vårdrelaterade infektioner 9,0% 9,4% <9,5% Mål uppnås 9,1% 30 dagars återinläggningsfrekvens inom slu- 15,5% 15,8% <16,1% Osäkert 15,9% Säker vård tenvården, 65 år och äldre Antibiotikaförskrivning (antal uthämtade antibiotikarecept/ 1000 invånare) 354 389 <380 Mål uppnås 358 Mål för 2014 är en ökning eller minskning av det prognosticerade helårsvärdet för 2013 för respektive indikator som gjordes i samband med att beslut om Slutlig budget 2014 fattades i september 2013. 8

1406-0721 1.2.3 Hög effektivitet Hög effektivitet innebär att rätt åtgärd utförs vid rätt tillfälle på ett ändamålsenligt och resurssnålt sätt. I Framtidsplanen har frågan om en ökad effektivitet i hälso- och sjukvården en framskjuten plats. Landstingsfullmäktige har uppdragit åt Hälso- och sjukvårdsnämnden att arbeta vidare med frågan om ökad effektivitet utifrån inriktningen i Framtidsplanen. För att möta det ökande behovet av hälso- och sjukvård inom de finansiella ramar som anges krävs ett stort och genomgripande utvecklingsarbete inom många områden. Indikatorerna speglar några av dessa utvecklingsområden. Utbyggnad av e-hälsotjänster till patienter Effektiviteten kan till exempel påverkas genom utveckling av e-hälsotjänster riktade till patienter, vilket möjliggör att patienterna själva kan utföra mer av sin egen vård. Det ökar dessutom möjligheten till medinflytande för patienten. Genom utnyttjandet av olika e-hälsotjänster kan uppgifter som till exempel besöksbokning, receptförnyelse med mera effektiviseras. Ett annat exempel är att patienter med kroniska sjukdomar kan ansvara för sina egna medicinska kontroller med hjälp av e-hälsotjänster och vid en avvikelse boka ett besök hos vårdgivaren. Ett sätt att kunna ta del av e-hälsotjänster är att registrera ett invånarkonto på Mina vårdkontakter (MVK). Som en indikator på utbyggnaden av e-hälsotjänster riktade till patienter följs andel invånare som har registrerat ett invånarkonto på Mina Vårdkontakter (MVK). Sedan MVK:s start hade, per den sista april 2014, totalt 461 800 invånarkonton skapats inom Stockholms läns landsting. Det innebär att 21 procent av invånarna över 18 år har ett invånarkonto. Målsättningen för 2014 är därmed uppnådd. Detta är den femte bästa täckningsgraden i Sverige där snittet för riket är 17 procent. Under årets första fyra månader har 37 000 nya konton skapats. Om utvecklingen fortsätter i samma takt under årets resterande månader kommer cirka 110 000 nya invånarkonton att skapas under 2014. För att e-hälsotjänsternas effektiviseringspotential ska kunna nyttjas fullt ut krävs att antalet anslutna vårdenheter fortsätter att öka. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser bidrar till en höjd effektivitet genom att insatser sätts in i ett tidigt skede vid förmodad framtida ohälsa, vilket kan minska behovet av mer omfattande insatser i ett senare skede. Primärvården har en mycket viktig roll i det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetet. Därför mäts andel husläkarmottagningar som bedriver ett aktivt sjukdomsförebyggande arbete. En sammanvägd bedömning av husläkarnas arbete inom detta område görs årsvis, där bland annat andelen 75-åringar som erbjudits hälsosamtal samt andelen av besök som avser rådgivning enligt Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande åtgärder, ingår i bedömningen. Löpande under år mäts andelen husläkarmottagningar där besöken som avser rådgivning enligt Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande åtgärder uppgår till minst tre procent av de totala sköterskebesöken på mottagning. 9

1406-0721 Per den sista april 2014 nådde 52 procent av husläkarmottagningarna upp till målet att minst tre procent av sköterskebesöken på mottagning under perioden januari till april avsåg rådgivning för sjukdomsförebyggande åtgärder. Målet för 2014 bedöms därmed uppnås. På grund av att registrering av dessa besök infördes under våren 2013 finns inget utfallsvärde per april föregående år att jämföra med. Effektivt kapacitetsutnyttjande Effektiviteten kan vidare förbättras genom att hälso- och sjukvården utförs där vården utifrån behoven är mest effektiv till lägsta kostnad. Det innebär till exempel att endast den hälso- och sjukvård som behöver akutsjukhusets resurser ska utföras där. Det gäller såväl akut som planerad vård, som öppen- och slutenvård. Utbyggnaden av somatisk vård utanför akutsjukhusen genom inrättandet av vårdval inom flera områden möjliggör en utflyttning av vård från akutsjukhusen. Genom en förstärkning av det akuta omhändertagandet på närakuter och på husläkarmottagningar kan vård styras från akutsjukhusens akutmottagningar. Därför följs andelen läkarbesök som utförs av läkare utanför akutsjukhus. I mätetalet ingår alla läkarbesök förutom specialiteterna geriatrik och psykiatri. Både akuta och planerade läkarbesök ingår. För perioden januari till april 2014 har andelen läkarbesök utanför akutsjukhus ökat med 0,8 procentenheter jämfört med samma period föregående år. Utvecklingen drivs av en minskning av läkarbesök på akutsjukhus (-22 000) och en samtidig ökning av läkarbesök utanför akutsjukhus (+14 000). Det är främst inom den somatiska vården, vårdvalsområdena ortopedi, ögon, öron-näsa-hals samt inom specialiteterna urologi och anestesi, som läkarbesöken utanför akutsjukhus har ökat. Vårdval ortopedi är nytt sedan årsskiftet 2014 och där kan överföringen av vård till vårdgivare utanför akutsjukhusen förväntas märkas än tydligare under årets gång. Mål Indikator Utfall 1404 Hög effektivitet Andel invånare i befolkningen som har invånarkonto på Mina vårdkontakter Andel husläkarmottagningar som bedriver ett aktivt sjukdomsförebyggande arbete Andel läkarbesök som utförts av läkare utanför akutsjukhus Utfall 1304 Mål 2014 Prognos 2014 Bokslut 2013 21% 17% >19% Mål uppnås 20% 52% - >50% Mål uppnås 41% 77,6% 76,7% >76,5% Mål uppnås 76,5% Mål för 2014 är en ökning eller minskning av det prognosticerade helårsvärdet för 2013 för respektive indikator som gjordes i samband med att beslut om Slutlig budget 2014 fattades i september 2013. 10

1406-0721 1.2.4 Högt förtroende för vården Stockholms läns invånare ska känna ett högt förtroende för hälso- och sjukvården. Målet om högt förtroende för vården mäts höst och vår i den så kallade Vårdbarometern. Resultatet av årets två mätningar slås också ihop till ett samlat värde för året. I mätningarna under 2013 hade fler personer än tidigare valt alternativet varken eller jämfört med tidigare år. Resultatet blev att andelen i befolkningen med ett stort förtroende för vården minskade med 7 procentenheter under 2013 jämfört med 2012. Detta speglades även i resultaten på nationell nivå. Målet för 2014 är att förtroendet för vården åter ska öka. Resultatet av vårens mätning blir tillgängligt i maj månad 2014. 1.3 Övriga mål som berör Hälso- och sjukvårdsnämnden 1.3.1 Ekonomi i balans Landstinget ska ha en ekonomi i balans för att trygga verksamheten på kort och lång sikt. En förutsättning för en ekonomi i balans är en god ekonomisk hushållning som bygger på en effektiv användning av invånarnas skattepengar. Hälso- och sjukvårdsnämnden redovisade ett överskott om 99 miljoner kronor för 2013. Budgeten för 2014 balanserar och förväntas varken lämna över- eller underskott. Mål Indikator Utfall 1404 Utfall 1304 Budget 2014 Prognos 2014 Bokslut 2013 God ekonomisk hushållning Ett positivt resultat enligt balanskravet -179-168 >/= 0 0 +99 1.3.2 Hållbar tillväxt Hållbar tillväxt handlar om en långsiktigt god livskvalitet för regionens invånare. Inom det övergripande målet om hållbar tillväxt finns nedbrutna mål och indikatorer inom tre områden: miljö, socialt ansvarstagande och säkra processer. Målen följs upp årsvis. 1.3.3 Attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare Landstinget ska vara en attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare som kan rekrytera, utveckla och behålla medarbetare. Genom bra chefer och ett gott ledarskap skapas förutsättningar för ett bra arbetsklimat och en styrning som överensstämmer med landstingets mål. Målen följs upp årsvis. 11

1406-0721 2 Befolkningsutveckling Folkmängden i Stockholms län uppgick 31 december 2013 till 2 163 042 individer. Befolkningen ökade med 36 036 individer eller 1,7 procent under 2013. Den höga takten i befolkningstillväxten i Stockholms län håller därmed i sig. För Sverige som helhet var befolkningstillväxten 0,9 procent under samma period. Störst var folkökningen i Sundbybergs kommun, följt av Sigtuna. Lägst var den i Norrtälje följt av Vaxholm. Av befolkningsökningen stod födelseöverskottet (födda minus döda) för 40 procent, flyttnettot för boende inom landet för 15 procent och flyttnettot gentemot utlandet 45 procent. Flyttnettot till Stockholms län av inrikes och utrikes födda har förändrats över åren, vilket framgår av nedanstående diagram. Preliminära data visar att befolkningsökningen under det första kvartalet 2014 var 8 417 invånare. Alla kommuner i länet utom Norrtälje och Nynäshamn hade ett födelseöverskott under det första kvartalet. Danderyd och Nykvarn var de enda kommunerna i länet som hade större utflyttning än inflyttning under första kvartalet 2014. Stockholms stad passerade under februari 900 000 invånare och nådde vid kvartalets slut 901 698. 12

1406-0721 3 Framtidsplan för hälso- och sjukvården Under det första tertialet 2014 har arbetet med utvecklingen av Framtidsplan för hälso- och sjukvården, Framtidsplanen, övergått från tidigare analys-, planerings- och konkretiseringsarbete till en tydlig genomförandefas. Fokus på genomförandet av Framtidsplanen medför att mycket arbete sker på Hälso- och sjukvårdsförvaltningen samt hos större vårdgivare, via uppdrag från det Programkontor som inrättats för att koordiera förverkligandet av Framtidsplanen. Programkontorets roll har således förändrats från att genomföra utredningar och analyser till att leda, samordna och styra genomförandet av Framtidsplanen med fokus på mål- och uppdragsformulering, förändringsledning samt uppföljning, styrning och kontroll av programmets framdrift. För att säkerställa genomförandet sker kontinuerlig analys av utmaningar och risker. Ett antal uppdrag har levererats under första delen av 2014, bland annat avseende psykiatrisk vård på Nya Karolinska Universitetssjukhuset (NKS) och rapport avseende Framtidsplanen och funktionshindrade. I Landstingsrevisorernas rapport 14/2013, Framtidens hälso- och sjukvård arbetet i projektet 2013 är revisorernas samlade bedömning att planeringen av Framtidens hälso- och sjukvård bedrivs på ett välorganiserat och strukturerat sätt enligt fullmäktiges uppdrag. Under hösten 2013 och våren 2014 har arbete med gemensamma avsiktsförklaringar påbörjats. Avsiktsförklaringarna för de fyra akutsjukhusen Danderyds sjukhus, Norrtälje sjukhus, Södersjukhuset och Södertälje sjukhus har anmälts till hälso- och sjukvårdsnämnden. I dessa avsiktsförklaringar konkretiseras akutsjukhusens vårduppdrag och volymer 2015 till 2018 ytterligare. Under 2014 fortsätter arbetet med avsiktsförklaringar för Karolinska Universitetssjukhuset och Stockholms Läns Sjukvårdsområde (SLSO). Efter arbetet med gemensamma avsiktsförklaringar fortsätter Programkontoret att stödja vårdgivarnas genomförande och framställa planer för hur detta bör ske. Genomförandeplaner kommer även tas fram för Hälso- och sjukvårdsförvaltningen samt Landstingsstyrelsens förvaltning. Kopplat till genomförandet av Framtidsplanen finns en omfattande investeringsplan för både upprustade och helt nya lokaler för hälso- och sjukvård runt om i länet. Under den första delen av 2014 har arbete bedrivits med kravställande av flera byggprojekt på akutsjukhusen. Ett flertal av dessa projekt bereds inför genomförandebeslut under våren, vilket berör Danderyds sjukhus, S:t Görans sjukhus och Södersjukhuset. Vidare har kravställning på lokaler för övriga sjukhus skett löpande under våren, liksom planering av framtida vårdinnehåll vid dessa. 13

1406-0721 I Framtidsplanen redogörs för de förändringar som planeras för det akuta omhändertagandet inom Stockholms län. Till följd av förändrade akutuppdrag vid Nya Karolinska Universitetssjukhuset och övriga akutsjukhus har ett nytt genomförandeområde, Akut omhändertagande, initierats vid Programkontoret. Inom genomförandeområdet samordnas projekt som berör prehospital vård (framförallt avseende akuta ambulanstransporter), akut omhändertagande vid akutsjukhusen, akut omhändertagande inom geriatrik, barns akuta omhändertagande, akut omhändertagande inom husläkaruppdraget inklusive närakuter, somatiska specialistläkares akuta omhändertagandeuppdrag samt 1177 Vårdguiden. När det gäller husläkaruppdraget har, förutom akut omhändertagande, även arbete inletts avseende husläkarverksamhetens roll som första linjens psykiatri, omhändertagande av vårdtunga och resurskrävande patientgrupper samt identifiering av riskpatienter. Framtidens hälso- och sjukvård ställer krav på att det finns personal med rätt kompetens på plats och kompetensförsörjning har under en längre tid utgjort ett huvudområde inom Programkontoret. Projekten inom kompetensförsörjning har under det första tertialet 2014 färdigställts och projektleveranserna har presenterats i ett antal olika forum samtidigt som implementering av resultaten har påbörjats. Projekten har överlämnats till projektägaren och fortsatt ansvar och hantering har därmed övergått till SLL Personal och utbildning. 14

1406-0721 4 Styrning och utveckling av hälso- och sjukvården Styrning För att effektivisera vårdens processer är det viktigt att 1177 Vårdguidens e- tjänster (f.d. Mina Vårdkontakter) får ökad spridning, genom att såväl fler invånare som fler mottagningar har konton. Under första tertialet har andelen invånare som har konto ökat från 19 procent till 21 procent. Antalet mottagningskonton har ökat med 14 procent under första tertialet och uppgår nu till totalt 1 549. Uppföljning och granskning är av central betydelse för styrningen av hälso- och sjukvården. Ett förslag till standardiserad process för avtalsuppföljning är framtagen på övergripande nivå och ska efter beslut testas på ett antal vårdområden med början hösten 2014. Den nya processen innebär ökad systematik i avtalsuppföljningen och större enhetlighet i finansiärens/beställarens förhållningssätt gentemot vårdgivarna. Hög kvalitet i kalkylunderlag avseende vårdens kostnader är nödvändig för optimal prissättning i bland annat vårdvalen. En ny process för utveckling av vårdval är framtagen och avsedd att efter beslut implementeras under hösten. I denna ingår momentet att inkludera krav på KPP-data i förfrågningsunderlag och avtal. Publika jämförelser på 1177 Vårdguiden ska underlätta för invånare och patienter att göra informerade val. Arbetet pågår under året med att ta fram indikatorer för publika jämförelser. Under första tertialet har en applikation med uppgifter ur NDR, Nationellt diabetesregister, tagits fram. Den skall ge medborgare information om husläkarmottagningarnas arbete med diabetespatienter. Inom Program 4D pågår under våren en screeningpilot på två akademiska vårdcentraler av prediabetes och diabetes som även inkluderar biobanking. En modell för hjärtsviktsmottagningar har tagits fram och verksamheten vid fem befintliga större hjärtsviktmottagningar har utökats från årsskiftet och arbetar enligt den modellen. En tillgänglig vård för alla invånare De patienter som hade väntat över vårdgarantins gränser minskade under början av året: 5 922 patienter hade per den 31 mars 2014 väntat mer än 30 dagar på ett mottagningsbesök, motsvarande siffra den 31 december 2013 var 6 501 individer Antalet patienter som hade väntat mer än 90 dagar på behandling var oförändrad (1 367 individer den 31 december 2013 och 1 398 individer den 31 mars 2014). 15

1406-0721 Ytterligare redovisning gällande tillgänglighet finns i bilaga 2. Antal telefonsamtal till vårdgarantikansliet fortsätter att minska. Under perioden 1 januari till 30 april mottog vårdgivarkansliet 3 476 samtal. Det är en minskning med 496 samtal jämfört med motsvarande period 2013. Även antalet vårdgarantiärenden minskar. Antal ärenden var 1 117 under perioden 1 januari till 30 april, vilket är en minskning med 586 ärenden jämfört med motsvarande period 2013. Minskningen beror bland annat på införandet av vårdval inom olika områden. 953 patienter och vårdgivare åberopade planerad vård i annat landsting under de första fyra månaderna 2014. Det är en liten ökning jämfört med första tertialet 2013. Den 1 oktober 2013 infördes en ny lagstiftning som reglerar rätten till ersättning för vård i annat EU-land. Landsting och kommuner övertog kostnadsansvaret för viss utlandsvård. Under perioden 1 januari till 30 april inkom 1 359 förfrågningar om underlag från Försäkringskassan jämfört med 7 förfrågningar samma period 2013. 72 procent av förfrågningarna gällde patienter med överdriven svettning (hyperhidros). Antal remisser som skickas till Stockholms läns landsting från andra landsting gällande planerad vård hos privata vårdgivare har ökat. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen tog emot 1 679 remisser första tertialet 2014 jämfört med 1 398 remisser första tertialet 2013. Akutsjukhusen kan erhålla bonus om vårdgarantins gränser hålls. Endast Capio S:t Görans sjukhus erhöll bonus under perioden januari till mars 2014. Pilotprojektet på Karolinska universitetssjukhuset gällande rapportering av återbesökstider inom somatisk specialistvård har avslutats och utvärderats. Ett breddinförande planeras på samtliga akutsjukhus. Patientsäkerhet Arbetet med den nationella patientsäkerhetssatsningen avrapporteras årligen den 30 september till Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Smittskyddsinstitutet och Socialstyrelsen. 2014 är det sista år som omfattas av överenskommelsen, och få förändringar av kraven har genomförts jämfört med 2013. I bilaga 1 framgår de krav som gäller för patientsäkerhetssatsningen 2014. För varje krav görs också en bedömning av om kravet förväntas uppnås eller ej. Under 2013 påbörjades arbetet med implementering av handlingsprogrammet för att minska vårdrelaterade infektioner (VRI), och detta fortsätter under 2014. Handlingsprogrammet kommer att revideras årligen, vilket skett inför 2014 första gången. Målsättningen är att förekomsten av VRI till 2015 ska ha minskat till 9,2 procent, vilket var 2011 års riksgenomsnitt vid SKL:s dåvarande punktprevalensmätning. Detta mål beräknas uppnås redan 2014. 16

1406-0721 Den chefsutbildning i patientsäkerhet som Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har beställt har tagits i drift under våren 2014. Utbildningen erbjuds alla vårdgivare i Stockholms läns landsting och vänder sig till chefer och patientsäkerhetsansvariga. Senare under våren kommer även den webbaserade utbildning som vänder sig till alla landstingets medarbetare inom hälso- och sjukvården att lanseras. Patientsäkerhetskommittén, med representation från vårdgivarna i landstinget, leder arbetet med utformningen av utbildningen tillsammans med leverantören. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård och smittskydd En lägesuppföljning av handlingsplanen till landstingets folkhälsoarbete Handling för hälsa 2012-2014 har genomförts. För samtliga 27 insatser redovisas genomförda åtgärder och resultat. De slutsatser som dras är bland annat att dokument som konkretiserar och tydliggör prioritering och ansvarsfördelning av folkhälsoarbetet har en viktig roll men att de i högre grad behöver utformas så att de uppfattas som relevanta av samtliga verksamheter. För att kunna följa upp insatserna och ge mer tyngd åt arbetet behöver uppföljningsbara mål utvecklas. Vidare har en kartläggning gjorts av hur elevhälsan i Stockholms län och övriga landet arbetar med fysisk aktivitet på recept (FaR). Kartläggningen visar att elevhälsan behöver arbeta fram interna rutiner, till exempel rekommendationer för vilka barn och ungdomar som kan vara aktuella för FaR samt strategier för hur man ska involvera familjen. Förskrivarna behöver utbildning om FaR och mer kännedom om friskvårdens utbud av aktiviteter. Samarbetet med övrig skolpersonal, särskilt idrottsläraren, är viktigt. Fortsatt avtal om verksamhet inom folkhälsoområdet under 2014 och 2015 har träffats med tre centrumbildningar inom SLSO, Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES), Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM) och Centrum för hälsoekonomi, informatik och sjukvårdsforskning (CHIS). Resultat från arbetet sprids kontinuerligt till länets folkhälsoaktörer. Antalet personer i riskgrupper som vaccinerade sig mot säsongsinfluensa ökade under den gångna vintern, för första gången sedan pandemin. Cirka 172 000 personer 65 år eller äldre vaccinerades, vilket är en ökning med sex procent sedan föregående säsong. Även bland yngre personer i riskgrupper ökade vaccinationsbenägenheten den gångna vintern jämfört med föregående säsong. Bland de med kronisk sjukdom valde 16 950 personer att vaccinera sig, vilket är nära 2 000 personer fler jämfört med säsongen innan (15 100). Bland gravida vaccinerade sig 3 250 kvinnor, jämfört med 940 säsongen innan. Husläkarmottagningar Husläkarverksamheten roll i det akuta omhändertagandet ska stärkas. I arbetet ingår bland annat att befolkningen i större utsträckning ska vända sig till de närakuter som drivs av länets husläkarmottagningar. Under första tertialet 2014 ses en kraftig minskning, motsvarande drygt 12 procent av besöken, vid dessa närakuter. En minskning motsvarande 9,2 procent ses även vid de närakuter 17

1406-0721 som drivs av andra vårdgivare. Under första tertialet 2014 har även besöksökningen vid länets husläkarmottagningar dämpats. Ett annat viktigt utvecklingsområde är husläkarverksamhetens roll i omhändertagandet av vårdtunga och kroniskt sjuka patienter. Som del i detta arbete ingår att pröva en värdebaserad ersättningsmodell inom husläkarverksamheten. Ersättningsmodellen ska stimulera till ett förbättrat omhändertagande och ökat helhetsansvar för patientgruppen. I början av april 2014 beviljades landstinget medel från Vinnova. Arbetet har påbörjats och genomförs tillsammans med bland andra Karolinska institutet. Husläkarverksamhetens omhändertagande av personer med psykisk ohälsa ska vidare förbättras. En särskild tilläggsersättning för besök som utförs av psykolog infördes från och med årsskiftet. Till och med april 2014 hade 34 procent av de psykosociala insatserna inom husläkarverksamheten utförts av psykologer. Distriktssköterskans hälsofrämjande arbete har stimulerats genom att en särskild tilläggsersättning utgår för rådgivande samtal om kost, rökning och motion. Föregående år uppgick andelen besök med rådgivande samtal till 6 procent av det totala antalet distriktssköterskebesök. Under första tertialet 2014 uppgick andelen besök med rådgivande samtal till 8 procent. Verksamhetsförändringar I april 2014 fanns det 206 husläkarmottagningar i länet, varav nio har startat verksamhet enligt tilläggsavtal om barn och unga med psykisk ohälsa. Tre mottagningar Hötorgets Läkarpraktik, Familjeläkarna i City och EFOEL husläkarmottagning - upphörde den 1 januari. Samtidigt startade en ny husläkarmottagning, Hötorgets Vårdcentral. Antalet avtal för medicinsk fotsjukvård var 134. Under året har fyra nya medicinska fotsjukvårdare startat och nio har upphört. Hälso- och sjukvård för barn och ungdomar Ett glasögonbidrag för barn införs under andra kvartalet 2014 enligt beslut i hälso- och sjukvårdsnämnden den 4 februari 2014. Vårdval för barn- och ungdomsmedicinska mottagningar träder i kraft den 1 maj 2014. Sex barn- och ungdomsmedicinska mottagningar har hittills blivit godkända att bedriva verksamhet. Två av dessa mottagningar har tidigare haft vårdavtal med Stockholms läns landsting medan övriga är helt nystartade verksamheter. Mottagningarna finns i Södertälje, Skärholmen (två stycken), Södermalm, Östermalm och Järfälla. De nya mottagningarna innebär ett tillskott av barnläkartider i öppenvården vilket förväntas underlätta överföringen av patienter från barnsjukhusen. Rosenlunds barnhälsovårdsteam, som erbjuder specialiserad barnhälsovård till barn i familjer med beroendeproblematik, startade sin verksamhet den 1 mars 2014. Cirka 70 barn beräknas vara inskrivna på mottagningen per år. 18

1406-0721 Rotavirusinfektioner är den vanligaste orsaken till att små barn behöver vårdas på sjukhus för akut maginfluensa. Vaccination mot rotavirus infördes vid länets barnavårdscentraler från och med den 1 april 2014. Vaccinationsstarten föregicks av utbildningsinsatser till BVC-personal samt informationsinsatser riktade till invånarna. Barn- och ungdomsmedicinska mottagningar och husläkarmottagningar har från den 1 februari 2014 möjlighet att ansöka om tilläggsuppdraget psykisk ohälsa hos barn och unga. Mottagningarna bemannas av psykologer och via huvudavtalet finns tillgång till läkare och sjuksköterska. Under årets första fyra månader startade nio husläkarmottagningar och två barn- och ungdomsmedicinska mottagningar med tilläggsuppdraget. Den 1 januari 2014 startade två nya språkförskolor i Sundbyberg och Upplands Bro. Stockholms läns landsting bidrar med logopedstöd. Totalt tio barn med språkstörning omfattas. BVC- filialen i Rotebro har egen auktorisation från och med den 1 februari. Alva barnklinik BVC öppnade den 3 mars. BVC- Skarpnäck stängdes den 30 april. Hälso- och sjukvård vid psykisk ohälsa och sjukdom Sedan tidigare finns två beroendemottagningar på Riddargatan. Hit vänder sig dels män och kvinnor med ett begynnande missbruk för att få stöd och hjälp att minska sin alkoholkonsumtion, dels unga vuxna (18-25 år) med livsstilsrelaterade frågor. Under 2014 startas ytterligare två mottagningar. Under första tertialet 2014 tecknades vårdavtal med Beroendecentrum Stockholm att från och med oktober 2014 driva mottagningen Alkohol och hälsa i Danderyd (Mörby). Verksamheten vänder sig till personer som är 18 år och äldre. Avtal har även tecknats med Capio psykiatri AB om en motsvarande mottagning i Nacka (Sickla). Mottagningen öppnar redan i maj 2014 och tar emot patienter som är 16 år och äldre. Varje mottagning beräknas omfatta cirka 4 000 besök per år till en kostnad av 4 miljoner kronor per år. En handlingsplan för att förbättra slutenvårdslokalernas vårdmiljö och ändamålsenlighet ska tas fram. Verksamheterna har under första tertialet 2014 gjort en inventering av vårdmiljön inom slutenvården. Resultatet har sammanställts och diskuterats i brukarrådet. Centrum för psykiatriforskning har fått i uppdrag att se över vad som krävs för en god vårdmiljö. Inventeringen och det pågående arbetet utgör underlag för handlingsplanen. Hälso- och sjukvård för äldre Arbete med att utveckla hälso- och sjukvård för äldre med utgångspunkt från intentionerna i Framtidplanen fortsätter enligt plan under 2014. Samverkan mellan landstinget och kommunerna är en prioriterad fråga för att stärka äldres hälsa. Utifrån den regionala överenskommelsen mellan landstinget och kommunerna i Stockholms län om vård och omsorg för personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt och stöd till deras närstående har 19 lokala överenskommelser tagits fram till och med april månad 2014. 19

1406-0721 Under de tre första månaderna 2014 har sammanlagt 549 samordnade individuella vårdplaneringar i hemmet 2 genomförts inom husläkaruppdraget inklusive hemsjukvård (att jämföra med 1 107 under hela 2013). Som en del i arbetet med att minska olämpliga läkemedel för äldre har samtliga husläkarmottagningar erbjudits diskussionsmöten kring äldres läkemedelsanvändning i samband med genomgång av Kloka listan. Under januari till april 2014 har 75 möten kring Kloka listan och fem möten kring läkemedel och äldre samt läkemedelsgenomgångar genomförts med husläkarmottagningar. Därtill har utbildningsinsatser inom ämnet äldre och läkemedel även för vårdgivare inom geriatrik samt för sjuksköterskor inom äldreomsorg genomförts. Dataunderlag visar på en fortsatt minskning av olämpliga läkemedel för äldre. Hälso- och sjukvård för kvinnor Som ett led i att öka förlossningskapaciteten i länet godkändes under första kvartalet 2014 ansökan om ny förlossningsklinik på Sophiahemmet, BB Sophia. BB Sophia drivs av Praktikertjänst och har kapacitet att ta emot ungefär 4 000 förlossningar per år. Verksamheten öppnade den 3 mars och hade under första månaden 208 förlossningar. Antalet hänvisningar i länet gick upp något under perioden från 6,8 procent till 7,5 procent, vilket är en naturlig följd då hänvisningar skett till den nya kliniken. BB Sophia är till en början godkänd för ett uppdrag att ta emot fullgångna graviditeter utan riskfaktorer. Ambitionen är att efter utvärdering kunna utöka uppdraget till att omfatta hela regelboken inom vårdval förlossning. Somatisk specialistvård på och utanför akutsjukhusen Under hösten 2013 och våren 2014 har arbete med gemensamma avsiktsförklaringar påbörjats. De första avsiktsförklaringarna berör de fyra akutsjukhusen Danderyds sjukhus, Norrtälje sjukhus, Södersjukhuset och Södertälje sjukhus. I dessa avsiktsförklaringar konkretiseras akutsjukhusens vårduppdrag 2015 till 2018 ytterligare. Under resterande delen av 2014 fortsätter arbetet med avsiktsförklaringar, bland annat för Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholms Läns Sjukvårdsområde och öppenvården inom Stockholms län. Avtalen för 2014 med akutsjukhusen har anpassats till förändringar som skett under 2013 som ligger i linje med anpassningar till genomförandet av Framtidsplanen. Inom ramen för avtalet med Karolinska Universitetssjukhuset har beslut tagits att genomföra ett pilotprojekt för att stödja anpassningen till Nya Karolinska Universitetssjukhuset, reducera köer och öka andelen dagkirurgi. Den somatiska specialistvården utanför akutsjukhusen behöver byggas ut för att klara framtida behov med anledning av befolkningsökningen och de strukturella förändringar som kommer att ske inom främst akutsjukvården. Den viktigaste strategin för att föra ut hälso- och sjukvård från akutsjukhusen är ett fortsatt införande och utveckling av vårdval inom de somatiska specialiteterna, såväl inom öppen- som slutenvård. Arbete pågår med att hitta former för samverkan 2 Vårdplanering som utförts av distriktssköterska i samverkan med personal från kommunfinansierad verksamhet 20

1406-0721 mellan olika delar av sjukvårdsystemet i länet för att ge förutsättningar för en utvecklad nätverkssjukvård. Arbetet har påbörjats om hur en utveckling av de olika vårdvalen ska kunna ske genom till exempel tilläggsuppdrag inom särskilda specialområden, vilket kan stödja utvecklingen av den specialiserade vården utanför akutsjukhusen. Verksamhetsförändringar - somatisk specialistvård BB Sophia startade sin verksamhet den 3 mars. Den 1 januari startade vårdval ortopedi och handkirurgi med åtta vårdgivare från start. Fyra mottagningar startade den 1 februari och ytterligare tre mottagningar startade under april. Sammantaget finns således 15 vårdgivare verksamma inom detta vårdval. Den 1 april 2014 startade vårdval neurologi med två vårdgivare med från start. Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher Per april 2014 hade totalt 6 530 patienter fått stöd genom någon av de 34 vårdcoacherna inom aktiv hälsostyrning. Fem målgrupper omfattas: mångbesökare (3 700), hjärtsvikt (1 100), KOL (1 050) och barn (650) samt psykiatri (30). Varje månad får cirka 200 nya patienter stöd av vårdcoach. Från och med september 2013 finns vårdcoach för barn förutom vid Sachsska barnsjukhuset även vid ALB Solna, riktat till två målgrupper (barn med obstruktiva besvär och barn med neurologiska sjukdomar) I december 2013 etablerades studien med vårdcoach vid Psykiatriska Länsakuten. De första patienterna inkluderades i januari 2014 Stödet genom vårdcoach ges utöver svenska även på arabiska, finska och spanska Prehospital vård och akut omhändertagande Under 2013 gjordes en genomgång av situationen vid akutsjukhusens akutmottagningar vilket mynnade ut i förbättringsarbete som ska skapa en effektiv och patientsäker vård på länets akutmottagningar. Genomförandet har inletts och avstämning mot milstolpe 1 i planen för förbättringsarbetet visar att arbetet ligger i fas. För inriktning mot en ökad andel direktintag till geriatrik och andra alternativa vårdenheter har arbete påbörjats mot att fler geriatriska kliniker ska engageras då det i dagsläget är begränsat till ett fåtal väl fungerande. Det hittills genomförda arbetet med styrning av ambulanser till fyra av länets närakuter visar på ett relativt begränsat genomslag. En analys har därför påbörjats med syfte att identifiera åtgärder för att öka antalet ambulanstransporter till närakuterna. Ett förslag till uppdrag för akutmottagningen vid Nya Karolinska Universitetssjukhuset i Solna har tagits fram men behöver ytterligare detaljeras. Beslut beräknas tas i enlighet med planering, vilket innebär senast januari 2015. 21

1406-0721 I Framtidsplanen redogörs för de förändringar som planeras för det akuta omhändertagandet inom Stockholms län. Till följd av förändrat akutuppdrag vid Karolinska Universitetssjukhuset Solna och övriga akutsjukhus har genomförandeområdet Akut omhändertagande initierats vid Programkontoret. Inom genomförandeområdet samordnas projekt som berör prehospital vård (framförallt avseende akuta ambulanstransporter), akut omhändertagande vid akutsjukhusen, akut omhändertagande inom geriatrik, barns akuta omhändertagande, akut omhändertagande inom husläkaruppdraget inklusive närakuter, somatiska specialistläkares akuta omhändertagandeuppdrag samt 1177 vårdguiden. Beslut av projektplaner för de flesta delprojekt är tagna och andra är nära förestående. Upphandling av journal- och EKG-utrustning i den prehospitala vården 3 har utvärderats men är i dagsläget överklagat. Besked om utslag gällande överprövning beräknas till juni 2014. Arbetet med uppdragsbeskrivningar för den akuta vården utanför akutsjukhusen är påbörjat och beslut förväntas under den senare delen av hösten 2014. Verksamhetsförändringar Den 1 mars integrerades Stockholms Prehospitala Centrum Ambulans med enheten Ambulans och medicinsk service på Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Enheten bytte samtidigt namn till enheten Prehospital vård och medicinsk service. Landstingsrevisorerna har under hösten 2013 reviderat den prehospitala vården i länet. En av synpunkterna som framkommit är att styrning, samordning och uppföljning av den prehospitala vården behöver stärkas. En åtgärd för att åstadkomma detta är att integrera Stockholms Prehospitala Centrum Ambulans, det landstingsövergripande kompetenscentrat för den prehospitala vården, med Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Under perioden har ytterligare en ambulans inom det s k ambulanslyftet tagits i drift. Ambulansen har drifttid dagtid vardagar och är placerad i Upplands Väsby. Ambulanslyftet innebär en utökning av ambulanskapaciteten med tio nya enheter under 2013 och 2014. Av utökningen återstår tre ambulanser som är planerade att driftsättas under hösten 2014. Cancervård Under årets första månader har ett arbete bedrivis för att ta fram avsiktsförklaringar med akutsjukhusen för cancervårdens nivåstrukturering inom akutsjukvården. Beslut förväntas i juni 2014. Ett flertal större projekt drivs inom Regionalt cancercentrum för att förbättra cancervården. Bildandet av bröstcancercentrum vid tre sjukhus i regionen pågår inom 4D-projektet. Under våren 2014 togs beslut att flytta över cancerupplysningen som i dagsläget finns inom onkologiska kliniken på Karolinska Universitetssjukhuset till Reg- 3 FRAPP-IT, Framtidens prehospitala plattform 22