EN ARBETSPLATS FÖR EXPERTER

L ANTMÄTERIVERKET LANTMÄTERIVERKET ÅRSBERÄTTELSE 2004 EN ARBETSPLATS FÖR EXPERTER ÅRSBER ÄT TELSE 20 04

Innehåll Generaldirektörens översikt 2 Kompetensen utvecklas planmässigt 4 Ett riksomfattande fastighetsregister 6 Arkiven flyttas till Jyväskylä 8 Effektivitet genom ägoreglering 10 Tätare europeiskt samarbete 12 Geografisk information i samanvändning i Finland och Europa 14 Den förnyade webbtjänsten fick många nya användare 16 Kartuppgifter 18 Ekonomin är på solid grund 20 Lantmäteribyråerna 22 Redaktion: Lantmäteriverket, Information och Katri Isotalo Översättning: Lantmäteriverket, Adminisrativa tjänster Fotografier: Antero Aaltonen Layout: Lantmäteriverket, Försäljningstjänster Tryckeri: Erwveko painotuote Oy

En arbetsplats för experter 2004 Temat för denna årsberättelse är Lantmäteriverket en arbetsplats för experter. Vi bygger vidare på temat Lantmäteriverket bygger upp informationssamhället från förra året och ger ordet till arbetstagarna, som med egna ord berättar hur det nya fastighetsdatasystemet, Kartplatsen, Terrängdatabasen och arkivet är en del av deras dagliga arbete. År 2004 präglades av förberedelser inför en rad stora utmaningar. Man lyckades också bra med att svara på dem. Till antalet är vi anställda 1815 och finns på 35 orter från Ivalo till Mariehamn. Vi arbetar på lantmäteribyråerna, i de riksomfattande produktions- och serviceenheterna samt i centralförvaltningen. Vår verksamhet täcker hela landet. Lantmäteriverket är ett sakkunnigt ämbetsverk som därtill fått erkännande för sin sakkunskap inom området fastigheter och kartor. Vi producerar information och tjänster kring fastigheter, terräng och omgivning för enskilda kunders, företagens och samhällets behov. Vi är en föregångare bland statens ämbetsverk och tillämpar fördomsfritt ny teknik. Vi hör till jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde. Vi kan vårt arbete, ekonomin är i ordning, personalen mår bra och kunden är nöjd. Dessa är Lantmäteriverkets värderingar och under årsberättelseåret 2004 omsattes de igen i handling. Lantmäteriverket har tillhandahållit fakta om landet allt sedan 1633. På bilden Arkivcentralens personal. Arkivcentralen är den nyaste av de riksomfattande produktions- och serviceenheterna.

Generaldirektörens översikt 2 Det gångna året har präglats av förberedelser inför de betydande utvecklingsprojekt som realiseras den första hälften av år 2005. Resurser har redan en längre tid allokerats till introduceringen av det nya fastighetsdatasystemet, som sker 1.6.2005. Detta betydande projekt har genomförts i samarbete med 86 kommuner, Finlands Kommunförbund, justitieministeriet och Befolkningsregistercentralen. Ansvaret för systemadministrationen har anförtrotts Lantmäteriverket. Som resultat av de gemensamma ansträngningarna skapas ett enhetligt fastighetsregister med registerkartor i Finland. Systemet ger tillgång till fastighetsuppgifter och därutöver till de inskrivningsuppgifter som upprätthålls av tingsrätterna. Data kan sökas utgående från ett kartgränssnitt. Uppgifternas riktighet och kvalitet förbättras och det är möjligt att få information praktiskt taget i realtid både elektroniskt och vid ett flertal servicepunkter som erbjuder myndighetstjänster. I Lantmäteriverkets nya arkivbyggnad i Jyväskylä uppstod en brand kort innan byggnaden skulle överlåtas. Tack vare brandkårernas föredömliga släckningsarbete kunde skadorna minimeras och ibruktagandet av byggnaden uppskjöts bara med fyra månader. På lantmäteribyråerna har man redan länge förberett sig inför flyttningen av arkiven. Sådant material som inte behövs vid Lantmäteriverket har överförts till landsarkivet ifråga eller utgallrats. Lantmäteriverkets arkiv är ett bruksarkiv som behövs dagligen i samband med lantmäteriförrättningar. Arkivbetjäningen kommer att ske elektroniskt och den nya arkivbildningen digitalt. Efter detta är det inte nödvändigt att hantera originalhandlingar. Adb-centralens driftverksamhet utlokaliseras till Jyväskylä och Tavastehus. Lantmäteriverkets dataanläggningar får därmed moderna, ändamålsenligt utrustade och välskyddade lokaler utanför huvud- Till vänster informationsteknologidirektör Matti Lisitsin, personaldirektör Maritta Yläranta, överdirektör Pauli Karvinen, generaldirektör Jarmo Ratia, lantmäterirådet Risto Nuuros, lantmäterirådet Pekka Halme och ekonomidirektör Annikki Alatalo.

stadsregionen. Samtidigt höjer man den datatekniska kapaciteten för att det nya fastighetsdatasystemets och arkivets elektroniska betjäning ska kunna genomföras på ett fullgott sätt. Ett av Lantmäteriverkets grunddeviser är att vi är en arbetsplats för experter. För att det också ska stämma inför de nya utmaningarna startade vi ett omfattande utbildningsprogram som också inbegriper de kommunala tjänstemän som ansvarar för fastighetsregistreringen. Vid Lantmäteriverket har man i flera år satsat på att förbättra kvaliteten på arbetet och produkterna. För att få en extern utvärdering av resultatet av detta arbete deltog Lantmäteriverket i en kvalitetstävling arrangerad av Laatukeskus i Finland. Vi deltog i tävlingen för första gången och nådde ett utmärkt resultat. Vi fick ett hedersomnämnande om utmärkt kvalitet som resultat av denna utvärdering, som sker enligt europeiska kvalitetskriterier. Det här är en god grund att bygga vidare på. Lantmäteriverkets mest synliga fönster mot omvärlden - Kartplatsens tjänster - förnyades år 2004. Både Kartplatsen för fackmän och Kartplatsen för alla har fått ett gott mottagande av användarna. Det bevisar de sammanlagt cirka 6,5 miljoner sökningar som gjorts på Kartplatsen för alla. Lantmäteriverket har nu för avsikt att utnyttja allmänhetens intresse för att bygga upp en allt interaktivare Kartplats. Lantmäteriverkets verksamhet var år 2004 mycket tillfredsställande avseende resultat av verksamheten och ekonomin. Huvuddelen av de centrala målsättningarna, som överenskommits med ministeriet, har uppnåtts. Jag vill tacka Lantmäteriverkets personal för de goda arbetsprestationerna och jord- och skogsbruksministeriet och övriga intressentgrupper för ett konstruktivt och smidigt samarbete. 3 Jarmo Ratia Generaldirektör

Kompetensen utvecklas planmässigt På Lantmäteriverket förbättras kvaliteten på verksamheten och kompetensen genom utbildning som stöder verkets strategi och genom planmässig personalutveckling. 4 Antalet anställda på Lantmäteriverket uppgick år 2004 till 1 850. För personalutbildning användes i genomsnitt sex arbetsdagar per anställd. En individuell utvecklingsplan för alla År 2004 uppgjordes en personlig utvecklingsplan för alla anställda vid Lantmäteriverket. I den fastställs de individuella utvecklingsområdena, realiseringen och hur utvecklingen skall synas i arbetet. I bakgrunden låg en kompetenskartläggning varav den kompetens framgår som krävs för att Lantmäteriverkets strategiska målsättningar ska nås. Den information som erhållits genom kompetenskartläggningen och de individuella utvecklingsplanerna utnyttjas också vid rekrytering av ny personal. Cirka 30 procent av Lantmäteriverkets anställda går i pension inom de följande fem åren. Därför startades ett mentorprogram för att säkerställa att de kunskaper och den erfarenhet som en medarbetare med fler tjänsteår eller mer arbetserfarenhet har förmedlas till den mindre erfarna. Fram med chefsfärdigheter Arbetsmetoderna inom lantmäteriväsendet har förändrats under de senaste åren. Ansvaret har fördelats jämnare i arbetsteam och t.ex. för kvalitetskontrollen och -utvecklingen av många arbetsmoment svarar arbetstagaren själv. En handbok för teamledare har utarbetats och cirka 700 teammedlemmar har utvecklat sina teamfärdigheter inom ramen för en utbildning som fortsätter år 2005 och omfattar Lantmäteriverkets personal i sin helhet. För personer i chefsposition arrangerades en utbildning som leder till specialyrkesexamen i ledarskap, samt personlig chefsträning i form Personalen per enhet De riksomfattande enheterna 14 % Centralförvaltningen 2 % Lantmäteribyråerna 84 %

av arbetshandledning. Dessutom startades ett nätverksforum där frågor som gäller chefsarbete kan diskuteras. Målsättningen är att alla chefer inom de närmaste åren avlägger specialyrkesexamen i ledarskap (JET). Utbildningen grundar sig på läroavtal, vilket betyder att kompetensen visas genom fristående yrkesprov i samband med det dagliga chefsarbetet, berättar utbildningschef Ulla Lanu. Förutom chefsfärdigheter utvecklades också den tekniska kompetensen. Den utbildning som krävs till följd av det nya fastighetsdatasystemet startades hösten 2004. Lantmäteriverkets 21 specialutbildare svarar för att personalen i kommunerna får en grundlig utbildning i systemet och lär sig att använda och behärska det. I utbildningen i positionering testades nätutbildning via intranätet. Resultaten var uppmuntrande och man avser därför att utnyttja metoden också i framtiden. Efter att språklagen trädde i kraft år 2004 har man speciellt för dem som arbetar med kundbetjäning ordnat diskussionskurser i svenska. För att främja välbefinnandet i arbetsgemenskapen provade man på arbetsrotation och år 2005 omfattas hela Lantmäteriverket av arbetsrotation. Kunskaper i personalledning behövs varje dag Lantmäteriverkets chefskår ökade i samband med organisationsreformen år 1999, då man började fördela ansvaret på lantmäteribyråerna enligt uppgiftshelheter. Tidigare hade lantmäteridirektören, som leder byrån, ensam burit ansvaret för så gott som alla delområden. Lantmäteritekniker Pasi Reunanen, som arbetar som försäljningschef, är en av de chefer som började i den chefsträning som Lantmäteriverket ordnade hösten 2004. Utbildningen har varit mycket givande och gett svar på många frågor, framför allt sådana som gällt personalledning, berättar han. Resultat- och utvecklingssamtalen är det område som Pasi Reunanen hoppas få mer information om. Det har varit en lättnad att upptäcka att de som arbetat längre med chefsuppgifter tampas med samma problem. 5

Ett riksomfattande fastighetsregister 6 Lantmäteriverket svarar för alla lantmäteriförrättningar som gjorts utanför de fastighetsregisterförande kommunernas detaljplaneområden. År 2004 hade man som målsättning att åstadkomma kortare förrättningstider, mindre skillnader mellan olika områden och en minskning av orderstocken. Den eftersträvade förrättningstiden för styckning var 8,9 månader (median) från anhängiggörande till registrering. Förrättningstiden blev 8,5 månader. De områdesvisa skillnaderna minskade. Antalet förrättningar uppgick till 23 488, dvs. något under målsättningen. Efterfrågan på lantmäteriförrättningar ökade med 5,9 procent från året innan. Det nya fastighetsdatasystemet och framför allt konstruktionen av dess fastighetsdel har varit ett av Lantmäteriverkets mest omfattande utvecklingsprojekt under de senaste åren. Det nya fastighetsdatasystemet introduceras 1.6.2005. Fastighetsregistret är ett av landets grundläggande register och innehåller uppgifter om alla fristående jordinnehav. Största delen är fastigheter, t.ex. lägenheter och tomter. Till fastighetsdatasystemet hör förutom fastighetsregistret den inskrivningsdel som tingsrätterna ansvarar för. Inskrivningsdelen innehåller uppgifter om lagfarter och inteckningar som gäller fastigheter. Fastighetsregistret förs av lantmäteribyråerna och av 86 kommuner inom sina detaljplaneområden. Hitintills har den digitala registerkarta som hör till fastighetsregistret varit tillgänglig enbart ur de fastighetsregisterförande kommunernas egna system och det har inte varit möjligt att arrangera en enhetlig informationstjänst för lägesdata. Problemet försvinner eftersom kommunernas och lantmäteribyråernas registerdata finns i det nya systemet i en gemensam enhetlig databas. Genom det nya systemet är det möjligt att tillhandahålla fastighetsuppgifterna så effektivt som möjligt och minimerar upprätthållningen av

samma data i flera register. Senast i juni kan registerutdrag och registerkartor fås från alla lantmäteribyråer eller fastighetsregisterförande kommuner i Finland. Uppbyggandet av systemet har krävt ett intensivt samarbete mellan Lantmäteriverket, Finlands Kommunförbund och justitieministeriet. Lantmäteriverket bär utvecklingsansvaret. Det förnyade fastighetsdatasystemet tas stegvis i produktionsanvändning. I kundbetjäningen togs tillämpningen för informationstjänsten i bruk 15.2.2005. I början av juni upphör de separata fastighetsregistrens officiella status och i Finland finns nu ett enda, landsomfattande fastighetsregister. Det hundraåriga registret kräver grundläggande förbättring Föregångaren till fastighetsregistret, dvs. jordregistret, grundades år 1896. På registret har under decennier ställts mycket olika slags krav och lagstiftningen har också genomgått förändringar. I början antecknades t.ex. statens skogar inte i jordregistret, och inte heller lägenheters samfällda områden, gravgårdar och områden ägda av kyrkan eller andra områden som avskilts för allmänna behov. Genom grundläggande förbättring av fastighetsregistret strävar man till att förenhetliga fastighetsregistret oberoende av datans ålder, så att registret och den tillhörande registerkartan skall motsvara den nuvarande lagstiftningen. Den ökande användningen av kartdata i olika geografiska informationssystem förutsätter en allt bättre lägesnoggrannhet av fastighetsregisterkartan. De viktigaste uppgifterna inom grundläggande förbättring har under de senaste åren varit att upprätta delägarförteckningar för skifteslagens samfällda vattenområden och andra viktiga delägarförteckningar över samfällda områden samt öka fastighetsregisterkartans lägesnoggrannhet. Den grundläggande förbättringen framskred år 2004 enligt planerna. Styckningen är genomförd när förrättningen införts i registret Lantmäteriverkets personal använder fastighetsregistret mest. Förrättningsingenjör Jarmo Saukko från Mellersta Finlands lantmäteribyrå i Jyväskylä tror i varje fall inte att det nya fastighetsdatasystemet kommer att medföra betydande förändringar i hans arbete. Att behärska datateknik är allt viktigare, men Jarmo Saukko glädjer sig åt att en styckning inte helt och hållet kan göras på byrån: De bästa arbetsdagarna är i terrängen då man har möjlighet att träffa olika slags människor. Förutom datateknik kräver lantmätarens arbete människokännedom och hetlevrad kan man inte vara. Kunderna uppskattar rättvishet. 7 Lantmäteriförrättningar Inlösningsförrättning 1 % Klyvning 1 % Allmän vägförrättning 2 % Rågång 3 % Enskild vägförrättning 7 % Annan förrättning 11 % Förrättningar sammanlagt 23 488 st. Styckning 74 %

Arkiven flyttas till Jyväskylä Förberedelserna för flyttningen av Lantmäteriarkivet till Jyväskylä är slutförda. Det nya arkivet tillhandahåller information om hela Finland. Lantmäteribyråerna betjänar dock fortfarande kunder i arkivärenden. 8 Enbart på Nylands lantmäteribyrå packades år 2004 handlingar i 6 529 arkivlådor och därtill kontrollerades 1 589 lådor med stora kartor för vars del specialtransport krävdes. Man började förbereda flyttningen redan för ett par år sedan och allt genomfördes enligt tidtabellen. Arkivet, som består av förrättningshandlingar och -kartor, finns under ett och samma tak år 2005. Tidigare förvarades originalkartor och -handlingar på de 11 arkivorterna i de gamla länens residensstäder. I framtiden kan kunden beställa material som täcker hela Finland från närmaste lantmäteribyrå eller t.ex. per e-post. På lantmäteribyråerna finns mikrofilmer som kan användas om det behövs kopior av originalhandlingar eller -kartor. Från arkivet kan man åter beställa en kopia av en karta eller handling om t.ex. kvaliteten på mikrofilmen inte räcker till. Behovet av att lära kunderna använda mikrofilmer ökar säkert, eftersom kunderna hittills nästan alltid har kunnat bekanta sig med pappersoriginalen. Överlag har den nya teknologin förbättrat kundbetjäningen. Man kan t.ex. omedelbart få registerutdrag och utskrifter med sig. Koncentreringen av arkiven medför inga betydande förändringar för kunderna, säger arkivarie Leila Seppänen från Nylands lantmäteribyrå. Arkivet behövs i samband med varje förrättning Lantmäteriarkivet har ungefär 90 000 utlåningar per år och av

dem går cirka två tredjedelar till den egna personalen. Till exempel gamla servitutsvägar och deras läge är information som finns på gamla kartor och i förrättningshandlingar men inte i databaser, berättar förrättningsingenjör Mika Heikkilä från Birkaland-Satakunta lantmäteribyrå i Tammerfors. För en förrättningsingenjör räcker vanligtvis mikrofilmarkivet över det egna området. Arkivet inleder sin verksamhet i januari De första arkiven flyttades till Jyväskylä i januari. På grund av en eldsvåda som bröt ut i Lantmäteriverkets nya arkivbyggnad 2.12.2004 förvaras handlingarna emellertid tillfälligt i Jyväskylä landsarkiv. Verksamheten i den nya arkivbyggnaden beräknas starta i början av maj. År 2005 tar Lantmäteriverket också i bruk det elektroniska arkivsystemet. I systemet lagras material som uppstått efter år 2004 och delar av tidigare arkiverade material. Målsättningen är att man snart ska kunna digitalt arkivera förrättningskartor och -handlingar som producerats i digital form direkt i produktionssystemet. Omvandlingen av dokumentproduktionen har redan inletts och de första resultaten torde fås år 2006. Gamla kartor som ritats och färglagts för hand är riktiga konstverk. I de nya lokalerna som planerats särskilt för förvaring av dem, är förhållandena optimala, dvs. temperaturen och luftfuktigheten rätt. 9

Effektivitet genom ägoreglering 10 Ägoreglering är en lantmäteriförrättning genom vilken t.ex. möjligheterna till användning av jordbruksfastigheter och trafiksäkerheten kan förbättras och skyddsprojekt underlättas. De vanligaste typerna av ägoreglering är nyskifte inom ett jordbruksområde och projektnyskifte. Till följd av den europeiska integrationen och de allt större gårdarna har antalet ägoregleringar inom lantbruket ökat. En ytterligare faktor som ökar efterfrågan är att man föredrar att ersätta eventuella olägenheter för fastigheter till följd av trafikprojekt och skyddsområden genom markbyten och annan ägoreglering i stället för penningersättning. Lantmäteriverket har utvecklat nya verksamhetsmodeller för att snabbare kunna genomföra ägoregleringar. Målsättningen är att ett nyskifte räcker högst sex år och ett projektnyskifte två år senast år 2007. Den målsatta tidtabellen har ännu inte uppnåtts. Markägare hörs när skyddsområden bildas I samband med skyddsområden utgör ägoreglering en slags mellanform mellan köp och tvångsinlösning, beskriver överingenjör Heikki Seppänen, som svarar för projektnyskiften vid Lantmäteriverket och arbetar på Norra Österbottens lantmäteribyrå i Uleåborg. Vid projektnyskiften ligger grunden för samarbetet i att skyddsområdet förverkligas som en sammanhängande helhet och projektet kan således organiseras på en gång - allt från hörande till registrering. I den nya verksamhetsmodellen deltar Lantmäteriverket i inrättandet av skyddsområdet redan i planeringsskedet, dvs. utreder på ansökan av den regionala miljöcentralen områdets fastighetsstruktur, ägare och övrigt som gäller fastigheterna. Efter behovsutredningen planeras olika alternativa sätt att genomföra projektet, som sedan framläggs för markägarna. Det område som ska skyddas bildas i så stor utsträckning som möjligt genom frivilliga köp, byten eller fridlysning.

För cirka tre av fyra ägare hittar man ett alternativ som grundar sig på frivilliga byten eller en ersättning inom ett år från första hörandet, berättar Heikki Seppänen. Följaktligen har antalet anförda besvär minskat klart. När de fastighetsförrättningar och byten som krävs för ett skyddsområde har registrerats, övergår området till Forststyrelsens naturtjänst. Målsättningen är att ett naturskyddsområde fr.o.m. år 2007 kan bildas till en enda fastighet. Plankorsningar blir överflödiga Frågan om projektnyskiften som syftar till att förbättra trafiksäkerheten har utretts i samarbete med både Banförvaltningscentralen och Vägförvaltningen. Tillsammans med Banförvaltningscentralen utvecklade Lantmäteriverket en samarbetsmodell enligt vilken Lantmäteriverkets sakkunnighet utnyttjas redan vid planering av under- och överfarter för plankorsningar. Genom att t.ex. placera de åkerskiften som tillhör en ägare på samma sida av järnvägsspåret minskar det dagliga behovet av att korsa järnvägen. När fastighetsuppgifterna utreds innan en bana planeras, kan övergångarna planeras så att eventuella markbyten sker så smidigt som möjligt. År 2004 gjordes ett stort antal behovsutredningar i avsikt att bygga bort plankorsningar framför allt på bansträckan mellan Uleåborg och Rovaniemi. I Kuopio arrangerade Vägförvaltningen och Lantmäteriverket för första gången ett tillfälle för att höra markägare då utarbetningen av vägplanen inleddes. Att Lantmäteriverket är med redan i detta skede minskar både antalet besvär och ersättningar. Förfarandet minskar också kostnaderna för byggande av underfarter i det fall att man kommer överens om att korsningar ska byggas bort. På riksväg 5 lyckades man till exempel minska antalet anslutningar till enskilda vägar från 50 till under 10. Behovet av samarbete ökar i och med att den nya landsvägslagen sannolikt kommer att förutsätta att man utreder vägens inverkan på fastighetsstrukturen och överväger olika åtgärder avsedda för att förebygga skadeverkningar. Förhandlingsförmåga och värderingskompetens krävs Lantmäteriverket har upplevts som en neutral part och verket har också som följd fått positiv respons från markägare både i samband med naturskyddsområden och trafikreglering. Projektnyskiften, såsom så gott som alla ägoregleringar, är mycket krävande förrättningar. Förutom all annan yrkeskompetens krävs också en utomordentlig förhandlings- och samarbetsförmåga, konstaterar Heikki Seppänen. När det gäller ägoreglering ska man också vara insatt i fastighetsvärdering. Vid fastighetsvärdering utnyttjas köpeskillingsregistret över fastigheter, som Lantmäteriverket upprätthåller. Det innehåller uppgifter om alla fastigheter som sålts, överlåtits eller på annat sätt bytt ägare i Finland. 11

Tätare europeiskt samarbete 12 Samarbetet mellan de europeiska lantmäterimyndigheterna har blivit tätare och utvidgats i och med att man insett vikten av gränsöverskridande databaser. Gemensamma kartdatabaser underlättar miljömyndigheternas verksamhet och t.ex. ruttplaneringen för de europeiska transportbolagen. Lantmäteriverket erbjuder sin kompetens också utanför EU, t.ex. då det i närområdena behövs sakkunnighet inom jordägande. Därtill kan nämnas att Lantmäteriverket var med och grundade GSDI Association (Global Spatial Data Infrastructure), som strävar till global samanvändning av geografisk information. Generaldirektör Jarmo Ratia valdes i februari in i dess styrelse för att representera Europa. Gemensamma databaser Ett av de mest betydelsefulla projekten år 2004 på europeiskt plan var INSPIRE (Infrastructure for Spatial Information in Europe), som inleddes på initiativ av Europeiska kommissionen. Målsättningen är att de kart- och fastighetsdata som myndigheter besitter ska kunna användas så effektivt som möjligt i alla medlemsstater. INSPIRE har redan resulterat i ett direktivförslag. Lantmäteriverket har bl.a. deltagit i att definiera hurdana gemensamma kartdata borde vara. Lantmäteriverket har också varit djupt engagerat i EuroGeographics, som är en samarbetsorganisation för Europas nationella kartverk. I maj lanserades EuroGlobalMap, en kartdatabas i skala 1:1 milj. producerad av EuroGeographics. För dem som söker kartdata är det nu för första gången möjligt att var som helst i Europa få kompatibla kartdata på lika villkor. Lantmäteriverket bär ansvaret för koordinering av projektet. Under det gångna året inleddes planeringen av kartdatabasen EuroRegionalMap i skala 1:250 000. Också länderna i Barentsområdet, dvs. Norge, Sverige, Finland och Ryssland, håller på och bygger en gemensam kartdatabas i skala 1:1 milj. och temadatabaser. Inom ramen för projektet utvecklas ett

Internetbaserat system för samanvändning - systemet togs i testbruk under det gångna året. EULIS-projektet, som syftar till samanvändning av fastighetsdata i Europa, avslutades i juni. Lantmäteriverket svarade för utvecklingen av fastighetslagstiftningen och avbildningstekniken för de nuvarande tjänsterna i de deltagande länderna. Närområdessamarbetet tar ny form i Baltikum Lantmäteriverket har redan länge arbetat för att förbättra fastighetsförhållandena i Ryssland och Baltikum. När de baltiska länderna i maj anslöt sig till Europeiska unionen, ändrades samarbetet och i stället för särskilda projekt sker nu ett utbyte av information och erfarenheter, såsom inom det nordiska samarbetet. År 2004 beslöt Lantmäteriverket och justitieministeriet stöda det arbete i Ryssland som man har inlett för att utreda ägarna till forna kollektiv- och sovjetjordbruk och för att bilda registrerade gårdar av privatägda gårdar. I maj 2004 blev det finska och svenska lantmäteriverkets gemensamma förslag till utveckling av fastighetsregistreringen i Armenien klart. Projektet ingick som ett led i Europeiska unionens TACIS-program. Också FN:s WPLA (Working Party on Land Administration) har som mål att främja fastighetsförhållandena i de forna östeuropeiska staterna. Lantmäteriverket står värd för WPLA-mötet år 2005. Ska Struves kedja skyddas? I januari 2004 överlämnade representanter för Lantmäteriverket ett gemensamt förslag från tio länder till direktören för Unescos världsarvscenter om att det första vetenskapligt-tekniska objektet ska upptas på världsarvslistan. Det rör sig om Struves triangelkedja, som mättes under den första hälften av 1800-talet och som sträcker sig från Norra ishavet till Svarta havet. Struves kedja (the Struve Geodetic Arc) har fått sitt namn efter astronomen F.G.W. Struve. Beslutet fattas sommaren 2005. 13

Geografisk information i samanvändning i Finland och Europa 14 Geografisk information är en mängd lägesdata eller egenskapsdata som beskriver objekt eller företeelser knutna till ett läge. Läget anges vanligtvis i form av en adress eller koordinater. Geografisk information är t.ex. uppgifter om terrängen, miljöns tillstånd, markanvändning eller vägnätet. Två viktiga mål uppnåddes inom samanvändningen av geografisk information år 2004. I maj blev Finlands nationella strategi för geografisk information klar. I juli lämnade Europeiska kommissionen sitt förslag till direktiv om upprättande av en infrastruktur för geografisk information inom EU. En funktionell, nationell infrastruktur för geografisk information sammanfogar geografiska informationsfunktioner inom olika branscher, regioner och organisationer. Finlands strategi för geografisk information beskriver de principer enligt vilka infrastrukturen för geografisk information i Finland bör utvecklas och de åtgärder som bör vidtas. Beredningen av INSPIRE-direktivet inom EU har beaktats i strategin. Beredningen av den nationella strategin inleddes redan år 2001, då jord- och skogsbruksministeriet tillsatte den första delegationen för geografisk information. Lantmäteriverket har aktivt deltagit i det arbete som både den första och den i november tillsatta andra delegationen utfört. Strategin för geografisk information införlivades år 2003 i regeringens program för informationssamhället. Målsättningen med INSPIRE-projektet (Infrastructure for Spatial Information in Europe) är att de kartoch fastighetsdata som myndigheter besitter skall kunna användas så effektivt som möjligt i alla EU-länder. INSPIRE har redan resulterat i ett europeiskt direktivförslag. Serviceberedskapen förbättrades INSPIRE är ett s.k. ramdirektiv, vilket betyder att medlemsstaterna kan relativt fritt besluta hur de gemensamt överenskomna målen ska uppnås. En teknisk lösning för samanvändningen finns inte ännu.

Lantmäteriverket har förberett sig på de krav som följer av INSPIRE. En förutsättning för en fungerande infrastruktur är att data är lätttillgängliga, vilket i vårt fall innebär att databaskatalogen över geografisk information bör förnyas. Innan förberedelserna inleds väntar man på anvisningar om hur den tekniska lösningen för den sameuropeiska tjänsten ska vara uppbyggd. En ytterligare tjänst som krävs till följd av INSPIRE är att man avgiftsfritt ska kunna bläddra bland kartdata - och den möjligheten finns ju redan på Kartplatsen för alla, berättar överingenjör Reino Ruotsalainen på Lantmäteriverkets utvecklingscentral. Ett tredje krav är möjligheten till nedladdning av data. Den tekniska lösningen och de första webbtjänstprodukterna i vilka tekniken utnyttjas togs i testbruk på Lantmäteriverket i april. Webbtjänsten för fastighetsuppgifter är tillgänglig för kunder ifrån och med början av juni 2005. Det fjärde kravet som strategin medför är att möjligheten till koordinatomvandling skall erbjudas genom en webbtjänst, säger Reino Ruotsalainen. Harmonisering krävs alltjämt För att den nationella strategin ska kunna genomföras krävs harmoniserade data och standardiserade dataöverföringsmetoder. Inom området väntar man nu på rekommendationer för den offentliga förvaltningen om metadata, kvalitet, modellering och dataöverföring samt klassificering av data. Lantmäteriverket representerar kompetensområdet geografisk information i styrningsgrupperna för projektet samt delegationen för den offentliga förvaltningen JUHTAS JHS-sektion. Inom internationell standardisering koncentrerade man sig på den modellering som behövs vid dataöverföring och standardisering av data i rasterformat samt på att få ISO 19100-standardena introducerade också i Europa. En framtida utmaning, förutom den tekniska lösningen, är prissättning av data. I förslaget till direktiv för INSPIRE har man inte direkt angivit hur prissättningen borde ske och kostnaderna för insamlingen av data och underhållet täckas. 15

Den förnyande webbtjänsten fick många nya användare 16 Lantmäteriverkets kartor och fastighetsuppgifter har varit tillgängliga på webben allt sedan år 1996. Den nya versionen av Kartplatsen som introducerades i början av år 2004 ökade antalet yrkesmässiga användare med ungefär en tredjedel, vilket var avsevärt mer än förväntat. Webbtjänsten är indelad i Kartplatsen för fackmän, avsedd för yrkesmässiga användare, och Kartplatsen för alla, som är tillgänglig för alla som vill bläddra bland terrängkartorna. Den avgiftsbelagda Kartplatsen för fackmän förnyades i slutet av år 2003. Den nya versionen av Kartplatsen för alla togs i bruk i december 2004. Bättre funktionssäkerhet På Kartplatsen för fackmän kan man inte bara studera terrängkartor utan också söka fram fastighetsregisteruppgifter och -kartuppgifter med hjälp av en karta eller fastighetsbeteckningen. Där finns också aktuell information om fastighetsköp. Tjänsten används mest för sökning av fastighetsgränser och ägaruppgifter. I samband med förnyelsen förbättrades användbarheten och funktionssäkerheten. Andra förnyelser var att man utökade skalalternativen och namnbeståndet. Man förberedde sig också för livligare dataförmedling genom en ny teknisk lösning, s.k. servicegränssnitt för webbtillämpningar. Kartplatsens största användargrupper är fastighetsförmedlare, kraftbolag och personer verksamma inom skogsbranschen. Den förnyade tjänsten gav oss många nya användare som arbetar t.ex. med utvecklingsuppgifter inom kommunerna och församlingar, berättar Jaana Kruth från Kartplatsens kundstöd. Hon förmodar att det främst beror på att den nya versionen är så lätt att använda. Kunderna har varit nöjda när de har fått höra att kartdatan är allt

aktuellare. Uppdateringen sker nu utifrån terrängdatabasen och inte med hjälp av tryckta kartor såsom tidigare. Kartplatsen för fackmän har cirka 1 600 användare. Information om Finland till utlandet Som namnet antyder erbjuder Kartplatsen för alla medborgarna möjligheten att gratis bläddra bland terrängkartorna. På Karplatsen görs årligen omkring 6,5 miljoner kartsökningar. Cirka 70 000 personer registrerar sig årligen som användare. Bland användarna finns också många finländare som flyttat utomlands. Den nya versionen, som introducerades i slutet av år 2004, erbjuder data i ännu noggrannare skala, dvs. 1:16 000. Också pixelstorleken är mindre, vilket ger nya möjligheter för granskning av kartdetaljer. Den vanligaste frågan gäller koordinater. På den nya Kartplatsen kan man få en karta antingen i det traditionella koordinatsystemet eller i det internationella EUREF-FINkoordinatsystemet, som lämpar sig bättre för satellitpositionering. På den nya Kartplatsen för alla kan man beställa högklassiga kartutskrifter via nätet. Internet ger också bättre möjlighet till att aktivt samla respons. 17

Kartuppgifter 18 Lantmäteriverket svarar för produktionen av terrängdatabasen som täcker hela Finland. Terrängdatabasen och produkter härledda ur den bildar stommen till det nationella geografiska informationssystemet. Terrängdata används i allt större utsträckning i elektronisk form tillsammans med material ur andra databaser. Detta förutsätter allt bättre lägesnoggrannhet och uppdatering av datan. Av terränginformationen uppdateras trafiknät och kommunernas administrativa gränser årligen. Övriga objekt uppdateras med 5-10 års mellanrum. Målet på 12 000 kvadratmeter som uppställdes för år 2004 uppnåddes. De arealmålsättningar som man hade uppställt för den grundläggande förbättringen av terrängdatabasen uppnåddes också; tidsmålet på 2,5 år från flygfotografering till slutförande av den grundläggande förbättringen uppnåddes däremot inte. Övre Lappland i terrängdatabasen Kartläggningen av övre Lappland och produktionen av terrängkartor framskred enligt planerna. Också övergången till EUREF-FIN-koordinatsystemet och Digiroad-databasen genomfördes. För kartläggare är övre Lappland den sista chansen att vara med att skapa Finlands karta alldeles från början, säger kartläggare Timo Koskinen från Nylands lantmäteribyrå i Helsingfors. Ansvaret för kartverksarbetet i nordligaste Lappland överfördes från försvarsmaktens topografkår till Lantmäteriverket år 2002. Målsättningen är att området ska ingå i Lantmäteriverkets riksomfattande terrängdatabas senast i slutet av år 2006. Nästan alla lantmäteribyråer deltar i att bygga upp terrängdatabasen över övre Lappland. I övre Lappland framhävs framställningen av höjdmodeller. Vi skapar höjdkurvorna från början, eftersom de gamla inte motsvarar nutidens kvalitetskrav. Detta är något som yngre kartläggare aldrig tidigare har haft möjlighet att göra, eftersom

man i Mellersta och Södra Finland bara korrigerar höjdkurvorna, förklarar Timo Koskinen. Efter att höjdkurvorna digitaliserats på en stereoarbetsstation och höjdmodeller har skapats, digitaliseras terrängformationerna, inklusive stigar och vägar. För terrängformationerna hämtas s.k. tolkningsnycklar i naturen för att man ska veta hur momark, stenmark eller berg ser ut på flygbilden inom det område som ska kartläggas näst. I kartläggarens arbete räcker det inte att man kan använda dator och program. Man ska också kunna identifiera de omkring 140 objekt som finns i anvisningen för insamling av terrängdata och dessutom tillämpa uppgifterna. Tillämpningen är just det som kräver erfarenhet i terrängen. Från databas till karta Vidareförädlingen av data börjar från terrängdatabasen. Den tryckta terrängkartan ges ut i skalorna 1:20 000 och 1:50 000. Då en terrängkarta framställs, är generaliseringen det som är viktigt. En del sker automatiskt med Maagistillämpningen, såsom t.ex. omvandlingen av konturlinjer av byggnader till kartsymboler, men att minska antalet ortnamn och omplacera dem kräver människoögon och en människohand. Framställningen av ett terrängkartblad i skala 1:50 000 utifrån terrängdatabasen kräver runtom 90 årsverken. Ett kartblad täcker ett område på 30 km x 40 km. Av terrängkartan 1:20 000 utgavs enligt planerna167 blad och av terrängkartan 1:50 000 21 blad. Digiroad och EUREF-FIN färdigställdes Ett nationellt informationssystem för väg- och gatunätet färdigställdes i december 2004. Lantmäteriverket deltog i utvecklingen av systemet som Vägförvaltningen ansvarar för och underhåller väggeometrin och informationen om enskilda vägars egenskaper. För Terrängdatabasens del övergick man till det internationella koordinatsystemet EUREF-FIN. 19

Ekonomin är på solid grund 20 Lantmäteriverket producerar basservice inom lantmäteri med budgetmedel och intäkter från kundavgifter och branschrelaterade produkter och tjänster. Totalt uppgick kostnaderna till 94,3 milj. euro år 2004. Från år 2003 ökade kostnaderna med 1,5 %. Till den budgetfinansierade verksamheten hör fastighetsproduktion, produktion av terränginformation och gränsdata, utveckling, stöd till produktionen och annan budgetfinansierad verksamhet. I Lantmäteriverkets avgiftsbelagda verksamhet ingår lantmäteriförrättningar, offentligrättsliga prestationer, såsom fastighetsregisterutdrag, samt marknadsprestationer, såsom försäljning av grafiska kartor och digitala material. År 2004 finansierades 52 procent av Lantmäteriverkets verksamhet med inkomster från kunderna och återstoden med anslag ur statsbudgeten. Omsättningen växte med 3,3 % från föregående år. Den är indelad i inkomster från kunder och verksamhet som finansieras med budgetmedel. Budgetens förverkligande Budgetinkomsterna var totalt 49,4 milj. euro. De ökade med 1,4 milj. euro, dvs. med 3 % från föregående år. De budgeterade inkomsterna överskreds med 1,5 milj. euro. Budgetutgifterna uppgick totalt till inemot 97 milj. euro och understiger således det planerade. Jämfört med året innan ökade utgifterna med 3,5 milj. euro, 8 %. Löneutgifterna ökade med 2,9 milj. euro (4 %) och de övriga utgifterna med 0,6 milj. euro (2 %). Anskaffade anläggningstillgångar var 1,4 milj. euro,125 % mer än året innan. Huvudsakligen gällde anskaffningarna dataproduktionscentralen i Jyväskylä. Lantmäteriverket fick 47,504 milj. euro i anslag ur statsbudgeten för omkostnader. Med de besparingar som överförts från föregående år och besparingarna från år 2004 (sammanlagt 12,059 milj. euro) garderar man sig mot den risk som är förknippad med inkomstfinansieringen och utgifter av engångskaraktär. Anslagen för ägoskiften användes i sin helhet.

Inkomster per kundgrupp Staten 28 % Privathushåll 45 % Näringslivet 18 % Övriga 4 % Kommuner 5 % Intäkts- och kostnadskalkylen Verksamhetsintäkterna uppgick till 49,4 milj. euro. Lantmäteriförrättningarna stod för merparten av intäkterna, dvs. 36,6 milj. euro. Förrättningsinkomsterna ökade med 2,1 milj. euro, dvs. 6 procent från året innan. Inkomsterna från övriga offentligrättsliga prestationer ökade med 25 procent från föregående år. Huvudorsaken var ändrad bokföringspraxis. Mätt i intäkter minskade volymen av marknadsprestationer från året innan med 8 procent, dvs. med 0,9 milj. euro. Minskningen beror främst på att beställningsuppdragen minskade och några större engångsköp av digitala produkter gjordes år 2003. Verksamhetskostnaderna var 94,3 milj. euro. Kostnaderna ökade med 1,2 milj. euro, 1,3 % från året innan. Av verksamhetskostnaderna var 74 procent (69,9 milj. euro) personalkostnader. Personalkostnaderna ökade med 2,7 milj. euro, 4,1 % från föregående år. Orsaken var löneförhöjningarna i samband med den inkomstpolitiska lösningen och reformen av lönesystemet. Hyrorna utgör den näst största gruppen av kostnadsposter och uppgår till 10 % av verksamhetskostnaderna. Hyrorna för lokaler låg nästan i nivå med året innan. Tjänster köptes för 8,9 milj. euro, vilket motsvarar 9,5 procent av verksamhetskostnaderna. Tillväxten var 5,2 procent. Lagren ökade sammanlagt med 0,7 milj. euro och avskrivningarna minskade med 17 %. De finansiella och extraordinära posterna är små vid Lantmäteriverket. Skillnaden mellan intäkter och utgifter bildar alltid kostnadsåterstoden, eftersom avsikten inte heller är att täcka alla kostnader med verkets intäkter. Den avgiftsbelagda verksamhetens lönsamhet I resultatavtalet för år 2004 kom jord- och skogsbruksministeriet och Lantmäteriverket överens om att målsättningen för förrättningsproduktionen är att täcka kostnaderna med intäkterna - målet uppnåddes. Resultatmålet för de övriga offentligrättsliga prestationerna var det samma. Målet överskreds något. Resultatmålet på 4,8 procent för marknadsprestationer uppnåddes. Balansräkningen Balansomslutningen i bokslutet var 65,7 milj. euro. Den ökade från föregående bokslut med 3,7 milj. euro, 6 %. Anläggningstillgångarna ökade från året innan med 3,2 milj. euro (26 %). Tillväxten berodde på stora utvecklingsprojekt som aktiverats på icke slutförda (det nya fastighetsdatasystemet och digitala arkivet) samt Adbcentralens anskaffningar av utrustning. Omsättnings- och finansieringstillgångarna växte med sammanlagt 0,5 milj. euro (1 %). Omsättningstillgångarnas värde ökade med 0,7 milj. euro från året innan. Ökningen av fordringar berodde främst på att lånefordringar för ägoregleringar som gällde stöd för fastighetsförrättningar ökade. Lånefordringarna för ägoregleringar är 26 milj. euro, vilket är 39 % av balansräkningen. Kortfristiga fordringar minskade med 12 % från året innan. Eget kapital ökade med 1,9 milj. euro (4,2 %). Främmande kapital ökade med 1,8 milj. euro (11 %). Av posterna för främmande kapital växte resultatregleringar mest, med 1,2 milj. euro. Ökningen berodde framför allt på resultatpremierna för föregående år. I resultatpremier betalades 0,8 milj. euro mer än året innan. 21

Lantmäteribyråerna NYLANDS LANTMÄTERIBYRÅ växel 0205 41 121 e-post uuma@maanmittauslaitos.fi lantmäteridirektör Erkki Räsänen SÖDRA SAVOLAX LANTMÄTERIBYRÅ växel 0205 41 121 e-post esavo@maanmittauslaitos.fi lantmäteridirektör Tuula Manninen HELSINGFORS/BÖLE Semaforbron 12 K, PB 86, 00521 Helsingfors 0205 41 5100 0205 41 5170, 5222 HELSINGFORS/HUVUDPOSTHUSET Mannerheimplatsen 1 A, PB 813, 00101 Helsingfors 0205 41 5104 0205 41 5106 LOJO Vichtisgatan 2, 08100 Lojo 0205 41 5700 0205 41 5730 BORGÅ Linnankoskigatan 28 A, 06100 Borgå 0205 41 5750 0205 41 5780 S:T MICHEL Jääkärinkatu 10, PB 69, 50101 S:t Michel 0205 41 4300 0205 41 4310 NYSLOTT Olavinkatu 24, PB 43, 57131 Nyslott 0205 41 4370 0205 41 4380 EGENTLIGA FINLANDS LANTMÄTERIBYRÅ växel 0205 41 121 e-post vasu@maanmittauslaitos.fi lantmäteridirektör Matti Kantanen ÅBO Självständighetsplan 2, PB 40, 20801 Åbo 0205 41 4000 0205 41 4109 SALO Kirkkokatu 10 B, 24100 Salo 0205 41 4141, 4131 0205 41 4130 ÅLAND Torggatan 16, PB 68, 22101 Mariehamn 0205 41 6412 tele 0205 41 6425 TAVASTLANDS LANTMÄTERIBYRÅ växel 0205 41 121 e-post hame@maanmittauslaitos.fi lantmäteridirektör Seppo Sulku TAVASTEHUS Koulukatu 13, PB 117, 13101 Tavastehus 0205 41 4201 0205 41 4200 LAHTIS Kirkkokatu 12 A, PB 11, 15141 Lahtis 0205 41 6070 0205 41 6071 BIRKALAND-SATAKUNTA LANTMÄTERIBYRÅ växel 0205 41 121 e-post pisa@maanmittauslaitos.fi lantmäteridirektör Pirkko Noukka TAMMERFORS Näsilinnankatu 48 D, PB 97, 33101 Tammerfors 0205 41 6100 0205 41 6140 HUITTINEN Lauttakylänkatu 4, PB 43, 32701 Huittinen 0205 41 6055 0205 41 6069 IKALIS Kauppakatu 12, PB 31, 39501 Ikalis 0205 41 6150 0205 41 6160 BJÖRNEBORG Isolinnankatu 22 B, PB 123, 28101 Björneborg 0205 41 6000 0205 41 6031 SYDÖSTRA FINLANDS LANTMÄTERIBYRÅ växel 0205 41 121 e-post kasu@maanmittauslaitos.fi lantmäteridirektör Tage Westman KOUVOLA Kauppamiehenkatu 4, PB 1070, 45101 Kouvola 0205 41 6200 0205 41 6201 VILLMANSTRAND Pormestarinkatu 1, PB 62, 53101 Villmanstrand 0205 41 6260 0205 41 6299 IVALO 13 KEMIJÄRVI ROVANIEMI NORRA SAVOLAX LANTMÄTERIBYRÅ växel 0205 41 121 e-post psavo@maanmittauslaitos.fi lantmäteridirektör Pekka Päivike O IO ORNIO KUOPIO Hallituskatu 12, PB 1052, 70101 Kuopio 0205 41 4451, 4448 0205 41 4437 IDENSALMI Luuniemenkatu 3, 74100 Iidensalmi 0205 41 4404 0205 41 4414 MELLERSTA FINLANDS LANTMÄTERIBYRÅ växel 0205 41 121 e-post kesu@maanmittauslaitos.fi lantmäteridirektör Airi Kärki JYVÄSKYLÄ Kankaankatu 17, PB 56, 40101 Jyväskylä 0205 41 4710, 4711 0205 41 4799 SAARIJÄRVI Sivulantie 11, PB 121, 43101 Saarijärvi 0205 41 4781 0205 41 4798 ÖSTERBOTTENS LANTMÄTERIBYRÅ växel 0205 41 121 e-post poh@maanmittauslaitos.fi lantmäteridirektör Juhani Jokela VASA Wolffskavägen 35, PB 332, 65101 Vasa 0205 41 6535, 6536, 6537 0205 41 6500 ALAJÄRVI Paavolantie 1, PB 22, 62901 Alajärvi 0205 41 4640 0205 41 4641 KARLEBY Karlebygatan 27, PB 1008, 67101 Karleby 0205 41 6300, 6332 0205 41 6390 NÄRPES Närpesvägen 5, PB 14, 64201 Närpes 0205 41 6450 0205 41 6449 SEINÄJOKI Alvar Aallonkatu 3, PB 123, 60101 Seinäjoki 0205 41 4680, 4600 0205 41 4681 NORRA ÖSTERBOTTENS LANTMÄTERIBYRÅ växel 0205 41 121 e-post ppoh@maanmittauslaitos.fi lantmäteridirektör Risto Pekkala ULEÅBORG Kansankatu 53, PB 121, 90101 Uleåborg 12 OULU 11 KAJAANI YLIVIESKA KOKKOLA KARLEBY 10 IISALMI VAASA VASA NORRA KARELENS LANTMÄTERIBYRÅ växel 0205 41 121 e-post pkar@maanmittauslaitos.fi lantmäteridirektör Irma Lähetkangas JOENSUU Kauppakatu 40 B, PB 79, 80101 Joensuu 0205 41 6800 0205 41 6801 NURMES Kirkkokatu 14, 75500 Nurmes 0205 41 6900 0205 41 6901 KUUSAMO SEINÄJOKI NURMES 7 9 ALAJÄRVI SAARIJÄRVI 8 KUOPIO JOENSUU NÄRPES JYVÄSKYLÄ 4 6 IKAALINEN PORI 3 HUITTINEN 2 LAPPEENRANTA LAHTI HÄMEENLINNA 5 K TURKU ÅBO SALO MARIEHAMN SAVONLINNA MIKKELI TAMPERE LOHJA 1 PORVOO BORGÅ HELSINKI HELSINGFORS 0205 41 4804, 4861, 4895 0205 41 4930 YLIVIESKA Valtakatu 4, PB 29, 84101 Ylivieska 0205 41 6602 0205 41 6600 KAJANALANDS-NORDÖSTRA FINLANDS LANTMÄTERIBYRÅ växel 0205 41 121 e-post kaiko@maanmittauslaitos.fi lantmäteridirektör Erkki Moilanen KAJANA Lönnrotinkatu 2 C, PB 168, 87101 Kajana 0205 41 6701 0205 41 6705 KUUSAMO Kaiterantie 20, 93600 Kuusamo 0205 41 6770 0205 41 6790 LAPPLANDS LANTMÄTERIBYRÅ växel 0205 41 121 e-post lappi@maanmittauslaitos.fi lantmäteridirektör Markku Harju ROVANIEMI Hallituskatu 1-3 B, PB 8009, 96101 Rovaniemi 0205 41 4500 0205 41 4550 IVALO Ivalontie 10, PB 48, 99801 Ivalo 0205 41 4595 0205 41 4599 KEMIJÄRVI Kirkkokatu 16, 98100 Kemijärvi 0205 41 6750 0205 41 6760 TORNEÅ Suensaarenkatu 2, PB 4, 95401 Torneå 0205 41 4574 0205 41 4575 Info i hela landet 0205 4111. Lantmäteriverkets hemsida www.maanmittauslaitos.fi

Semaforbron 12 C PB 84, 00521 HELSINGFORS Tel. 0205 41 121, 0205 41 5454 www.maanmittauslaitos.fi