Kunskapsuppfö ljning Vuxenutbildningen i Alingsa s 2014

Kunskapsuppfö ljning Vuxenutbildningen i Alingsa s 2014 Ansvarig: Anna Gullberg, verksamhetschef vuxenutbildningen i Alingsås Ulrika Alestig, rektor för vuxenutbildningen i Alingsås 1

INNEHÅLL SAMMANFATTNING... 3 INLEDNING... 3 1. UTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE (SFI)... 4 1.1 Kartläggning och analys av kunskapsresultat samt avbrott... 4 1.1.1 Antal elever över tid, status och betyg... 4 1.1.2 Lärsträckan... 6 1.2 Prioriterade utvecklingsområden 2015... 8 2. GRUNDLÄGGANDE VUXENUTBILDNING... 9 2.1 Kartläggning och analys av kunskapsresultat samt avbrott... 9 2.2 Prioriterade utvecklingsområden 2015... 11 3. GYMNASIALA YRKESUTBILDNINGAR... 12 3.1 Vård och omsorg... 12 3.1.1 Kartläggning och analys av kunskapsresultat samt avbrott... 12 3.1.2 Prioriterade utvecklingsområden 2015... 13 3.2 Lärling... 15 3.2.1 Kartläggning och analys av kunskapsresultat samt avbrott... 15 3.2.2 Prioriterade utvecklingsområden 2015... 15 4. SÄRVUX... 15 4.1 Kartläggning och analys av kunskapsresultat samt avbrott... 15 4.2 Prioriterade utvecklingsområden 2015... 16 5. ENTREPRENAD JENSEN EDUCATION OCH LERNIA UTBILDNING... 16 5.1 Kartläggning och analys av kunskapsresultat samt avbrott... 17 5.2 Prioriterade utvecklingsområden 2015... 18 2

SAMMANFATTNING Vuxenutbildningen fick i uppdrag av Utbildningsnämnden att inkomma med en kartläggning och analys av det samlade kunskapsresultatet avseende utbildning på grundläggande nivå, gymnasial nivå, utbildning i svenska för invandrare (SFI) och inom särskild utbildning för vuxna (Särvux). I uppdraget ingick också att redovisa antalet studieavbrott och eventuella orsaker till avbrotten, samt en redovisning av det genomsnittliga antal veckor som krävs för att en elev ska bli godkänd på SFI-kurserna. Kartläggningen och analysen visar en positiv utveckling inom flera av skolformerna samt att det finns ett par tydliga utvecklingsområden. Några resultat av analysen är: Förkortad lärsträcka på SFI Antalet elever på SFI har ökat kraftigt, men vi kan ändå konstatera att antalet timmar eleverna på SFI varit närvarande fram tills de klarat kurs med minst godkänt har minskat med 18-32 % från hösten -13 till hösten -14. Den största förklaringen till detta är sannolikt det studiehallsprojekt som genomfördes 2014 med statsbidrag. Med studiehallen kan lärarna än mer individualisera utbildningen vilket vi hela tiden eftersträvar. Färre underkända betyg inom vård och omsorg Andelen underkända betyg, F, på de fristående kurserna på vård och omsorg har minskat. Även här är den troliga orsaken införandet av en studiehall där eleverna har tillgång till individuell studiehandledning. Även införandet av en lärplattform kan ha bidragit till den positiva utvecklingen. Avbrottsstatistik ofta i eller under nivån för riket i övrigt När det gäller avbrott kan vi se att Alingsås avviker på ett positivt sätt i jämförelse med Sverige i sin helhet när det gäller SFI samt gymnasial utbildning, dvs att vi i Alingsås har en lägre avbrottsfrekvens i dessa skolformer. Vi har en högre avbrottsfrekvens när det gäller våra kurser på grundläggande nivå. Vi registrerar inte idag orsak till avbrott, men vi ska under 2015 undersöka möjligheten att göra detta för att tydligare kunna analysera orsakerna och därmed få ett bättre underlag till arbetet med att minska avbrotten. Minskat antal avbrott på gymnasiala allmänna ämnen Andelen avbrott inom gymnasiala allmänna ämnen som genomförs på entreprenad har minskat regelbundet och ligger nu klart under snittet för riket i övrigt. Fortfarande är det dock en hög andel elever som får underkända betyg, F, i kurser inom allmänna ämnen, störst är detta problem inom matematikkurserna. Fortsatta åtgärder för att bättre komma åt detta problem kommer att genomföras. INLEDNING Utifrån det uppdrag Utbildningsnämnden givit Vuxenutbildningen om kartläggning och analys av kunskapsresultat, avbrottsfrekvens och lärsträcka följer här en rapport upplagd utifrån de olika skolformerna. Skolformernas resultat och avbrottsstatistik anges och de statistiska uppgifterna analyseras. Utifrån analysen är prioriterade utvecklingsområden utpekade för en framgångsrik utveckling, helt i linje med ett systematiskt kvalitetsarbete. 3

Nationell statistik gällande vuxenutbildningen i Sverige publiceras årligen i slutet av juni. Det innebär att de siffror vi har nationellt att jämföra med är från 2013. Vi har därför tagit fram egen statistik för att kunna se om åtgärder vi inom vuxenutbildningen vidtagit under 2014 har haft önskad effekt när det gäller kunskapsresultat och avbrott. Samtliga uppgifter (med något undantag) härrör med andra ord från vårt egna elevregistreringssystem Alvis. Alvis är också det system som vi skickar underlag till Skolverket och SCB när det gäller insamlande av nationell statistik. 1. UTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE (SFI) 1.1 Kartläggning och analys av kunskapsresultat samt avbrott Vi har valt att ta fram statistik för hösten 2013 och hösten 2014. Att vi valt att inte ta helår beror på att vi vill se om en särskild satsning vilken påbörjades våren 2014 fått önskad effekt. I april 2014 startade vi en Studiehall på SFI och effekten av denna förväntade vi oss se resultat av efter hösten -14 då eleverna haft möjlighet att nyttja den under en period. Hade vi tagit med även våren 2014 hade vi inte på samma sätt kunnat utläsa ifall vi uppnått våra mål med Studiehallen, vilka var kortad lärsträcka samt ökad individualisering. Mer om hur utfallet blev kommer längre ner i texten. 1.1.1 Antal elever över tid, status och betyg Diagram: Antal antagna elever per kurs 80 70 60 50 40 30 20 10 0 SFIKUA9-1A SFIKUB9-1B SFIKUB9-2B SFIKUC9-2C SFIKUC9-3C SFIKUD9-3D Som diagrammet ovan avspeglar så har vi under 2014 sett en markant ökning av antalet elever. Ovan visas antalet elever per kurs under de två mätperioderna och ökningen har skett i samtliga kurser. Det totala antalet antagna elever vid en viss tidpunkt på året har kunnat variera från c:a 125 elever 2013 och c:a 170 elever i slutet av 2014. Ökningen beror dels på att antalet kommunplacerade flyktingar 2014 ökade jämfört med prognosen, dels att vi i Alingsås kommun fick ett asylboende under 2014 och att de som fått uppehållstillstånd på våren -14 fick rätt att påbörja SFI innan de blivit kommunplacerade. Givetvis sätter detta press på verksamheten och befintliga resurser används maximalt. Fortsatt ökning kommer innebära ökat behov av lokaler, material och inte minst lärarresurser. 4

Diagram: Antal betygsatta elever per kurs 20 15 10 5 0 SFIKUA9-1A SFIKUB9-1B SFIKUB9-2B SFIKUC9-2C SFIKUC9-3C SFIKUD9-3D Det var i majoriteten av kurserna färre som fick betyg under hösten 14 jämfört med hösten 13. Delvis kan en förklaring vara att det var ovanligt många elever som gjorde det nationella provet (slutprov) i februari 15 och efter detta avslutade sin kurs, jämfört med att det 2013 var många som avslutade sin kurs strax innan årsskiftet. Diagram: Andel avbrott per kurs 30,00% 25,00% 20,00% 15,00% 10,00% 5,00% 0,00% SFIKUA9-1A SFIKUB9-1B SFIKUB9-2B SFIKUC9-2C SFIKUC9-3C SFIKUD9-3D Andelen avbrott på SFI är relativt hög men vi kan se stora variationer mellan de olika kurserna. Lärarnas upplevelse är att avbrotten ofta beror på graviditet, att man fått jobb, att man flyttar till annan ort eller återvänder till sitt hemland. Under 2014 har vi tagit emot flera personer som varit boende på asylboendet i kommunen. Dessa personer gör avbrott då de blivit kommunplacerade eller själva hittat boende i någon annan kommun. Kurs 2B och 3C är ingångskurser för respektive studieväg och det är till dessa kurser majoriteten av de elever som är boende på asylboendet placerats då de påbörjat SFI. Här har vi därmed en del avbrott som beror just på flytt till annan kommun. Från kvällskursen hade vi under hösten en del avbrott där majoritetet berodde på att eleverna inte fick ihop heltidsarbete med studier. Hälften av det totala antalet avbrott från 2B och 3C finns att härröra från kvällskursen. Det finns dock anledning att undersöka närmare vad avbrotten beror på och därför kommer vi under 2015 ta fram rutiner för att vid registrering av avbrott se över möjligheten att samtidigt registrera orsaken till avbrottet. Jämför vi Alingsås kommun med riket i sin helhet ligger vi lägre i avbrottsfrekvens på samtliga kurser och studievägar. Statistiken för riket visar på siffror mellan 18-26 % i avbrottsfrekvens och för Alingsås 14-21 % (gäller helåret 2013). Ser man SFI som en helhet och inbegriper samtliga kurser är avbrottsfrekvensen 22 % i Alingsås jämfört med 27 % i 5

samtliga kommuner 2013 1. Den nationella siffran för Alingsås 2013 skiljer sig åt en del från den vi själva tagit fram för hösten -13 men har sannolikt sin förklaring i att vi fokuserat på ett halvår och därmed är statistiken inte helt jämförbar. Diagram: Procentuell betygsfördelning SFI 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% F E D C B A Betygsmässigt kan vi konstatera att det är hög andel som får betyget E eller högre. Det är individuella kursslut på samtliga kurser inom SFI och vi arbetar vidare för att nå 100 % måluppfyllelse (idag är den 97,9 %). 1.1.2 Lärsträckan När det gäller SFI ser vi en positiv utveckling när det gäller lärsträckan. Diagram: Lärsträckan SFI 800,00 700,00 600,00 500,00 400,00 300,00 200,00 100,00 0,00 Hösten 2013 Spår 1 Spår 2 Spår 3 Våren 2014 Spår 1 Spår 2 Spår 3 Hösten 2014 medelvärde närvarotimmar till betyg medelvärde erbjudna timmar Spår 1 Spår 2 Spår 3 Tabell: Lärsträckan SFI Medelvärde närvarotimmar till betyg Spår 1 565,00 673,00 Spår 2 510,22 686,56 Spår 3 448,84 597,45 Våren 2014 Spår 1 534,38 671,88 Medelvärde erbjudna timmar 2 1 Statistiken är framtagen på http://jmftal.artisan.se och är den officiella statistiken för vuxenutbildningen i Sverige. Nås också via länk på www.skolverket.se. 2 Anledningar till att eleven inte kunnat närvara samtliga erbjudna timmar beror på att de ibland har andra obligatoriska aktiviteter, t.ex. Samhällsorientering, att de arbetar vissa dagar eller har jobbpraktik via Af, att de beviljats ledighet eller vid egen eller barns sjukdom. 6

Spår 2 479,04 606,9 Spår 3 382,62 535,67 Spår 1 410,50 526,20 Spår 2 414,36 547,71 Spår 3 301,91 447,82 De elever som fått betyg under hösten 2014 har kortat sin lärsträcka 3 med c:a 18-32% jämfört med de som fick betyg hösten 2013. En tänkbar förklaring är att arbetet med studiehallen som inleddes i april 2014 har gett resultat. För de elever som nyttjar studiehallen innebär det att de kan vara fler timmar i skolan med lärarnärvaro och de jobbar dessutom i studiehallen helt utifrån individuella försutsättningar och behov. Varje studiehallstillfälle har under hösten -14 haft besök av 30-40 elever vilket var en uppåtgående trend jämfört med våren vilket gjorde att vi fick öka bemanningen från en till två lärare. Den mest positiva förändringen står att finna för studieväg 3. Denna studieväg är för de som har eftergymnasial utbildning från sitt hemland. Vi vet att de elever som har ett latinskt språk på hög nivå med sig i bagaget, t.ex. engelska, eller att modersmålet är ett latinskt språk, ofta har en något snabbare språkinlärning av det svenska språket. På studieväg tre hittar vi jämfört med övriga studievägar fler elever som just har ett latinskt språk med sig, antingen som modersmål eller som andraspråk. Lärarna på studieväg 3 har också under hösten arbetat för ökat samarbete inom de båda kurserna som finns på studievägen. Man har numera t.ex. samma material, arbetssätt och tänk. Detta gör att elev kan gå till den högre kursen då den klarat vissa färdigheter (t.ex. tal, skriv, hör) på ingångskursen för att utmanas till fortsatt inlärning och den färdighet som ännu inte klarats av för att få betyg på kursen kan eleven fortsätta träna på i t.ex. studiehallen. 3 Vi har här mätt lärsträckan i antal närvarotimmar. Vi har tyvärr inte fått fram information om hur den nationella statistiken som anges i veckor tas fram och har därför valt att inte omvandla timmarna till veckor. 7

Arbetslaget på SFI ser själva fler framgångsfaktorer såsom: - Motivationshöjande och målinriktat arbete. Se individens behov och mål och vad som är motivationshöjande för just den personen. Studier på SFI kan t.ex. varvas med inslag av språkpraktik ifall detta kan vara bra för eleven. - Kartläggning av elevens tidigare bakgrund, intressen och mål tillsammans med tolk och studie- och yrkesvägledare. - Högre bedömningskompetens i arbetslaget vilket lett till ökad samsyn kring bedömning. Bedömningsdag har genomförts i augusti 2014 tillsammans med flera andra kommuner inom GR. - Uppstart av arbetet med Lärplattform. - Tillkomsten av ett litet skolbibliotek där elever kan låna böcker utifrån sin nivå och intresse. - Att vi kopplat till studiehallen kan erbjuda konversatörer vid något tillfälle i veckan. För att få en uppfattning om hur vår verksamhet ligger till jämfört med samtliga kommuner har vi tittat på den nationella statistik som går att finna på www.jmftal.artisan.se. För 2013 4 ser statistiken ut som följer: Kurs: Alingsås: Elever som fått godkänt genomsnittlig tid i veckor Riket totalt: Elever som fått godkänt genomsnittlig tid i veckor 1A 26 23 1B 36 26 2B 35 22 2C 25 22 3C 24 21 3D 25 19 Det är ganska tydligt att statistiken visar att det i Alingsås tar fler veckor 2013 för elev att nå godkänt i kursen jämfört med riket i sin helhet. Vi har sedan dess som beskrivits ovan genomfört en del åtgärder för att förbättra situationen och vi fortsätter arbeta för ökad måluppfyllelse samt en kortare lärsträcka för individen. Vår tro och förhoppning är att den nationella statistiken som presenteras i juni 2015 kommer att visa att vi under 2014 haft en positiv utveckling jämfört med 2013. 1.2 Prioriterade utvecklingsområden 2015 Under 2015 kommer vi fortsätta arbeta med det som vi anser varit framgångsfaktorer under 2014. Utifrån analysen av 2014 års resultat har dock följande prioriterade utvecklingsområden identifierats inför 2015, vilka förhoppningsvis ska leda till en fortsatt positiv utveckling framöver när det gäller måluppfyllelse och kunskapsresultat : - Fortsatt öppethållande av Studiehallen sex timmar i veckan. Under hösten 2014 har vi utvärderat studiehallen och eleverna har angivit att de får mycket hjälp i studiehallen och att den är mycket värdefull för dem. Fortsätter antalet elever öka på SFI måste vi dock antingen öka antalet lärare som arbetar i studiehallen alternativt öka antalet timmar studiehallen är tillgänglig varje vecka. I februari har vi också flyttat studiehallen till en större och mer flexibel lokal för att kunna erbjuda en bättre studiemiljö. Eleverna har i utvärdering av studiehallen 4 Statistiken för 2014 blir tillgänglig först i slutet av juni 2015. 8

uttryckt att det ibland kunnat bli dålig luft, trångt och hög ljudnivå i den gamla lokalen och därav såg vi att ett lokalbyte var nödvändigt. Kopplat till studiehallen fortsätter vi arbeta med utvecklande av metoder och material för att tiden i studiehallen blir effektiv för eleverna och att studiehallen på ett naturligt sätt är en förlängning av den ordinarie undervisningen. - Samtliga lärare deltar i den webbaserade kursen i betyg och bedömning som ges av Skolverket och avslutar den till sommaren. Också fortsatt samarbete med andra kommuner. Rektorerna för ett antal kommuner inom GR kommer under året arrangera ytterligare gemensam bedömningsdag. - Fortsatt arbete att utveckla lärplattformen V-klass. Lärplattformen ska vara användbar för de elever som är mycket tid i skolan men den ska också vara ett stöd för de som av någon anledning, t.ex. arbete, inte kan närvara på plats vilka då ska kunna studera på distans. Implementeringsarbetet och det fortsatta utvecklingsarbetet av Vklass leds utav en av vuxenutbildningens förstelärare. - Fortsatt arbete med att förbättra individualiseringen i undervisningen. Vi har fått möjlighet till stöttning av detta arbete utav projektet GRINT som tittat på framgångsrika metoder för just individualisering. - Se över lärartätheten. Vi har fått fler elever och detta är troligtvis en utveckling som kommer att fortsätta under året. Vi behöver anställa fler lärare för att gruppstorlekarna inte ska bli ohållbara. - Med hjälp av beviljat statsbidrag för kvalitetshöjande insatser inom SFI ska vi under året utveckla handledning på modersmålet. Att erbjuda modersmålsstöd är identifierat som en framgångsfaktor av GRINT och vi hoppas att det ska visa sig framgångsrikt även hos oss och vara en väg till kortare lärsträcka. - Vi kommer under 2015 ta fram rutin för att registrera orsak till avbrott. På så sätt hoppas vi kunna angripa anledningarna till avbrott och med väl genomtänkta åtgärder arbeta för att andelen elever som gör avbrott från SFI ska minska. 2. GRUNDLÄGGANDE VUXENUTBILDNING 2.1 Kartläggning och analys av kunskapsresultat samt avbrott I Alingsås erbjuder vi i egen regi kurser på grundläggande nivå i engelska, matematik, svenska samt svenska som andraspråk och det är dessa kurser som finns med i samtliga diagram som redovisas här. Diagram: Antal elever, deras status och betyg - Gruv 9

60 40 20 0 OBS! Elever kan vara antagna på flera terminer p.g.a. att studielängden kan sträcka sig över flera studieperioder. Vi ser en ökning av antalet elever som läser kurser på grundläggande nivå. Sannolikt är detta en naturlig följd av att vi har fler elever antagna på SFI vilka efter avklarade SFI-studier många gånger fortsätter till svenska som andraspråk på grundläggande nivå, samt att vissa under pågående SFI-studier t.ex. påbörjar studier på engelska på grundläggande nivå. Diagram: Procentuell fördelning av status bland antagna - Gruv 60,0% Antagna som slutar denna terminen Återbud Ej påbörjade Kursbyte Avbrott Betygsatta 40,0% 20,0% 0,0% Återbud Ej påbörjade Kursbyte Avbrott Betygsatta OBS! Elever kan vara antagna på flera terminer p.g.a. att studielängden kan sträcka sig över flera studieperioder. Vi ser en positiv utveckling när det gäller andelen betygsatta elever, dvs elever som slutför den kurs de är antagna på. Främst beror det på att färre lämnar återbud samt att andelen som inte påbörjar sin kurs sjunkit. Vår målsättning är givetvis att alla som påbörjar en utbildning också ska slutföra den och därför är det bekymrande att andelen avbrott är på en hög nivå. Svenska som andraspråk erbjuds som heltidsstudier då denna kurs har flest poäng att erbjuda. Från denna kurs ser vi färre avbrott jämfört med de övriga kurserna på grundläggande nivå. Sannolikt beror detta på att de som läser denna kurs kan fokusera på enbart denna kurs och med god stöttning av läraren kan slutföra kursen. Motivationen är här också hög eftersom kursen ofta krävs för behörighet till t.ex. gymnasiala yrkesutbildningar. Vi registrerar inte anledning till avbrott men lärarens erfarenhet är att avbrotten oftast beror på att eleven fått ett jobb eller att personen är gravid och avbryter för föräldraledighet. När det gäller de övriga kurserna på grundläggande nivå läses dessa till övervägande del i kombination med andra kurser, antingen på grundläggande nivå, SFI eller gymnasiala kurser. Om inte elevens målsättning är vidare studier på gymnasial nivå, eller att kursen ger behörighet till t.ex. en yrkesutbildning upplever vi att eleverna inte är lika motiverade att slutföra kursen och att vi därför ser en högre andel avbrott från engelska, matematik och svenska. Den nationella statistiken från Skolverket visar att andelen i grundläggande vuxenutbildning som avbrutit kurs är 32,6 % i Alingsås jämfört med 22,8 % för samtliga kommuner 2013. Vi 10

är något osäkra på hur denna siffra tas fram eftersom den är långt ifrån vår framtagna siffra för hösten 2013. Vi hade inte extremt många avbrott våren 2013 utan vi anar att i rubriken Avbrott tas också statusregistreringen Ej påbörjat alt. Återbud med (vilket vi särredovisar). Oavsett detta, är andelen avbrott relativt hög och något vi måste analysera närmare. Diagram: Procentuell fördelning av satta betyg - Gruv 60,0% 40,0% 20,0% 0,0% F E D C B A OBS! Elever kan vara antagna på flera terminer p.g.a. att studielängden kan sträcka sig över flera studieperioder. Vi ser en viss ökad spridning vad det gäller betygen hösten 2014 jämfört med hösten 2013. Det är positivt att fler når de allra högsta betygen och detta är något vi fortsätter eftersträva. Samtliga elever ska få den stöttning de behöver utifrån sina förutsättningar och behov för att på så sätt nå sina mål med kursen. T.ex. har specialläraren varit med på lektioner i svenska som andraspråk när det har stått skriftlig produktion på planeringen, för att på plats kunna hjälpa de elever som har särskilda skrivsvårigheter. 2.2 Prioriterade utvecklingsområden 2015 - Vi kommer under 2015 ta fram rutin för att registrera orsak till avbrott. På så sätt hoppas vi kunna angripa anledningarna till avbrott och med väl genomtänkta åtgärder arbeta för att andelen elever som gör avbrott från våra grundläggande kurser ska minska. - Lärarna på de grundläggande kurserna deltar tillsammans med övriga lärare på skolan i den webbaserade kursen i betyg och bedömning som ges av Skolverket och avslutar den till sommaren. Eftersom lärarna på de grundläggande kurserna är ensamma i sina kurser på skolan är det viktigt att de får möjlighet att diskutera bedömningsfrågor med kolleger, även om man inte undervisar i samma kurs. - Läraren på svenska som andraspråk påbörjade ett erfarenhetsutbyte under 2014 med lärare från Härryda och Partille som också undervisar i detta ämne på grundläggande nivå. Detta är ett nätverk som fortsätter prioriteras under 2015 då det ger otroligt mycket för läraren att kunna diskutera såväl pedagogiska som metodiska och didaktiska frågor med kolleger med liknande vardag. Vi ska också undersöka möjligheten till liknande erfarenhetsutbyten för de övriga lärarna som undervisar på grundläggande nivå. - Fortsatt arbete att utveckla lärplattformen V-klass med hjälp av ansvarig förstelärare. Hittills har Vklass införts på kursen svenska som andraspråk där den ska vara användbar för de elever som är mycket tid i skolan men också vara ett stöd för de som av någon anledning, t.ex. arbete, inte kan närvara på plats vilka då ska kunna studera mer flexibelt och vid behov på distans. Vi ska också se över möjligheten att använda Vklass också i övriga kurser på grundläggande nivå. 11

3. GYMNASIALA YRKESUTBILDNINGAR Inom GR samarbetar vi kring gymnasiala yrkesutbildningar. Via GRvux kan Alingsås invånare ansöka om ett flertal utbildningar med starter minst fyra gånger per år. För dessa utbildningar ansvarar GR för uppföljning. I egenregi erbjuder Alingsås utbildningar inom vårdoch omsorgsområdet samt lärlingsutbildning inom restaurang/bageri samt handel. 3.1 Vård och omsorg Alingsås kommun erbjuder utbildningar inom vård och omsorg på ett flertal olika sätt: som helt paket, komplettering/validering, fristående kurser och distans. De volymer vi har idag leder till runt 60-70 färdigutbildade undersköterskor per år. 3.1.1 Kartläggning och analys av kunskapsresultat samt avbrott Diagram: Antal elever och deras status fristående kurser vård och omsorg 500 400 300 200 100 0 Antagna Återbud Ej påbörjade Kursbyte Avbrott Betygsatta Vi har under 2014 genomfört ett antal utvecklingsprojekt inom våra utbildningar inom vårdoch omsorg som bland annat inneburit att vi kan ta emot fler elever än tidigare. Vi har dels utvecklat ett valideringskoncept som gjort det möjligt för oss att erbjuda de som har minst ett års arbetslivserfarenhet inom området en utbildning som startar med kartläggning och validering av befintlig kunskap. Detta leder till att utbildningstiden i vissa fall halveras och att vägen till att bli behörig undersköterska och därmed kunna anställas tillsvidare blir mycket kortare. Vi erbjuder också sedan augusti 2014 ett tiotal kurser inom vård och omsorg på distans. Detta utvecklingsarbete har därför medfört att antalet elever har ökat under 2014. Diagram: Procentuell fördelning av elever och deras status på fristående kurser vård och omsorg 100,0% 80,0% 60,0% 40,0% 20,0% 0,0% Återbud Ej påbörjade Kursbyte Avbrott Betygsatta Diagrammet ovan visar att andelen återbud har ökat liksom andelen som ej påbörjar sin utbildning. Denna ökning finner vi främst inom distanskurserna. Vi upplever inte att det är fler återbud vad det gäller den heltidsutbildning som även funnits tidigare, utan att det är de som sökt en eller flera distanskurser som i större utsträckning lämnar återbud eller inte påbörjar sina studier. Vi vet att de som söker distanskurs ofta planerar att kombinera detta med 12

arbete. När det dock sedan gäller känner en del att de inte mäktar med detta och väljer då att lämna eller tacka nej till studierna. Jämför vi våra siffror med den nationella statistiken finns inte gymnasiala yrkesutbildningar särredovisat utan siffrorna inkluderar även fristående gymnasiala kurser, dvs de som i Alingsås läser högskoleförberedande kurser hos Lernia/Jensen är medräknade här. 2013 var andelen avbrott i Alingsås 14,2 (jmf 5,6% på vård) och i riket som helhet 17,2. Andelen avbrott från vård- och omsorgsutbildningarna är med andra ord väldigt låg jämfört med dessa siffror och har som sagt sedan 2013 gått ner ytterligare. Diagram: Procentuell fördelning av betyg på fristående kurser vård och omsorg 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% F E D C B A Vi har under 2014 öppnat upp en studiehall för de elever som läser någon av våra utbildningar inom vård- och omsorg. Detta innebär att det varje vardag finns någon av lärarna tillgänglig 1-2 timmar i studiehallen dit alla elever är välkomna för att få individuell studiehandledning. Vi kan se att de elever som utnyttjar denna möjlighet klarar studierna bättre än tidigare vilket kan vara en förklaring till att andelen F minskat samt att betygen D och C blivit vanligare. De som tidigare kanske hamnat på E har med hjälp av handledningen i studiehallen kunnat nå ett något högre betyg. Till sin hjälp har nu också eleverna material på den digitala lärplattformen Vklass. T.ex. finns här lektionsmaterial och eventuella föreläsningsanteckningar att ta del av både inför en lektion samt i efterhand. Det möjliggör för den elev som kanske inta kan närvara på en lektion att ändå kunna följa kursen samt att det finns som stöd för eleverna under hela kursens gång. 3.1.2 Prioriterade utvecklingsområden 2015 - Det finns en stor efterfrågan från både arbetsgivarna samt intresserade elever när det gäller att vi ska kunna erbjuda en fördjupning inom den sociala omsorgen. Under 2015 ska vi därför utöka antalet inriktningar med ytterligare en valbar fördjupning. Den nya fördjupningen som eleverna ska kunna välja kommer att vara just inom den sociala omsorgen för de som t.ex. tänker sig en framtid som personlig assistent eller arbete inom den dagliga verksamheten. Detta arbete innebär att bygga upp ytterligare kurser i den digitala lärplattformen samt att för att kunna erbjuda inriktningen även för de som validerar måste utbildning av valideringshandledare inom den sociala omsorgen äga rum. - Ytterligare prioriterat utvecklingsområde är att jobba vidare med våra distanskurser. Här har vi sett att det finns barnsjukdomar och därför behövs kurserna dels ses över i lärplattformen för att bättre fungera för distansstudier och dels behöver vi se över våra rutiner för hur vi hanterar de elever som läser på distans för att det ska bli en ännu smidigare studieform där det också är viktigt med tydlighet av hur distansstudierna fungerar. 13

- Lärarna inom vård- och omsorgsutbildningarna deltar tillsammans med övriga lärare på skolan i den webbaserade kursen i betyg och bedömning som ges av Skolverket och avslutar den till sommaren. Vi har några lärare som är relativt nya inom yrket och det är därför extra viktigt att få möjlighet att diskutera bedömningsfrågor för en säkerhet och trygghet i bedömningarna gentemot eleverna samt inom kollegiet. Kopplat till detta är också ett utvecklingsområde som berörs i bedömningskursen; användandet av bedömningsmatriser. Vår förhoppning är att under 2015 kunna arbeta fram bedömningsmatriser i samtliga våra kurser inom vård och omsorg, och att dessa ska finnas tillgängliga digitalt för att eleverna ska kunna följa sin progression och hur de ligger till i kursen utifrån prov och uppgifter som blivit bedömda av lärare. - Användande av Ipads i utbildningen. De elever som genomgår validering utifrån tidigare arbetslivserfarenhet inom yrkesområdet kommer att använda Ipads för bl.a. dokumentation och kontakt med ansvarig lärare, då de gör sin praktiska validering i någon av verksamheterna där vi har utbildade valideringshandledare. För att Ipads ska bli ett kvalitetshöjande hjälpmedel/verktyg kommer ett utvecklingsarbete vara nödvändigt under året. Ansvarig för detta arbete är en av vuxenutbildningens förstelärare. 14

3.2 Lärling Augusti 2013 startades lärlingsutbildning upp i Alingsås inom restaurang/bageri. 3.2.1 Kartläggning och analys av kunskapsresultat samt avbrott Under hösten -13 var det sex stycken elever antagna, 3 bagare, 1 kallskänka, 1 kock restaurang och 1 kock storhushåll. Samtliga elever slutförde utbildningen under våren -14 och inget F registrerades i betyg. Fyra av sex elever hade i september -14 fått arbete inom yrkesområdet. startades även lärlingsutbildning med inriktning Butikssäljare upp. Under hösten var 4 elever antagna på denna utbildning och inget avbrott registrerades, inte heller något F. Vi hade också under hösten -14 fem elever antagna inom restaurang/bageri, 3 bagare, 1 konditor samt 1 kock restaurang. Inte heller här har något avbrott eller F registrerats. Utbildningarna för dessa lärlingar slutförs under våren alternativt sommaren 2015. Både kunskapsresultat och avbrottsfrekvens visar med andra ord väldigt positiva resultat. Dessutom är det glädjande att flertalet efter utbildning stannar inom yrkesområdet och att det inneburit en väg in på arbetsmarknaden. Diagram: Procentuell fördelning av betyg 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 F E D C B A Betyg Betyg Betyg Betyg Betyg Betyg 3.2.2 Prioriterade utvecklingsområden 2015 - Säkerställa kompetensen hos handledarna. Det finns nu webbaserade kurser för handledare inom lärlingsutbildning och de handledare vi har elever hos kommer uppmuntras att genomföra utbildningen under året. - Införande av Ipads som verktyg i utbildningen. Tanken är att eleverna ska kunna använda Ipads för bl.a. dokumentation och kontakt med ansvarig lärare de dagar de är på arbetsplats. Minst 70 % av utbildningen ska vara arbetsplatsförlagd och våra elever är fyra dagar i veckan på arbetsplats och därför viktigt att ändå kunna hålla en kontinuerlig kontakt med läraren. För att Ipads ska bli ett kvalitetshöjande hjälpmedel/verktyg kommer ett utvecklingsarbete vara nödvändigt under året och i detta arbete finns en av förstelärarna på vuxenutbildningen kopplad till uppdraget. 4. SÄRVUX 4.1 Kartläggning och analys av kunskapsresultat samt avbrott Diagram: Antal elever på Särvux 15

22 20 18 16 14 Antagna Antagna Särskild utbildning för vuxna är en relativt liten skolform i Alingsås, om än mycket viktig. Antalet elever har de senaste åren varit ganska konstant mellan 18-20 elever. Under våren kommer sannolikt två nya elever påbörja kurs hos oss och då kommer vi under våren -15 att ha 19 elever antagna på särvux. Kurserna på särvux sträcker sig över flera studieperioder och kurssluten är helt individuella. Under 2013 registrerades två betyg och under 2014 ett betyg. Våren 2015 kommer sannolikt tre elever på särvux få betyg i den kurs de nu läser. Det är inte alltid som målet för eleven är betyg på kursen i sin helhet. Om eleven avslutar en kurs utan att nå upp till samtliga kunskapskrav utfärdas ett intyg som förklarar den kunskap eleven tillägnat sig genom att läsa kursen. Det finns ingen nationell statistik när det gäller betyg inom särskild utbildning för vuxna. Antalet avbrott är mycket litet. och hösten 2014 registrerades inget avbrott från särvux. Lärarna uppger att det är mycket ovanligt med avbrott, eleverna slutför sina kurser då de trivs mycket bra och upplever studierna meningsfulla och stimulerande. De gånger det trots allt görs avbrott från en kurs på särvux beror detta oftast på flytt eller sjukdom. Det finns ingen nationell statistik när det gäller avbrott från särskild utbildning för vuxna. 4.2 Prioriterade utvecklingsområden 2015 - Lärarna på särvux deltar tillsammans med övriga lärare på skolan i den webbaserade kursen i betyg och bedömning som ges av Skolverket och avslutar den till sommaren. Bedömningsfrågor är högst relevanta även för särvux särskilt som de nya kursplanerna/ämnesplanerna 5 som infördes 2012/2013 är relativt omgjorda jämfört med de tidigare, liksom att betygssystemet på samma sätt som för övriga skolformer är nytt. - Under 2015 kommer också lärarna på särvux introducera Ipads som arbetsverktyg för eleverna som kompelement till datorer och andra läromedel. För att detta ska bli ett verktyg som påverkar måluppfyllelsen positivt kommer arbetslaget kontinuerligt arbeta med att utveckla användandet av Ipads samt fylla dessa med användbara appar för eleverna under året. 5. ENTREPRENAD JENSEN EDUCATION OCH LERNIA UTBILDNING De gymnasiala fristående högskoleförberedande kurserna genomförs på entreprenad. Fram till och med juli 2014 var det Lernia Utbildning vilka Alingsås kommun hade avtal med, men efter förra årets upphandling blev resultatet att Jensen Education är vår avtalspart från augusti 2014 och minst två år framåt. 5 På grundläggande nivå finns kursplaner och på gymnasial nivå finns ämnesplaner. 16

5.1 Kartläggning och analys av kunskapsresultat samt avbrott Diagram: Antal elever, deras status och betyg gymnasiala allmänna ämnen, entreprenad 700 600 500 400 300 200 100 0 Antalet antagna hösten 2014 var något lägre än 2013. Vi kan inte se någon annan förklaring än att det var färre sökande inför augustistarten 2014. Att det var färre sökande kan eventuellt relateras till att ungdomsarbetslösheten i Alingsås har minskat, vilket påverkat efterfrågan negativt när det gäller studier på fristående gymnasiala kurser hos vuxenutbildningen. Diagram: procentuell fördelning av elever och deras status gymnasiala allmänna ämnen, entreprenad 80,0% 60,0% 40,0% 20,0% 0,0% Återbud Ej påbörjade Kursbyte Avbrott Betygsatta När vi jämför de två åren ser vi lite olika förändringar men vi kan ännu inte utläsa någon tydlig trend. Andelen Återbud och Ej påbörjade utgör tillsammans 26,9 % hösten 2014. Det är med andra ord många som ändrar sina planer från det att de ansöker om en viss kurs, tills dess att det är kursstart. Detta är en tendens vilken vi sett de senaste åren. Många som söker utbildning idag ändrar sina planer på kort varsel och vi måste alltid ta med i beräkningen att 25-30 % inte kommer att komma till start när det gäller de fristående kurserna. Liknande siffror finns hos andra kommuner inom GR. Att andelen avbrott minskar är positivt för det är när elever väl är i studier som vi kan arbeta för att de ska nå sin måluppfyllelse. Den nationella statistiken för 2013 visar att i landet som helhet är avbrottsfrekvensen från den gymnasiala vuxenutbildningen 17,2 %. Vi har alltså jämfört med denna siffra ett positivt resultat då hösten 2014 visar på 16,2 % vilket sedan för hösten 2014 minskat till 12 %. Naturligtvis ska vi fortsätta arbeta för att ytterligare minska andelen avbrott. Diagram: procentuell fördelning av satta betyg gymnasiala allmänna ämnen, entreprenad 17

30,0% 20,0% 10,0% 0,0% F E D C B A Andelen F har i princip inte förändrats mellan de två undersökta perioderna och de två leverantörerna (Lernia hösten -13 respektive Jensen hösten -14) utan ligger kvar på strax över 14%. Detta är en för hög siffra och något vi tillsammans med utbildningsanordnaren ska analysera varför det är så. Kurserna på gymnasial nivå fick nya ämnesplaner 2012 vilka bygger på den nya grundskolan. Generellt är det så att de gymnasiala kurserna upplevs svårare idag för de som studerade i grundskolan eller på gymnasiet för ett antal år sedan då de delvis förutsätter andra förkunskaper än tidigare. Här är viktigt för oss att fortsätta identifiera de elever som har kunskapsluckor vad det gäller förförståelsen för att kunna hjälpa dessa elever på bästa sätt. Vi vet att det är ganska stora resultatskillnader mellan olika kurser där t.ex. matematikkurserna för många elever är de svåraste att klara. Här kan vi t.ex. framöver arbeta med att erbjuda extra stöd för de i behov av detta, vilket vi gör nu under våren i Matematik 1. För övrigt finns det en spridning av betygen och även om det finns skillnader mellan studieperioderna är detta inget vi har några särskilda förklaringsgrunder till. 5.2 Prioriterade utvecklingsområden 2015 - Utifrån resultaten kan vi konstatera att andelen F i betyg håller sig på en relativt stabil nivå mellan de jämförda studieperioderna. Att 14% av våra elever slutför kursen med ett F i betyg är inte tillräckligt och därför något vi tillsammans med Jensen ska analysera närmare för att finna åtgärder vi tror skulle vara effektfulla. - En åtgärd har vi redan vidtagit och det är att erbjuda extra stödundervisning i en av matematikkurserna i form av en orienteringskurs. Detta gör att eleverna dels får ytterligare timmar med lärare varje vecka och dels att det ger dem en möjlighet till något lägre studietakt när det gäller matematikkursen. Vi ska utvärdera resultatet av denna insats i juni månad då vi kan utläsa ifall fler elever nått E eller högre betyg i Matematik 1 jämfört med hösten 14. Om vi får ett positivt utfall är detta en åtgärd som kan vara aktuell i andra kurser med hög andel F. - Vi ser idag att ett antal elever som troligtvis har läs- och skrivsvårigheter eller svårt att hitta en fungerande studieteknik inte tar kontakt med den specialpedagog som finns på plats en dag i veckan. Vi behöver tillsammans med lärare och ansvarig på Jensen hitta ett arbetssätt där vi blir bättre på att identifiera de elever som är i behov av specialpedagogens insatser. 18