1.4 Frånvaron av kvinnoperspektiv i ekonomisk-politiska analyser Alternativa arbetsmarknadsekonomiska teorier 35

Relevanta dokument
Jämställda löner för Sverige framåt

ARBETSMARKNADEN OCH ARBETSLÖSHETEN (S.67-83)

Föreläsning 3. Arbetsmarknadsdefinitioner. Deltagande på arbetsmarknaden. Arbetskraftsutbud varför intressant? Ensamhushåll/hushåll med en förälder

Lön och kön en studie av löneskillnader mellan kvinnor och män

60 år i arbetslivet en verklighet för många företagare som går att undvika

PRESSMEDDELANDE. Osakliga löneskillnader ett överdrivet problem

Avtal 2013 LOs lönekrav 2013 LO-förbundens gemensamma lönekrav inför avtalsrörelsen 2013 Krav för mer jämställda löner

Arbetsmarknad. Kapitel 9

Könsskillnader på arbetsmarknaden

F örvärvsfrånvarons kostnader

Privatanställda chefer har mest att tjäna på en högskoleutbildning

Kvinnor, män och lön. Vilka olika perspektiv ger den officiella lönestatistiken

Jämställd arbetsmarknad - jämställda löner

KVINNOR HAR KRONOR LÄGRE LÖN ÄN MÄN. Lönegapet mellan kvinnor och män OM JUSEKS MEDLEMMARS LÖNER OCH LÖNESAMTALETS BETYDELSE

Motion till riksdagen 2016/17:157 av Ali Esbati m.fl. (V)

Lönestrukturstatistik 2009

Ett arbetsliv som utvecklar inte sliter ut

Minska löneskillnaderna mellan könen.

Full sysselsättning kräver jämställdhet

1 H ushållens ekonomiska levnadsförhållanden. Introduktion och sammanfattning

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Lönestrukturstatistik 2012

Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092)

Ska världens högsta marginalskatter bli ännu högre? - en granskning av S, V och MP:s förslag till avtrappning av jobbskatteavdraget

Löner, sysselsättning och inkomster: ökar klyftorna i Sverige?

Fler jobb till kvinnor

Presskonferens om löner och löneskillnad

Föreläsning 8. Arbetsmarknad och arbetsmarknadspolitik

Vägledning till jämställdhetsintegrering en utgångspunkt

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Sundsvall 28 september 2016

REMISSVAR (Fi2018/02415/S1)

Missgynnar pensionssystemet kvinnor?

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

och ekonomiskt tillväxt

Personal inom vård och omsorg

Tabell 7 Nettoförlust efter 100 dagarna vid arbetslöshet

Forskningsöversikt om förändringar av pensionsåldern och effekter på arbetsutbud och pensionering

Utvecklingen av löneskillnader mellan statsanställda kvinnor och män åren

RÖSTER OM FACKET OCH JOBBET

Löner för offentligt anställda på Åland Utredningsrapport. Utredningsrapport. Statistik 2015:2

Föräldrars förvärvsarbete

Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet

Jämställda löner och avtalsrörelsen

'-- if. i. Isokvant (1 p) ii. Labour hoarding (1 p) Arbetsmarknadskunskap, AKP A I, Grundkursen moment 2

Föreläsning 7 - Faktormarknader

Den tredje industriella revolutionen och den svenska arbetsmarknaden. Föreläsning Lena Gonäs februari 2009 Arbetsvetenskap

Inför kommunal maxlön, svar på motion (V)

Yttrande på promemorian Vissa skattefrågor inför budgetpropositionen för 2012 (dnr Fi2011/1936)

Kan det obetalda arbetet påverkas av individens sektorstillhörighet?

Farsta stadsdelsförvaltning UPPFÖLJNING AV JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLAN

Förvärvsarbete Arbetskraften Ej i arbetskraften Sysselsatta/förvärvsarbetande Arbetslösa Tillfälligt frånvarande Relativa arbetskraftstalet

Bilaga 3. Ekonomisk jämställdhet

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Solidarisk lönepolitik, lönespridning och löneskillnader mellan män och kvinnor Per-Anders Edin, Katarina Richardson

Löner för offentligt anställda på Åland Utredningsrapport. Utredningsrapport. Statistik 2013:3

Heltidsarbete som norm

Hur bör sysselsättningspolitiken föras? Lars Calmfors Jusek 7/5 2012

livspusslet Foto: Andy Prhat

Uppföljning Tillväxtstrategi Halland

Yttrande om promemorian Sänkt skatt på förvärvsinkomster (Fi2008/3981)

Arbetsmarknadsutsikterna hösten Prognos för arbetsmarknaden

BOSTADSTILLÄGGET FÖR PENSIONÄRER

Ett utmanat Sverige. Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 22/

Utrikes födda på arbetsmarknaden hur ser situationen ut och vad säger forskningen? Mats Hammarstedt

Löneskillnader mellan offentlig och privat sektor

Sammanfattning 2015:5

F7 Faktormarknader Faktormarknader Arbetskraft. Kapital. Utbud av arbetskraft. Efterfrågan på arbetskraft

I och utanför arbetskraften

Ungdomarna och jobben - vad kan vi göra mer?

Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar

februari 2012 Slut på rean i kommuner och landsting Tre exempel på yrken med strukturella löneskillnader.

Vi börjar i det som kanske är det allra viktigast för oss arbetsgivare nämligen kompetensförsörjningen och välfärdens rekryteringsbehov.

Jobb i välfärden en dubbel förlustaffär för välutbildade kvinnor. januari 2014

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN

Halva arbetstiden, hela ansvaret

Prognos Presskonferens Arbetsmarknadsstyrelsen Tisdag 5 december 2006

Livslön välja, studier, arbete, familj Lena Granqvist (red.) Livslön - välja studier, arbete, familj,,

Högskoleutbildning lönar sig allt sämre

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003

Mål och myndighet en effektiv styrning av jämställdhetspolitiken SOU 2015:86

Den tredje industriella revolutionen och den svenska arbetsmarknaden. Föreläsning Lena Gonäs Mars 2010 Arbetsvetenskap

LÖNER/AVTAL. Lönerapport år Löner och löneutveckling år efter klass och kön. Författare: Mats Larsson, Arbetslivsenheten

Vägen in i arbetslivet

Tentamen på. Statistik och kvantitativa undersökningar STA100, 15 hp. Fredagen den 16 e januari 2015

Jämställdhetsplan. för anställda i Ljusdals Kommun ljusdal.se BESLUT I KS

Vi börjar i det som kanske är det allra viktigast för oss arbetsgivare nämligen kompetensförsörjningen och välfärdens rekryteringsbehov.

Ett förstärkt jobbskatteavdrag

SKATTER OCH SAMHÄLLSEKONOMISK EFFEKTIVITET

Byt lön. dags för jämställda löner

DRIVKRAFTER OCH MÖJLIGHETER TILL ETT FÖRLÄNGT ARBETSLIV. Per Johansson Lisa Laun Mårten Palme Helena Olofsdotter Stensöta

Ledande indikator, USA. Källa: EcoWin

Lön efter födelseland

Den kommunala ingenjören. Kostnad eller tillgång?

Det var vanligare med besvär av huvudvärk bland kvinnor än bland män. Det fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan åren.

F7 Produktionsfaktorer

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar

Röster om facket och jobbet

Balans i arbetslivet. Vad betyder arbetstiderna? Docent Göran Kecklund

Transkript:

Innehåll Kapitel] Forskning om jämställdhet i arbetslivet 19 1.1 Översikt över innehållet i boken 19 1.2 Jä~.ställdhetsforskningen inom några angränsande discipliner 23 1.2.1 Historia 24 1.2.2 Psykologi 25 1.2.3 Sociologi 26 1.2.4 Rättsvetenskap 27 1.3 Nationalekonomisk forskning 28 1.4 Frånvaron av kvinnoperspektiv i ekonomisk-politiska analyser 31 1.5 Alternativa arbetsmarknadsekonomiska teorier 35 Kapitel 2 Kvinnors och mäns arbetskraftsdeltagande 39 2.1 Förvärvsarbete och arbetskraftsresurser 40 2.2 De relativa arbetskraftstalen 42 2.3 Livsmönstret för kvinnors deltagande i arbetslivet 44 2.4 Variationer i arbetskraftsdeltagandet 50 2.5 Sysselsättning och frånvaro 51 2.6 Arbetslöshet bland kvinnor och män 54 2.7 Kvinnors och mäns arbetstider 58 9

Kapitel 3 Valet mellan yrkesarbete, egenarbete och fritid - en analys av gifta kvinnors arbetsutbud 61 3.1 Preferenskartan 62 3.2 Bästa val i modell med enbart yrkesarbete 64 3.3 Löneökningars effekter på arbetsutbudet 68 3.4 Skattesystemets effekter på arbetsutbudet 71 3.5 Skugginkomst av hushållsarbete 76 3.6 Bästa val i modell med både hushållsarbete och yrkesarbete 80 3.7 En ekonometrisk analys av utvecklingen av gifta kvinnors förvärvsfrekvens 84 Appendix 3 Estimat för sannolikheten att yrkesarbeta och för 88 predikterad lön Kapitel 4 Löneskillnader mellan kvinnor och män ' 90 4.1 Kvinnors och mäns genomsnittliga förvärvsinkomster 91 4.2 Löneskillnader inom olika sektorer av ekonomin 92 4.2.1 Löneskillnader inom industrin 94 4.~.2 Löneskillnader inom den offentliga sektorn 103 4.3 En metod för analys av löneskillnader i individdatamateriai 108 4.3.1 Korstabeller 109 4.3.2 Förberedande bearbetning av lönedata för analys med hjälp av statistisk modell 111 4.3.3 Innebörden aven loglinjär modell 112 4.3.4 'Standardiserade löneskillnader mellan kvinnor och män 114 4.4 Löneskillnader mellan kvinnliga och manliga tjänstemän i svensk industri Appendix 4.1 Appendix 4.2 Regressionsmodellen Standardvägning av löneskillnader 117 121 125 10

Kapitel 5 Kunskapskapital eller diskriminering - en analys av löneskillnader mellan kvinnor och män 128 5.1 Värdet av marginalprodukten o-ch efterfrågan påarbets-o kraft 5.2 Diskrimineringsteorier 5.3 Flerperiodisk efterfrågan på arbetskraft 5.4 Inledning till teorin om investeringar i kunskapskapital 5.5 Investeringar i utbildning 129 134 139 141 143 5.6 Kunskapsinvesteringarunderettyrkesliv med oav~rutet förvärvsarbete 5.7 Kunskapsinvesteringarunderettyrkesliv med förvärvsavbrott 150 5.8 Allmänna och företagsspecifika investeringar i kunskapskapital 154 5.9 Skattesystemets effekter på kunskapsinvesteringar 157 5.10 Kunskapskapital eller diskriminering - orsak till krympande löneskillnader? 159 Appendix 5.1 Härledning av skalmodellen 163 Appendix 5.2 Appendix 5.3 Kapitel 6 147 Härledning av modell med kunskapsinvesteringar under ett kontinuerligt yrkesliv 165 Härledning av den segmenterade lönefunktionen 168 Politik för jämställdhet och arbetsmarlmadsekonomisk forskning 174 6.1 En ansats till ett analysschema för effekter av jämställdhetspolitik 176 6.2 Politik som syftar till att öka kvinnors marknadslön genom att höja förtjänstkapaciteten 179 6.2.1 Utbildning och yrke 179 6.2.2 Arbetsmarknadspolitik 180 11

6.3 Politik som påverkar kvinnors löner i jobb de redan har 6.3.1 Lönepolitik 6.3.2 Skatte- och bidragspolitik 6.4 Politik som påverkar kostnaden för marknadssubstitut till hushållsarbete 6.4.1 Daghem 6.4.2 Föräldraledighet 6.5 Politik som syftar till att direkt undanröja könsdiskriminering. Lagen om jämställdhet i arbetslivet 6.6 Sammanfattande kommentarer Tabellbilaga Referenser 183 183 185 186 186 189 192 194 197 228 12

Förteckning över texttabeller Tabell 2.1 Arbet~kraftstal i Sverige 1963 och 1982, fördelade efter kön och åldersgrupper 43 Tabell 2.2 Tabell 2.3 Tabell 2.4 Tabell 2.5 Tabe112.6 Tabell 2. 7 Tabell 2.8 Tabe112.9 Tabell 3.1 TahellA3.1 TabellA3.2 Tahe114.1 Tabell 4.2 Tabell 4.3 Sid Yrkesroll på 70-talet för kvinnor som var hemarbetande på 6O-talet 49 Arbetskraftstal i skogslän respektive storstadslän för kvinnor och män i olika åldrar 1982 51 Den svenska arbetskraftens sammansättnin~1963 och 1982 52 Frånvarande från arbetet, fördelade efter frånvaroorsak och kön 1982 53 Arbetslöshet i procentav arbetskraften för ungdqmar och vuxna, 1963-82 55 Sysselsatta och arbetslösa i åldern 16-74 år fördelade efter utbildningsnivå 1973-82 57 Genomsnittlig arbetstid per vecka för,personer i arbete 59 Genomsnittlig arbetstid per vecka för olika arbets-o marknadsgrupper1984 60 Effekter på sannolikheten att yrkesarbeta för gifta kvinnor 86 Probitestimat för sannolikheten att yrkesarbeta för gifta kvinnor i åldern 20~59 år från lehadsnivåundersökningarna 88 Löneekvationer för gifta kvinnor i åldern 20-59 år från levnadsnivåuildersökningama 89 Genomsnittlig arbetsinkomst och antal anställda i åldersgruppen 20-64 år för hela arbetsmarknaden 92 Löneskillnader mellan kvillnor och män 1982 för olika sektorer av arbetsmarknaden 93 Kvinnornas genomsnittslön i procent av männens inom olika industrigrenar, arbetare och tjänstemän 1982 96 13

Tabell 4.4 Tabell 4.5 Tabell 4.6 Tabell 4. 7 Tabell 4.8 Tabell 4.9 Tabell 4.10 Tabell 4.11 Tabell 4.12 Tabell 4.13 Tabell 4.14 Tabell 4.15 Tabell 4.16 Kvinnornas lön i procent av männens, arbetare och tjänstemän inom industrin, länsvis 1982 97 Genomsnittliga månadslöner för heltidsanställda industritjänstemän i olika ålders- och yrkesgrupper 1982 100 Genomsnittliga månadslöner för heltidsanställda industritjänstemän i kontorsarbete efter åldersgrupper och befattningsnivåer 1982 101 Industritjänstemännens fördelning på befattningsnivåer med avseende på olika typer av ekonomisk utbildning 1983 103 Heltidsanställda inom den offentliga sektorn fördelade efter löneklass och arbetsgivare 1980 105 Befattningarsom domineras av kvinnor respektive män, kommunal personal 1980 och 1982 106 Genomsnittliga månadslöner för heltidsarbetande inom den effentliga sektorn, fördelning på kön och ålder, 1980 107 Genomsnittliga månadslöner för vuxna heltidsanställda inom olika yrken. Stats- och kommunalan- ställda 1981 108 Löneskillnadens storlek i olika celler. Procent av männens lön 110 Uppställning för databehandling av grupperade lönedata, utdrag ur tabellerna 4.5 och 4.6 112 Uppställning av lönestatistik för databehandling. Individdata. 113 Dummyvariabler bildade för varje värde som "befattningsnivå" kan anta 114 Exempel på individiönestatistik i dataregistrerad form 114 Tabell 4.17 Logaritmiskt samband mellan ålder och lön 115 Tabe114.1B Uppdelning av löneskillnaden mellan kvinnor och män efter förklaringsvariablerna ålder, utbildning, yrke, befattning mm 118 14

Tabell 4.19 TabellA4.1 TabellA4.2 Tabell 5.1 Tabell 5.2 Tabell 5.3 Tabell 5.4 Beräkning av lönen för en genomsnittlig kvinna och en genomsnittlig man med samma kombination av variabelvärden 120 Lönefunktioner för heltidsarbetande mal)liga och kvinnliga tjänstemän 1974 122 Löneskillnader mellan heltidsarbetande manliga och kvinnliga tjänstemän 1974 127 Översikt över teorin om investeringar i kunskapskapital 143 Löneökning i förhållande till grundskoleutbildade, nyanställda utan föregående yrkesverksamhet enligt analys av levnadsnivåundersökningama 1968, 1974 och 1981 160 Analys av löneskillnaden mellan kvinnor 'och män i levnadsnivåundersökningarna 1968, 1974 och 1981 161 Procent av löneskillnaden mellan kvinnor och män förklarad av skillnader i kunskapsinvesteringar i" olika undersökningar 162 Tabell A5.1 Skattning av internräntan påutbildning 169 TabellA5.2 TabellA5.3 Tabell A5.4 TabellA5.5 Tabell A5.6 Lönefunktionerför unga kvinnliga industritjänstemän med gymnasieutbildning för vilka antalet yrkesår är känt 170 Segmenterade lönefunktioner skattade för heltidsarbetande industritjänstemän 171 Lönefunktioner för kvinnor och män skattade ut-, ifrån levpadsnivåundersökningama 1968, 1974 och 1981 172 Medelvärden för vissa variabler i levnadsnivåundersökningarna 1968, 1974 och 1981 173 Standardisering av löneskillnaden mellan kvinnor och män i levnadsnivåundersökningarna 1968, 1974 och 1981 173 15

Figurförteckning Figur 2.1 Sid Relativa arbetskraftstal för män och kvinnor 16-74 år, 1963-82 43 Figur 2.2 Kvinnliga förvärvsfrekvenser 1960 och 1975 46 Figur 2.3 Förvärvsfrekvenser för kvinnor födda olika år för perioden 1960-75 47 Figur 2.4 Förvärvsfrekvenser för kvinnor i åldern 40-64 år 48 Figur 2.5 Figur 2.6 Relativa arbetskraftstal för gifta och ogifta kvinnor 16-74 år, 1963-82 50 Arbetslösa i procent av arbetskraften, kvinnor och män 16-74 år, 1963-82 55 Figur 3.1 Preferenskarta 63 Figur 3.2 Bästa val om lönen är W 1 65 Figur 3.3 Bästa val för A och B om lönen är W 1 67 Figur 3.4 Bästa val för A och B om lönen ökar från W 1 till W 2 69 Figur 3.5 Figur 3.6 Mannens löneinkomst som arbetsfri inkomst. A gifter sig 70 Inkomsteffekt och substitutionseffekt när lönen ökar från W 1 til! W 2 för A 71 Figur 3.7 Proportionell skatt 72 Figur 3.8. Progressiv skatt 73 Figur 3.9 Figur 3.10 Jämförelse mellan sambeskattning och särbeskattning 75 Bästa val mellan hushållsarbete och' fritid för A och B 78 Figur 3.11 Produktivitetsökning i hushållsarbete 79 Figur 3.12 Figur 3.13 Makes löneinkomst som arbetsfri inkomst för hemarbetande 81 Bästa val mellan yrkesarbete, hushållsarbete och fritid 82 Figur 3.14 Effekt av lönehöjning 83 16

Figur 3.15 Figur 4.1 Figur 4.2 Figur 4.3 Figur 5.1 Figur 5.2 Figur 5.3 Figur 5.4 Figur 5.5 Figur 5.6 Figur 5.7 Figur 5.8 Figur 5.9 " Figur 5.10 Effekt av produktivitetsökning i hushållsarbetet på marknadsarbetets omfattning Kvinnornas lön i procent av männens. 1:jänstemän och arbetare inom industrin, 1960-82 Ålderslönekurvor för kvinnliga och manliga tjänstemän inom industrin 1982 Löneskillnad mellan kvinnor och män standardiserad för åldersskillnader Efterfrågan på arbetskraft vid lönerna w 1 och W 2 Effekt på efterfrågan på arbetskraft av relativ prisökning på den producerade varan Efterfrågan på atbetskraft när arbetskraften är heterogen Könsdiskriminerande företags efterfrågan på kvinnlig arbetskraft Tvåperiodisk efterfrågan på arbetskraft när,det krävs upplärning i första perioden Effekt på ålderslönekurvan av utbildningsinvestering Effekt på ålderslönekurvan av utbildningsinvestering och kunskapsinvesteringar under kontinuerligt arbetsliv Förtjänstkapacitet och faktisk lön under oavbrutet yrkesliv Effekt på ålderslönekurvan av yrkesavbrott Effekt på ålderslönekurvan av allmän och företagsspecifik utbildning 84 95 99 116 131 132 133 135 140 145 148 149 151 156 17