DOROTEA KOMMUN Integrationsstrategi för Dorotea kommun

DOROTEA KOMMUN Integrationsstrategi för Dorotea kommun 2016-10-10

Introduktion Dorotea kommun har en lång historia av flyktingmottagande som sträcker sig flera decennier tillbaka. I Dorotea kommun ska alla människor känna sig delaktiga, trygga och inkludera i samhället på samma villkor som alla andra och kommunen ska bedriva ett långsiktigt och aktiv arbete för att främja och stödja integrationen i kommunen. För att lyckas med detta är det viktigt att alla delar av kommunens organisation deltar i arbetet tillsammans med civilsamhället i stort, de nyinflyttade själva samt enskilda medborgare. Kommunen fungerar som en viktig kontaktyta, samordnare och drivkraft. Syfte Med denna integrationsstrategi vill Dorotea kommun tydliggöra ansvar och målsättningar för kommunens arbete med integration. Bakgrund FN:s flyktingkonvention FN:s flyktingkonvention, den så kallade Genèvekonventionen, är undertecknat av 144 stater och ett av dem är Sverige. Därmed ska Sverige pröva varje persons ansökan om asyl individuellt och ge uppehållstillstånd till den som är flykting enligt FN-konventionen men också till alternativt skyddsbehövande i enlighet med EU:s gemensamma regler. Genèvekonventionens skydd för politiskt förföljda finns inskrivet i 3 kap. 2 utlänningslagen: "Med flykting avses i denna lag en utlänning som befinner sig utanför det land, som han är medborgare i, därför att han känner välgrundad fruktan för förföljelse på grund av sin ras, nationalitet, tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller på grund av sin religiösa eller politiska uppfattning, och som inte kan eller på grund av sin fruktan inte vill begagna sig av detta lands skydd. Vad som nu har sagts gäller oberoende av om förföljelsen utgår från landets myndigheter eller dessa inte kan antas bereda trygghet mot förföljelse från enskilda. Som flykting ska även anses den som är statslös och som av samma skäl befinner sig utanför det land där han tidigare har haft sin vanliga vistelseort och som inte kan eller på grund av sin fruktan inte vill återvända dit. Enligt flyktingkonventionen, svensk lag och EU-regler är du flykting om du har välgrundade skäl att vara rädd för förföljelse på grund av ras nationalitet religiös eller politisk uppfattning kön sexuell läggning eller tillhörighet till viss samhällsgrupp. Personer som har starka humanitära skäl kan även få stanna i Sverige. Det kan till exempel handla om personer med ett synnerligen allvarligt hälsotillstånd eller om personer som har utsatts för människohandel. Sida 1 av 15

De personer som beviljas uppehållstillstånd i Sverige ska av kommunen och Arbetsförmedlingen erbjudas en etableringsplan som ska underlätta den enskildes integrationsprocess in i det svenska samhället, se bilaga 1 för mer information. Sveriges integrationspolitik Sverige är idag ett mångkulturellt samhälle och nästan var femte invånare i Sverige har utländsk bakgrund. Sverige är ett land med etnisk, kulturell, religiös och språklig mångfald. Riksdagsbeslut för integrationspolitiken grundar sig på propositionen Sverige, framtiden och mångfalden (1997/98:16). De mål för integrationspolitiken som sattes upp var lika rättigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk eller kulturell bakgrund, en samhällsgemenskap med samhällets mångfald som grund samt en samhällsutveckling präglad av ömsesidig respekt och tolerans. Enligt propositionen ska människor inte påtvingas svenskhet samtidigt som den framhöll nödvändigheten av en anpassning till Sverige och det svenska från individens sida. Integrationspolitikens inriktning bygger på att ge förutsättningar för individens egen försörjning och delaktighet i samhället, värna grundläggande demokratiska värden och verka för kvinnors och mäns lika rättigheter och möjligheter, samt förebygga och motverka diskriminering, främlingsfientlighet och rasism. Målgrupp Målgruppen för denna integrationsstrategi är personal som planerar, verkställer och utvärderar nyinflyttades situation i Dorotea kommun. Integrationsstrategin är tänkt att användas som ett hjälpmedel i kommunens arbete med integrationsfrågor. Målsättning för integrationen i Dorotea Målet är att varje nyinflyttad via insatser och utifrån var och ens möjligheter och förmågor ska kunna leva ett självständigt liv med en meningsfull fritid och en egen försörjning samt kunna delta i samhället på samma villkor som övriga Doroteabor. Delmål Överenskommelse om mottagande: Dorotea kommun ska uppfylla de överenskommelser som ingås med staten om antal platser för mottagande av nyanlända Språkkunskaper: Målgruppen ska utifrån individens förutsättningar ha tillräckliga språkkunskaper för att självständigt kunna klara sig själv i samhället. Delaktighet i samhället: Varje nyinflyttad ska utifrån förmåga och intresse ges möjlighet till att delta i aktiviteter som är öppna för alla i Dorotea. Arbete och självförsörjning: En stor andel av målgruppen ska utifrån individens förutsättningar vara självförsörjande genom utbildning eller arbete. Förklaring på definitionen integration Integration är en process som leder till att enheter förenas och att målet med processen är att alla i sammanhanget måste ingå, om integrering ska råda. Närliggande begrepp till integration är adaptation (anpassning), assimilering (som dock vanligen anger att ursprungliga Sida 2 av 15

skillnader utplånas mer fullständigt) och inkorporering. Motsatsen till integration är segregation som betyder särskiljning eller åtskillnad. Den kan vara till exempel demografisk, etnisk eller socioekonomisk. I studier av internationell migration och etniska relationer används integration särskilt för att beteckna de sociala processer genom vilka minoriteter, t.ex. nyinflyttade grupper slussas in i och blir delaktiga av det nya samhälle de flyttat till. Det kan gälla deras arbets- och bostadsmarknad eller deras sociala, kulturella och politiska liv. Integration handlar om hela befolkningen. Det är en ömsesidig anpassning och inte att en del ska anpassa sig till resten. Det innebär att människor blir en del i samhället med samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett etnisk och kulturell bakgrund. Integrationsarbetet kräver därför samverkan. Framför allt krävs dialog med invånarna och med de som är nyinflyttade, men det krävs också samverkan både inom kommunen och utåt med föreningsliv, näringsliv, civila samhället och myndigheter. Vanliga begrepp För att tydliggöra begreppen för asylsökande, nyanlända och ensamkommande barn, som är de grupper som vanligast berörs av integrationsarbetet genom mottagnings- och etableringsinsatser, ges förklaringar nedan. Asylsökande: En utländsk medborgare som tagit sig till Sverige och begärt skydd, men som ännu inte fått sin ansökan slutligt prövad av Migrationsverket och/eller migrationsdomstol. Nyanlända: En nyanländ person är någon som är mottagen i en kommun och har beviljats uppehållstillstånd för bosättning på grund av flyktingskäl eller andra skyddsskäl till exempel kvotflykting, massflykting och tribunalvittne, men även av synnerligen eller särskilt ömmande omständigheter. En person är nyanländ under tiden som han eller hon omfattas av lagen om etableringsinsatser, det vill säga två till tre år. Ensamkommande barn: Asylsökande barn eller ungdomar under 18 år som kommer till Sverige utan föräldrar eller annan vårdnadshavare. Kvotflykting: Utländsk medborgare som före resan till Sverige fått uppehållstillstånd inom den flyktingkvot som regeringen fastställt. Resan hit organiseras och betalas av Migrationsverket. I denna strategi kommer benämningen nyinflyttad att användas som ett samlingsbegrepp för de som är ensamkommande barn, utlandsstudenter, anhöriginvandring och arbetskraftsinvandring, skyddsbehövande och flyktingar. Olika aktörers ansvar i etableringsprocessen I asylprocessen har Migrationsverket ansvar för asylprövning, kartläggning av individens bakgrund samt ansvaret för boendet för de asylsökande. För både asylsökande och nyinflyttade har kommunenen ansvar för att ombesörja förskola och skola samt socialt stöd. Landstinget har ansvar för hälso- och sjukvården, och Försäkringskassan och Skatteverket bistår med deras service. För enskilda individer är frivilligsektorn betydelsefull i då de kan bidra Sida 3 av 15

till en meningsfull tillvaro och bidra till att ge inblick i det svenska samhället. Under etableringsprocessen, som kan ta två till tre år, har Arbetsförmedlingen ett samordnande ansvar för olika slags etableringsinsatser så som validering av utbildning och yrkeskunskaper samt att upprätta en etableringsplan där SFI och en samhällsorientering av det svenska samhället ingår. Samarbeten För att nå framgång i integrationsarbetet är det viktigt att ett aktivt arbete sker i Dorotea kommun samt även tillsammans med aktörer inom näringslivet, det civila samhället och myndigheter. Integration är en tvåvägsprocess där de sedan länge bofasta i kommunen bör vara öppna för att inkludera nya medborgare i samhällets olika delar och där nyinflyttade tar aktiva steg för att bli delaktiga i samhället. Dorotea kommun ska aktivt arbeta för att bjuda in till och underhålla starka samarbeten med följande aktörer: Föreningar och näringsliv Enskilda medborgare Trossamfund Föreningar och civilsamhälle Myndigheter aktiva inom flykting- och integrationsarbetet Så arbetar vi i Dorotea kommun för att uppnå målen För att lyckas i integrationsarbetet krävs det att samtliga delar av Dorotea kommun är delaktiga. För att denna integrationsstrategi ska omvandlas till konkreta insatser finns det en funktion under kommunstyrelsen, integrationssamordnaren, som har ett samordningsansvar för dessa frågor. Bifogat till denna integrationsstrategi finnas det även en handlingsplan med fastlagda arbetsrutiner samt ett integrationsråd för samråd och möten tillsammans med berörda aktörer. Handlingsplan En handlingsplan, som är ett pågående arbete, beskriver vilka insatser och projekt som ska genomföras för att integrera nyinflyttade i kommunen samt vilka som är ansvariga för att genomföra dem. Handlingsplanen revideras årligen. Se bilaga 1. Samråd och möten Kommunen ska under fasta och ordnade former kontinuerligt samråda med lokala aktörer och nyinflyttade i frågor som rör handlingsplanen samt kring kommunens integrationsarbete i stort. Dorotea kommun har tagit initiativ till att initiera ett integrationsråd som är ett forum för aktörer inom den kommunala verksamheten, civila samhället, föreningslivet, näringslivet, statliga myndigheter samt representanter bland de nyinflyttade. I rådet lyfts insatser och projekt inom området integration och det ges möjligheter att utveckla samarbeten mellan berörda aktörer. Se bilaga 2. Budget- och resursplanering Sida 4 av 15

En årlig planering för budget, vilka resurser och vilken extern finansiering som behövs i arbetet ska finnas för att planerade insatser ska kunna genomföras som planerat. En budget- och resursplanering kommer att tas fram under hösten 2016 och en revidering bör ske i samband med den årliga revideringen av handlingsplanen. Ansvar Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för frågor som rör integration i kommunen. Integrationssamordnaren samordnar integrationsarbetet och samverkar med berörda aktörer i hela Dorotea kommun. I integrationssamordnarens ansvar ingår att årligen följa upp integrationsarbetet som utförts enligt vad som framgår ovan samt årligen revidera integrationsstrategin. Kommunstyrelsen får besluta att ändra och lägga till bland de mål som framgår av denna strategi. Sida 5 av 15

Bilaga 1 Handlingsplan och ansvarsfördelning för olika sektorer av integrationsarbetet Introduktion Denna handlingsplan beskriver mål och åtgärder för integrationsarbetet i Dorotea kommun. För att nå de uppsatta målen i integrationsstrategin finns utarbetade ansvarsfördelningar för de olika sektorer som är aktiva i detta arbete. Nyanlända Arbetsförmedlingen ska samordna etableringsinsatser enligt lag (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända 1 samt förordning (1990:927) om statlig ersättning för flyktingmottagande m.m 2. Arbetsförmedlingen upprättar en etableringsplan och flyktingmottagningen samarbetar med Arbetsförmedlingen gällande etableringsinsatserna. Flyktingmottagningen har ett särskilt ansvar för att installera individen i det nya boendet och ger information om Dorotea kommun. Tiden för etableringsinsatserna är två år från det att individen har fått placering i en kommun. Etableringsinsatserna kan dock förlängas, om det behövs med hänsyn till den enskildes behov, så som föräldraledighet. Ansökningar om bistånd till individer som flyttat in i kommunen från annan kommun och för vilken bidrag inte längre utgår handläggs av socialtjänsten. Mål Mottagandet ska leda till att den nyinflyttade så effektivt som möjligt integreras i det svenska samhället för att själv kunna ta till vara sina rättigheter och svara för sina skyldigheter i det svenska samhället. Åtgärder och ansvar Inför mottagandet ordnar kommunen lämplig bostad och informerar om möjligheten att ansökan om hemutrustningslån. Arbetsförmedlingen upprättar en etableringsplan tillsammans med den nyinflyttade i samband med mottagandet i kommunen. Arbetsförmedlingen beslutar om etableringsersättning. Kommunen ordnar SFI för vuxna samt tar emot barn i förskola och skola. Boende 1 Lagen vänder sig till vuxna nyanlända i åldrarna 20-64 år som fått uppehållstillstånd som flyktingar, av flyktingliknande skäl, som kvotflyktingar eller som anhöriga till dessa personer. Även ensamkommande barn 18-19 år omfattas av denna lag. 2 Förordning innehåller bestämmelser om statlig ersättning till kommuner för mottagandet av vissa utlänningar. Sida 6 av 15

Att ha tillgång till en egen bostad och att kunna välja bostadsområde på lika villkor som andra i samhället är en grundläggande rättighet och en förutsättning för integration. En egen bostad innebär en trygghet med en fast tillvaro med ökad möjlighet att få kontakt och relation med andra, ta del av föreningars aktiviteter och samhällets service. Mål De nyinflyttade ska ha ett integrerat boende i kommunen. Åtgärder och ansvar Boenden sprids till olika delar av Dorotea kommun. Information ges till de nyinflyttade om de rättigheter och skyldigheter som en hyresgäst har. Utbildning och kompetensutveckling för vuxna nyinflyttade En av de viktigaste förutsättningarna för att kunna integreras i det svenska samhället är förmågan att förstå, läsa och skriva det svenska språket samt känna till svensk kultur och samhällsliv. Svenskundervisning för invandrare (SFI) erbjuds alla som bor i kommunen och som saknar grundläggande kunskaper i svenska språket. SFI erbjuds på Lärcentrum i kommunen. Svenskundervisningen för de vuxna kan bedrivas i olika former: SFI för de personer med låg eller ingen grundutbildning. SFI för de som har grundskolestudier från hemlandet. SFI för de som har en gymnasie- eller högskoleutbildning från hemlandet. SFI med integrationsprojekt integrerade i undervisningen Mål Alla nyinflyttade i kommunen ska kunna inhämta kunskaper om svenskt arbets- och samhällsliv så att de kan ta till vara sina rättigheter, påverka sin situation och fullgöra de krav och skyldigheter som det dagliga livet medför. Åtgärder och ansvar Alla nyinflyttade som kommer till kommunen anmäls till SFI och erbjuds undervisning. Svenskundervisningen följer fastställd kursplan. Efter individuella bedömningar förenas svenskundervisningen med praktik. Arbete, sysselsättning och försörjning Enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare 3, utformar Arbetsförmedlingen en etableringsplan tillsammans med den nyinflyttade i samverkan med kommunen, företag, organisationer och myndigheter. Den enskilde och de berörda aktörerna 3 Arbetsförmedlingen ska upprätta en individuell plan med insatser för att underlätta och påskynda den nyanländes etablering (etableringsplan). Arbetsförmedlingen ska samordna etableringsinsatser och vara stödjande och pådrivande i förhållande till berörda parter. Sida 7 av 15

har alla som är folkbokförda i kommunen ett ansvar för att etableringen i kommunen blir framgångsrik. Etableringen ska beakta den nyinflyttades utbildning, kunskaper och erfarenheter från hemlandet. Arbete och försörjning är grundläggande faktorer för integrering i det svenska samhället. För den enskildes identitet och självkänsla är det viktigt att genom arbete kunna svara för sin egen försörjning och därigenom kunna forma sin egen framtid. Mål Vidtagna åtgärder ska syfta till att nyinflyttade blir delaktiga i svenskt arbets- och samhällsliv med fast egenförsörjning Åtgärder och ansvar Vägen till sysselsättning stakas ut i individuella etableringsplaner vilka sedan kontinuerligt följs upp och kompletteras. I planerna tas hänsyn till såväl personens tidigare utbildning och yrkeserfarenhet som rådande arbetsmarknad. Arbetsförmedlingen ger individen rådgivning för att etableringen ska bli arbetslivsorienterad. Arbetsplatsförlagd praktik kan, där så är lämpligt, erbjudas till personer med adekvat utbildning/arbetslivserfarenhet. Åtgärder prioriteras som syftar till att ge arbete till nyinflyttade. Kommunen verkar för att nyinflyttade får praktik eller arbeten, alternativt ger rum för andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder inom den egna organisationen. Barn och unga Alla barn och ungdomar har rätt till en likvärdig möjlighet att utvecklas till harmoniska och kunniga individer. Barnomsorg och skola utgör en viktig del i integrationen, där alla behandlas lika respektfullt oavsett kön, härkomst och religion samt har tillgång till likvärdig utbildning. Barn och ungdomar inom grundskola och gymnasium som talar ett annat språk än svenska som första språk har rätt till svenska som andraspråk. Mål Barn till nyinflyttade ska organisatoriskt, socialt och pedagogiskt vara integrerade i den ordinarie skol- och barnomsorgsverksamheten. Åtgärder och ansvar Barnomsorg erbjuds barn vars föräldrar deltar i kommunens etableringsinsatser med SFI, praktik eller andra sysselsättningar. Regelbundna träffar mellan representanter från skola, socialtjänst och primärvården varvid behov av stödinsatser bland eleverna behandlas. Personal som arbetar med barn till nyinflyttade bör erbjudas kontinuerlig utbildning/handledning som stöd i sitt arbete. Hälsa och sjukvård Många nyinflyttade kommer från samhällen där den förebyggande hälsovården varit bristfällig eller obefintlig. Dessutom har flykten, och de händelser som orsakat den, inneburit såväl fysisk som psykisk stress. Sida 8 av 15

Vård till nyinflyttade ges av ordinarie vårdinstanser som kommunens äldreomsorg, landstingets vårdcentraler och sjukhus, folktandvården m.fl. Mål Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården ska ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Åtgärder och ansvar Nyinflyttades eventuella hälsoproblem, både vuxnas och barns, uppmärksammas. Landstinget erbjuder en hälsoundersökning i samband med att individen har ankommit till kommunen. Sjukvård och/eller rehabiliterande/habiliterande insatser erbjuds vid behov. Kommunen i samarbete med landstinget och andra myndigheter, ger stöd och vård på samma villkor som till övriga kommuninvånare. Information om kommunens och landstingets service ges med tolkhjälp till nyinflyttade med bristande kunskaper i svenska språket. Kulturmöten I Dorotea kommun bor människor från alla världsdelar. Dessa personer bär med sig en rikhaltig fond av erfarenheter, kunskaper och kulturutbud. Denna fond skulle kunna berika såväl den enskilde kommuninvånaren så som hela samhällslivet. Det är därför viktigt att det skapas mötesplatser som möjliggör en meningsfull dialog mellan nyinflyttade och övriga kommuninvånarna. Samtidigt är det viktigt att vara medveten om att det kan vara svårt för nyinflyttade, som med tvång har ryckts upp med rötterna från sitt gamla hemland, att på nytt rota sig så att erfarenheterna från hemlandet blir livskraftiga och användbara i den nya miljön. Mål Kommuninvånarna ska ha förståelse för olika kulturer och se värdet av att finna kommunikationsvägar mellan personer med olika kulturbakgrund. Tendenser till främlingsfientlighet och rasism ska vara obefintliga Åtgärder och ansvar Enligt lagen (2010:197) om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare 4 ges information till nyinflyttade om Sverige och det svenska samhället genom kursen Samhällsorientering, som i Dorotea kommun är integrerad i SFI-undervisningen. Information ges om invandringsfrågor och nyinflyttades situation vid besök på skolor, i föreningar, till myndigheter och media. Genom utbyggnad av kontaktnätet skapas tillfällen till dialog mellan nyinflyttade och andra kommuninvånare. Kommunen stödjer projekt som syftar till att underlätta förståelsen mellan olika kulturer. 4 Varje kommun är skyldig att se till att nyanlända erbjuds samhällsorientering. Sida 9 av 15

Kommunen informerar nyinflyttade om den fritids- och kulturverksamhet som bedrivs av kommunen, så som biblioteket, eller kyrkor och föreningar. Särskilt betonas att såväl flickor som pojkar har likvärdiga möjligheter inom dessa områden i vår kommun. Ordna aktiviteter där ungdomar som är nyinflyttade och ungdomar som är födda i kommunen kan mötas. Sida 10 av 15

Bilaga 2 Integrationsråd forum för att diskutera utveckling Ett integrerat Dorotea är ett utvecklat Dorotea Dorotea kommun har tagit initiativ till en gemensam mötesplats, ett integrationsråd, för att öka förutsättningar och möjligheter för integration och samordning av insatser samt stimulerar engagemang i det civila samhället och tillvaratagande av nyinflyttades kompetens och arbetskraft. Detta stycke förklarar mål och syfte för integrationsrådet samt rådets struktur och tilltänkta uppgifter. Introduktion Att ta emot människor som söker skydd är ett nationellt beslut och på kommunal nivå kan vi besluta om hur mottagandet och integrationen ska bedrivas. Att ta tillvara resurser och den kreativitet som olika perspektiv och kompetenser ger upphov till är en förutsättning för utveckling och tillväxt. Integration är en ömsesidig process mellan födda i Sverige och utlandsfödda - en uppgift som kräver samverkan. Det är allas gemensamma ansvar att de som flyttar till Dorotea ska känna trivsel, välmående och har samma möjligheter att vara en aktiv del i samhället som de som redan lever här. Ett gemensamt ansvar innebär att vi lyfter och uppmärksammar de utvecklingsbehov, problem och utmaningar som finns. En effektiv etablering bidrar till kommunens tillväxt genom att nyinflyttades kompetenser tillför arbetskraft i länet, främjar entreprenörskap samt främjar livskvalitet och personlig utveckling. Att tillvarata den kompetens och merit som flerspråkighet och mångkultur har i vårt samhälle är av vikt och mångfald är en bidragande faktor till ökad kunskap i samhället. Integrationsrådet är ett forum där vi kan samtala om hur vi kan samverka och ut ifrån var och ens roll bidra till att de nyinflyttade bättre och snabbare kommer in i samhället och på arbetsmarknaden. Mål för integrationsrådet Nyinflyttade ska så snabbt som möjligt lära sig svenska, komma i arbete eller reguljär utbildning för att klara sin egen försörjning samt ha tillgång till ett socialt nätverk. Syfte Att följa utvecklingen i samhället utifrån ett integrationsperspektiv Att utbyta erfarenheter och kunskaper i syfte att förkorta vägen till och utveckla insatser, aktiviteter och handlingar. Att samordna och samverka integrationsarbetet för att öka förutsättningarna för individens egenförsörjning och delaktighet i samhället. Målgrupp Sida 11 av 15

Den primära målgruppen för Dorotea kommuns integrationsråd är nyinflyttade som är bosatta i kommunen. Med nyinflyttade menas de personer som är nykomna till Sverige och Dorotea kommun de senaste 2 åren, som till exempel skyddsbehövande och flyktingar, ensamkommande barn, utlandsstudenter, anhöriginvandring och arbetskraftsinvandring. Dorotea kommun ska även inkludera personer tillhörande grupper som anges ovan och som har varit bosatta i Sverige och Dorotea kommun i mer än två år, så länge det behövs för att uppfylla målet för integrationsrådet. Bakgrund till integrationsrådet Integrationsarbetet grundar sig på regeringens mål om lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund. Integration är sektorsöverskridande och berör hela befolkningen. Det är en ömsesidig anpassning, inte att en del ska anpassa sig till resten. Det innebär att människor blir en del av samhället med samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett etnisk och kulturell bakgrund. Integration ska i huvudsak uppnås genom generella insatser som riktar sig till hela befolkningen annat än särskilda åtgärder specifikt för nyinflyttade som främjar möjligheterna att lära sig svenska och att kunna klara sin egen försörjning. En fungerande integration på arbetsmarknaden och i samhället är viktiga byggstenar. För att vi som arbetar med nyinflyttade ska förstå vad som menas med integration behöver vi en gemensam grund att stå på med fakta och kunskap. Vi behöver veta hur arbetet kring integration ser ut i kommunen. Fakta och kunskapen behöver vi för att göra rätt sak och för att ta genomtänkta och långsiktiga beslut. Det finns ett behov av samverkan och dialog inom kommunen och tillsammans med kommuninvånare, därför är integrationsrådet ett viktig forum för att få en gemensam kunskapsplattform att stå på. Individ- och helhetsperspektiv De nyinflyttade har ett eget ansvar för sin etablering på arbetsmarknaden och i samhället och de ska därför ha ett inflytande över sin etablering och kunna göra sina egna val inför framtiden. Aktörer som är aktiva i etableringsprocessen har därför ett stort ansvar att sätta individen i fokus och se till att de insatser som står till buds matchar individernas varierande behov. För att en nyinflyttad ska kunna ta ansvar och få goda förutsättningar för sin egen försörjning och delaktighet i samhället krävs ett helhetsperspektiv. Helhetsperspektivet innebär stödjande strukturer där individens behov och förutsättningar står i fokus samt att barn och familjeperspektivet beaktas när aktiviteterna i etableringen planeras. Integrationsrådet har därför ett antal prioriterade områden, så som utbildning och omvårdnad, inom vilka nyinflyttade vanligtvis har behov av insatser och som kräver samverkan mellan ansvariga aktörer. Sida 12 av 15

Organisation och arbetsformer Doroteas integrationsråd fungerar som ett forum för den lokala verksamheten inom integration. I rådet sitter representanter från de kommunala verksamheterna, civila samhället och myndigheter. Integrationsrådet består av två sammanlänkade nätverk, vilka är etableringsgruppen och nätverksgruppen, se organisationskartan nedan. Integrationsrådets deltagare ska ha mandat att föra frågan vidare i sin egen organisation. Integrationssamordnaren är sammankallande och inledningsvis ordförande för gruppen. Etableringsnätverket består av de kommunala aktörerna som primärt arbetar med integrationsfrågor, vilka är skolan, socialtjänsten, Medborgarhuset och flyktingmottagningen. Deltagarna består av enhetscheferna och de som arbetar nära dessa frågor. Etableringsgruppen träffas med en intervall på 1-2 månader. Efter behov eller efter ett i förväg bestämt ämne, bjuder etableringsgruppen in olika aktörer till nätverksgruppen. Det kan exempelvis vara olika ideella föreningar, frivilligorganisationer, trossamfund, närpolisen, studieförbund, näringsliv och myndigheter, så som Arbetsförmedlingen, Migrationsverket och Länsstyrelsen. Vilka frågor eller ämnen som sedan diskuteras beslutar rådet gemensamt om. Rådet fördelar gemensamt uppdrag, följer upp och utvärderar resultaten. Exempel på arbete i integrationsrådet är att myndigheter så som länsstyrelsen och den kommunala flyktingmottagningen kartlägger vilka behov som finns och rapporterar i integrationsrådet och informationen förmedlas vidare till frivilligorganisationer och studieförbund, så som ABF, Rädda Barnen, Röda Korset och Vuxenskolan för att alla bättre kan få en överblick över vilka insatser som behövs. Organisationskarta Sida 13 av 15

Förslag på integrationsrådets uppdrag och arbetsuppgifter för att stärka integrationen Samla aktörer i offentlig, privat och idéburen sektor inom integrationsområdet och med dessa undersöka hur respektive verksamhet kan bidra till integration, solidaritet och god mellanmänsklig kommunikation Synliggöra befintliga initiativ och verksamheter för att utveckla samverkan och initiera gemensamma insatser och projekt utifrån överenskomna mål Verka för att synpunkter av betydelse för integration beaktas av kommunens verksamheter Arbeta för en ökad kunskapsnivå och attitydförändring kring hur mångfald i olika former kan bli en tillgång och en konkurrensfördel för vårt samhälle. Samla och sprida relevant migrations- och integrationsfakta till kommunens innevånare, så som nyhetsbrev och information via hemsidan (bl.a. gällande det pågående integrationsarbetet samt landsfakta från de nyinflyttades forna hemländer) Söka extern finansiering samt fastställa ekonomiska ramverk för integrationsarbetet Informera kommunledning och politiskt tillsatta Organisera kompetenshöjande insatser hos befolkning, nyinflyttade och personal Sida 14 av 15