!1 Slutrapport 1: Journalnummer 2010-479 Grön Mångfald Norra Mälarstrand Stödmottagare Kärrbo Prästgård 2. Personer som kan svara på frågor om projektet Eila Lindfors Bergman Mimergatan 1 B 722 14 Västerås tel 070 729 41 93 3. Sammanfattning av projektet Bakgrunden till projektet är att det svenska introduktionssystemet för flyktingar och andra invandrade personer har inte i tillräckligt hög grad lett till arbete. Det är också stora skillnader i sysselsättningen mellan kvinnor och män i de invandrade grupperna. Personer med låg utbildningsbakgrund från hemländerna har också lägre sysselsättningsgrad än de som har skolunderbyggnad med sig. Ett av problemen med invandrade personers sysselsättning är att samhället inte kan ta tillvara på den kompetensen som finns hos dem. Enligt vår beprövade erfarenhet i vårt arbete med att stödja invandrade personer till det svenska arbetslivet, har vi kunnat konstatera att många har erfarenhet och intresse av landsbygdsarbete. Det ät dock sällsynt arr den erfarenheten och bakgrunden blir utnyttjad här. Vi ville verka för att konkretisera utvecklingen av integrationen på landsbygden. Vi tyckte att det är viktigt att sträva efter att öka arbetsmöjligheterna på landsbygden och att integrera mångfaldsperspektivet. Genom projektet ville vi erbjuda invandrade personer möjlighet att deltaga i och själva skapa integrationsfrämjande på landsbygden. Genom att målgruppen själva fick möjlighet att utforma landsbygdsintroducerande aktiviteter ville vi fånga upp olika intresseinriktningar. Vi ville särskilt främja invandrade kvinnors (med utomnordisk bakgrund) delaktighet i landsbygdsutvecklingen. Målgruppen är eftersatt vad gäller riktade landsbygdsinsatser. Under projekttiden genomfördes Landsbygdsdagar för information, inspiration och engagemang. Dagarna hade olika teman och innehöll alltid praktiska inslag. Studiebesök hos företagare/arbetskooperativ för att inspirera och informera om möjligheter till entreprenörskap. Det viktigaste resultaten av aktiviteter på landsbygden har varit att erfarenheterna tog deltagarna med sig i sitt föreningsarbete. De flesta som deltog i projektet var medlemmar i föreningen Noor. Medvetenheten växte och informationen spred sig. Gruppen startade
!2 cirklar med anknytning till naturen såsom Sveriges natur, fiske, fågelliv, vilda djur, att ha en hund mm. Två av deltagarna fick under projekttiden en utbildning cirkelledare utbildning. Även studiecirkel i biodling har varit aktuell och några kvinnor är fast beslutna om att starta biodling. En projektdeltagare har fått anställning vid Kärrbo Prästgård vilket har öppnat många möjligheter till fortsatta kontakter med landsbygden. From sommaren 2011 har deltagare haft barngrupper på Kärrbo Prästgård och deltagarna har varit delaktiga i årligen återkommande aktiviteter såsom Skördefesten, Kärrbo-dagen samt julmarknaden. Kvinnorna har bakat och sålt sina produkter vilket har gett dem självförtroende för att planera för eget företagande. De har spridit projektet framförallt inom två bostadsområden och blivit en informationskälla till andra bl a om fritids-och rekreationsmöjligheter i naturen och landsbygden, ekologi, miljöhänsyn och hållbarhet samt om jämställdhetsintegrerande insatser. 4. Projektet har genomförts av Kärrbo Prästgård AB (ekologisk lantbruksföretag ) Samarbetspart: Samteam ek förening ( socialt företag med inriktning mot integrationfrågor) Samarbetspart: Noor ( idéell förening med inriktning mot infrågor ) Samarbetspart: Studiefrämjandet ( studieförbund med inriktning mot natur, djur, miljö och kultur) Går in med idéell tid i projektet. Projektet har en förankring genom kontakt med Västerås stads välfärdsdirektör. Arbetsförmedlingen, Coompanion Kooperativ utveckling i Västmanland och via Studiefrämjandet kontakter lokalt med Fältbiologerna, Naturskyddsföreningen, Svenska Brukshundsklubben, Svenska Jägareförbundet, Svenska Turistföreningen, Sveriges Ornitologiska förening samt Sveriges Sportfiske- och fiskevårdsförbund - Sportfiskarna 5. Varför genomfördes projektet? Projektet har varit viktig för att synliggöra behovet och framförallt intresset och kompetensen för invandrade kvinnor för att etablera sig i landsbygden. 6. Projektet riktade sig till invandrade kvinnor från utomeuropeiska länder och det är också de som har haft mest nytta av projektet. De har fått kunskap om landsbygden och dess möjlighet till egen försörjning. Vi har kunnat konstatera att de känner igen sig vad gäller odling mm från sina hemländer.
!3 7. Projektet genomfördes under tiden 20100501 20110430 och hade aktiviteter såsom Landsbygdsdagar med olika teman, föreläsningar, studiebesök, möten/intervjuer med deltagarna för att utvärdera/utveckla projektet, kartläggning av intressen för att främja tankarna om tillväxtmöjligheterna på landsbygden. Vi anser att projektplanen och resultatet av projektet har gått över förväntan. Kvinnor ha mer och mer på egen hand hittat till Kärrbo Prästgård för olika träffar för att informera nya föreningsmedlemmar om landsbygden En svårighet som kan nämndas har varit att det går inte att ta sig fram till Kärrbo Prästgård med kollektivtrafik. 8. Projektets mål har varit att invandrade kvinnor ska få ökad kännedom om landsbygdens möjligheter och därmed skulle landsbygden få en ökad mångfald, nya produkter, nytt företagande och en grön lokal internationalisering. Att projektet har vänt sig till kvinnor som deltagare har man främjat jämställdheten. Det viktiga resultatet i detta avseende är att en kvinna har fått anställning vid Kärrbo Prästgård och kan fungera som en länk till olika aktiviteter i den nu befintliga verksamheten. Många grupper besöker Kärrbo Prästgård och projektdeltagande kvinnor har kommit in med olika produkter bl a på Julmarknad och andra årligen återkommande marknader på Kärrbo Prästgård. Att har kunnat ta del av en ekologisk jordbruk har ökat deltagarnas medvetenhet om miljö och hållbar utveckling. Det viktigaste som har hänt är att deltagarna kar kopplat den dagliga sophanteringen i sina bostäder till kunskaper om miljöfrågor som de har förvärvat under projekttiden genom Kärrbobonden, Ulf Anderssons föreläsningar bl a om kretsloppet. Hans pedagogik har varit särskilt lyckad för deltagarna som har ibland bristande kunskaper i det svenska språket. Många av projektdeltagarna är medlemmar i en idéell förening Noor. Föreningen har kontakt med många ungdomar med invandrarbakgrund som i deras föreningsträffar har blivit informerade om projektet och dess innehåll. Detta har haft en inverkan på ungdomars syn på miljöfrågor samt om landsbygdens möjligheter. 9. Projektets mätbara mål Att 30 kvinnor med invandrarbakgrund ska deltaga i projektet Resultatet: 40 kvinnor med invandrarbakgrund har deltagit i projektet Att 10 av deltagarna ska efter projektets slut fortsätta med mera riktad landsbygdsinsats t ex att starta grönt kooperativ. Resultat: Ett antal kvinnor planerar att starta ett kooperativ som erbjuder maträtter och bakverk från olika kulturer samt att syssla med biodling. 10. Resultatet har haft en naturlig spridning genom deltagarnas engagemang.. De har haft en
!4 möjlighet för att hålla i Råby cafét varje söndag eftermiddag under ett antal månader. De har haft många besökare och de har ivrigt marknadsför projektet och att allt som de har bakat innehåller mjöl från Kärrbo Prästgård. De har verkligen lyckats koppla det inlärda om ekologi till olika verksamheter. En verksamhet som kan ta till sig det goda resultatet är Västerås stads integrationsenhet. Enheten i fråga tar emot nyanlända flyktingar som ofta har erfarenhet av jordbruk/odling och då kan man tidigt ta del av landsbygdens möjligheter. Dessutom kan språkutvecklingen främjas genom t ex praktik vid landsbygden. 11. Slutsatser från projektet tycker vi är att deltagarna har fått uppleva den svenska landsbygden och också tagit till sig möjligheterna som landsbygden ger vad gäller sysselsättning men också till rekreation. De har också fått uppleva skogens rikedom. Gruppen har genom sina föreningsträffar försökt lära sig om svampar och bär samt om allemansrätten. Mervärden i projektet är att kunskapen och medvetenheten har ökat som i sin tur ökar livskvaliteten. Till sist, några reflektioner från deltagarna som också är medlemmar i föreningen Noor. Vår resa i Sverige har varit som en resa till MARS. Vi har verkligen varit en grupp invandrare som alla talar om när de talar om invandrare. Vi har bott i Sverige en massa år men har inte varit utanför Västerås så mycket. Ju, vi kanske går och grillar någonstans men vi har inte haft kontakt med svenskar. Vad gör vi, vi bara går runt och ser hur man lever här. Vi har levt i en värld utanför. Och det sorligaste av allt kanske var att alla kände till hur det var men ingen har gjort något åt det. Vi hade inte tänkt längre att vi faktiskt kan vara med i samhället. Men nu hoppas jag att vi börjat med förändringar. Efter att ha deltagit i landsbygdsprojektet vågar vi själva mer. De flesta som har deltagit i projektet är också medlemmar i föreningen Noor. Vi har fått ta del av samhällsinformation. Vi har fått komma ut till olika aktiviteter och fått många bra förslag hur vi ska komma vidare. Vi har börjat läsa en bok som heter Den Svenska koden. Var annan söndag träffas vi och Irma läser och vi alla diskuterar boken. Nu diskuterar vi vår framtid här i Sverige. Flera av oss har börjat se något positivt i sina liv och ser vilken tur och fördel det är att man kan bo här och planera något. Det har vi inte gjort tidigare. Vi har fått en framtid, vi och våra barn. Vi har börjat en ny resa i Sverige. Det är så mycket mer jag vill skriva men hoppas att detta ger en liten bild av hur vi tänker. Vi är tacksamma för att vi fick möjlighet till att vara med i landsbygdsprojektet och vi tackar bonden Ulf som alltid har engagerat sig och haft sin gård öppen för våra besök. För deltagarna i projektet Elena Olzoeva Tankar och reflektioner efter projekt Grön Mångfald Norra Mälarstranden
!5 Trevligt med ett nytt kontaktnät av människor som kan fortsätta att lära oss om varandras synsätt och kulturer. De nya relationerna känns naturliga och trygga. Jag mår bra av att minska motsättningar mellan oss gamla svenskar och dem nya Jag kan bara säga Tack Ulf i Kärrbo