Årsredovisning 2005 för Malmö högskola

Mah/Styrelsen P Arvebro, C-H Bonde, P Jönsson BESLUT 2006-02-21 Dnr Mahr 28-06/82 Årsredovisning 2005 för Malmö högskola Postadress Besöksadress Tel Fax Internet E-post Malmö högskola Hjälmaregatan 1 040-665 70 00 040-665 73 05 www.mah.se registrator@mah.se Förvaltning 205 06 Malmö

Högskolestyrelsens beslut Högskolestyrelsen för Malmö högskola fattade den 20 februari 2006 beslut om Åresredovisning för verksamhetsåret 2005 Sven Landelius Gunilla Öberg Bo Reimer Kent Andersson Christina Lindh Cilla Hansson Gertrud Elisabet Bohlin Hans Stjernfeldt Katarina Erlingsson Kerstin Sverin Kristian Berg Lennart Olausson Linda Vedestig Mats Greiff Oliver Haraldsson

Rektors förord... 2 Väsentliga uppgifter... 3 1 Verksamhetsgrenar och ekonomi... 4 2 Inledning...10 3 Övergripande... 10 3.1 Studentinflytande... 10 3.2 Högskolepedagogik... 11 3.3 Jämställdhet... 11 3.4 Kompetensförsörjning och sjukfrånvaro... 14 3.5 Regionalt utvecklingscentrum... 16 3.6 Uppdragsutbildning... 18 3.7 Delårsrapporten... 18 4 Grundutbildning... 19 4.1 Åtgärder för att stimulera ungdomars val... 19 4.2 Breddad rekrytering... 19 4.3 Handlingsplan breddad rekrytering... 20 4.4 Basår... 23 4.5 College... 23 4.6 Aspirantutbildning... 24 4.7 Nätuniversitetet... 25 4.8 Utbud, efterfrågan och antal studerande... 25 4.9 Lärarutbildning... 28 4.10 Reell kompetens och alternativa urval... 29 4.11 Kombinationsutbildning... 30 4.12 SÄL... 31 4.13 Aspirantutbildning... 32 4.14 Examina... 34 4.15 Tandvård... 37 4.16 Specialpedagogik... 38 5 Forskning och forskarutbildning... 39 5.1 Forskarutbildning... 39 5.2 Examina i forskarutbildning... 41 5.3 Flervetenskap... 41 5.4 Nyrekrytering professorer... 43 5.5 Professorer... 43 5.6 Studiefinansiering... 43 5.6 Forskning i anslutning till Lärarutbildning... 44 6 Finansiell del... 45 Tabellindex... 66 1

Rektors förord År 2005 har varit ett år fyllt av omställningar för Malmö högskola. Under början av året påbörjades den stora omställningen av grundutbildningens dimensionering som föranleddes av den avstannande expansionen av den högre utbildningen. Under denna process friställdes en hel del personal och kraftiga nedskärningar i kursutbudet gjordes för att snabbt nå ner till en långsiktig nivå på den totala dimensioneringen. Jag bedömer att denna justering skedde med stor smidighet då högskolan planerat för att kunna göra den över en period om mer än ett år. Under sommaren och tidig höst kom signaler om att expansionen skulle återupptas. Mycket av högskolans fokus under hösten har legat på att återskapa och förnya kursutbudet vid högskolan samt att inrätta nya program. Inför den kommande expansionen står Malmö högskola väl rustad och redo att fortsätta förmedla högklassig, nyskapande utbildning. Som ett led i denna ambition inrättar Malmö högskola efter en längre planering under 2005 en Kaospilotutbildning med start 2006. Vidare står Malmö högskola redo att starta ett flertal utbildningar inom naturvetenskap och teknik som vänder sig till presumtiva studenter som saknar en naturvetenskaplig eller teknisk bakgrund. Sedan högskolan bildades, och fram till och med år 2004, har forskningen utvecklats mycket positivt. Under 2005 har det emellertid för första gången skett en nedgång i forskningsaktiviteten, medan antalet examina inom forskarutbildningen har varit förhållandevis konstant under senare år. Den krympande forskningen beror på minskade intäkter från externa bidrag. Obalansen hänger också samman med att vårt direkta forskningsanslag inte har ökat i samma takt som anslagen för andra högskolor av samma storlek. För produktion av goda ansökningar behövs en stabil plattform i ett forskningsanslag vars dimensionering står i proportion till den stora grundutbildning och lärarkår som finns vid högskolan. Utan ett adekvat forskningsanslag riskerar vi fortsatta nackdelar i konkurrensen om externa medel. Högskolan fortsätter sitt arbetet med att få möjlighet till humanistiskt samhällsvetenskapligt vetenskapsområde. Malmö högskola gör ett positivt resultat för 2005. Under det sista halvåret har högskolans nya hus för lärarutbildning varit i bruk men ingen hyra har betalts. Slutbesiktning har inletts men ej avslutats och inte godkänts. Det höjda takbeloppet når högskolan inte upp till utan löser in en del av sina sparade helårsprestationer. 2

Väsentliga uppgifter Sammanställning över väsentliga uppgifter (belopp anges i tkr ) 2001-01- 2005-01-01 2004-01-01 2003-01-01 2002-01-01 01 2001-12- 2005-12-31 2004-12-31 2003-12-31 2002-12-31 31 (12 mån) (12 mån) (12 mån) (12 mån) (12 mån) Låneram Beviljad låneram 195 000 140 000 140 000 120 000 128 000 Utnyttjad låneram 156 111 112 526 84 520 89 132 98 158 Kvar av låneramen 38 889 27 474 55 480 30 868 29 842 Kontokrediter hos RGK Räntekontokredit 71 181 70 470 67 215 61 966 53 181 Max utnyttjad under året 0 0 0 0 0 Räntor avseende räntekonto i RGK Ränteintäkter 3 319 3 495 4 998 5 465 4 544 Räntekostnader 0 0 0 0 0 Saldo 3 319 3 495 4 998 5 465 4 544 Avgiftsintäkter Beräknat belopp enl regleringsbrev 55 221 66 300 59 100 61 141 95 272 Totala avgiftsintäkter 94 531 87 054 82 270 70 992 113 587 Varav myndigheten disponerar 93 170 86 808 79 909 69 430 111 742 Anslagskredit Beviljad anslagskredit 0 0 0 0 0 Utnyttjad anslagskredit 0 0 0 0 0 Anslag m m Utgående reservationer 0 0 0 0 0 Anslagssparande 450 0 0 36 605 57 062 Framtida åtaganden 0 0 0 0 0 Totalt gjorda åtaganden 0 0 0 0 0 Summa tilldelade bemyndiganden 0 0 0 0 0 Årsarbetskrafter och anställda m m Antalet årsarbetskrafter (st) 1 027 1 119 1 159 1 011 884 Medelantalet anställda (st) 1 201 1 219 1 215 1 166 1 014 Driftkostnad per årsarbetskraft (tkr) 821 787 721 725 753 Kapitalförändring Årets kapitalförändring 54 812-24 677 34 576 49 591 18 602 Balanserad kapitalförändring 81 255 105 932 76 711 27 120 8 518 Skillnaden mellan totala avgiftsintäkter och disponibla avgiftsintäkter utgörs av det belopp som odontologiska fakultetens studentklinik inlevererat till inkomsttitel. 3

1 Verksamhetsgrenar och ekonomi Malmö högskola genomgick under 2005 en omställning från en situation med kostnadsneddragningar under första halvåret till att påbörja en ny expansionsfas under andra halvåret. Intäkterna ökade med nära 5,3% till 936 043 tkr, och hänför sig till övervägande del till grundutbildningen. Som framgår av nedanstående redovisning av utbildningsuppdraget, uppnådde inte högskolan takbeloppet, utan fick ta 24 028 tkr av tidigare sparade helårsprestationer för att kunna räkna av hela grundutbildningsanslaget. Det innebär att högskolan nu har kvar sparade helårsprestationer till ett värde av 34 691 tkr. Högskolan har under året inte erhållit andra anslag än de för grundutbildning och forskning. Medel för särskild lärarutbildning (SÄL) och Aspirantutbildning (invandrade akademiker) har, liksom under 2004, överförts via Kammarkollegiet och därmed behandlats som bidragsmedel. På kostnadssidan kan vi konstatera att personalkostnaderna minskade, liksom driftkostnaderna. Detta är en följd av den ovan nämnda kostnadsanpassningen. Även lokalkostnaderna minskade, vilket beror på att högskolan ännu inte betalat hyra för den nya byggnaden för lärarutbildning och bibliotek, då slutbesiktning inletts men ej kunnat avslutas. Detta, tillsammans med lägre el- och värmekostnader än beräknat, innebar att utfallet för lokalkostnader blev hela 35 mkr lägre än förväntat. Högskolans resultatutveckling under de senaste fem åren framgår av nedanstående tabell. Tabell 1:Malmö högskola totalt (belopp anges i tkr) 2005 2004 2003 2002 2001 Intäkter 936 043 889 182 902 966 828 090 720 043 Kostnader Kostnader för personal 570 620 588 527 550 991 487 054 432 115 Lokalkostnader 130 266 136 522 122 309 107 313 103 768 Övriga driftskostnader 142 671 155 838 162 197 138 386 129 731 Finansiella kostnader 4 087 3 920 4 022 4 949 5 356 Avskrivningar 33 587 29 052 28 871 40 797 30 471 Summa kostnader 881 231 913 859 868 390 778 499 701 441 Årets kapitalförändring 54 812-24 677 34 576 49 591 18 602 4

Högskolans intäkter och kostnader för grundutbildning ser ut enligt följande: Tabell 2:Grundutbildning (belopp anges i tkr) 2005 2004 2003 2002 2001 Intäkter 752 372 693 097 717 287 659 096 519 281 Kostnader Kostnader för personal 433 720 451 201 420 632 376 850 291 417 Lokalkostnader 112 891 117 287 106 141 94 663 84 725 Övriga driftskostnader 114 111 114 910 119 602 101 387 97 018 Finansiella kostnader 3 722 3 598 3 696 4 525 4 748 Avskrivningar 29 780 25 259 24 647 36 392 24 554 Summa kostnader 694 224 712 255 674 718 613 817 502 462 Årets kapitalförändring 58 148-19 158 42 569 45 279 16 819 Av intäkterna för grundutbildning 2005 utgjorde anslagsintäkterna 91%, eller 681 047 tkr, vilket är oförändrat jämfört med föregående år. Däremot ökade anslagsintäkterna med 50 580 tkr i absoluta tal. Bland annat fick högskolan i tilläggsbudgeten 11 900 tkr i form av höjt takbelopp. Bidragsintäkter för grundutbildning ökade också under året till 37 466 tkr jämfört med 34 435 tkr under 2004, en ökning med 8,8 %. Resterande belopp hänför sig till avgifter och andra ersättningar (30 830 tkr) samt finansiella intäkter (3 029 tkr). Personalkostnaderna för grundutbildning uppgick till 433 720, vilket är 62% av de totala kostnaderna för grundutbildning. Motsvarande procentsiffra för föregående år var 63%, vilket betyder en marginell minskning. Noterbart är att personalkostnaderna minskade med 17 481 tkr, eller 3,9 % jämfört med 2004. Lokalkostnaderna uppgick till 112 891 tkr, en minskning med 4 396 tkr eller 3,7 % jämfört med 2004. Driftkostnaderna är för grundutbildningens del i stort sett oförändrade jämfört med 2004. De finansiella kostnaderna ökar något, och kommer att fortsätta öka under 2006 till följd av att investeringsverksamheten, och därmed upplåningen i Riksgäldskontoret, ökat under året. Merparten av årets lån togs upp i december, vilket innebär att genomslaget på räntekostnaderna kommer under 2006. Det positiva utfallet på 58 148 tkr har sin huvudsakliga orsak i att intäktssidan som helhet ökade under 2005 samtidigt som kostnaderna minskade till följd av mindre lokalkostnader och av att högskolans kostnadsanpassning genomförts. Den nu pågående omställningen till kommande års expansion har ännu inte fått genomslag i kostnaderna. 5

Tabell 3: Forskning (belopp anges i tkr) 2005 2004 2003 2002 2001 Intäkter 130 274 140 404 139 916 129 183 108 121 Kostnader Kostnader för personal 105 585 103 069 96 746 84 507 79 476 Lokalkostnader 13 649 16 069 13 999 9 758 11 077 Övriga driftskostnader 18 394 24 291 33 072 26 162 16 973 Finansiella kostnader 365 316 323 421 574 Avskrivningar 3 407 3 161 3 360 3 491 4 002 Summa kostnader 141 400 146 906 147 500 124 339 112 102 Årets kapitalförändring -11 126-6 502-7 584 4 844-3 981 Forskningsintäkterna utgjordes till 57 % (74 543 tkr) av anslagsmedel. Högskolan har avsatt 450 tkr som anslagssparande enligt regleringsbrev. Trots detta ökade anslagens del av forskningsintäkterna jämfört med föregående år, då de uppgick till 53 % (74 237 tkr). Andelen bidragsmedel utgjorde 36 % (46 475 tkr), en minskning jämfört med föregående år, då bidragsintäkterna utgjorde 43 % av intäkterna (59 722 tkr). Vi ser alltså en minskning av bidragsintäkterna både procentuellt och i absoluta tal jämfört med 2004. Högskolan har slutfört ett antal större forskningsprojekt och inte lyckats ersätta dem med nya i motsvarande grad. Nedgången finns främst hos områdena Teknik och samhälle och Konst, kultur och kommunikation. Övrig del av forskningsfinansieringen består till största delen av intäkter av uppdragsforskning (8 080 tkr) samt övriga intäkter av avgifter (865 tkr). Kostnaderna för uppdragsforskning uppgick till 7 376 tkr, vilket ger ett positivt utfall om 704 tkr för uppdragsforskningen. Forskningens finansiella intäkter uppgick till 311 tkr. Personalkostnadernas andel av de totala kostnaderna är på forskningssidan 75 %, vilket är något högre jämfört med 2004, då andelen uppgick till 70 %. I absoluta tal ökade personalkostnaderna för forskning med 2 516 tkr. Lokalkostnaderna minskade av samma orsak som angivits ovan. Driftkostnaderna minskar, framförallt på posterna köpta tjänster och resor. Verksamhetsutfallet för forskningen är negativt, med ett utfall på 11 126 tkr. Högskolans strukturella problem, som består i att med relativt små forskningsanslag klara av att forskningsanknyta en stor grundutbildning har förvärrats i och med att grundutbildningen växt samtidigt som forskningsverksamheten minskat. Under 2006 kommer detta att accentueras ytterligare, då grundutbildningen expanderar kraftigt medan forskningen kommer att vara i stort sett 6

oförändrad i omfattning. Dessutom innebär det faktum att högskolan har en relativt liten bas av anslagsmedel för forskning att problem uppstår i samband med medfinansiering av externa projekt. Forskningens resultat har belastats av att högskolan resultatavräknat pågående projekt uppgående till drygt 4 mkr beroende på att finansieringen visat sig osäker. Dessutom har en förlust på 1,3 mkr konstaterats i ett annat projekt. Återstoden av forskningens underskott består till största del av det post-doc program som startades 2004 och pågår till och med 2006. Detta finansieras mot myndighetskapitalet. Kostnaderna för post.doc programmet uppgick till 4,5 mkr under 2005. Sammantaget kan konstateras att forskningsverksamheten minskar för första gången sedan högskolan startade 1998. Uppdragsutbildningen minskar något jämfört med 2004. Detta beror dock på att högskolan under förra året hade intäkter av engångskaraktär på 6 965 tkr avseende matematikbiennalen. Om man bortser från denna engångseffekt har vi en ökning av uppdragsutbildningen på drygt 4,5 mkr. Lärarutbildningen står för 57 % av intäkterna, vilket är lika med 30 364 tkr. Detta är en minskning i både absoluta tal och relativt sett. Förra året uppgick Lärarutbildningens intäkter till 32 496 tkr, vilket utgjorde 58 % av intäkterna. Den positiva trenden inom uppdragsutbildning står sig sett till hela högskolan, vilket är helt i linje med målsättningen. Tabell 4: Uppdragsutbildning (belopp anges i tkr) 2005 2004 2003 2002 2001 Intäkter 53 396 55 681 45 764 39 811 38 893 Kostnader Kostnader för personal 31 013 34 257 33 613 25 697 28 629 Lokalkostnader 3 726 3 166 2 169 2 892 1 066 Övriga driftskostnader 10 467 16 637 9 524 10 837 7 757 Finansiella kostnader 0 6 3 34 Avskrivningar 400 632 863 914 1 025 Summa kostnader 45 606 54 698 46 172 40 343 38 481 Årets kapitalförändring 7 790 983-408 -532 412 Personalkostnaderna uppgår till 68 % av de totala kostnaderna, vilket innebär en ökning jämfört med föregående år, då andelen uppgick till 63 %. I absoluta tal minskade dock personalkostnaderna med 3 244 tkr. Lokalkostnaderna är relativt låga, eftersom en stor del av verksamheten sker utanför högskolans lokaler. Driftkostnaderna är lägre till följd av att engångskostnader för Matematikbiennalen 7

belastade föregående års driftkostnader med c:a 5,6 mkr. Uppdragsutbildningen visar ett positivt utfall på 7 790 tkr. Det största överskottet finns på Lärarutbildningen som visar ett resultat på 4 214 tkr, vilket beror på att man resultatavräknat ett antal projekt där giltiga avtal saknats eller projekttiden gått ut. Även området Teknik och samhälle samt Odontologiska fakulteten visar större överskott i uppdragsutbildningen (1 167 tkr respektive 1 197 tkr) till följd av att projekt utan giltiga avtal resultatavräknats. I övrigt visar områdena mindre överkott eller nollresultat. I och med att den Odontologiska fakulteten vid Lunds universitet överfördes till Malmö högskola den 1 januari 1999 fick högskolan medicinskt vetenskapsområde. Från och med 2002 finns en medicinsk fakultet även inom området Hälsa och samhälle. Ett totalt utfall för verksamheten inom det medicinska vetenskapsområdet fås därför genom att slå ihop Odontologiska fakulteten med den del av Hälsa och samhälle som avser medicinskt vetenskapsområde. Vetenskapsområdets totala intäkter för 2005 uppgick till 168 843 tkr, och resultatet blev 3 643 tkr, fördelat på - 2 180 för Hälsa och samhälle och 5 823 tkr för Odontologiska fakulteten. Jämfört med föregående år har både intäkter och kostnader ökat. Det negativa resultatet för Hälsa och samhälle ligger i linje med planeringen, och beräknas uppstå även under 2006. Nedan följer en sammanställning av högskolans kostnader uppdelade på medicinskt vetenskapsområde och övrigt för de fem senaste åren. Tabell 5: Vetenskapsområde Med. Övrigt Med. Övrigt Med. Övrigt Med. Övrigt Med. Övrigt vet omr 2005 vet omr 2004 vet omr 2003 vet omr 2002 vet omr 2001 2005 2004 2003 2002 2001 Kostn personal 131 057 439 563 126 128 462 399 124 959 426 032 113 722 373 332 80 357 351 758 Lokalkostnader 936 129 330 665 135 857 1 059 121 250 820 106 493 22 103 746 Övr driftkostn 28 950 113 721 26 114 129 724 32 690 129 507 26 663 111 723 13 772 115 959 Fin kostnader 6 4 081 105 3 815 61 3 961 49 4 900 101 5 255 Avskrivningar 4 251 29 336 2 847 26 205 3 771 25 100 3 334 37 463 4 564 25 907 Summa kostnader 165 200 716 031 155 859 758 000 162 540 705 850 144 588 633 911 98 816 602 625 Högskolans balanserade myndighetskapital uppgick vid årets början till 81 547 tkr. I detta belopp ingår Statskapital i form av invärderad konst till ett värde av 292 tkr. Årets kapitalförändring är positiv, och uppgår till 54 812 tkr. Under 2005 har högskolan fått regeringens tillstånd att överföra de 13 526 tkr, hänförliga till det gamla vårdavtalet, som fanns under Övrig verksamhet till Forskning. Sammantaget uppgår Malmö högskolas myndighetskapital per den 31 december 2005 till totalt 136 359 tkr, och kan specificeras enligt följande (tkr): 8

Tabell 6: Myndighetskapital 2005 2004 2003 2002 2001 Grundutbildning 132 552 74 404 93 271 50 702 5 408 Uppdragsutbildning 12 084 4 294 3 310 3 719 4 251 Forskning -8 277-10 677 1 180 8 764 3 935 Övrig verksamhet 0 13 526 13 526 13 526 13 526 Summa 136 359 81 547 111 287 76 711 27 120 Högskolestyrelsen avser disponera myndighetskapitalet på följande sätt: Styrelsen beslöt vid sitt sammanträde i december 2005 att 13 500 tkr under 2006-2009 får användas för forskning och forskarutbildning inom omvårdnad, vårdvetenskap, biomedicinsk laboratorievetenskap och teknologi samt socialt arbete. Dessa medel härrör från vårdhögskoleavtalet (se ovan). Högskolestyrelsen beslöt i november 2003 avsätta 10 000 tkr från det utgående myndighetskapitalet för 2003 till forskningsverksamhet mm. Verksamheten inleddes i slutet av 2004 och avslutas 2006. Styrelsen kommer, i samband med avgivande av årsredovisningen att avsätta 30 000 tkr för olika insatser för grundutbildningens forskningsförankring. Medlen skall användas under tre år. Återstående medel uppgår till 87 870 tkr. Högskolans omsättning kommer under 2006 att överstiga 1 000 000 tkr. Samtidigt har högskolan redan under 2005 fått utnyttja delar av de sparade helårsprestationerna. En reserv i denna storleksordning anses nödvändig dels för att kunna finansiera strategiskt arbete dels för att möta förändringar i studerandetillströmningen som tenderar att komma fort och dessutom näst intill oförutsägbart. Årets kapitalförändring är en följd av att högskolans planerade kostnadsanpassning genomförts samtidigt som lokalkostnaderna blev 35 mkr mindre än beräknat. Dessutom tillfördes högskolan 11,9 mkr i form av nya platser och höjt takbelopp. Myndighetskapitalet kommer att fortsätta öka under 2006. Långsiktigt är avsikten att myndighetskapitalet skall ligga kring 80 mkr. Jämfört med den prognos som lämnades i samband med delårsrapporten är utfallet på intäkterna 35 772 tkr högre än i prognosen. Anslagsutfallet blev 11 900 tkr högre än prognosen, vilket är lika med beloppet som tilldelades högskolan i tilläggsbudgeten. Intäkter av avgifter och andra ersättningar uppvisar en positiv avvikelse med 10 551 tkr, medan bidragsintäkterna ligger 13 824 tkr över prognosen. Den procentuella avvikelsen för intäkterna totalt sett uppgår till 4 %. Kostnadssidan avviker även den med 4 %, dvs kostnaderna blev 4 % lägre än prognostiserat. Det är de ovan nämnda lokalkostnaderna 9

som huvudsakligen orsakar detta. Sammanfattningsvis kan sägas att en jämförelse med prognosen från delårsrapporten inte är särskilt meningsfull eftersom den gjordes under helt andra förutsättningar än vad som senare blev fallet. 2 Inledning Årsredovisningen följer en struktur som bygger på regleringsbrevet och de återrapporteringskrav som återfinns i detta. Varje återrapporteringskrav anges innan den i detsamma ställda frågan besvaras. Malmö högskola skriver sin årsredovisning med Regeringskansliet som mottagare. Baserat på dokument publiceras även en kortare verksamhetsberättelse över 2005 som är riktad till en bredare publik. Under arbetet med denna årsredovisning har även formerna för återgivande av uppföljningsinformation internt inom högskolan setts över. 3 Övergripande 3.1 Studentinflytande Högskolan skall i sin årsredovisning beskriva vilka åtgärder som har vidtagits för att utveckla studentinflytandet och hur detta inflytande har fördelats och utvecklats ur ett jämställdhetsperspektiv. Malmö högskola arbetar aktivt med studentinflytande och har en för detta ändamål framtagen lista över studenters rättigheter och skyldigheter. Kårledningen och rektor träffas regelbundet för dialog med lärosätets ledning och liknande arrangemang sker med områdesledningarna. Under året har i dessa sammanhang de informella strukturer som påverkar studenternas utövande av sitt inflytande diskuterats. Ett gemensamt projekt mellan området Teknik och samhälle och studentkåren startades inför höstterminen 2005 där följande områden skall behandlas: Kårens roll på området, studentinflytande via kåren, studentinflytande utanför kåren, bemötande av studenter och studentrepresentanter samt studenten i centrum. Kårsektionens ordförande är projektanställd av högskolan under ett år på halvtid som projektledare med ansvar för att genomföra projektet. I projektgruppen ingår även studentkårens ordförande och studeranderepresentant från sektionen vid Hälsa och samhälle. I gruppen ingår även chefer från Teknik och samhälle, facklig representant och lärarrepresentanter. 10

Tabell 7: Studentrepresentation Plats för representation Män Kvinnor Övergripande organ 30 % 70 % Lokala organ 71 % 29 % Totalt 45 % 55 % 3.2 Högskolepedagogik I syfte att förbättra kvaliteten skall universitet och högskolor särskilt arbeta med pedagogisk utveckling samt högskolepedagogisk utbildning av lärare inom såväl grund- som forskarutbildning. Av universitetens och högskolornas årsredovisning skall framgå antalet lärare som under 2005 har genomgått pedagogisk utbildning samt därav antalet lärare som deltagit i utbildning för handledare inom forskarutbildningen. Malmö högskolas högskolepedagogiska utbildning består av fem moduler, som tillsammans motsvarar 10 högskolepoäng. Fyra moduler har gått under året och den femte kommer att gå första gången under våren 2006. 111 personer har deltagit i kurserna, vilket innebär mer än tio procent av hela lärarpersonalen. Lärarna som gått kurserna är allt från helt nyanställda till lärare med stor farenhet. Majoriteten har något eller några års erfarenhet. Högskolans utbildning för handledare i forskarutbildning benämns Det goda mötet och avser utveckling av den professionella kompetensen för att kunna leda och samarbeta med forskarstuderande; en viktig angelägenhet, inte minst från doktorandperspektivet. En första utbildningsomgång gavs vårterminen 2002. Handledarutbildningen är högskolegemensam och ges varje vår under c:a tio heldagar. Nationella och internationella experter medverkar. Under 2002-2004 har mellan 10 och 15 personer fördelade på högskolans alla områden deltagit. I senaste utbildningsomgången, år 2005, godkändes 14 personer. I högskolans riktlinjer för antagning till docent finns krav att handledarutbildning skall vara genomgången för behörighet till docent. 3.3 Jämställdhet I årsredovisningen skall universitet och högskolor redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att få en jämnare könsfördelning - i utbildningar med ojämn könsfördelning, såsom lärar- och vårdutbildningar samt naturvetenskapliga och tekniska utbildningar, - inom områden i forskarutbildningen med ojämn könsfördelning, - vid rekrytering och befordran av lärare, och - vid rekrytering av dekaner, prefekter, studierektorer eller motsvarande. 11

Vidare skall lärosätena för perioden 2005-2008 fastställa mål för andelen kvinnor bland nyrekryterade lärare inom samtliga lärarkategorier samt i årsredovisningen redovisa målen och utfallet. Även andelen kvinnor bland akademiska ledare såsom prefekter och dekaner skall redovisas. Universitet och högskolor skall i årsredovisningen även redogöra för hur lärosätet stimulerar jämställdhetsarbetet och hur åtgärder för att främja jämställdhet följs upp. Universitet och högskolor skall även rapportera hur jämställdhet och genusvetenskap ingår i utbildningen. Rektor har det samlade ansvaret för jämställdhets- och mångfaldsarbetet på Malmö högskola. Områdeschefer har det övergripande ansvaret för jämställdhets- och mångfaldsarbetet inom sina områden. Malmö högskolas jämställdhets- och mångfaldsplan grundar sig på gällande lagar och regelverk. I denna plan har långsiktiga mål för jämställdhets- och mångfaldsarbetet fastslagits. Den gemensamma planen kompletteras av planer för varje omårde, bibliotek och IT samt den gemensamma förvaltningen. Jämställdhets- och mångfaldsplanen utvärderas och revideras varje år. Utvärderingen sker utifrån de långsiktiga målen, regelverk och handlingsplaner och sker i samverkan mellan den centrala arbetsgruppen för jämställdhets- och mångfaldsfrågor, rektor och ledningsgruppen. I handlingsplanerna, såväl i den centrala som i de områdesspecifika, beskrivs planerade åtgärder. För varje åtgärd framgår vem som är ansvarig och vilka tidsramar man arbetar efter och vad man vill uppnå. Målet är att jämställdhets- och mångfaldsfrågorna skall ingå som en naturlig del i det löpande personalarbetet och integreras i verksamhetsfrågorna. Arbetet skall ske i samverkan mellan parterna vilket också poängterats särskilt i högskolans samverkansavtal. Under året 2005 har alla åtgärder genomförts som var planerade i den centrala handlingsplanen för Malmö högskola. Sammanställning över områdenas beredande och beslutande organ vad gäller könsfördelningar har upprättats. Rektor och ledningsgruppen har fått del av redovisningen liksom den centrala jämställdhets- och mångfaldsgruppen. Avsikten med redovisningen var att synliggöra hur det ser ut på högskolan och på områdena för att på så sätt skapa diskussioner för att åstadkomma jämnare könsfördelning där sådana behov kunde föreligga. I projektet Drama mot trafficking samarbetar Individuell Människohjälp med Teaterhögskolan i Malmö, Rumänska Rädda Barnen och Universitatea Nationalà de Arta Teatralaà si Cinematograficà (Teaterhögskolan) i Bukarest. Malmö högskola och studentkåren har i samarbete med berörda kunnat erbjuda en 12

teaterföreställning om trafficking som vände sig både till personal och studenter på högskolan. Denna föreställning genomfördes under hösten 2005 och kommer att följas upp under våren med ett seminarium. En sammanställning över lönestatistiken på högskolan och på områdena sker regelbundet efter varje avslutad löneförhandling. Statistiken redovisar löneutfallet på olika yrkesgrupper och mellan män och kvinnor. Underlaget ligger till grund för områdenas fortsatta analyser. Möjligheten till delade chefstjänster har även underlättat för medarbetare att kombinera föräldraskapet med chefsrollen. Tvärvetenskaplighet i utbildningarna med en kombination av naturvetenskapliga/tekniska ämnen och samhällsvetenskapliga moment, där även programtiteln uttrycker denna ansats tror vi kan attrahera fler kvinnliga studenter. Goda exempel är våra tre ingenjörsprogram: byggdesign, grafisk teknik och produktutveckling och design och under 2005 har tre nya utbildningsprogram arbetats fram; Teknik, ekonomi och ledarskap, Arkitektur, visualisering och kommunikation respektive Informationsarkitekt. Samtliga dessa tre planeras starta 2006. Ett pedagogiskt projekt Att medvetet använda strukturella spänningar i mötet med akademisk kultur. Lärande med feministiskt kunskapsteoretiskt perspektiv vid områdena Teknik och samhälle samt Konst, Kultur och kommunikation har verkat med medel från Rådet för högre utbildning. Projektet är beviljat 1,2 mkr för 2005 och 2006. Syftet är att stärka studenternas möjligheter att se sig som kunskapsproducenter genom att belysa studenternas praktiska erfarenheter i relation till akademisk praxis och kritiska teorier om makt, kön och etnicitet. Inom alla kurser i grundutbildningen mot tandvårdsyrken diskuteras genusperspektivet som en aspekt vid omhändertagandet av tandvårdspatienter i en helhetssyn. Tillämpandet av Tandvårdslagen med dess skrivning om god vård på lika villkor aktualiserar jämställdhet avseende etnicitet, genus och klass. Specifika kunskapsmål för genusvetenskap finns på fem av tandläkarutbildningens tio kurser och på två av dessa kurser gäller målen både jämställdhet och genuskunskap. Lärarutbildningen har sedan länge haft en ojämn könsfördelning vilken dessutom ökat under de senare decennierna, så att den totala andelen kvinnor är större. Genom införandet av grundskollärarutbildningen med inriktning mot årskurs 1-7 ökade dock andelen manliga lärare i skolans tidigaste årskurser, det tidigare lågstadiet, avsevärt. Så är också förhållandet i den förnyade lärarutbildningen för de studenter som siktar mot en examen om 140 poäng. Av tabellen nedan framgår det de under 2005 år gjorda nyanställningarna vid högskolan fördelade på kategorier. 13

Tabell 8: Akademisk ledningspersonal Typ av tjänst Män Kvinnor Dekaner 1 1 Prefekter 3 1 Rektor, prorektor, vicerektor 2 2 Totalt 6 4 Tabell 9: Nyanställda Tjänstebenämning År Antal personer Andel Män Kvinnor Män Kvinnor Forskningsassistent 2003 3 4 43 % 57 % Forskningsassistent 2004 2 1 67 % 33 % Forskningsassistent 2005 0 1 0 % 100 % Biträdande lektor 2003 0 0 0 % 0 % Biträdande lektor 2004 0 0 0 % 0 % Biträdande lektor 2005 0 0 0 % 0 % Adjunkt 2005 6 18 25 % 75 % Lektor 2005 7 7 50 % 50 % Professor (samtliga) 2005 2 2 50 % 50 % Professor (ej adjungerade) 2005 2 2 50 % 50 % 3.4 Kompetensförsörjning och sjukfrånvaro Lärosätet skall redovisa mål och måluppfyllelse för kompetensförsörjningen i förhållande till verksamhetens mål och resultat. Inom ramen för detta skall myndighetens insatser för att främja etnisk och kulturell mångfald och ökad hälsa samt för att åstadkomma en ändamålsenlig åldersstruktur, jämn könsfördelning och rörlighet bland personalen framgå.( )Lärosätet skall i årsredovisningen redovisa vilka åtgärder som har vidtagits under 2005 för att uppnå myndighetens mål för kompetensförsörjningen, analysera och kommentera i vilken omfattning uppsatta mål har uppnåtts samt redovisa vilka åtgärder som planeras för 2006. Lärosätet skall vidare redovisa det totala antalet forskarassistenter och biträdande lektorer (antalet individer) samt antalet nyanställda forskarassistenter och biträdande lektorer för budgetåren 2005, 2004 och 2003. Större förändringar mellan åren eller skillnader mellan vetenskapsområden skall kommenteras. Under 2005 förändrade högskolan sin uppdragsvolym avseende grundutbildningen vilket fick konsekvenser för högskolans personalplanering. Under året skedde minskningar av personalen 14

inom högskolan. Efter det att nya planeringsförutsättningar erhållits i vårpropositionen och budgetpropositionen ändrades även de lokala planeringsförutsättningarna. Högskolan hade under 2005 1027 årsarbetskrafter varav 585 kvinnor och 442 män. Under 2006 kommer en större nyrekrytering med inslag av återrekrytering att ske. Malmö högskola har under 2005 fortsatt att utveckla ledarskapet inom högskolan. Under året har två chefs- och ledarskapsprogram startats varav det första avslutades i januari 2006. Programmen genomförs i samarbete med Högskolan i Borås, Mälardalens högskola samt Örebro universitet. Programmen är ettåriga och varje lärosäte har sex deltagare. Nätverksbyggande, kunskapsökning och spegling av sin roll som chef och ledare är grunden för programmet. Under våren 2006 kommer en utvärdering att genomföras. Vidare planeras att starta ytterligare ett program under 2006. Högskolan har kompletterat det nämnda ledarskapsprogrammet med fristående moduler. Dessa har under året varit Svåra samtal och konflikthantering, Mediaträning, Arbetsrätt och Jämställdhet och mångfald. Under 2006 planeras motsvarande fristående moduler, men med tillägg för Medarbetarsamtal. Härutöver kommer högskolan att under 2006 sannolikt att utveckla mera individuellt inriktade aktiviteter för att stärka ledarskapet inom högskolan. Utifrån chefsförsörjningsbehov har högskolan genomfört två interna 1-åriga ledarförsörjningsprogram Presumtiva ledare, varav det senast pågående avslutades december 2005. Under våren 2006 kommer en utvärdering av effekterna av båda programmen genomföras. Sjukfrånvaron under 2005 vid Malmö högskola uppgick till totalt 3,6 %. För kvinnor var sjukfrånvaron 5 % och för män 1,7 %. Sjukfrånvaron fördelad på ålderkategorier var 1,8 % upp till 29 års ålder, 3,1 % mellan 30 och 49 år samt 4,4 % över 50 års ålder. Sjukfrånvaro i mer än 60 dagar utgjorde 71,7 % av den totala sjukfrånvaron. Av den totala sjukfrånvaron för kvinnor var 71,8 % i mer än 60 dagar och för män var motsvarande tal 71,5 %. 15

Tabell 10: Anställda Tjänstebenämning År Antal personer Andel Män Kvinnor Män Kvinnor Forskningsassistent 2003 4 8 33 % 67 % Forskningsassistent 2004 5 8 38 % 62 % Forskningsassistent 2005 5 5 50 % 50 % Adjunkt 2005 167 248 40 % 60 % Lektor 2005 121 103 54 % 46 % Professor 2005 38 15 72 % 28 % - varav tillsvidareanställda 2005 29 11 72 % 28 % - varav visstidsanställda 2005 9 4 69 % 31 % Totalt antal lärare 2005 364 381 49 % 51 % Akademiska ledare 2005 19 16 54 % 46 % 3.5 Regionalt utvecklingscentrum De lärosäten som bedriver lärarutbildning skall medverka i regionala centrum. Dessa centrum skall främja bl.a. utveckling av lärarutbildningen och kompetensutveckling av lärare. Av årsredovisningen skall i förekommande fall framgå antalet och inriktningen av samverkansprojekt och samverkansaktiviteter vid de regionala centrum. Regionalt utvecklingscentrum (RUC) etablerades vid lärarutbildningen i Malmö 1998. Till RUC finns knutet ett Regionalt utvecklingsråd med representation från regionens kommuner, rektorsutbildningen, lärarutbildningens grundutbildning och forskning. Rådets huvudsakliga uppgifter är koncentrerade kring strategiska skolutvecklingsfrågor som är av gemensamt intresse för lärarutbildningen och kommunerna. RUC:s viktigaste samarbetspartners är regionens kommuner. RUC samarbetar också med departement, Myndigheten för skolutveckling, Skolverket, högskolor, universitet, Specialpedagogiska institutet, och arbetsmarknadsmyndigheter. Under de senaste två åren har RUC systematiskt arbetat för att bredda sitt kontaktnät och detta har resulterat i att RUC numera har samarbete med flera av regionens företag, myndigheter och organisationer vilka inom sig har omfattande verksamhet med inriktning på pedagogiskt arbete. RUC har också etablerat internationella kontakter företrädesvis genom att deltaga i projekt som stöds av EU. Flera av projekten har direkta kopplingar till den särskilda problematiken som finns i skolor med stora inslag av 16

mångkulturalitet så är exempelvis RUC involverat i uppbyggnaden av det särskilda centrum för mångfaldens skola som pågår i Malmö. RUC:s arbete sker i nära samverkan med lärarutbildningen. Lärarutbildares medverkan i projekten är en garanti för kontinuerlig återkoppling av kunskaper och erfarenheter från projekten till lärarutbildningen medan RUC: s roll i projekten är knuten till projekt- och processledarskap. Formerna för genomförande måste i likhet med innehållet utgå ifrån de olika uppdragsgivarnas behov och uppvisar därmed en stor variation. En del av projekten leder till större forskningsprojekt. Olika modeller för tvåspråkig undervisning på arabiska och svenska förutsättningar och konsekvenser, är ett projekt som inleddes 2004 och projektet har 2005 tilldelats forskningsmedel av Vetenskapsrådet. RUC genomför också uppdragsutbildningar vilka har sin motsvarighet i reguljär utbildning. Under flera år har på uppdrag av länsarbetsnämnden i Skåne genomförts Lärarkunskap 60 p för invandrade akademiker med naturvetenskaplig eller teknisk bakgrund. Utbildningen leder till lärarexamen. Under 2005 startade en särskild utbildning för lärare i grundskolan som vill bredda sin kompetens mot förskolan. Sammantaget har RUC under 2005 arbetat med ett hundratal olika projekt och har därutöver haft en omfattande konferensverksamhet. Den sammantagna omfattningen av RUC:s verksamhet under 2005 jämfört med åren 2000 2004 framgår av tabellen nedan. Den ekonomiska omsättningen har uppgått till 26 981 kr och 61 nya avtal har tecknats under året. Under 2005 har projektet Tankesmedjor startats. Det innebär att kommuner och Malmö samt Kristianstads högskola tillsammans formar några utvecklingsprojekt som man bygger tankesmedjor omkring med personer från både kommun och högskola. En tankesmedja arbetar ett halvår eller ett år, då ett resultat presenteras. Tankesmedjans arbete skall ge ett fördjupat och handlingsinriktat resultat men utgör inte ett forskningsprojekt. Ett sådant kan dock uppstå i förlängningen av en tankesmedjas arbete. Under 2005 sjösattes den första tankesmedjan kring Bedömning, betygsättning och individuella utvecklingsplaner (IUP) och under 2006 kommer ytterligare två tankesmedjor att påbörjas. 17

Tabell11: Antal persondagar i olika samverkansprojekt Antal persondagar /antal helårsstudenter Målgrupp År År År År 2000 År 2001 År 2002 2003 2004 2005 Skolledare offentliga skolväsendet 12 766 6 378 8 687 10 004 9 764 8 323 Verksamma lärare i offentliga skolväsendet 32 616 44 792 43 674 24867 18 723 20 362 Övrig personal i offentliga skolväsendet 834 962 876 240 915 1 914 Presumtiva lärare (rekryteringsprojekt) 4 680 5 580 5 902 4 400 Internationella skolprojekt 1 100 932 550 1 050 864 794 Ledare och pedagoger verksamma utanför det offentliga 1 688 2 130 4 328 4 945 skolväsendet Summa 47 316 53 064 60 155 43 871 40 496 40 738 Persondagar omräknat till helårsstudent 236 265 301 219 202 204 Föreläsningar, seminarier och konferenser 3 396 3 214 3 585 3 816 2 100 7 014 Persondagar omräknat till helårsstudent 17 16 18 19 11 35 Antal helårstudenter i uppdragsutbildningar som har sin 169 127 93 78 19 24 motsvarighet i reguljär utbildning TOTALT ANTAL HELÅRSSTUDENTER 422 408 412 316 232 263 3.6 Uppdragsutbildning Av årsredovisningen skall framgå de totala intäkterna av all uppdragsutbildning, såväl den poänggivande som den icke poänggivande utbildningen, och antalet helårsstudenter i den poänggivande uppdragsutbildningen. Under 2005 har 299 helårsstudenter deltagit i uppdragsutbildning. Det är en ökning med 79 helårsstudenter mot 2004. De totala intäkterna för uppdragsutbildningen redovisas i kapitel 1. 3.7 Delårsrapporten Väsentliga förändringar i förhållande till den prognos som lärosätet lämnat i delårsrapporten skall redovisas och kommenteras. Vid delåret prognostiserades Malmö högskolas utfall av antal helårsstudenter till 11 172 med 9 060 helårsprestationer. Detta beräknades på helåret generera ett utfall mot takbeloppet om 640 715 kkr. Differensen mot det faktiska utfallet beror dels på ett höjt takbelopp dels på den neddragning av verksamheten som Malmö högskola gjorde i planeringen inför 2005 för att möta förändrade förutsättningar. Högskolans sparande av helårsprestationer var fyllt 18

vid utgången av 2004. Under 2005 har planering för en förnyad expansion skett då nya medel gjorts tillgängliga. Eftersom beskedet kom efter terminsstart kommer denna expansion inte att få genomslag förrän 2006. 4 Grundutbildning 4.1 Åtgärder för att stimulera ungdomars val Universitet och högskolor skall i årsredovisningen ange vilka åtgärder som vidtagits för att stimulera ungdomar att välja högre utbildning. Regeringen grundar bedömningen av måluppfyllelsen på uppgifter från Statistiska centralbyrån. För att rekrytera ungdomar med olika social och etnisk bakgrund till högskolan har kontakter tagits och samarbete utvecklats med gymnasieskolor ibland annat Malmö, Landskrona, Trelleborg och Helsingborg. I vissa fall har lärare/forskare från IMER-området föreläst för och diskuterat frågor kring etnicitet, rasism, diskriminering, mänskliga rättigheter, tvåspråkighet o s v med elever på deras respektive skolor. I några fall har eleverna kommit till Malmö högskola, till exempel har under ett par dagar elever från Malmö Latinskola provat på att delta i undervisningen. "Skugga en student" är ett projekt där en presumtiv student som är intresserad av någon av Malmö högskolas utbildningar kan följa en student på just den utbildningen under en helt vanlig dag på högskolan. Besökaren följer studenten under dagen och deltar i studentens vardag; är med på en föreläsning, följer med i ett grupparbete, går och fikar med studenten och får möjlighet att ställa frågor. I samband med antagningen till lärarutbildningen ansvarar studentambassadörer för att ringa varje antagen student för att svara på eventuella frågor och informera. 4.2 Breddad rekrytering Universitet och högskolor skall aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan. Universitet och högskolor skall redovisa resultat för detta mål vart tredje år och första gången i samband med årsredovisningen för 2005. Redovisningen skall innehålla kommentarer över vilka åtgärder som vidtagits för att främja och bredda rekryteringen. Under 2005 har Malmö högskola lanserat begreppet Teknik för alla, vilket innebär att studenter erbjuds kurser på A-nivå (1-20p) 19

inom teknik och naturvetenskap med enbart grundläggande behörighet. De första studenterna inom ramen för detta koncept antogs hösten 05 och under senare delen av höstterminen 2005 har en uppföljning av dessa studenter gjorts. Nu planeras fortsättningen av konceptet på B-nivån (21-40p). Ansvar för att studentambassadörer utbildas, montrar och material finns uppdaterade ligger hos den studieadministrativa avdelningen. Arbetet med studentambassadörer som förebilder har under året utvecklats vidare. De studenter vid Malmö högskola som vill medverka söker själva och blir intervjuade. Därefter erbjuds ca 15 studenter denna möjlighet. Alla genomgår en utbildning som innefattar bland annat behörighetsregler, högskolans utbud, etikettsregler vid skol- och mässarbete, presentationsteknik, fallstudier m.m. Här finns vägen till högskolan är ett projekt tillsammans med 13 folkhögskolor. Tretton folkhögskolor i Skåne har slagit sig samman i ett samarbete med Malmö högskola, Lunds universitet och högskolan i Kristianstad om att utveckla ett utbildningsår som ska förbereda för studier vid högskola och universitet. Varje folkhögskola är värd för sin kurs och de tre lärosätena bidrar med information och vägledning. Vid besök på folkhögskolorna har lärosätena i samverkan gett generell information om högre studier, yrkesrespektive generell examina, och utlandsstudier och dessutom haft individuella vägledningssamtal med de elever som haft behov av det. Studievägledningen vid Malmö högskola arrangerade under 2005 i samverkan med studievägledare från Lunds universitet och Högskolan Kristianstad två informationsdagar, den 27 och 28 september (lokaliserat till Malmö högskola), för deltagarna i projektet och lärare/vägledare från folkhögskolorna. Ca 200 deltagare anmäldes totalt och uppslutningen var god. På regeringens uppdrag sker årligen en nationell kampanj, 100 vägar till kunskap, för flexibelt lärande för vuxna. Studievägledare på Malmö högskola fanns på plats med såväl personal som studentambassadörer för att möta och ge information till nya grupper. 4.3 Handlingsplan breddad rekrytering Universitet och högskolor ålades i regleringsbrevet för budgetåret 2002 att senast den 31 december 2002 upprätta handlingsplaner för att aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan. Handlingsplanerna skulle innehålla mätbara mål för arbetet. Av årsredovisningen för 2005 skall framgå vilka åtgärder respektive lärosäte vidtagit med anledning av dessa handlingsplaner och hur de uppställda målen uppnåtts under treårsperioden. Redovisningen skall kommenteras och analyseras. Handlingsplanerna skall vidare revideras utifrån resultaten och en ny handlingsplan med nya 20

mätbara och uppföljningsbara mål skall upprättas för kommande treårsperiod och redovisas till Utbildnings- och kulturdepartementet senast den 31 december 2005. Att arbeta med breddad rekrytering har under Malmö högskolas sju år blivit en naturlig del av verksamheten. Rektor vid Malmö högskola beslutade 2002 om en handlingsplan för att bredda rekryteringen vid högskolan. Handlingsplanen är lika aktuell 2005 som 2002. Handlingsplanen åtföljdes av en Åtgärdsplan, som är uppdelad i de fem områdena: Planering och rekrytering, Introduktion, Genomförande och examination, Stöd under studietiden och inför ett framtida arbetsliv samt Uppföljning under och efter studietiden I januari 2005 tog Malmö högskola beslutet att permanenta flera av de aktiviteter som varit projektfinansierade eller haft annan tidsbegränsad finansiering. I samband med detta anpassades även organisationen så att en ny enhet skapades för att samla de utbildningar som tillkommit i syfte att bredda rekryteringen till högskolan och en del andra liknande verksamheter. Genom detta beslut hoppas högskolan kunna stärka kvalitén i de olika verksamheterna samtidigt som de ges en tydlig plats inom högskolan. Laluma är ett samarbete mellan Malmö högskola och komvux i Lund och Landskrona. Under 2004 och våren 2005 gällde samarbetet sfielever med akademisk utbildning från hemlandet, liknande verksamheten ovan. Under hösten 2005 har samarbetet gått in i en ny fas för Laluma-året. I korthet innebär det att elever som varit med i de tidigare projekten och nu studerar sv2a/b på komvux har en fortsatt kontakt med högskolan omfattande delarna introduktion till högskola, svenska för högskolestudier och att skriva projektarbete. Collegeutbildningen är en utbildning som startade hösten 2002 i samarbete med Trelleborg, Vellinge, Malmö, Lund och Landskrona kommuner. Sedan dess har ytterligare tre kommuner anslutit sig till samarbetet. Utbildningen vänder sig till dem som tvekar inför högskolestudier men som gärna vill prova på. Utbildningen är ettårig och hälften ges i komvux regi och hälften i Malmö högskolas. Malmö högskola har beslutat att från och med 2007 erbjuda en introduktionskurs på 10 poäng, halvfart som komplement till collegeutbildningen. Efter en förfrågan från Länsarbetsnämnden har Malmö högskola under året utvecklat en förberedande utbildning för arbetslösa invandrare med akademisk utbildning från hemlandet. Utbildning syftar till att kartlägga reell kompetens och utvärdera eventuella kompletteringsmöjligheter i förhållande till andra karriärvägar samt 21

att förbereda för eventuella akademiska studier. Utbildningen, som startade i april 2005, kommer att ges även under 2006. Aspirantutbildningen har under 2005 kunnat fortsätta trots att det särskilda stödet initialt upphörde. Utbildningen fick som en följd av detta färre platser trots att en ny inriktning tillkom i januari 2005. Den nya inriktningen mot förvaltning är ett resultat av att många studenter på aspirantutbildningen haft sin bakgrund inom ekonomi/juridik/samhällsvetenskap. Förvaltningsinriktningen ges i samverkan med kommunala och statliga arbetsplatser. Senare beslut från statsmakterna har stärkt möjligheterna att utveckla verksamheten. En färdighetsutvecklande kurs i svenska på 5 p har planerats under året och kommer att erbjudas från och med ht 2006. Kursen är tänkt att kunna läsas parallellt med andra studier som ett stöd alternativt som en första kontakt med högskolan. Projektet Mångfaldens akademiker genomförs med stöd av Sveriges nätuniversitet. Projektet syftar till att, i samverkan med Stockholms universitet, Göteborgs universitet. Linköpings universitet och Högskolan i Borås samt Stiftelsen Kunskapsforum, utveckla korta nätbaserade kurser i svenska med inriktning mot studier/arbetsliv för målgruppen invandrade akademiker. Ett samarbete har inletts med Lunds Universitet för att utveckla gemensamma metoder för att bedöma invandrade akademikers reella kompetens inför kompletterande studier. Ramen för detta samarbete är inledningsvis ett gemensamt uppdrag för Länsarbetsnämnden. Språkverkstaden har under året permanentats och fått en ny placering i högskolans nya bibliotek. Flytten till Biblioteket har uppfattats som positiv av studenterna som nu upplever språkverkstaden som mer tillgänglig. Karriärplanering har under 2005 getts inom ramen för Internationella relationer och Interaktionsdesign. Inför 2006 satsar Malmö högskola på pedagogisk utveckling av modellen så att karriärplanering på sikt ska kunna ingå i fler program. Med uppehåll för 2003 och 2004 då studentbarometern gjordes har varje höst sedan 2000 gjorts en startenkät bland höstens nybörjare. Höstens enkät visar bl a att 44% av studenterna arbetade när de ansökte till Malmö högskola 37% har en pappa som studerat på högskola 37% har en mamma som studerat på högskola 48% har syskon som studerat på högskola 15% är själva födda utanför Sverige 22% har en pappa som är född utanför Sverige 20% har en mamma som är född utanför Sverige 6% har både svenska och annat språk som modersmål 22

11% har annat modersmål än svenska 10% anger att de har något funktionshinder, som kan påverka studierna 4.4 Basår Av årsredovisningen skall framgå antalet helårsstudenter och helårsprestationer inom s.k. basårsutbildning enligt förordningen (1992:819) om behörighetsgivande förutbildning vid universitet och högskolor. Vidare skall av redovisningen framgå till vilket högskoleprogram sådan utbildning anordnats. Basårsutbildning bedrivs vid tre av högskolans områden, Lärarutbildningen, IMER samt Teknik och Samhälle. Utbildningen anordnas som förberedelse för lärarutbildningar, ingenjörsutbildningar samt inför biomedicinskanalytiker utbildningen. Vid området IMER bedrivs en allmänt inriktad introduktionsutbildning. Under året har 243 helårsstudenter genererats inom utbildningarna med 181 helårsprestationer. 4.5 College I årsredovisningen skall också redovisas av i vilken omfattning utbildning anordnats i enlighet med bestämmelserna i förordningen (2002:763) om högskoleintroducerande utbildning. Av redovisningen skall framgå vilka övriga utbildningsanordnare som medverkat i utbildningssamarbetet, vilket innehåll utbildningen haft, hur många som genomgått utbildningen med godkänt resultat samt hur många som har fortsatt att studera på lärosätet. Lärosätena skall analysera och kommentera redovisningen. Utbildningen skall utvärderas i sin helhet 2006. Malmö högskola har även under 2005 gett Collegeåret, i samverkan med komvux i följande åtta kommuner: Malmö stad, Lunds kommun, Landskrona kommun, Trelleborgs kommun, Eslövs kommun, Sjöbo kommun, Kävlinge kommun samt Vellinge kommun. Collegeåret omfattar 20 högskolepoäng och 400 gymnasiepoäng. Deltagarna har stor valfrihet då det gäller gymnasiepoängen och kan läsa mot antingen grundläggande eller särskild behörighet. Av de ursprungligen 56 registrerade har 19 inte tagit något högskolepoäng utan betraktas som avbrutna. Av de resterande 37 studenterna har 26 fullföljt utbildningen med godkänt resultat. Av de 37 som var aktuella för studier har 21 fortsatt inom högskolan, 19 av dessa hade tagit alla de 20 poängen på collegeåret. Andelen avbrott är större än normalt för högskoleutbildningar men normalt i förhållande till andra utbildningar på komvux. I samtal 23