Har betydelsen av Corporate Social Responsibility ökat?*

UPPSALA UNIVERSITET Företagsekonomiska Institutionen Kandidatuppsats VT 2010 Datum för inlämning: 2010-06-07 Har betydelsen av Corporate Social Responsibility ökat?* Författare: Caroline Olsson & Linda Rottbers Handledare: Jiri Novak Sammanfattning Sociala och miljömässiga faktorer har kommit att få allt större betydelse för företag i såväl deras verksamhet som för deras fortlevnad. Medvetenheten kring ansvarsfullt företagande har ökat på dagens marknad och med avseende på lönsamhet och marknadsvärde är syftet med denna uppsats att undersöka huruvida betydelsen för Corporate Social Responsibility (CSR) har ökat. Undersökningen genomförs genom att testa korrelationen mellan CSR och lönsamhet (ROA) respektive marknadsvärde (E/P-tal), för företag noterade på Stockholmsbörsen mellan åren 2006 och 2009. För att ytterligare kunna uttala oss om huruvida sambandet mellan CSR och lönsamhet stärkts över perioden genomförs Fishers Z-transformation, där likheten mellan korrelationskoefficienter testas. Resultaten för undersökningen påvisar ett positivt samband mellan CSR och lönsamhet, men däremot ges inget stöd för att sambandet mellan CSR och lönsamhet stärkts över den undersökta perioden. För sambandet mellan CSR och marknadsvärde visar resultaten i huvudsak på ett nollsamband, då korrelationen för samtliga år rör sig kring noll. De återfunna sambanden i denna undersökning förklaras med skillnader i branschtillhörighet och företagsstorlek för de undersökta företagen, men även att landsspecifika och konjunkturmässiga aspekter har påverkan. Trots avsaknaden av statistiskt bevis kommer vi till slutsatsen att betydelsen av CSR har ökat med avseende på lönsamhet, då andra faktorer tyder på en ökad betydelse. För marknadsvärde kan däremot inga sådana slutsatser dras. * Vi vill rikta uppmärksamhet till ett antal personer som bidragit med stöd och kunskap under utvecklingen av denna uppsats. Ett stort tack till vår handledare Jiri Novak och Joachim Landström för alltid så värdefulla synpunkter samt tack till Oskar Norbäck och Christoffer Lötebo som kommit med ovärderliga kommentarer kring formalia och språk. Utöver dessa vill vi tacka nära och kära som oavsett vad har stöttat och uppmuntrat oss.

Introduktion Den europeiska kommissionen skriver i sin rapport från 2006 att företagen inom unionen kan förena ekonomiska, sociala och miljömässiga ambitioner genom arbete med Corporate Social Responsibility (CSR): Att företagen uppträder ansvarsfullt är avgörande för att skapa förtroende för marknadsekonomin, öppenhet inom handeln och globalisering. Det globalt uppmärksammade fenomenet har lett till debatter om globalisering, konkurrenskraft och hållbarhet, och för att stärka sammanhållningen och solidariteten inom EU främjar Kommissionen att företagen implementerar detta koncept i sin dagliga verksamhet (Europeiska Kommissionens hemsida 2010). Detta förväntas, när så är lämpligt, leda till en analys av de miljörelaterade och sociala aspekter som är nödvändiga för förståelsen av företagets utveckling, resultat eller ställning (Direktiv 2003/51/EG). Denna syn får medhåll av tidigare forskning som menar att företag som implementerar CSR i sin verksamhet kan behålla konkurrenskraft och sina talangfulla medarbetare, samtidigt som man uppfyller kundernas förväntningar (Gardiner m.fl., 2003). På dagens marknad har medvetenheten ökat (Bebbington & Gray, 2001) och aldrig tidigare har väl ansvarsfullt företagande i form av rättvisemärkning, ekologiska varor (Rättvisemärkts hemsida, 2009) och etiska investeringar (E24:s hemsida, 2009) efterfrågats i så stor utsträckning? Investerare inkluderar CSR i sin värdering av företag (Lo & Sheu, 2007) och bland annat Folksam publicerar årligen ett index där de graderar svenska börsnoterade företags ansvarsfulla verksamhet. De rekommendationer, regler och direktiv som uttrycks genom EU och andra organ tillsammans med marknadens ökade medvetenhet inom miljö- och etikfrågor visar hur CSR har kommit att bli en aktuell aspekt för företagen, deras lönsamhet samt hur de värderas på marknaden. Har CSR någon faktisk betydelse för företagen och dess intressenter med avseende på lönsamhet och värdering? Att som företag utveckla strategier i enlighet med den ökade efterfrågan på CSR torde, enligt förespråkarna, skapa mervärde som innebär fortsatt legitimitet och möjlighet att bedriva lönsamma affärer. Lönsamheten bör följaktligen kunna förbättras, med efterföljande utdelning till ägarna (Lo & Sheu, 2007, Ljungdahl 2008). Åsikterna kring vad CSR har för betydelse är tudelade. I motsats till den värdeskapande sidan finns den kostnadsfokuserade, vilka ställer 2

sig frågande till om företag överhuvudtaget ska investera i CSR och om det är förenligt med god lönsamhet (Ljungdahl, 2008). Den kostnadsfokuserade sidan pekar på de vinster företagen försummar genom att öka utgifterna och omfördela redan knappa resurser för att tillfredställa andra intressenterna än ägarna själva (Hassel m.fl., 2005). Det finns ett flertal avgörande aspekter som bör tas i beaktande för att förklara sambandet mellan CSR och lönsamhet respektive marknadsvärde där branschtillhörighet och företagsstorlek är några exempel (Lofthammar & Åberg, 2007). Tidigare forskningsresultat gällande sambanden mellan CSR och lönsamhet respektive marknadsvärde skiljer sig åt och en djupare inblick i de aspekter som troligtvis förklarar de motstridiga resultaten efterfrågas (Hassel m.fl., 2005; Lofthammar & Åberg, 2007; Cochran, 1984). Problematiken kring de skiljda resultaten grundar sig dels i svårigheter att utröna orsakssambandet mellan CSR och lönsamhet, det vill säga om CSR påverkar lönsamhet eller vice versa. Att tidigare studier har funnit såväl positiva som negativa samband mellan CSR och lönsamhet respektive marknadsvärde tyder på att sambanden är dubbelriktade snarare än enkelriktade. Orlitzky m.fl. (2003) menar exempelvis att lönsamma företag har större möjlighet att investera i CSR jämfört med mindre lönsamma företag, samtidigt som det finns företag som genom miljöeffektiviseringar kan sänka sina kostnader och på så sätt förbättra lönsamheten. I det första fallet bör lönsamheten påverka om företagen inledningsvis investerar i CSR och inte förrän efter investeringarna har gjorts torde det i sin tur påverka lönsamheten. I det andra fallet blir CSR istället en förutsättning för förbättrad lönsamhet. Samtidigt är det rimligt att anta att miljöeffektiviseringar är kostsamma varför initial lönsamhet kan bli ett krav. Orlitzky m.fl. (2003) pekar i sin studie på att CSR och lönsamhet ömsesidigt påverkar varandra i en positiv spiral och att det därför inte går att avgöra orsakssambandets riktning. Då CSR har kommit att bli aktuellt för såväl företag som dess ägare och intressenter är det av intresse att undersöka om ansvarsfullt företagande, i form av arbete med CSR, har fått ökad betydelse för företagen med avseende på lönsamhet och marknadsvärde. Lofthammar & Åbergs (2007) resultat visar på såväl positiva som negativa samband mellan CSR och lönsamhet respektive marknadsvärde för år 2006. Syftet med denna uppsats är att undersöka sambanden mellan CSR och lönsamhet respektive marknadsvärde för att se om betydelsen av CSR har ökat mellan åren 2006 och 2009. Med resultaten ämnas dels att lyfta frågor om det av lönsamhetsskäl finns fog för företag att investera i CSR och dels att bygga en grund för 3

vidare forskning kring CSR:s betydelse samt dess koppling till företagens lönsamhet och marknadsvärde. Undersökningen genomförs genom att testa korrelationen mellan CSR och lönsamhet (avkastningen på totalt kapital (ROA)) respektive marknadsvärde (E/P-tal) för företag noterade på Stockholmsbörsen (Nasdaq OMX Nordiska Börs Stockholm). Utifrån branschtillhörighet och storleksskillnad analyseras sedan sambanden och eventuella förändringar i dem, mellan åren 2006 och 2009. Kommande avsnitt är organiserade enligt följande: den teoretiska referensramen behandlar begreppet CSR, dess betydelse för ägare och intressenter, tidigare forskningsresultat kring sambanden mellan CSR och lönsamhet respektive marknadsvärde samt bransch- och storleksskillnaders betydelse för sambanden. I påföljande avsnitt presenteras val av forskningsmetod där tillvägagångssätt, hur variablerna lönsamhet, marknadsvärde och CSR mäts samt det urval som gjorts för undersökningen. Därefter presenteras ett avsnitt med generella bransch- och storleksskillnader som representerar urvalet. Denna del syftar till att underbygga resultaten av de genomförda korrelationstesterna samt analysen som följer därefter. I det påföljande avsnittet presenteras resultaten med efterföljande analys och i det avslutande avsnittet återfinns undersökningens slutsatser samt en diskussionsdel. Teoretisk referensram Intressenternas inflytande ligger till grund för företagens ansvarstagande i samhället och intressentperspektivet har kommit att bli mer framträdande inom forskning kring CSR (Carroll, 1991; Covin & Miles, 2000; O Riordan & Fairbrass, 2008) och på grundval av att företagets marknadsvärde reflekterar såväl finansiell som social och miljömässig prestanda (Hassel m.fl., 2005) kommer detta att vara uppsatsens teoretiska utgångspunkt. CSR har flertalet definitioner. I Sverige översätts begreppet som företagets sociala ansvarstagande vilket innefattar sociala, etiska och miljömässiga aspekter. EU-kommissionen (2001:6) och Grafström m.fl. (2008:39), beskriver det som [ ] att företagen på frivillig grund integrerar sociala och miljömässiga hänsyn i sin verksamhet och i samverkan med intressenterna [ ]. World Business Council for Sustainable Development (WBCSD) definierar CSR på liknande sätt och menar att CSR är ett ständigt åtagande i affärsverksamheten. WBCSD definierar CSR som företagens sociala ansvar att bete sig etiskt och att bidra till den ekonomiska 4

utvecklingen, samtidigt som man förbättrar livskvaliteten för arbetskraften och deras familjer samt för det lokala och globala samhället (WBCSD: s hemsida, 2010). I Folksams index för ansvarsfullt företagande fokuserar man på det enskilda företagets beredskap att hantera risker avseende miljöpåverkan respektive mänskliga rättigheter (Folksam, 2009, s.7). Gemensamt kan CSR sägas spegla långsiktighet där företagen förenar ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekter för att kommunicera värderingar och affärsmässiga principer (Tidström, 2008). I denna uppsats definieras företagets sociala ansvarstagande, det vill säga CSR, i enlighet med ovanstående definitioner, där CSR är det sociala ansvar ett företag tar inom sin verksamhet gentemot dess intressenter och samhället i stort. CSR ur ett ägar- och intressentperspektiv En intressent till ett företag är en grupp eller individ som påverkat alternativt blir påverkad av en organisations verksamhet (Freeman & Reed, 1984). Enligt Lo & Sheu (2007) inkluderar investerare CSR i sin värdering av företag och Barth m.fl. (2001) menar att om informationen kring företagets verksamhet är relevant, kan den användas för att påverka investerares beslut. Intressentperspektivet har varit framträdande inom tidigare forskning kring CSR och flertalet studier utgår ifrån att det är intressenternas krav och förväntningar som ligger till grund för företagens ansvar och skyldigheter i samhället (Carroll, 1991; Covin & Miles, 2000; O Riordan & Fairbrass, 2008). Orlitzky m.fl. (2003) påvisar ett positivt samband mellan ett företags ansvarstagande och dess finansiella prestationer och Jones (1995) skriver att företag uppnår högre finansiell prestanda genom att tillfredsställa sina olika intressentgrupper. Intressentteorin är en utvidgning av synen på vilka som utövar ett inflytande på ett företags verksamhet, och därmed även av synen på hur inflytandet utövas. (NE.se, 2010). Tidigare har ägarna utgjort grunden för inflytande och deras intresse har stått i fokus (NE.se, 2010). Att istället fokusera på samtliga intressenter runt ett företag kan vara en viktig faktor för långsiktig framgång (Ljungdahl, 2008). Ljungdahl (2008) påpekar att ägarnas intressen fortfarande tas i beaktande, men nu som del av samtliga intressenters. Under det senaste decenniet har det skett en förändring: från att se CSR som något riskfyllt och problematiskt, till att företagsledare alltmer börjat acceptera och se potentialen i sådana investeringar. Förutom företagsledningens inställning är det viktigt att titta på hur marknaden uppfattar investeringar i CSR. Intressenternas perspektiv står således i fokus när det kommer till att bedöma om investeringar i CSR är relevanta för företagen. Svarar företagen med att 5

bemöta intressenternas förväntningar torde således den risk företagen åtagit sig genom investeringarna skapa mervärde och därmed en högre avkastning. (Ljungdahl 2008) Sambanden mellan CSR och lönsamhet respektive marknadsvärde Det finns flertalet studier kring sambanden mellan CSR och lönsamhet respektive marknadsvärde. Tidigare studier har kommit till motstridiga resultat och Orlitzky m.fl. (2003) menar att det finns flera anledningar till detta. Exempelvis kan det vara hur man estimerar CSR och finansiella prestationer (Orlitzky m.fl., 2003; Graves & Waddock 1997), men även att de modeller man använder i sin forskning är begränsade både teoretiskt och empiriskt (McWilliams & Siegel 1999). Subjektiva miljökriterier och små stickprov är ytterligare förklaringar (Konar & Cohen, 2000). I detta avsnitt redogör vi för ett urval av relevanta studier kring sambanden mellan CSR och lönsamhet respektive marknadsvärde. Forskare har tidigare funnit signifikanta korrelationer mellan både CSR och företagens lönsamhet (Graves & Waddock, 1997; Whittaker, 1999; Bebbington, 1999; Konar & Cohen, 2000; Orlitzky m.fl., 2003; Lo & Sheu, 2007; Lofthammar & Åberg, 2007;) respektive företagens marknadsvärde (Lofthammar & Åberg 2007; Hassel m.fl., 2005; Lo & Sheu 2007). Dels har dessa samband varit negativa (Jaggi & Freedman 1992; Walley & Whitehead 1994; Hassel m.fl., 2005) och dels positiva (Konar & Cohen, 2000; Lo & Sheu, 2007), vilket tyder på att sambanden omfattas av mer än en enkelriktad förklaring. Skapas lönsamhet genom CSR eller är lönsamhet en förutsättning för CSR? Påverkar CSR marknadsvärdet genom ökad/minskad legitimitet eller kräver marknadsvärdet investeringar i CSR för att skapa legitimitet? Debatten kring CSR präglas av olika synsätt. Å ena sidan hävdas att CSR skapar mervärde, vilket leder till förbättrad lönsamhet och ökad kostnadsmedvetenhet och å andra sidan hävdas att investeringar i CSR driver upp kostnaderna i företaget, vilka inte kompenseras av deras vinster och att det i sin tur får en negativ effekt på lönsamheten. Tidigare forskningsresultat stödjer båda synsätten och utifrån Lofthammar & Åbergs (2007) studie har merparten talat för ett positivt samband till lönsamhet. I motsats till den kostnadsfokuserade sidan så har Goukasians & Withneys (2008) studie visat att kostnaden för att vara ansvarsfull inte har en negativ avvägning. Att vara ett socialt ansvarstagande företag leder till att man överträffar marknaden genom att tillfredställa sina intressenter och samtidigt kan bidra till högre framtida lönsamhet och således förbättrat marknadsvärde. 6

Lönsamhet Graves & Waddock (1997) fann i sin studie ett positivt samband mellan hållbarhetsprestanda och finansiell prestanda. Författarna förklarar det, likt Orlitzky (2003), med att företag med stark finansiell prestanda har möjlighet att investera i CSR och att det kan förbättra den finansiella prestanda ytterligare. Följaktligen påverkar investeringar i CSR sällan företagets ekonomi negativt, utan snarare förbättrar den (Lo & Sheu, 2007). Samtidigt som lönsamma företag har större möjlighet att investera i CSR kan företag förbättra sin lönsamhet genom att investera i CSR. Orsakssambandet mellan CSR och lönsamhet föranleds vara dubbelriktat, vilket rimligtvis kan förklara tidigare inkonsekventa forskningsresultat (Orlitzky m.fl. 2003). I en studie gjord av Bebbington (1999), som bygger på en rapport framtagen i Danmark, undersöks företagens finansiella prestanda och miljörapporteringen i landet. Författaren finner ingen negativ effekt av införandet, utan visar istället på att runt hälften av de undersökta företagen ökat intäkterna mer än vad miljöengagemanget kostat dem. Orlitzky m.fl. (2003) menar att engagemang i sociala och miljömässiga aspekter är lönsamt, trots att operationalisering av CSR och finansiell prestanda dämpar det positiva sambandet mellan dem. Författarna presenterar i sin artikel en metaanalys av primära studier kring sambandet mellan CSR och finansiell prestanda och bringar genom sin studie större säkerhet till att sambandet mellan CSR och finansiell prestanda är positivt. Vidare diskuterar Orlitzky m.fl. (2003) att om sambandet mellan social och finansiell prestanda vore negativt skulle det utgöra ett hinder för de av allmänheten önskade resultaten, vilket i sin tur skulle göra ett statligt ingripande till en nödvändighet. Dock anser Orlitzky m.fl. (2003) att investeringar i CSR skall göras på frivillig grund och i förhållande till företagets investeringsförmåga, istället för genom lagstiftning. Genom sin studie motsäger författarna även den kostnadsfokuserade sidan, som menar att investeringar i CSR går emot aktieägarnas mål att maximera vinsten och menar istället att investeringar i CSR kan förbättra den organisatoriska effektiviteten. Positiva samband utesluter inte att negativa samband kan urskiljas och Porter & van der Linde (1995) argumenterar att företag kan hamna i en försämrad konkurrenssituation genom undermåliga prestationer inom CSR, vilket de menar är ett tecken på ineffektivitet i den operativa verksamheten. Författarna menar att effektivisering med avseende på miljö och hållbarhet således bör medföra en förbättrad konkurrenssituation och att det är rimligt att anta att investeringar inom miljö leder till mer förfinade och kostnadseffektiva processer. Trots detta kan 7

en konkurrenssituation förhindra investeringar i CSR (Reinhardt et. al., 2008), vilket kräver en avvägning där kostnaderna av att investera i CSR ställs mot nyttan som genereras. Förutom kostnadseffektivisering får det antas att fler kundsegment attraheras till investering i företag vars produktionskedja exempelvis är ekologisk eller miljövänlig. Genom detta tvingas även konkurrenterna att investera i CSR för att kunna upprätthålla sin verksamhet. Andra tänkbara faktorer som kan påverka ovanstående samband, både positivt och negativt, är branschtillhörighet, politiskt styre, kundbeteende och ett företags storlek (Lofthammar & Åberg 2007). Att lönsamheten har betydelse för CSR och vice versa är tydligt men huruvida de positiva effekterna överväger de negativa kvarstår att utreda. Merparten av tidigare studier kring CSR och lönsamhet har visat på ett positivt samband mellan variablerna och utifrån tidigare forskningsresultat testas: H 1a : Det finns ett positivt samband mellan CSR och lönsamhet Om orsakssambandet mellan CSR och lönsamhet är simultant dubbelriktat och ömsesidigt påverkar varandra i en positiv spiral, i enlighet med de resultat Orlitzky m.fl. (2003) presenterar, torde en förändring i sambandet kunna urskiljas till följd av att betydelsen av CSR har ökat. Därför testas om betydelsen av CSR ökat genom: H 1b : Sambandet mellan CSR och lönsamhet har stärkts under perioden 2006-2009 Marknadsvärde I tidigare forskning har även stöd för både positiva och negativa samband mellan CSR och marknadsvärde funnits och i enlighet med Hassel m.fl. (2005) antas debatten mellan det kostnadsfokuserade och det värdeskapande synsättet vara långtifrån över. Hassel m.fl. (2005) finner ett negativt samband mellan miljöprestanda och marknadsvärde och konkluderar att värdet av engagemang i CSR bör utredas närmare. Författarna förklarar det negativa sambandet med att investeringar i miljöprestanda är kostsamt och därför görs på bekostnad av andra investeringar och vinst samt att investerarna ser kortsiktigt och därför inte lägger vikt vid huruvida företagen investerar i miljöprestanda eller inte. Hassel m.fl. (2005) förklarar även det negativa sambandet med att investerare upplever att miljöprestanda utgör en fasad för bokförda värden och resultat och menar att investerare inte belönar företag som är högt rankade vad gäller investeringar i miljöarbete. Däremot finns studier som visar på att företag som engagerar sig i 8

CSR med större sannolikhet kommer att belönas av investerarna, med högre marknadsvärde som resultat (Lo & Sheu, 2007). Reinhardt m.fl. (2008) likställer, utifrån ett aktieägarperspektiv, investeringar i CSR med stöld. Aktieägarna bidrar med kapital med accepterad nivå av finansiell risk i utbyte mot avkastning. I och med risken finns ingen garanti för avkastning och engagemang i CSR är således finansierat av aktieägarna. Whalley & Whitehead (1994) undersöker variablerna miljöprestanda och värdering och även de finner ett negativt samband. Författarna skriver att kostnaderna för att investera i miljörelaterade frågor i ett företag är höga, men att den ekonomiska förtjänsten är förhållandevis låg. I en amerikansk studie visar Konar och Cohen (2000) att bristfällig miljöprestanda är negativt korrelerat med det immateriella värdet av ett företag. I studien redogörs för företags marknadsvärde relaterat till dess åtgärder för miljöprestanda och undersökningen är gjord på S&P 500, vilket representerar de största amerikanska bolagen. Shane & Spicer (1983) undersöker om aktieprisförändringar kan associeras med utgivning av information kring företagens prestanda av föroreningskontroll. Studien visar att marknaden tar hänsyn till den externproducerade informationen och diskriminering mellan företag som uppvisar sämre kontrollhantering. Författarna menar att prisrörelserna överensstämmer med investerarnas förändrade uppfattning, det vill säga att olika grad av engagemang inom CSR får olika effekt på företagets marknadsvärde. Uppfyller man (inte) marknadens förväntningar, med avseende på grad av engagemang, bör det få positiv (negativ) effekt på marknadsvärdet. Ljungdahl (2008) skriver att enligt ekonomiska teorier bör en god lönsamhet i ett börsnoterat företag på sikt även återspegla sig i en höjd börskurs. Om arbete med CSR har en positiv påverkar på lönsamheten borde det alltså även få effekt på börsens värdering av företaget vilket därmed ökar aktieägarnas förmögenhet (Ljungdahl, 2008). Enligt Brickley m.fl. (2002) reflekteras ryktet att ett företag beter sig etiskt i företagets varumärke och således även i dess marknadsvärde. Marknaden bidrar med viktiga incitament för att företag ska bete sig etiskt och skapar därför kostnader för den som inte gör det. Ett gott rykte bör bygga på organisatorisk transparens och enligt Francis m.fl. (2008) bidrar en högre grad av transparens till mer effektivt resursallokering och tillväxt, vilket torde reflekteras i företagens marknadsvärde. Guenester m.fl. (2005) genomför en studie som mäter miljöprestanda och visar att de företag som får högst miljöbetyg har något högre lönsamhet jämfört med de företag som påvisar det 9

lägsta miljöbetyget. Studien visar även att skillnaderna i marknadsvärdet mellan företag med lägst respektive högst betygssättning mellan åren 1996 och 2004 har ökat. De företag som enligt studien visar ett högre marknadsvärde är de pro-aktiva vinnarna på miljösidan. Även Ljungdahl (2008) menar att de företag som pro-aktivt engagerar sig för att integrera CSR i organisationens värdegrund och verksamhet uppnår konkurrensfördelar, vilket i sin tur bidrar till minskade risker samt skapar ekonomiskt mervärde för ägarna. Ett företags intressenter bär risk genom att vara involverade i ett företag och initiativtagande i CSR kan löna sig så länge sådana ansträngningar följer intresset hos företagets intressenter (Hillman & Keim, 2001; Guenster m.fl., 2005). Tidigare studier kring CSR och marknadsvärde visar på inkonsekventa resultat, där både positiva och negativa samband kan urskiljas. Antar man att CSR är relevant och att de investeringar som görs uppfyller intressenternas förväntningar bör detta spegla företagets intresse samt ägarnas krav, vilket i sin tur torde påverka hur företaget värderas på marknaden. Huruvida CSR med avseende på marknadsvärde har betydelse och om effekterna av CSR speglas i ett positivt samband till marknadsvärdet testas genom: H 2 : Det finns ett positivt samband mellan CSR och marknadsvärde. Bransch- och storleksskillnadernas påverkan på sambanden Folksam (2009) skriver i sin rapport att hänsyn till storlek samt branschskillnader bör tas i beaktande för att utvärdera sambanden mellan CSR och lönsamhet respektive marknadsvärde. För de företag som bygger sin kärnverksamhet kring CSR, exempelvis ekologiskt odlade produkter, torde CSR bli en förutsättning för lönsamhet. Till skillnad från industritunga företag, exempelvis gruvindustrin, där CSR blir en ofrånkomlig aspekt för att upprätthålla legitimitet för verksamheten (Grafström m.fl., 2009). Konar & Cohen (2000) undersöker i sin studie företag på S&P 500 och visar exempel på att en tioprocentig reducering av utsläppen av giftiga kemikalier har ökat marknadsvärdet med 34 miljoner dollar. Denna effekt varierar, enligt författarna, mellan olika branscher och de menar att de traditionellt sett förorenande industrierna är de som förlorar mest. Vilken bransch ett företag är verksamt inom får betydelse för hur respektive företag investerar i CSR då konkurrenssituation, riskexponering, branschspecifika regler/lagar och intressenternas förväntningar skiljer sig. 10

Stora företag har bättre förutsättningar för lönsamhet, men samtidigt är dessa mer beroende av miljölicenser och andra sociala regleringar i större utsträckning än små företag (Whittaker, 1999). Därför är det viktigt att underhålla relationerna med samtliga intressenter, för att ge företagen den legitimitet som behövs för att bedriva en fortsatt stabil och lönsam verksamhet (Ljungdahl, 2008). I Folksams index för ansvarsfullt företagande (2006; 2007; 2008; 2009) tittar de på prestationerna inom CSR i förhållande till storleksnivå och finner skillnader däremellan. För att undersöka huruvida branschtillhörighet och företagsstorlek kan förklara skillnader i sambanden sammanställs de resultat Folksam presenterat för åren 2006 till 2009 med fokus på förändring över tidsperioden innan denna undersöknings resultat presenteras. Forskningsmetod För att kunna besvara syftet utgår vi ifrån Folksams index för ansvarsfullt företagande och framtagna nyckeltal för lönsamhet och marknadsvärde, vilka hämtas i DATASTREAM. Genom statistiska korrelationstest i SPSS 15.0 testas styrkan samt riktningen hos sambanden mellan 2006-2009 (H 1a och H 2 ). Därefter testas med avseende på lönsamhet huruvida korrelationen har stärkts över perioden, det vill säga om betydelsen av CSR har ökat (H 1b ). Att mäta lönsamhet, marknadsvärde och ansvarsfullt företagande För att undersöka sambanden mellan CSR och lönsamhet respektive marknadsvärde kommer vi att titta på nyckeltalet avkastning på totalt kapital för att mäta lönsamhet samt E/P-tal som värderingsmått på ett företag. Det finns rimligtvis fler nyckeltal att använda som speglar företagens finansiella prestationer, men utifrån tidigare studier samt denna kandidatuppsats omfattning anses valda mått vara tillräckliga och av relevans. Lönsamhet Avkastning på totalt kapital (ROA) är ett vanligt förekommande lönsamhetsmått och används för att bedöma verksamhetens effektivitet och är ett av de viktigaste nyckeltalen vid lönsamhetsbedömning (Ax m.fl., 2005). Vidare är ROA ett räntabilitetsmått som bortser från hur företaget är finansierat och indikerar om verksamheten ger en acceptabel nivå av förräntning i förhållande till de resurser som finns att tillgå. För att beräkna avkastning på total kapital divideras rörelseresultatet, även kallat resultat före finansiella poster, per den 31/12 för respektive år med genomsnittliga totala tillgångar för respektive år. Rörelseresultat beräknas genom att ta resultat före skatt och föra tillbaka räntekostnaderna och därefter subtrahera ränteintäkter. De totala tillgångarna för industriföretag utgörs av nuvarande tillgångar, långfristiga fordringar, investeringar i icke-konsoliderade dotterbolag, andra investeringar, nettomateriella 11

tillgångar, anläggningstillgångar och andra tillgångar 1. För att beräkna de genomsnittliga totala tillgångarna har totala tillgångar vid årets början adderats med totala tillgångar vid årets slut och dividerats på två. Marknadsvärde Marknadens förväntningar på företagens framtida prestationer påverkar hur företaget värderas och som mått på marknadsvärde kommer E/P-talet 2 att användas. Måttet är en kvot som uttrycks procentuellt och utgör inversen av P/E-talet 3, vilket är ett av de vanligaste förekommande värderingsmåtten. P/E-talet kan beräknas på såväl företags- som aktienivå och mäter relationen mellan priset på aktien och ett företags vinst. Kvoten ger en uppfattning om ett företag är under- eller övervärderat på marknaden (Berk & DeMarzo, 2007) och är därför även en god indikation på marknadens förväntningar. Då P/E-talet är en konstant uppstår däremot problem när man vidare vill använda kvoten. P/E-talet tenderar nämligen att bli orimligt högt när vinsten närmar sig noll och börsvärdet är ofta lägre för minde företag. Beräknar man istället inversen, E/P-talet, får man ett procenttal vilket anses mer lämpligt för vidare analys. E/Ptalet anses identifiera felprissatta aktier (Gregory m.fl., 2001) och Ball (1978), genom Fama & French (1992), menar att E/P är en god proxy för icke namngivna faktorer i den förväntade avkastningen. E/P är sannolikt högre (priset är lägre relativt årets resultat) för aktier med högre risk respektive förväntad avkastning oavsett de namngivna riskkällorna (Fama & French, 1992, s. 428). Sammanfattningsvis är E/P en indikator som visar hur stor aktiens avkastning blir om företaget skulle dela ut hela sin vinst, ceteris paribus, vilket torde vara en god indikator för hur företaget värderas av marknaden. E/P-talet beräknas genom att dividera företagens totala börsvärde per den 31/12 för respektive år med ett treårigt medelvärde för årets resultat 4. Då vi undersöker en fyraårsperiod kommer vi att undvika kortsiktig volatilitet i årets resultat genom att justera till ett treårigt medelvärde. Det totala börsvärdet beräknas genom att multiplicera avkastning per aktie och antalet utstående aktier. Årets resultat utgör årets resultat före extraordinära poster. 1 Definitionen ovan beskriver hur DATASTREAM beräknar totala tillgångar för tillverkande företag. För banker, försäkrings- och andra finansbolag beräknas totala tillgångar för branschen specifika tillgångar. För fullständig definition se DATASTREAM. 2 Earnings yield eller intäktsförräntning. 3 Price/Earnings 4 Det treåriga medelvärdet beräknas för år t genom att addera resultatet för år t med år t-1 samt år t-2 och sedan dividera med tre. 12

Ansvarsfullt företagande Folksams index för ansvarsfullt företagande är en sammanställning av hur samtliga bolag på Stockholmsbörsen OMX redovisar sitt arbete inom miljö och mänskliga rättigheter. I indexet används ett rangordningssystem, där företagen kan få en till sju stjärnor för miljö respektive mänskliga rättigheter. Indexet utgör en sekundärkälla och kan bygga på subjektiv bedömning, vilket motsäger tillförlitligheten, då Folksam som företag är en av Sveriges största investerare och således finner egenintresse i de studerade företagen. Syftet med indexet är emellertid att vara objektiv och bedömningen utgår ifrån offentligt publicerade uppgifter, främst årsredovisningar. De analyskriterier som sedan används bygger på internationellt framtagna principer, riktlinjer och standarder, vilka tillsammans anses lägga en god grund för definitionen av ansvarsfullt företagande och en tillförlitlig bedömning. Materialet baseras även på rapportering från GES Investment Service och Folksam ansvarar sedan för poängsättningen (Folksam, 2009). Med avseende på begränsningar i en kandidatuppsats i både tid och omfattning är det inte rimligt att utforma ett index i motsvarande magnitud och djup och då indexet är framtaget på väl genomförda metoder anses det vara tillförlitligt. Som tidigare nämnt delar Folksam in sitt index i två kategorier, miljöanalys och analys av mänskliga rättigheter. Miljöanalysen syftar till att skapa en uppfattning av hur det enskilda företagets beredskap inför miljörisker inom verksamheten ser ut. Analysen är uppdelad i två huvudområden, där miljöledning och miljöprestanda är de områden som undersöks. Dessa två huvudgrupper har även en bedömningsgrund/ett antal kriterier (se tabell 1) (Folksam, 2009). Tabell 1: Miljöanalysens olika delar Huvudområde Kriterier (Bedömningsgrund) Miljöledning Miljöprestanda Miljöpolicy & Planer Ledningssystem & Organisation Extern certifiering Miljöredovisning Leverantörsstyrning Utsläpp av växthusgaser Energianvändning Verksamhetsspecifika kriterier Källa: Index för ansvarsfullt företagande 2009, Folksam. 13

Analysen för mänskliga rättigheter är uppdelad i tre huvudområden: anställdas rättigheter, företaget i samhället samt mänskliga rättigheter i leverantörskedjan. För respektive huvudgrupp finns även här en bedömningsgrund/ett antal kriterier (se tabell 2) (Folksam, 2009). Tabell 2: Analys mänskliga rättigheter Huvudområde Kriterier (Bedömningsgrund) Anställda Samhället Leverantörer Hälsa & Säkerhet Diskriminering Associationsfrihet Arbetstid & Löner Barnarbete Tvångsarbete Verksamhetsrelaterat socialt ansvar Korruption Uppförandekod Ledningssystem Redovisning Källa: Index för ansvarsfullt företagande 2009, Folksam. För att ta fram företagens mått på ansvarsfullt företagande (CSR) adderas företagens betyg för miljöanalys och analys av mänskliga rättigheter, för att sedan divideras med två. Detta medelvärde används sedan som ett nyckeltal, det vill säga ett mått på företagens prestationer inom CSR. Statistiskt tillvägagångssätt Korrelationen mellan två variabler uttrycks som ett värde mellan 1 och -1, där 1 påvisar ett maximalt positivt samband och -1 ett maximalt negativt. 0 betyder att det inte finns något samband mellan variablerna. Korrelation säger emellertid ingenting om orsakssambandet mellan två variabler. Vid korrelationstest antas vanligtvis en konfidensnivå på 95 procent, det vill säga att vid statistisk signifikans kommer det vid 95 procent av fallen finnas ett samband. I uppsatsens korrelationstest används därför motsvarande nivå. Korrelationskoefficienten (Pearsons produktkorrelationskoefficient) definieras som: (1.1) cov( XY, ) X Y 14

och som skattning av används korrelationskoefficient, r, (1.2) r sxy / sxxsyy Där sxx och s xy ges av ekvationerna: (1.3) (1.4) n sxx ( x x) i 1 n i 1 i sxy ( x x)( y y) i 2 i Förutom att mäta sambandets styrka och riktning undersöker vi huruvida korrelationen har förändrats under perioden. För att testa om korrelationen för respektive år signifikant skiljer sig, det vill säga om sambandet mellan CSR och lönsamhet har stärkts mellan åren 2006 och 2009, kommer Fishers Z-transformation att användas. Fishers Z-transformation testar likheten mellan två korrelationskoefficienter (H 0 : r 1 =r 2 ), under antagandet att de data som testas är normalfördelade. Exempelvis är det användbart för att testa huruvida sambandet är starkare för år 2007 än för år 2008. Genom Fishers Z-transform kan vi därför besvara H 1b, det vill säga om betydelsen av CSR har ökat mellan åren 2006 och 2009 (H 0 : r 1 r 2 ). I ekvation 2.1-2.3 ges Fishers Z-transform där Z beräknas parvis mellan åren (2006-2007; 2007-2008; 2008-2009) och där n n är antalet observationer och r n är den skattade korrelationen. Z skattas som: (2.1) Z ( z z ) 1 2 1 1 n 3 n 3 1 2 Där z 1 och z 2 är: (2.2) z 1 1 r 1 0,5ln 1 r1 (2.3) z 2 1 r 2 0,5ln 1 r2 15

Även för detta test antas en signifikansnivå på 95 %. Om korrelationen har stärkts mellan åren förkastas H 0 : r 1 r 2 när Z > 1,64 5, det vill säga att betydelsen av CSR har ökat. Om korrelationen däremot har försvagats förkastas H 0 : r 1 r 2 när Z < -1,64, det vill säga att betydelsen av CSR har minskat. Urval I Folksams index för ansvarsfullt företagande undersöks de bolag som var noterade på Stockholmsbörsen den 31 maj 2006, 2007, 2008 respektive 2009. Vi utgår från samtliga företag i respektive rapport och antalet företag som undersöktes år 2006 var 269 stycken, år 2007 var motsvarande siffra 273, år 2008 259 stycken och år 2009 251 stycken. För vissa företag saknas dock data för ROA och/eller E/P i DATASTREAM, varför dessa utesluts ur urvalet. Antalet företag som undersöks är därför 245, 259, 246 och 241 stycken för respektive år. Storleken på ett urval kan ha avgörande effekt på huruvida de framräknande sambanden är statistiskt signifikanta. Ett för litet urval kan göra de statistiska testen okänsliga medan ett för stort urval tenderar att ge signifikanta resultat oavsett vilket samband som mäts (Saunders m.fl., 2009). Efter att ha rensat för utebliven data anses ändå urvalet vara tillräckligt för att representera trenderna på Stockholmsbörsen. Olika utgångspunkter för verksamheten kan vara avgörande för hur sambandet ser ut och både vid ett positiv och negativt samband är det rimligt att förvänta sig att det finns motverkande tendenser. Att titta på branschskillnader är således essentiellt för att kunna förklara eventuella samband och förändringar i dessa. Företagen som undersöks grupperas i samtliga av Folksams rapporter i 15 branscher: Kemi, olja och gas; Gruv och metaller; Skog; Transport; Fordon och maskiner; Bygg; Övrig industri; Konsumentvaror; Hälsovård; Telekommunikation; Media och underhållning; Tjänster; IT; Fastigheter samt Finans. Vi kommer även att titta på skillnader i storlek på företag, för att kunna se huruvida sambanden till CSR har förändrats över åren 2006-2009 inom de olika storleksgrupperna. För åren 2007-2009 är företagen i Folksams rapporter indelade i tre storlekskategorier: Large Cap, Mid Cap och Small Cap 6. För året 2006 är däremot företagen indelade utefter A- respektive O-listan 7. 5 Gränsvärde från tabell över Z-fördelningen vid 95 procent signifikansnivå. 6 Large Cap, bolag med ett börsvärde på över en miljard euro; Mid Cap, bolag med börsvärde mellan 150 miljoner och en miljard euro; Small Cap, bolag med börsvärde som understiger 150 miljoner euro. 7 A-listan var stora bolag, O-listan var små och medelstora bolag. 16

Bransch- och storleksskillnader För att underbygga resultaten i de statistiska testerna (se bilaga 2) kommer branschtillhörighet, storleksskillnader samt förändring i ROA och E/P för respektive år här att presenteras som en deskriptiv del innan resultatet. Inledningsvis redovisas branschernas betyg för miljö och mänskliga rättigheter samt hur betyget förändrats över perioden (se tabell 3a). Därefter presenteras förändringen i ROA och E/P (se tabell 3b), vilket följs av förändring i betyg med avseende på företagsstorlek (se tabell 4). Bransch Som tidigare nämnts delas Folksams index för ansvarsfullt företagande upp i femton branscher (se tidigare avsnitt). Medelbetyget för såväl miljö som mänskliga rättigheter har ökat över den studerade fyraårsperioden. (se tabell 3a) För miljöbetygen skiljer det sig väsentligt mellan branscherna: Skogsbranschen placerar sig överst (högst genomsnitt), både vad gäller miljö och mänskliga rättigheter för respektive år, och gemensamt för perioden finner vi att branscherna Fordon och maskiner, Gruv och metaller samt Bygg placerar sig på efterföljande topplaceringar både vad gäller miljö och mänskliga rättigheter. Vilka branscher som hamnar i botten skiljer sig emellertid åt. Media och underhållning samt IT är de branscher som placerar sig längst ner med avseende på miljö, men även för mänskliga rättigheter ligger Media och underhållning tillsammans med Kemi, olja och gas i botten. Generellt sett så är betygen för mänskliga rättigheter mer spridda över branscherna samt för respektive år jämfört med miljöbetyget. Mellan åren 2006 och 2009 har det för vissa branscher skett en förändring från att erhålla ett lågt betyg för både miljö och mänskliga rättigheter, till att i vissa fall ges högre betyg i båda eller något av betygen (se tabell 3a). Tabell 3a. Förändring i genomsnittsbetyg för branscherna mellan åren 2006 och 2009 8 Bransch 2006 2007 2008 2009 Förändring i genomsnitt (%) Miljö 5,22 5,10 5,07 5,05-3,3 Skog MR 3,77 3,17 3,48 3,50-7,2 Medel 4,50 4,14 4,28 4,28-4,9 Miljö 3,47 3,66 4,06 3,53 1,7 Gruv och metall MR 2,25 2,26 2,59 2,34 4,0 Medel 2,86 2,96 3,33 2,94 2,6 Miljö 2,40 1,12 1,00 1,73-27,9 8 Miljö: Betyget för prestationer inom miljö; (Mänskliga Rättigheter): Betyg för prestationer med avseende på mänskliga rättigheter; Medel: är Miljö + MR / 2 = Medelbetyget, dvs. betyg i CSR. 17

Kemi, olja och gas MR 2,74 0,80 0,78 1,39-49,3 Medel 2,57 0,96 0,89 1,56-39,3 Miljö 4,18 3,62 3,86 3,83-8,4 Fordon och maskiner MR 3,20 2,82 3,01 2,96-7,5 Medel 3,69 3,22 3,44 3,40-8,0 Miljö 2,95 2,48 2,44 3,61 22,4 Transport MR 1,70 1,51 1,51 2,56 50,6 Medel 2,33 2,00 1,98 3,09 32,6 Miljö 2,03 2,16 2,23 2,21 8,9 Övrig industri MR 1,56 1,69 1,76 1,80 15,4 Medel 1,80 1,93 2,00 2,01 11,7 Miljö 2,54 2,31 2,33 2,28-10,2 Fastigheter MR 1,84 1,81 1,78 1,79-2,7 Medel 2,19 2,06 2,06 2,04-7,1 Miljö 2,41 2,31 2,48 2,24-7,1 Konsumentvaror MR 2,30 2,18 2,25 2,07-10,0 Medel 2,36 2,25 2,37 2,16-8,5 Miljö 1,40 1,32 1,25 1,21-13,6 Hälsovård MR 1,72 1,69 1,69 1,69-1,7 Medel 1,56 1,51 1,47 1,45-7,1 Miljö 0,93 0,82 1,07 1,06 14,0 Finans MR 1,38 1,44 1,52 1,50 8,7 Medel 1,16 1,13 1,30 1,28 10,8 Miljö 0,50 0,65 0,68 0,67 34,0 IT MR 1,17 1,90 2,05 1,99 70,1 Medel 0,84 1,28 1,37 1,33 59,3 Miljö 1,86 1,67 1,76 2,08 11,8 Telekommunikation MR 1,68 1,77 1,93 1,79 6,5 Medel 1,77 1,72 1,85 1,94 9,3 Miljö 0,78 0,60 0,66 0,40-48,7 Media och underhållning MR 1,03 1,65 1,64 1,26 22,3 Medel 0,91 1,13 1,15 0,83-8,3 Miljö 0,76 0,78 1,05 1,44 89,5 Tjänster MR 1,41 1,50 1,74 2,05 45,4 Medel 1,09 1,14 1,40 1,75 60,8 Miljö 3,44 3,70 3,42 3,96 15,1 Bygg MR 2,56 2,84 2,38 2,70 5,5 Medel 3,00 3,27 2,90 3,33 11,0 Källa: Folksams index för ansvarsfullt företagande 2006-2009. 18

Tabell 3b. Förändring i ROA och E/P mellan åren 2006-2009 med avseende på bransch Bransch 2006 2007 2008 2009 Förändring i genomsnitt (%) 9 Skog ROA 0,08 0,12 0,00-0,02-125,0 E/P 0,04 0,08 0,14-0,08-300,0 Gruv och metall ROA 0,37 0,07 0,09 0,06-83,9 E/P 0,11 0,07 0,12 0,04-63,6 Kemi, olja och gas ROA 0,15 0,17-0,26 0,03-80,0 E/P 0,03 0,13 0,01 0,05 66,7 Fordon och maskiner ROA 0,13 0,12 0,08 0,01-92,3 E/P 0,05 0,06 0,11 0,04-20,0 Transport ROA 0,07 0,07 0,04-0,07-200,0 E/P 0,08 0,10 0,06-0,04-150,0 Övrig industri ROA 0,13 0,11 0,10 0,02-84,6 E/P 0,04 0,05 0,11 0,01-75,0 Fastigheter ROA 0,13 0,12-0,01 0,04-69,2 E/P 0,11 0,19 0,20 0,08-27,3 Konsumentvaror ROA 0,11 0,15 0,09 0,07-36,4 E/P -0,02-0,02-0,07-0,09-350,0 Hälsovård ROA -0,33-0,16-0,28-0,30 9,1 E/P -0,07-0,09-0,14-0,07 0,00 Finans ROA 0,10 0,06-0,14 0,13 30,0 E/P 0,09 0,12 0,02 0,01-88,9 IT ROA 0,03 0,04 0,01 0,02-33,3 E/P -0,02-0,04-0,09 0,00-100,0 Telekommunikation ROA 0,02 0,08 0,08 0,06 200,0 Media och underhållning Tjänster Bygg E/P -0,04-0,09 0,02-0,04 0,00 ROA 0,05 0,05 0,08-0,06-220,0 E/P -0,03-0,03-0,51-0,34-1033,3 ROA 0,12 0,14 0,10 0,06-50,0 E/P 0,05 0,05 0,11 0,01-80,0 ROA 0,10 0,14 0,09 0,06-40,0 E/P 0,05 0,08 0,21 0,10 100,0 Källa: Folksams index för ansvarsfullt företagande 2006-2009. 9 2006 i förhållande till 2009 19

Företagsstorlek Med företagsstorlek som utgångspunkt framkommer väsentliga skillnader mellan grupperna. Företagen på Large Cap har högst genomsnittsbetyg för både miljö och mänskliga rättigheter. Inom storleksgruppen har det även skett förändring med ett förbättrat genomsnitt på 16,1 procent för miljö och 12,6 procent för mänskliga rättigheter. Mid Cap är näst bäst vad gäller erhållna betyg. Även i denna storleksgrupp har snittbetyget förbättrats med 13,2 procent för miljö och 10,1 procent för mänskliga rättigheter. Utvecklingen för Small Cap-företagen skiljer sig från övriga storleksgrupper. Inom miljö har genomsnittet förbättrats med 18 procent medan det för mänskliga rättigheter endast skett en tvåprocentig förbättring. Sammantaget har miljöbetyget förändrats mest, nästintill dubbelt så mycket som för mänskliga rättigheter (24 procent jämfört med 12,5 procent). Tabell 4. Förändring i genomsnittsbetyg mellan åren 2007-2009 10 med avseende på företagsstorlek Förändring i genomsnitt Lista CSR 2007 2008 2009 (%) Large Cap Miljö 3,16 3,41 3,67 16,1 MR 2,78 2,95 3,13 12,6 Mid Cap Miljö 1,82 1,99 2,06 13,2 MR 1,69 1,82 1,86 10,1 Small Cap Miljö 0,93 1,13 1,10 18,3 MR 1,48 1,57 1,51 2,0 Medel Miljö 1,83 2,18 2,27 24,0 MR 1,92 2,11 2,16 12,5 Källa: Folksams index för ansvarsfullt företagande 2007-2009. Resultat Nedan presenteras resultaten från de genomförda korrelationstesterna samt Fishers Z- transformation med en efterföljande analys. Korrelationstest Lönsamhet Vi har testat korrelationen mellan företagens betyg i CSR och lönsamhet med avseende på avkastning på totalt kapital för åren 2006-2009. Resultaten visar ett svagt positivt samband för respektive år, med signifikans dels på 1 % -nivå och dels på 5 % -nivån. Mellan åren 2006 och 2008 har sambandet stärkts; 0,209 för år 2006; 0,230 för år 2007; 0,231 för år 2008. Korrelationen för år 2009 är i jämförelse med de tre föregående åren något svagare (0,150). Följ- 10 I Folksams rapport för ansvarsfullt företagande från 2006 delas företagen enligt A- och O-listan. Därav utesluts år 2006 i tabellen. Betyg för respektive år och storlekskategori återfinns i tabell 16-19. 20

aktligen kan vi anta H 1a då resultaten visar att det finns ett positivt samband mellan CSR och lönsamhet. Tabell 5. Sammanställning av resultat för korrelationstest mellan CSR och lönsamhet för åren 2006-2009 11 År 2006 2007 2008 2009 Korrelation 0,209 0,230 0,231 0,150 Signifikansnivå 0,001*** 0,000*** 0,000*** 0,019** **Korrelationen är signifikant på 5 % -nivå. ***Korrelationen är signifikant på 1 % -nivå. Ett företags lönsamhet påverkas av en rad olika faktorer. Ser man till de studerade företagens lönsamhet och ställer det i relation till deras respektive betyg i CSR kan man urskilja ett mönster. Totalt sett har lönsamheten med avseende på avkastning på totalt kapital sjunkit om man jämför ROA för år 2006 med ROA för år 2009, samtidigt som även de genomsnittliga betygen för miljö och mänskliga rättigheter har sjunkit. Detta tyder på att när lönsamheten sjunker investeras det mindre i CSR, vilket följaktligen indikerar att CSR är beroende av lönsamheten. Korrelationen mellan CSR och lönsamhet stärktes mellan åren 2006 och 2008, vilket tyder på att betydelsen för CSR har ökat över perioden 2006-2008. Rimligtvis förklaras denna ökning med att efterfrågan på information kring CSR har ökat, det vill säga att marknadens aktörer inkluderar företagens prestationer inom CSR i sin bedömning i allt större utsträckning. Om betydelsen av CSR har ökat torde även betyget för CSR och ROA samvariera i högre grad, det vill säga att när lönsamheten går upp bör detta även leda till ett högre betyg i CSR och vice versa. För de branscher där lönsamheten totalt sett har ökat ses även en ökning i betyget för CSR, exempel på branscher där både lönsamheten och CSR ökat mellan åren 2006 och 2009 är Telekommunikation och Finans (se tabell 3a och 3b). På samma sätt gäller även att där lönsamheten minskat har även medelbetyget för CSR minskat, vilket ger stöd åt den positiva korrelationen. Exempel på branscher där både lönsamhet och betyg för CSR har minskat är Skog, Hälsovård samt Kemi, olja och gas (se tabell 3a och 3b), vilket tyder på att CSR har fått ökad betydelse för lönsamheten i dessa branscher. 11 Inför korrelationstesterna har data rensats från extremvärden med avseende på ROA. 21

Faktorerna som kan förklara det svagt positiva sambandet mellan CSR och lönsamhet är flera. Ser man till branschskillnader skiljer sig betygen med avseende på miljö och mänskliga rättigheter väsentligt och även skillnader mellan betygen är synliga. För de branscher som har större exponering i form av exempelvis utsläpp, förorening, tuffa arbetsförhållande och/eller tveksamma tillverkningsmetoder, det vill säga där CSR har betydelse för verksamhetens legitimitet och således lönsamheten, förväntas ett högre betyg för CSR. Investeringar i CSR för dessa branscher kan ses som ett krav för att kunna fortsätta driva en lönsam verksamhet, vilket tyder på att lönsamheten är beroende av CSR. Branscher såsom Skog, Gruv och metaller samt Fordon och maskiner är enligt Folksam högriskbranscher och det är även dessa som här erhållit de högsta betygen samt placeringarna för respektive år. Finans, Media och underhållning samt IT erhåller lägsta poäng vad gäller både miljö och mänskliga rättigheter. Det kan förklaras av att dessa branscher ses som lågriskbranscher och att det för dessa inte ställs lika höga krav på investeringar i CSR, i jämförelse med exempelvis industritunga branscher. Som Porter & van der Linde (1995) skriver kan bristfälliga investeringar i CSR påverka lönsamheten negativt och den kostnadsfokuserade forskningsskolan påpekar att bristfälliga CSRinvesteringar är resurskrävande. I enlighet med detta kommer företag med låg grad av exponering för exempelvis miljörisker, alltså i mindre utsträckning att implementera CSR i sin verksamhet. För dessa branscher är följaktligen CSR inte en lika vital del för skapandet av lönsamheten som för högriskbranscherna, vilket tyder på en motverkande kraft i det positiva sambandet. Detta kan förklara varför Finans, Media och underhållning samt IT här erhåller relativt låga betyg för CSR. Ur konkurrenssynpunkt kan CSR vara en nödvändighet (Porter & van der Linde, 1995). Inte enbart för att uppfylla intressenternas förväntningar, utan även för förbättrad lönsamhet då investeringar i CSR kan bidra till kostnadseffektivisering av företagens tillverkning samt interna processer. Sambandet mellan CSR och lönsamhet förefaller vara positivt dubbelriktat, vilket Orlitzky m.fl. (2003) tidigare framhållit. Orlitzkys m.fl. (2003) resultat får stöd i branscherna Finans, Telekommunikation samt Media och underhållning, där lönsamhet och betyg i CSR ömsesidigt tycks ha ökat kontinuerligt, det vill säga i en positiv spiral (se tabell 3a och 3b). Resultaten i denna undersökning stödjer även Bebbingtons (1999) studie, vilken visat att över hälften av de företag som investerat i CSR har ökat intäkterna mer än vad miljöengagemanget kostat. Detta är förenligt med de forskare som visat på CSR som värdeskapande och som menar att investeringar i CSR sällan påverkar finansiell prestanda negativt. 22