Projektbeskrivning Vindkraft vid Bakgrund o2 Vindkompaniet AB planerar en vindkraftetablering i ett område vid nordost om Gränna i Jönköpings kommun. Energimyndigheten har pekat ut området som riksintresse för vindbruk. Nedan följer kortfattad information om hur vindkraftanläggningen vid kommer att utformas och vilka konsekvenser för miljön den kan medföra. Platsen Det planerade vindkraftområdet har en högsta punkt på knappt 300 m.ö.h. och ligger på höjdplatån öster om Vättern, i Jönköpings kommun och län. Aktuellt markområde ägs av privata fastighetsägare och skogsbruket dominerar markanvändningen. Närmaste bebyggelse utgörs av enstaka hus vid Kabbarp strax söder om den planerade anläggningen, hus vid Spånarp, St Boefall och Cestorp öster om anläggningen och hus vid N Jorstorp norr om anläggningen. Närmaste tätare bebyggelse finns i Gränna och Örserum ca 1 km sydväst respektive 4 km sydost om vindkraftområdet. Karta 1. Översikt. Vindkraftområdet är markerat med lila kontur. 1
Vindkraftverk Anläggningen kommer att omfatta 9 vindkraftverk och ha en total installerad effekt om ca 18 MW. Vindkraftverken kommer att ha en totalhöjd om 149,9 meter (från mark till rotorns högsta punkt). Väg och arbetsyta Befintliga skogsbilvägar kommer att nyttjas och vid behov förstärkas, men anläggande av nya vägar blir också nödvändigt. Den yta som tas i anspråk av vindkraftanläggningen utgörs av vindkraftverk och arbetsytor invid varje vindkraftverk samt nyanlagda vägar. Elnät Elnätet i området ägs och drivs av Jönköpings Energi. De innehar områdeskoncession vilket innebär att de ansvarar för anslutning av producenter resp. konsumenter inom regionen. Jönköping Energi har meddelat att de har för avsikt att ansluta anläggningen via en markförlagd 40 kv-kabel som kommer att gå från kraftstationen i Gränna, under motorvägen och vidare till en transformator intill vindkraftanläggningen. Från transformatorn anläggs ett markförlagt kabelnät som förbinder vindkraftverken med varandra. Elkablarna inom vindkraftanläggningen grävs vanligen ner invid vägarna. Se bild nedan. Några (3-4 st) mindre kopplingskiosker (2 x 3 m) kan behövas för mätning och brytarutrustning. Bild 1. Nedläggning av kabel invid väg. Bilden är från Fjällberget vindkraftanläggning i Ludvika kommun. Naturmiljö Inom vindkraftområdet finns ett antal sumpskogar, naturvärdesobjekt, nyckelbiotoper och även ett skogligt biotopskyddsområde. Vägarna och verken placeras på ett sådant sätt att de inte kommer i konflikt med dessa områden. 2
I vindkraftområdets närhet finns naturreservat och Natura 2000-områden. De närmaste ligger ca 250 m från vindkraftanläggingen. De utgörs av Vretaholms eklandskap och Girabäcken väster om området. Väster om vindkraftanläggningen finns också ett riksintresseområde för naturvården, Östra Vätternstranden med Girabäcken, Västanå och Röttleån. Som närmast ligger riksintresseområdet ca 100 m från det närmaste planerade vindkraftverket. Eftersom ingen direkt påverkan på skyddade områden sker och bevarandeintressena i naturreservaten främst kretsar kring naturskogar och flora- och faunavärden bedöms inte den tänkta etableringen påverka dessa negativt. Inte heller riksintresseområdet påverkas negativt av en etablering enligt vår bedömning. o2 Vindkompaniet detaljplanerar vägsträckning och övriga anläggningsytor för att undvika direkt påverkan på skyddsvärda områden. Planeringen sker i samråd med kommunen. Fåglar och däggdjur Risken för att fåglar kolliderar med vindkraftverk är större på platser med stora fågelkoncentrationer. Studier indikerar att fåglar väjer för vindkraftverk och att vindkraftanläggningar inte medför några avgörande negativa konsekvenser. Större rovfåglar, framförallt örnar, kan dock ha svårt att manövrera inom vindkraftanläggningar och löper större risk än småfåglar att träffas av rotorbladen. Vid natur- och kulturinventeringen som gjordes i området i juni 2007 noterades en normal förekomst av ugglor och andra rovfåglar. Fågellivet verkade i hög grad påverkat av skogsbruket. Området är ingen typisk trakt för flyttfågelsträck enligt ornitologer i Jönköping. Avseende påverkan på däggdjur så visar studier från befintliga vindkraftanläggningar att däggdjur inte störs av vindkraftverk. Vid natur- och kulturinventeringen noterades förekomst av älg, rådjur, fälthare, ekorre, skogsmård, räv och grävling. Den största effekten på fåglar och däggdjur, vilken kan relateras till vindkraft, härrör med all säkerhet från mänsklig störning. Det är i uppbyggnadsskedet som störningen kommer att vara som störst. Kulturmiljö Området kring Gränna och Uppgränna omfattas av riksintresse för kulturmiljövården. Detta område ligger som närmast ca 250 meter från vindkraftområdet. Inom vindkraftområdet finns kulturlämningar, framförallt från 1700- och 1800-talets torpkultur. Vindkraftprojektet bedöms inte innebära något hot mot kulturmiljön. Verken kommer att placeras så att kulturlämningarna inte påverkas. En arkeologisk utredning har utförts i området och godkänts av länsstyrelsen. En detaljerad analys av vindkraftanläggningens påverkan på landskapsbild och kulturmiljö har genomförts av Anders Bramme, FB Engineering. Rapporten är bifogad anmälan enligt miljöbalken. Friluftsliv Området väster om den planerade etableringen är utpekat som riksintresse för rörligt friluftsliv enligt Miljöbalken 4 kap 2. Området omfattar Vättern med öar och strandområden. Tre av vindkraftverken i den presenterade uppställningen hamnar i riksintresseområdets ytterkant. 3
Inom vindkraftområdet förekommer jakt samt svamp- och bärplockning. Dessa aktiviteter eller möjligheten till vandring m.m. inom området begränsas inte av vindkraftetableringen. Miljönytta Den el som produceras av vindkraftverk ersätter idag nästan uteslutande importerad el producerad av kolkraftverk i Danmark, Tyskland, Polen eller Ryssland. Den importerade elen bidrar till växthuseffekten genom sina stora koldioxidutsläpp och orsakar även försurning av mark och vatten. Elproduktionen från den planerade anläggningen beräknas till omkring 51 000 000 kwh/år (kan skrivas 51 000 MWh eller 51 GWh). Detta räcker till hushållsel (5 000 kwh/år) för 10 200 hushåll/år. Om vindkraftanläggningen inte byggs och motsvarande mängd elenergi produceras med hjälp av kolkraft innebär det: kolbrytning med 20 400 ton. utsläpp av koldioxid med 51 000 ton. utsläpp av svaveldioxid med 61 ton. utsläpp av kväveoxid med 51 ton. Efter en avslutad drifttid om 20-25 år kan verken enkelt demonteras och området återställas. Landskapet Vindkraftanläggningen kommer att placeras i ett skogslandskap som domineras av ett aktivt skogsbruk. Omgivningarna karaktäriseras av den långa strandlinjen och bergbranten längs Vättern samt det sjörika skogslandskapet i öster, högt över Vätterns yta. Påverkan på landskapsbilden är oundviklig vid vindkraftetableringar eftersom vindkraftverken placeras på öppna ytor och/eller på höjder i landskapet där det blåser bra. Hur vindkraftverk påverkar landskapsbilden är dock delvis en subjektiv fråga där svaret ofta speglar betraktarens åsikter och uppfattningar. Som nämnts ovan har även en rapport kring anläggningens påverkan på landskapet gjorts av Anders Bramme. Ljud och skuggor Två slags ljud uppkommer i vindkraftverk: maskinljud (vilket utanför ett modernt vindkraftverk är mycket begränsat) samt det aerodynamiska ljud som uppstår då rotorn roterar. I marknivå invid vindkraftverket är ljudnivån ca 55 db(a) vilket innebär att man kan konversera i normal samtalston under ett vindkraftverk i drift. En ljudberäkning är gjord enligt Boverkets/Naturvårdsverkets rekommendationer. I beräkningen har en uppställning med 9 stora vindkraftverk använts. För att ljudnivån från vindkraftverken ska underskrida 40 db(a) vid bostadshus krävs att två av verken i sydost programmeras för s k ljudoptimerad drift. Detta innebär att aggregatens bladvinkel vid vissa vindhastigheter justeras för att reducera ljudnivån. Det medför också en viss reduktion av produktionsförmågan. Vid beräkningen har ljuddata från ljudoptimerad drift använts för aggregat nr 6 och 8. Vid rastplatsen visar beräkningarna att ljudnivån kommer att överskrida 40 db(a). Rastplatsen har redan idag en hög ljudbelastning från motorvägen och vi bedömer att ljudet från vindkraftanläggningen inte kommer att medföra någon ytterligare störning. Ljudet från motorvägen är påtagligt i hela vindkraftområdet och kommer troligen att maskera ljudet från vindkraftverken till stor del. 4
En skuggberäkning har även gjorts för 9 vindkraftverk med 150 m totalhöjd. Beräkningen baseras på värsta fall -förhållanden, vilket innebär att det antas råda molnfri himmel dygnets alla ljusa timmar, att alla vindkraftverkens rotationsplan ständigt är vända vinkelrätt mot linjen mellan solen och beräkningspunkten samt att rotorn ständigt är i rörelse. Enligt beräkningen kommer hus vid N Jorstorp norr om anläggningen, Påsatorpet söder om anläggningen samt något hus väster om anläggningen att kunna utsättas för skuggtid som överskrider det rekommenderade värdet på 30 h beräknad skuggtid per år. Om närboende skulle uppleva problem med störande skuggor så kan s k skuggurkoppling tillämpas. Detta innebär att verken programmeras till att stängas av vid de tidpunkter som störande skuggor vid bostäderna beräknas uppkomma. Lokal nytta Ett antal arbetstillfällen kommer att skapas under såväl byggperiod som under efterföljande driftperiod. o2 Vindkompaniet har som policy att gagna den lokala utvecklingen genom någon form av bygdepeng. Diskussioner kring formerna för bygdepengen pågår. 2009-09-01 Projektledare Staffan Niklasson o2 Vindkompaniet AB Box 45, 380 62 Mörbylånga Tfn: 0485-58 95 00 E-post: staffan.niklasson@o2vindkompaniet.se www.o2vindkompaniet.se 5