UNDERSÖKNING AV ÅTERLÄMNADE LÄKEMEDEL I VÄNNÄS KOMMUN

UNDERSÖKNING AV ÅTERLÄMNADE LÄKEMEDEL I VÄNNÄS KOMMUN Jerry Näsström distriktsläkare Böleängs VC Handledare: Göran Westman professor/distriktsläkare BAKGRUND Under min tid som FV-läkare ( nuvarande ST) på vårdcentralen i Vännäs på 80-talet förstod jag snart att läkemedel som jag skrev ut ofta inte användes utan lagrades i hemmet. De flesta medicinerna i ett hem, som inte används, framförallt om de är receptbelagda utgör en risk. Man kan förväxla läkemedel och därvid förvärra sin sjukdom eller bli förgiftad pga. fel dosering. Gammal medicin är ofta verkningslös, men kan även vara skadlig. Kombinationen barn och läkemedel är alltid farlig. När jag eller distriktssköterskan gjorde hembesök kunde man finna mängder av outnyttjade och gammal medicin. Vid en litteratursökning som jag gjorde då fann jag bland annat i en undersökning i Uppsala att män har 1.6 och kvinnor 1.2 läkemedel/person i sina hem som ej används. I ett hushåll fann man inte mindre än 16 utskrivna preparat på en familjemedlem (1). I en undersökning i Jämtland hade man bland annat jämfört utköp och inlämning av läkemedel och funnit att många patienter fortsätter att lösa ut läkemedel som man tidigare lämnat in i obrutna förpackningar (2) Med utgångspunkt från detta formulerade vi en liten studie i form av en inlämningskampanj till apoteket i Vännäs 1986. Vi skulle försöka visa om det i Vännäs kommun fanns outnyttjad och oanvänd medicin sparade i hemmen och som sidoeffekt visa att man minskat denna hypotetiska mängd. Våra frågeställningar var: Fanns det outnyttjad medicin i hemmen som ej lämnas in? Gick det att få eventuell onyttjade mediciner inlämnade? Vilken typ av preparat var det som lämnas in före respektive efter kampanj? Vilken ålder/kön hade patienterna som innehade dom i så fall? Fanns det mycket obrutna/gamla förpackningar i hemmen? METOD Från 860815 till 861210 mättes inlämningen av mediciner till Vännäs apotek. 861013 gick Vännäs vårdcentrals personal och Vännäs apotekspersonal ut med en kampanj får att få gamla och oanvända läkemedel inlämnad. På apoteket i Vännäs, Vännäs vårdcentral och hos

distriktssköterskemottagningen i Vännäsby fanns affischer där vi gjorde reklam för kampanjen och informerade om bakgrunden. Alla besökande där fick en stencil med samma utformning som affischen och personalen stod till tjänst med muntlig information. Distriktsköterskorna informerade om insamlingen vid sina hembesök för att även nå de som av olika anledningar inte kunde besöka ovanstående. Vi inbjöd även både VK och VF som gjorde en artikel om vår kampanj. Registreringen av de inlämnade läkemedlen gjordes av apotekspersonalen på Vännäs apotek. Man förde in i en tabell inlämningsdagen och utifrån text på läkemedelsförpackningen kön, födelsedata, preparatkod, mängd och om förpackningen var oöppnad eller använd. Läkemedlen klassificerades enligt den farmakologiska gruppindelning som fanns 1986. I samband med bearbetningen av materialet 2002 reklassificerades alla läkemedel enligt dagens ATC-system. Matrialet bearbetades sedan statistiskt i SPSS. Bortfallet i samtliga beräkningar var < 0.9. RESULTAT Under FoU-kursen 2001-2 hade jag möjlighet att bearbeta mitt historiska material. Man fann då under den första registreringsperioden från 860815 till 861012 lämnades in 220 olika preparat men efter att vår kampanj startade 861013 fick vi in 645 olika preparat tills studien avbröts 861210.Vår studie visade således att nästan 3 gånger så mycket läkemedel lämnades in efter att vi gått ut med en inlämningskampanj. När man analyserar de inlämnade läkemedlen finner man den förväntade åldersfördelningen med dominans för dom äldre åldersgrupperna som ju också har den högsta läkemedelsförbrukningen(diagram 1). Om man tittar på könsfördelningen fanns det i stort sett ingen skillnad på dom totalt inlämnade läkemedlen ( 50.4 män och 49,4 kvinnor). I dom numerärt största åldersgrupperna såg man i 54-69 år en tendens till att kvinnors läkemedel lämnades in i större utsträckning efter kampanjen men skillnaden var liten. Åldersgruppen 70-86 år dominerades av männens läkemedel där könsfördelningen var nästan exakt likadan före och efter kampanjen. I dom andra åldersgrupperna var antalet inlämnade läkemedel före interventionen för lågt för att man skulle kunna dra några slutsatser (diagram 2-3, faktaruta 1) Man kunde se i dom totalt inlämnade läkemedlen att gruppen hjärta och kretsloppet var klart störst vilket väl stämmer med den åldersfördelning som vi tidigare fann. Om man tittar på grupperna före och efter vår kampanj ser man att andelen i hjärta och kretsloppet sjönk 14.2 medan man såg en ökning med 7.2 i rörelseapparaten, 4.3 i nervsystemet och 3.8 i andningsorganen. I dom övriga grupperna var skillnaden liten(<3 ) förutom ögon och öron som sjönk 3.7. I dom grupper som inte är gjord ngn jämförelse var det numerära antalet läkemedel väldigt liten fra före intervention < 3 läkemedel(diagram 4-5, faktaruta 2). Med könsaspekt på jämförelse läkemedelsgrupper före och efter vår kampanj såg man i hjärta och kretslopp en nästan identisk fördelning mellan kvinna och man medan i dom intressanta grupperna rörelseapparaten och nervsystemet fanns en förskjutning med ökad inlämning av läkemedel utskrivna till kvinnor efter kampanjen. I gruppen rörelseapparaten ökade kvinnornas läkemedel med 6.9 men i nervsystemet med hela 16.2. I dom övriga

grupperna minskade naturligen kvinnornas andel förutom i blod och andningsgrupperna där dock ökningen var < 7 (tabell 1-2) När man sen slutligen såg på läkemedel som överhuvudtaget inte använts kunde man inte se ngn skillnad före och efter vår kampanj men anmärkningsvärt är ju ändå att nästan en tredjedel av alla utskrivna läkemedel aldrig använts (faktaruta 4). DISKUSSION Vår studie visade att inlämningskampanjen nästan tredubblade inlämningen outnyttjade och oanvända läkemedel i Vännäs kommun. Vid analys av läkemedelsgrupperna kunde man se att värktabletter, sömnmedel och lugnade medicin återlämnades i större utsträckning under kampanjen och att kvinnor lämnade in mer lugnade och sömnmedel än männen. Vi fann också att ca 30 av läkemedel var oanvända. Man skulle kunna se detta som att man i större utsträckning lagrade värktabletter och kanske också sömnmedel och lugnande medel. Det är ju också i dom grupperna där risken är störst för överförbrukning och förgiftning och det är där det är viktigast att man inte behåller dom läkemedlen i hemmet. Resultatet tyder också på att kvinnor i större utsträckning har nervlugnande och sömnmedel lagrade i hemmen med den ökade risk som därmed just kvinnogruppen löper. Det finns naturligtvis ett historiskt problem med analysen, för när studien genomfördes 1986 fanns det ett mer liberalt rabattsystem för läkemedel än vad som finns idag. 1997 genomfördes en läkemedelsreform som gjorde att patienterna fick betala en större del av läkemedelskostnaderna själv och man tog även bort kostnadsfrihet för vissa läkemedel. Vid socialstyrelsens utvärdering av läkemedelsreformen 2000 visade sig dock bland annat att patienterna inte avstått från att köpa ut läkemedel som tidigare varit kostnadsfria(3). I en SIFO undersökning år 2001 visade det sig att 30 av dem som fått medicin på recept också fick medicin över efter användning. Av den medicinen sparades 48 i hemmet och 41 lämnades åter till apoteken och 7 slängdes i soporna(4). Vid en studie i Skåne på återlämnade läkemedel till 100 apotek visade det sig att drygt 2 av läkemedel som sålts lämnades tillbaka till apoteket(5). 2001 såldes läkemedel för ca 26 miljarder i Sverige vilket betyder om 2 återlämnas och endast 40 gör det motsvarar mängden överblivna läkemedel ett värde av ca 1-1/2 miljarder kronor. Problemet med oanvända läkemedel i hemmet är således fortfarande ett mycket stort problem och ur kostnadssynpunkt kommer den troligen att öka. I en befolkningsstudie i Tierp fann man att äldre (över 65år) använder 78 läkemedel och av dom dominerar hjärtkärl, nervsystem och analgetika (6), d.vs. samma mönster som vi fann i dom återlämnade läkemedlen. Man fann också att kvinnor använder mer läkemedel än män vilket vi inte fann utifrån de återlämnade läkemedlen men vi fann istället att kvinnor verkade lagra sömnmedel och lugnade medel i större utsträckning än männen. Vid tolkning av de inlämnade läkemedlen fanns dock många felkällor tex hur mycket fanns kvar i de obrutna förpackningarna och vad fanns i de 7 som enligt SIFO slängs i soporna? Det krävs naturligtvis många olika åtgärder för att minska lagringen av läkemedlen i hemmen men vår studie visade att inlämningskampanjen hade stor effekt och större studier på vad som lagrades i hemmen och eventuella köns skillnader skulle kunna vara till hjälp när man formulerar sådana åtgärder.

REFERENSLITTERATUR 1. Hans Åberg : Studie av läkemedelsföråden i hemmen. Läkartidningen sida 2583-2584 nr 30-31 1985. 2. Boethius. Möller : Återlämnade läkemedel i relation till förskrivna-frekvens, orsak och kostnad. Svensk farmakologisk tidskrift volym 83 nr 14 1979. 3. Läkemedelsreformen 1997-hur blev det? Socialstyrelsen 2000:7 4. Läkemedel i miljön. Apoteket AB. 2002 5. Ekedahl A mfl: Unused drugs in Sweden measured by returns to pharmacies. Manuscript. A. Ekedahls avhandling Statistics on local drug sale. 2002. 6. Jorgensen T mfl: Prescription drug use, diagnoses, and healthcare utilization among the eldery. Ann Pharmacother 2001 Sep. 35(9):1004-9

DIAGRAM OCH FAKTARUTOR Diagram 1 Missing >87år 0-21år 22-37år 38-53år 70-86år 54-69år Åldersfördelning

120 Diagram 2 100 80 60 40 KÖN Percent 20 0 0-21år 22-37år 38-53år 54-69år 70-86år >87år Kvinna Man Åldersgrp/Kön före intervention 80 Diagram 3 60 40 20 KÖN Percent 0 0-21år 22-37år 38-53år 54-69år 70-86år >87år Kvinna Man Åldersgrp/Kön efter intervention Faktaruta 1:Av dom totalt inlämnade läkemedlen (N=865) var 4.5 utskrivna till åldersgruppen 0-21 år, 6.9 till 22-37 år, 16.4 till 38-53 år, 26.4 till 54-69 år, 41.5 till 70-86 år och 4.2 till dom över 87 år. Fördelningen mellan könen på dom totalt utskrivna läkemedlen var 50.4 män och 49.4 kvinnor. I dom numerärt större åldersgrupperna var könsfördelningen av dom totalt inlämnade läkemedlen åldersgrupp 54-69år: män 46.1 (105) och kvinnor 53.9 (123), åldersgrupp 70-86 år : män 59.9 (215) och kvinnor 40.1 (144). Före kampanjen (N=220) i samma åldersgrupper var män 53.8 (28) respektive 60.2 (71)

och kvinnor 46.2 (24) respektive 39.8 (47)(se diagram 2). Efter att kampanjen startat (N=645) blev resultatet fortfarande i samma åldersgrupper män 43.8 (77) respektive 60.0 (144) och kvinnor 56.3 (99) respektive 40.0 (96)( se diagram 3). 40 Diagram 4 30 20 Percent 10 0 Ögon och öron Andningsorganen Nervsystemet Rörelseapparaten Infektionssjukdomar Hormoner, exkl könsh Urin- könsorgan/köns Hud Hjärta och kretslopp Blod och blodbildand Matsmältning/ämnesom Missing Inlämnade läkemedel före intervention 30 Diagram 5 Percent 20 10 0 Varia Ögon och öron Andningsorganen Nervsystemet Rörelseapparaten Tumörer/immunsystemr Infektionssjukdomar Hormoner, exkl könsh Urin- könsorgan/köns Hud Hjärta och kretslopp Blod och blodbildand Matsmältning/ämnesom Missing Inlämnade läkemedel efter intervention Faktaruta 2:Av dom totalt inlämnade läkemedlen (N=865) tillhörde 0.2 (2) varia, 0.6 (5) tumörer och rubbningar i immunsystemet, 0.8 (7) hormoner exkl könshormoner, 1.4 (12) hud, 1.7 (15) urin- och könsorgan samt könshormoner, 5.0 (43) infektionssjukdomar, 7.9

(68) andningsorganen, 8.2 (71) blod och blodbildande organ, 9.5 (82) matsmältningsorgan och ämnesomsättning, 10.9 (94) ögon och öron, 13.2 (114) nervsystemet, 14.9 (129) rörelseapparaten och 25.0 (216) hjärta och kretslopp. Vid jämförelse före (N=220) och efter (N=645) vår kampanj i dom numerärt största grupperna var andelen i hjärta och kretsloppet 35.9 (79) repektive 21.7 (137), rörelseapparaten 9.5 (21) resp. 16.7 (108), nervsystemet 10.0 (22) resp. 14.3 (92), ögon och öron 13.6 (30) resp. 9.9 (64), matsmältningsorgan och ämnesomsättning 8.6 (19) resp. 9.8 (63), blod och blodbildande organ 7.7 (17) resp. 8.4 (54), andningsorganen 5.0 (11) resp. 8.8 (57) och infektionssjukdomar 6.8 (15) resp. 4.3 (28)( diagram 4-5). Tabell 1. Könsaspekt på återlämnade läkemedel före intervention Mats mält ning/ ämn eso msät tning Blod och blodbil dande organ Hjärta och kretslo pp Hud Urinkönsor gan/kö nshor moner Hormo ner, exkl könsh ormon er Infekti Rörels Nervsy Andnin onssju eappar stemet gsorga kdoma r aten nen Ögon och öron KÖN Man Antal 8 10 45 2 1 4 10 16 6 10 112 42,1 58,8 57,0 50,0 26,7 47,6 72,7 54,5 35,7 51,6 Kvinna Antal 11 7 34 1 1 11 11 6 5 18 105 57,9 41,2 43,0 50,0 73,3 52,4 27,3 45,5 64,3 48,4 Total Antal 19 17 79 2 1 2 15 21 22 11 28 217 100, 0 Total

Tabell 2 Könsaspekt på återlämnade läkemedel efter intervention. Total Mats Blod Hjärta Hud Urin- Horm Infekti Tumö Rörel Nervs Andni Ögon Varia mältni och och könso oner, onssj rer/im seapp ystem ngsor och ng/äm blodbi kretsl rgan/k exkl ukdo munsaraten et ganen öron neso ldand opp önsho könsh mar ystem msätt e rmoneormon rubbni ning organ r er ngar KÖN Man Antall 38 28 79 3 1 2 13 2 44 52 28 31 1 322 60,3 51,9 57,7 30,0 7,1 40,0 46,4 40,0 40,7 56,5 49,1 48,4 50,0 50,4 Kvinn Antall 25 26 58 7 13 3 15 3 64 40 29 33 1 317 39,7 48,1 42,3 70,0 92,9 60,0 53,6 60,0 59,3 43,5 50,9 51,6 50,0 49,6 Total Antall 63 54 137 10 14 5 28 5 108 92 57 64 2 639 Faktaruta 3: Före kampanjen inlämnades 68.2 (150) brutna läkemedelsförpackningar och efteråt 70.2 (453). Obrutna läkemedel var 31.4 (69) respektive 29.8 (192).