Utvärdering av projektet Regional gymnasiesamverkan

Mittuniversitetet Implementering/utvärdering Monika Karlsson, processledare 2014-11-25 Åsa Bång, projektledare Ulrika Danielsson, koordinator Sven Olofsson, koordinator Utvärdering av projektet Regional gymnasiesamverkan

Innehållsförteckning Förord... 3 1. Bakgrund... 4 1.1 Mittuniversitetets utbildningsstrategi... 4 1.2 Projektets syfte och mål... 5 1.2 Problembakgrund... 5 1.2.1 Organisation, kommunikation, samverkan... 5 1.2.2 Överströmningsfrekvensen... 6 2. Projektplan... 7 2.1 Organisation av projektet... 7 2.2 Uppdraget... 7 2.3 Ekonomisk sammanställning... 8 3. Projektets resultat... 8 3.1 Samverkansmodellen... 9 3.1.1 Organisation för samverkan... 9 3.1.2 Operativ modell aktiviteter... 12 3.2 Frågor, lösningar och eventuella avvikelser kopplat till projektets mål... 15 3.2.1 Väl utvecklade samverkansformer med regionens gymnasieskolor... 15 3.2.2 Öka övergången mot högre studier... 16 3.2.3 Stärka Mittuniversitetets roll och god ömsesidig utbildning... 17 4. Slutsatser... 18 4.1 Vad återstår att göra för att uppnå en systematisk och långsiktig hållbar samverkan mellan MIUN och regionens gymnasieskolor?... 18 4.2 Några konkreta förslag och exempel på fortsatt samverkan... 18 Bilaga 1... 20 Bilaga 2... 22 Bilaga 3... 23 Bilaga 4... 25 Bilaga 5... 29 Bilaga 6... 32 Bilaga 7... 40 Bilaga 8... 47

Förord Projektet Regional Gymnasiesamverkan har utrett, utvecklat och testat olika arbetsformer i syfte att utveckla en modell för en systematisk och långsiktigt hållbar samverkan mellan Mittuniversitetet (MIUN) och regionens gymnasieskolor. Regionen omfattar Jämtland och Västernorrlands län samt norra Hälsingland. I denna rapport beskriver vi och utvärderar projektet samt presenterar även erfarenheter och ger förslag på hur man kan fortsätta driva en god samverkan mellan Mittuniversitetet och regionens gymnasieskolor. Förhoppningen är att rapporten kan ge inspiration och praktisk vägledning även till andra universitet och högskolor och gymnasieskolor som vill utveckla en systematisk och långsiktig samverkan. Rapporten inleds med en presentation av bakgrunden till projektet samt de utmaningar/problem som legat till grund för projektet. För det andra redogör vi för projektplanen och uppdraget. För det tredje redovisar vi för de strategier, arbetssätt och aktiviteter som planerats, organiserats och genomförts av projektet. Vi diskuterar även det hittills uppnådda resultatet samt föreslår en modell för hur Mittuniversitetets samverkan med skolsystemet i regionen ska fortsätta att utvecklas. För det fjärde och avslutningsvis sammanfattar vi några slutsatser och ger några konkreta förslag och exempel på fortsatt samverkan. Längst bak i rapporten återfinns de bilagor som vi hänvisar till i rapporten. 3

1. Bakgrund 1.1 Mittuniversitetets utbildningsstrategi Universitetsstyrelsen fastställde i oktober 2010 Mittuniversitetets utbildningsstrategi 2011-2015 (MIUN 2009/1671). I beslutsdokumentet redovisas strategier inom två huvudområden, dels en kvalitetsdrivande utbildningsmiljö som innehåller två prioriterade områden och tre utvecklingsområden, dels ett attraktivt utbildningsutbud. Regional (gymnasie)samverkan är ett av utvecklingsområdena och formuleras i utbildningsstrategin på följande sätt: 4.1.2 Utvecklingsområden Regional samverkan Samverkansformerna med regionen ska vara väl utvecklade. Målet är att öka såväl övergången till högre studier som Mittuniversitetets marknadsandel i regionen. Den regionala rekryteringen kommer att vara fortsatt viktig för universitetet. Behovet av utbildad arbetskraft kommer att vara en viktig tillväxtfaktor för regionen, inte minst i tider när demografin drastiskt förändras och ungdomarnas rörlighet ökar. I arbetet för att hantera dessa förändringar kommer Mittuniversitetet att tillsammans med arbetsliv samt förskolor, grundskolor och gymnasieskolor vara viktiga aktörer. Universitetet ska utveckla en systematisk och långsiktig samverkan med lärare och elever i regionens gymnasieskolor. En s.k. kvalitetscertifierad samverkan med Mittuniversitetet har efterfrågats av flera gymnasieskolor med syftet att stimulera god ömsesidig utbildning och att samverkan har uppnått en viss omfattning och kvalitetsnivå. Sammanfattande strategier för regional samverkan: Samverkan med förskolor, grundskolor och gymnasieskolor i regionen ska stärkas och innovativa former för samverkan ska utvecklas En kvalitetscertifierad samverkan ska erbjudas gymnasieskolorna i regionen Mittuniversitetet ska arbeta för att inspirera fler i regionen att påbörja högre studier Särskilda insatser ska göras inom fort- och vidareutbildning Samverkan med arbetslivet i regionen ska stärkas Rektor fattade 2011-05-10 (MIUN 2011/277) beslut avseende projektet regional gymnasiesamverkan: att till dekanen för HUV fördela 1 700 tkr avsedda för projektet för 2011 att dekanen, efter att ha säkerställt projektets kvalitet och genomförande, fördelar dessa medel vidare till RUN, som har det operativa genomförandeansvaret att dekanen för HUV senast den 21 november 2011 till prorektor och projektsekreterare ska rapportera projektens resultat, progression och ekonomi 2011 samt en projektplan för 2012 4

1.2 Projektets syfte och mål Det övergripande målet för projektet är att utveckla en systematisk och långsiktig samverkan med lärare och elever i regionens gymnasieskolor. Vidare ska projektet även verka för att: Stimulera en god ömsesidig utbildning, såsom forskningssamarbeten, utvecklingsprojekt, fortbildning, lärare möter lärare, elever möter studenter Stärka Mittuniversitetets roll som regionens universitet och att vara en självklar samverkanspart Förbättra överströmningen mot högre utbildning i regionen Utveckla och förstärka RUN regionalt utvecklingsnätverk Ett förväntat resultat var att utveckla en kvalitetscertifierad samverkan mellan gymnasiet och universitetet. 1.2 Problembakgrund Projektets utmaningar kan sammanfattas i två avgränsande områden. Dels en del kring organisation, kommunikation och samverkan och dels en del kring överströmningsfrekvensen. 1.2.1 Organisation, kommunikation, samverkan Mittuniversitetet och regionens gymnasieskolor har sedan tidigare blandade erfarenheter av regional samverkan. Många goda erfarenheter finns, men när de inte varit goda kan det ha berott på att kontakterna varit personberoende och kortlivade, vilket inneburit att utbytet varit sårbart och kortsiktigt. En erfarenhet som uttalats, framförallt ute på flera av regionens gymnasieskolor, är att samverkan knutits upp kring vissa eldsjälar och när dessa försvann upphörde också samverkan. En erfarenhet som uttryckts bland Mittuniversitetets avdelningar är svårigheten att samla lärare från flera gymnasieskolor och från olika kommuner. En gemensam aspekt är den ömsesidiga okunskap som funnits om villkoren för samverkan mellan universitet och gymnasieskola. Som exempel har Mittuniversitetet förväntats att leverera aktiviteter och utbildning till både elever och lärare i gymnasieskolan, som en del i den Tredje uppgiften, utan att egentligen ha resurser för detta. När vissa aktiviteter också genomförts visar det sig att intresset ute i gymnasieskolan varit svagt, ofta på grund av att universitetet inte tagit reda på vad gymnasieskolan egentligen efterfrågade samt lämplig tidpunkt för genomförande. En annan svårighet har varit att åstadkomma reell samverkan där parterna tillsammans sätter upp mål och bygger verksamheten. Till detta ska läggas organisatoriska begränsningar och pågående förändringsarbeten i respektive organisationer som försvårar gemensam långsiktig samverkan. Vidare så har regional gymnasiesamverkan främst handlat om elevsamverkan som oftast skett sporadiskt och som framförallt ligger inom området för marknadsföring som Öppet Hus, studiebesök och liknande. Det är även främst gymnasieskolorna i närheten av Östersund och Sundsvall som haft kontakt med MIUN. Inom MIUN har det också varit skillnader på graden och omfattningen av samverkan med gymnasiet och innan projektet startade fanns ingen direkt samordning eller struktur för detta. 5

Sammanfattningsvis kan man säga att dessa problem funnits: Otydliga kontaktvägar/kanaler mellan organisationerna Otydliga organisatoriska strukturer för samverkan Okunskap om varandras organisationer Bristande samordning för samverkan både inom och mellan organisationerna Oklara riktlinjer kring resurser för samverkan 1.2.2 Överströmningsfrekvensen Andelen ungdomar som börjar studera vid högskola och universitet varierar stort mellan rikets län och kommuner. Jämtlands och Västernorrlands län hör till de delar av Sverige med den lägsta andelen ungdomar och unga vuxna som väljer att läsa vidare vid universitet och högskolor, se bilaga 1. Även mellan kvinnor och män finns stora skillnader. Drygt hälften av kvinnorna födda 1987 hade påbörjat högskolestudier när de fyllt 24 år, varav ca 36 procent av männen. För mer information gällande sökande och antagna till högskoleutbildning på grund och avancerad nivå se Högskoleverkets årsrapport, 2012:10 R. Högskoleverket har undersökt hur stor andel av ungdomarna i landet, fyllda 19, 21 respektive 24 år, som hade börjat studera vid högskolan under 2010. Under 2010 var det ca 15 procent av 19 åringarna som hade påbörjat en utbildning, där motsvarande andel bland 21- och 24-åringarna var drygt 33 respektive 43 procent. Att det råder stora skillnader mellan olika delar av Sverige kan illustreras med 24-åringarna där nära hälften av de unga vuxna i Stockholm (48 procent) och Uppsala (49 procent) hade gått vidare till högskolestudier i jämförelse mot samma åldersgrupp på Gotland och i Jämtland där andelen var 38 procent. Av kommunerna i Stockholms län hade Danderyd den högsta övergångsfrekvensen med hela 82 procent. Jämtlands län är den region som uppvisar lägst andel i hela landet. När det gäller exempelvis åldersgruppen 19 åringar är det cirka 8 procent av ungdomarna från Jämtlands län som läser vidare jämfört med riksgenomsnittets 15 procent. Från närliggande regioner (Gävleborgs- och Västernorrlands län) är det omkring 13 procent av ungdomarna som läser vidare (Högskoleverket 2012). Under de tre senaste åren 2010, 2012 och 2013 ser överströmningen i stort sett likadan ut. Detta indikerar att det rör sig om ett strukturellt förhållande som präglar regionen (Jämtlands och Västernorrlands län samt norra Hälsingland). Resultaten bör dock tolkas med viss försiktighet eftersom det kan skilja mycket i antal individer mellan olika kommuner och de egentliga orsakerna bakom dessa låga siffror inte är helt klarlagda. Det går dock att utläsa vissa tydliga skillnader vad exempelvis avser föräldrarnas utbildningsbakgrund. Under läsåret 2011/12 hade 36 procent av högskolenybörjarna, det vill säga de som var under 35 år när de påbörjade sina högskolestudier, högutbildade föräldrar. Detta innebär att åtminstone en av föräldrarna hade som lägst avslutat en treårig eftergymnasial utbildning. Gällande åldrarna 19 34 år var motsvarande andel 24 procent. Denna skillnad kan bedömas som ett överskådligt mått på snedrekryteringen till högskolan. Andelen med högutbildade föräldrar har sedan läsåret 2001/02 ökat med 2,5 procentenheter i befolkningen och 3,8 procentenheter bland högskolenybörjarna. Föräldrarnas utbildningsnivå har betydelse oavsett om man har svensk eller utländsk bakgrund. (Universitetskanslersämbetet, 2013). Högskoleverkets statistik analys visar även att föräldrarnas utbildningsbakgrund påverkar dels om man påbörjar högskolestudier eller inte och dels studiernas inriktning. Andelen nybörjare med högutbildade föräldrar är högst på utbildningar som kräver höga betyg för att antas (till exempel läkarprogrammet och psykologprogrammet). Motsvarande andel är lägst inom områdena undervisning, 21 procent, respektive vård och omsorg, 26 procent (Högskoleverket, 2012). 6

De statistiska analyserna visar också på skillnader mellan regionens kommuner. Stadskommunerna visar högre siffror än de mindre tätbefolkade småkommunerna i regionens perifera delar. Det finns också skillnader inom de större kommunerna som handlar om socioekonomisk uppdelning som också har bäring mot överströmningsproblematiken. Några tentativa förklaringar till den låga överströmningsfrekvensen som anges är skillnaden i kommunernas näringsstruktur samt föräldrarnas låga utbildningsnivå. Särskilt den senare förklaringen och ungdomarnas föreställningar kring studieresultat, yrkesval och utbildningsbehov reser frågor kring vad ett ökat samarbete mellan grundoch gymnasieskolor och universitetet skulle kunna leda till, exempelvis för att öppna upp möjlighet för flera människors möjlighet till andra yrkesval och ökad motivation för grundläggande eller högre studier. 2. Projektplan 2.1 Organisation av projektet Initialt bestod projektgruppen av en projektledare på 50 %, två koordinatorer på 100 % vardera samt en samordnare på var och en av de åtta institutioner som då fanns på Mittuniversitetet. Samordnarna på avdelningarna hade 20 % avsatt tid i tjänst. I takt med att projektet utvecklades, att förändringar i Mittuniversitetets organisation uppstod samt att resurserna minskade så justerades även projektets sammansättning. Idag har projektet två fakultetsövergripande koordinatorer på vardera 50 % samt nio samordnare på avdelningsnivå där var och en har mellan 10 och 15 % tid för uppdraget. Se också bilaga 2 för projektets organisation 2015. 2.2 Uppdraget Samverkan mellan Mittuniversitetet och gymnasieskolorna i regionen är ett led i universitetets regionala ansvar. Det innebär ett arbete tillsammans med regionens gymnasieskolor (skolchefer, skolledare/rektorer/lärare) och avdelningar/fakulteter på Mittuniversitetet. Ett utvidgat RUN har fått rollen att vara en gemensam ingång för kontakterna mellan Mittuniversitetet och gymnasieskolan samt att vara en resurs i utvecklandet av samverkan och stöd för avdelningarna. Fakulteterna utgör en länk mellan avdelningarna och RUN. Projektet har tillsammans med regionens gymnasieskolor utvecklat och testat olika arbetsformer i syfte att utveckla en modell för en systematisk och långsiktigt hållbar samverkan mellan MIUN och regionens gymnasieskolor. Modellen som redovisas i rapporten består både av en organisatorisk del och av en operativ del. 7

2.3 Ekonomisk sammanställning Tabell över tilldelade medel och utfall sedan projekt startade. År Ingående Kkl 3* Kkl 4* Kkl 5* Kkl 9* Kkl 9* Kkl 9* Årets reservation intäkter personal- drifts- overhead intern drift tilldelade resultat kostnader kostnader lokaler medel År 2011 0 0 533 176 40 163 17 031-1 700 000-1 109 631 År 2012-1 109 631 0 1 810 184 44 174 102 457 5 529-1 900 000-1 047 287 År 2013-1 047 287 0 1 462 241 335 556 21 843 2 409-1 900 000-1 125 238 Period 140101-141105 -1 125 238 0 1 553 962 41 318 124 497 444-1 250 000-655 017 Summa 0 5 359 563 461 209 265 828 8 382-6 750 000 Kostnader i procent av tilldelade medel 79,4% 6,8% 3,9% 0,1% *) se nedan **) se nedan Detaljspec "driftskostnader" Övrig Konsult Rese- Summa **) drift kostnader År 2011 33 066 0 7 097 40 163 År 2012 15 032 0 29 141 44 174 År 2013 68 641 224 000 42 915 335 556 Period 140101-141105 22 429 0 18 889 41 318 139 168 224 000 98 042 461 209 Detaljspec "personalkostnad Löner Traktam Övrigt Summa *) Reseers År 2011 532 262 337 576 533 176 År 2012 1 784 149 8 979 17 055 1 810 184 År 2013 1 451 929 9 763 550 1 462 241 Period 140101-141105 1 541 627 8 378 3 957 1 553 962 5 309 967 27 458 22 138 5 359 563 De medel som avsattes för åren 2011 och 2012 (totalt 3 600 000) förbrukades ej i den omfattning som beräknats. Detta berodde till stor del på att projektet inte startade förrän in oktober 2011 och att bemanningen inte fyllts ut i den omfattning som beskrevs i den initiala projektplanen. Budget för 2015 beräknas totalt uppgå till ca 1 800 000 kronor varav personalkostnaden ligger på ca 1 500 000 kronor och övrigt på 300 000 kronor. 3. Projektets resultat För att uppnå en systematisk, långsiktig och hållbar samverkan har projektet arbetat fram en samverkansmodell. Det har framkommit att det krävs en organisatorisk grund på respektive organisation (gymnasieskola/universitet) och att verksamheten måste få växa fram på lärarnivå i form av dialog mellan skola och universitet. Modellen har tagit form utifrån en dialog mellan projektgruppen och lärare/skolledare/skolpolitiker på gymnasierna samt med ämnen/avdelningar/fakulteter på MIUN. 8

3.1 Samverkansmodellen Lärare och skolledare vid regionens gymnasieskolor har uttryckt sig positiva kring planerna att stärka och förbättra samverkan och inkommit med synpunkter på vad som krävs för en lyckad samverkan: Fem framgångsfaktorer kan sammanfattas utifrån denna dialog: Kontakt/organisation med tydlig struktur och formellt uppdrag Kontaktpersoner både på universitetet och på gymnasiet, gärna ämnesvisa Organisationsbunden samverkan ej personbunden Mötesarena kontinuitet och långsiktighet. Skapa tid och möjlighet att mötas Ekonomiska resurser avsatta både på universitetet och på gymnasiet Framgångsfaktorerna och grunden för samverkan är sammanfattningsvis kontakt, tid och resurser. Projektet har därför jobbat med att ta fram dels en organisatorisk modell och dels en operativ modell för samverkan. I arbetet med modellen har det framkommit att det är viktigt att det blir win-win för båda parter för att samverkan ska bli hållbar och långsiktigt. Behoven från gymnasiet kan kortfattat beskrivas: Kontakt/utbyte lärare-lärare, lärare-elev, student-elev Komma i kontakt med universitetets ämnen för utbyten Gymnasiearbetet - vetenskapligt skrivande/vetenskaplig grund Kompetensutveckling/Uppdragsutbildning Behovet från Mittuniversitetet kan kort beskrivas: Nå presumtiva studenter Tillgängliggöra universitetet med dess ämnen, program och forskning Utveckla och genomföra uppdragsutbildningar Möjligheter att beforska skolvärlden Samverka kring VFU (verksamhetsförlagd utbildning), lärar-lärarutbyten, mentorsföretag och praktikplaster för MIUNs studenter Som exempel kan samverkan med Jämtlands gymnasium (JGY) lyftas fram där ett gott samarbete har arbetats fram på flera plan som spänner över rektorer, lärare och elever, flera ämnen och alla årskurser, och olika typer av aktiviteter där bägge parter är vinnare. För MIUNs del handlar det förutom att träffa presumtiva studenter och tillgängliggöra universitetet om att JGY är mentorsföretag och erbjuder praktikplaster till MIUNs studenter samt är en arena för forskning och studier. 3.1.1 Organisation för samverkan För att genomföra en systematisk och uthållig samverkan mellan MIUN och regionens gymnasieskolor krävs ett samlat grepp för att skapa en gemensam organisation. Projektets och gymnasiets gemensamma mål är att det ska finnas en tydlig formaliserad personoberoende kanal mellan Mittuniversitetet (MIUN) och gymnasieskolorna, där information kan utbytas och samverkan organiseras. 3.1.1.1 Organisationen på Mittuniversitetet Projektets interna struktur och organisation har under åren testats och justerats efter både förändringar i Mittuniversitetets organisation och hur mycket medel som avsatts för projektet. I bilaga 2 framgår 9

hur sammansättningen av projektet kommer att se ut för 2015 och i bilaga 3 presenteras en modell för organisationen på MIUN. Projektets förslag är att MIUNs interna organisation ska ha två huvudfunktioner: dels två centrala koordinatorer och dels samordnare på avdelningsnivå. När det gäller koordinatorerna är det viktigt med två ämnesövergripande koordinatorer på 50 % vardera, där en sitter i Östersund och en sitter i Sundsvall/Härnösand. När 8 institutioner blev 20 avdelningar behövde projektet se över representationen på avdelningsnivå. I det arbetet kom vi sammanfattningsvis fram till följande: Viktigt med en hanterbar storlek på inblandade personer i projektet där alla har en tydlig roll och uppdrag och känner en samhörighet i gruppen. Samordnarna kan med fördel representera flera avdelningar och eventuellt flera campus. Tidsfördelningen för samordnarna bör minimum ligga på 10 % för att kunna vara med i planering, utvärdering och uppföljning av verksamheten samt återkoppling inom och mellan gruppen/avdelningar. För att ge koordinatorerna en övergripande möjlighet att jobba för hela universitetet bör de vara placerade ovanför fakulteterna, företrädesvis på Regionalt utvecklingsnätverk (RUN) som i sin tur är en del av Samverkansavdelningen (SAM). Koordinatorerna kan då agera som nav dels i kontakterna ut mot de omgivande gymnasieskolorna, dels in mot MIUN via samordnarna på de olika avdelningarna. Tanken med koordinatorerna är att deras förtrogenhet med strukturerna på såväl gymnasieskolorna som inom MIUN ska kunna underlätta samverkan mellan dessa båda aktörer. Ut mot gymnasieskolorna har koordinatorerna tack vare sin förankring inom humanvetenskap respektive naturvetenskap möjlighet att föra kvalificerade samtal med gymnasielärarna vars ämnesutbildning ofta spänner över såväl fakultets- som avdelningsgränser. Koordinatorerna förmedlar förfrågningar och samverkansplaner framförallt till samordnarna som ansvarar för arbetet på avdelningsnivå. Vissa ärenden förmedlas till andra delar av MIUN exempelvis samverkansavdelningen (SAM), kommunikationsavdelningen (KOM), universitetsbiblioteket och RUNs ledningsgrupp. Det är en stor fördel om koordinatorerna är disputerade för att kunna möta universitetets personal på rätt akademisk nivå och ha tillräcklig förtrogenhet med universitetsvärldens strukturer för att kunna skapa realistiska förutsättningar för samverkan. Samordnarna på avdelningsnivå har uppgifter såsom att samordna återkommande aktiviteter, ta emot och ansvara för förfrågningar från gymnasieskolorna, ha en översikt över de samarbeten som finns på avdelningarna så att koordinering och resursutnyttjande kan effektiviseras, samt genom sin kunskap om vad som sker på avdelningarna kunna sprida information om intressanta föreläsningar eller föreslå samarbeten gentemot gymnasieskolorna. Förutom konkreta strukturer för samverkan har projektet en del utmaningar och frågor kvar att lösa för att säkerställa samverkansmodellen internt på MIUN. Detta omfattar: Att projektet implementeras fullt ut i RUN och att resurser för bemanning/tjänster och verksamhet säkerställs. Att den interna dialogen med ledning, fakulteter och avdelningar fortsätter och att den utvecklas. Idag uppfattar projektet att det saknas ett forum att diskutera övergripande, 10

samordnande och beslutsfattande frågor som projektet varken har mandat eller möjlighet att besluta. Detta rör bland annat frågor om tid och resurser för samverkan. 3.1.1.2 Organisationen på gymnasiet Även på gymnasieskolorna krävs det en tydlig organisation för att möjliggöra en samlad kontakt med i regionen. Därför har ett nätverk av kontaktpersoner, så kallade samverksamsamordnare (samsam), byggts upp. Samverkanssamordnarna är personer på regionens gymnasieskolor som utsetts till att ingå i ett nätverk med syftet att få tydliga kanaler mellan gymnasiet och Mittuniversitetet där information kan utbytas och samverkan organiseras. I dagsläget har 25 skolor av totalt 35 skolenheter (där Jämtlands gymnasium (JGY), Sundsvalls gymnasium (SG) och Örnsköldsviks gymnasium räknas som en enhet) utsett samverkanssamordnare, se karta B i bilaga 4. De flesta av samverkanssamordnarna är lärare varav de flesta har andra uppdrag på skolan som exempelvis programansvarig, ämnesföreträdare, förstelärare med mera. Beroende på skolans storlek varierar antalet samverkanssamordnare från respektive skola. Önskemålet från projektet har även här varit att få representation från både det humanvetenskapliga och det naturvetenskapliga området på varje gymnasieskola. Nätverket där både samverkanssamordnare och projektgruppen ingår har regelbundna träffar. I början av höstterminen ordnas så kallade Upptaktsträffar och under vecka 44 brukar nätverket samlas för ett lunchmöte. Det är inte orimligt att flera möten kan komma att arrangeras inom ramen för årshjulet för att via nätverket fortsätta utveckla nya eller förfina redan pågående samverkansaktiviteter. Från Upptaktsträffarna 2013 har samverkanssamordnarnas roll och uppdrag definierats utifrån kategorierna arbetsuppgifter, kvalifikationer och skolornas åtagande: Arbetsuppgifter Sprida information från MIUN till sin organisation på det sätt som är lämpligt för just sin organisation/skola, exempelvis First Class, direktmejl, personalmöten, ämneskonferenser med mera. Sprida information från sin organisation tillbaka till MIUN: exempelvis frågor från kollegiet som behöver lyftas eller planer på aktiviteter på skolan som även kan spridas till MIUN eller till andra gymnasieskolor. Här kan en bättre samordning leda till besparingar till exempel om flera går ihop och samarrangerar. Omvärldsbevakning: Exempelvis, att regelbundet hålla kolla på MIUNs hemsida. Delta på träffar med MIUN och representanter från andra gymnasieskolor för att dela erfarenheter och utveckla uppdraget/samverkan. Kvalifikationer Att man "brinner" för uppdraget (samverkansfrågor). Ha god kontakt och kännedom om den personal som man verkar mot, både på gymnasiet och på Mittuniversitetet. Att ha en position på sin skola som gör det möjligt att få med sig sina kollegor för att exempelvis underlätta informationsspridning, fördelning av arbetsuppgifter, idé- och utvecklingsarbete. Skolornas åtagande Det är viktigt att samverkanssamordnare har ett formellt uppdrag, ett mandat för uppdraget och att det är förankrat (bland personalen) och sanktionerat på skolan. 11

Att samverkanssamordnare får tid i tjänst för uppdraget eller på annat sätt blir kompenserade för sina arbetsinsatser. Att rektor ansvarar för att det tillsätts samverkanssamordnare på skolan och att dessa får mandat för sitt uppdrag. Upptaktsträffarna 2014 i Sundsvall respektive Östersund handlade både om att titta på vad som gjorts men även utvärdera och blicka framåt (se inbjudan bilaga 8). På nytt diskuterades även roll, mandat och uppdrag för samverkanssamordnarna. Det visade sig att många inte känner att de har ett formellt uppdrag på skolan. Man uttryckte vidare att utan formellt uppdrag så kan den interna kommunikationen halta och man når inte ut till hela skolan utan bara till den del man själv representerar. Rektorerna måste uppmuntras att formalisera, ge mandat och sanktionera samverkan med MIUN. Frågan är hur MIUN/projektet kan hjälpa samverkanssamordnarna att prata med sina rektorer? 3.1.1.3 Kommunikation sociala medier Ett viktigt arbete i projektet har varit att successivt utveckla den del av MIUNs webbsida som synliggör samverkan mot gymnasieskolorna. På projektets hemsida (www.miun.se/gymnasiesamverkan) finns idag tydlig information om vilka personer som är koordinatorer och ämnesvisa samordnare samt exempel på olika samverkansformer som arrangerats och vilka aktuella aktiviteter som planeras på MIUN gentemot regionens gymnasieskolor. Projektets hemsida har mer och mer integrerats med RUNs hemsida (www.miun.se/run) som är tänkt att fungera som förstasida för MIUNs skolsamverkan. En e-postadress för verksamheten har även skapats (run@miun.se) för att få en personoberoende kanal in till RUN och att säkerställa ärendehanteringen. Facebook-grupp och Twitter har också skapats för att få till ytterligare kanaler men dessa har ännu inte hunnit utvärderas. Idag är de huvudsakliga informations- och kommunikationsvägarna hemsidan och e-post. Projektet har också varit synligt i lokala medier såsom radio, TV och tidningar vid tillfällen som fortbildningsdagar och vetenskapsdagar, se exempelvis http://www.op.se/jamtland/ostersund/dagsom-ska-locka-till-forskning. 3.1.2 Operativ modell aktiviteter Gymnasiesamverkan ska handla om gemensamma utbyten mellan universitetet och gymnasieskolan. Den ska verka för att öka förståelsen och etablera goda relationer mellan organisationerna. På gymnasiet ska samverkan omfatta inte bara eleverna och lärarna utan hela skolorganisationen. Alla skolor, oavsett ägandeform ska ha möjlighet till kontakt och samverkan. För MIUNs del omfattas mer eller mindre hela organisationen då gymnasiets ämnen och intressefrågor spänner över både fakultetssom avdelningsgränser. Verksamheten och samverkansformerna kan delas in i två kategorier beroende på om de riktar sig mot lärare/personal eller mot elever. I bilaga 5 visas årshjulet för verksamheten under 2014, riktat mot gymnasiet, som ger ramen för projektets insatser. I bilagan finns även en beskrivning och syfte med de enskilda insatserna. Förutom årshjulet redovisas i bilaga 6 en sammanställning över projektets aktivteter 2011-2014, från stort till smått och från central nivå till avdelningsnivå. 3.1.2.1 Samverkansformer lärare och personal En stor och viktig målgrupp för samverkan är lärarna. Antalet yrkesverksamma pedagoger i grundskolan och gymnasieskolan i Jämtlands och Västernorrlands län uppgår till cirka 9500. Av dessa är drygt 2000 lärare på någon av regionens 43 gymnasieskolor (se karta A i bilaga 4). 12

Projektet samverkar med gymnasiet på både ett strukturellt plan och på en aktörsnivå. Den strukturella delen omfattar bland annat strategiska och organisatoriska frågor för att säkerställa en systematisk och långsiktig samverkan mellan organisationerna samt samordning av de insatser som initieras från respektive organisation. Sammanfattningsvis har vi identifierat tre kontaktvägar/verksamheter på det strukturella planet: Kontakt/dialog med skolchefer och utvecklingsledare i kommunerna samt kommun- och regionförbund via RUN och RUNs ledningsgrupp Kontakt/dialog med skolledare/rektorer via exempelvis konferenser (RUN-riksdag), gemensamma och enskilda träffar, e-post Kontakt/dialog med lärare/syv genom framförallt nätverket samverkanssamordnare men även via hemsida, e-post och andra informationskanaler På aktörsnivå har projektet framförallt initierat, planerat och arrangerat Fortbildningsdagar på Mittuniversitetet under vecka 44, då det är höstlov, och lärarna traditionellt har tid för fortbildning. Syftet har varit att genom dialog med skolorna ge givande och relevant fortbildning samt att ge MIUN möjlighet att visa sina lokaler och sin verksamhet/forskning samt möjlighet att etablera kontakter mellan gymnasielärarna och universitetslärare/lektorer/forskare. Det har funnits ett stort intresse och efterfrågan hos gymnasielärarna om fortbildning anpassad till gymnasieskolan. Karta C i bilaga 4 visar på vilka skolor och lärare som deltagit på Fortbildningsdagarna som arrangerats 2012-2014. Fortbildningsdagarna utvärderas både muntligt och skriftligt (webbenkäter) för att sedan presenteras vid möten med samverkanssamordnare. Utifrån detta underlag arbetar gymnasiesamverkansgruppen tillsammans med representanter från gymnasieskolan vidare för att forma kommande läsårs Fortbildningsdagar. Förutom fortbildningsdagar finns även andra tillfällen för lärare och övrig personal på gymnasiet att komma i kontakt med universitetet. Det kan exempelvis vara öppna föreläsningar, konferenser och gästföreläsningar. Som ett led av projektets verksamhet har olika uppdragsutbildningar skapats och genomförts (se även bilaga 6): Kurs inom företagsekonomi (för gymnasieelever) Handledning av gymnasiearbetet Workshop om bedömning av uppsatser/texter i svenskämnet Utbildningsdag i bedömning av nationella prov i svenska 1,2,3 Kurs i genrepedagogik samt läs- och skrivutveckling Kurs i medicinska sjukdomar (för gymnasieelever) Bilaga 5 visar verksamhetsårshjulet för 2014 där alla olika verksamhetsformer beskrivs. I bilaga 6 som är en sammanställning över verksamheten 2011-2014 går det också att läsa om de olika aktiviteterna. 3.1.2.2 Samverkansformer elever Projektet har i dialog med gymnasieskolorna utvecklat en progressionsmodell som syftar till att gymnasieelever i alla årskurser ska möta universitetet med aktiviteter som är anpassade till varje elevgrupp. Tanken är att öka motivationen hos eleverna att klara gymnasiestudierna samt att inspirera eleverna att sikta mot en högre utbildning och på så sätt verka för en ökning av regionens överströmningsfrekvens. De konkreta aktiviteter som arrangerats redovisas översiktligt i bilaga 5 och 13

6 där tanken är att varje årskull ska möta universitetet enligt denna progressionsmodell. Här följer en sammanfattning av hur insatserna kan se ut riktade mot respektive årskurs: Årskurs 1 Gymnasielärarna har uttryckt ett starkt önskemål att låta eleverna redan i årskurs 1 möta universitetet, bland annat för att få eleverna studiemotiverade, få en inblick i livet efter gymnasiet samt få utbildning i studieteknik. Aktiviteter som testats är så kallade gymnasiebesök där studentambassadörer från Mittuniversitetet besöker klasser ute på regionens gymnasieskolor. Innehållet anpassas efter elevgrupp och önskemål. Traditionellt sätt har gymnasiebesök riktats främst mot årskurs 3 med syfte att berätta om Mittuniversitetets utbildningsutbud och om livet som student. I samarbete med MIUNs kommunikationsavdelning (KOM), som ansvarar för studentambassadörerna, har omfattningen och inriktningen på gymnasiebesöken nu utvecklats mot att innefatta alla årskurser. En stor fördel med gymnasiebesök är dels att student möter elev och dels att även skolor som ligger längre bort från våra campusorter har möjlighet att få kontakt med universitetet. Andra exempel på aktiviteter riktade till årskurs ett är studiebesök och möjligheten att delta på olika öppna föreläsningar. Årskurs 2 En aktivitet som arrangerats speciellt för elever i årskurs 2 är den så kallade Vetenskapsdagen. Den första Vetenskapsdagen arrangerades redan på våren 2011 och har successivt utformats och utvecklats tillsammans med lärare på framförallt Jämtlands gymnasieförbund (JGY). Under en Vetenskapsdag får elever från de studieförberedande programmen (SA, EK, HU, ES, NA, TE) besöka MIUN och möta studenter/doktorander/forskare som på ett inspirerande och lättillgängligt sätt pratar om sin forskning och varför de finner dessa områden och frågeställningar intressanta. Syftet är att gymnasieeleverna ska få idéer och inspiration inför det kommande gymnasiearbetet* i årskurs 3. Ett ytterligare syfte med Vetenskapsdagen är att eleverna får besöka Mittuniversitetets campus och känna på atmosfären och förhoppningsvis även inspireras till högre studier. Under åren 2011-2012 ordnades en Vetenskapsdag på campus Östersund för eleverna på det samhällsvetenskapliga programmet från Wargentinsskolan (JGY). 2013 inkluderades även natur- och teknikklasserna så att alla studieförberedande program från Wargentinsskolan var inkluderade. 2014 kände projektet sig redo att öppna upp för fler gymnasieskolor i regionen samt att även ordna en Vetenskapsdag i Sundsvall. Inbjudan gick ut till de skolor som utsett samverkanssamordnare och antalet anmälda elever uppgick totalt till 1005 stycken från 16 gymnasieskolor (se karta D i bilaga 4). Utvärderingarna från årets vetenskapsdagar finns sammanställd i bilaga 7. I den framgår att deltagarna överlag var positiva till dagen men att eleverna uttrycker att de fått otydliga instruktioner från sin egen skola om vad syftet med Vetenskapsdagen var och att de borde fått förbereda sig inför de föredrag de skulle bevista. Detta gäller för såväl dagen i Sundsvall som dagen i Östersund. Gymnasielärarna trodde att en del av förklaringen kunde vara att vissa inte kommit igång med gymnasiearbetet vid denna tidpunkt (våren) och att gymnasiearbetet som kurs fortfarande är ganska ny. När det gäller Vetenskapsdagen (både del 1 och del 2 som riktar sig till årskurs 3) är dock de flesta av lärarna eniga om att dessa aktiviteter är bra och behövs och att det är viktigt att vi fortsätter jobba med dessa tillsammans. Viktigt är dock att eleverna förstår syftet med dagen och att man pratat om detta innan Vetenskapsdagen, men även viktigt att sedan lyfta och reflektera på efterföljande lektioner. 14

* Kursen Gymnasiearbetet är ett obligatorium för alla gymnasieelever i årskurs tre och syftet med kursen, när den riktas mot de studieförberedande programmen, är att eleverna ska visa att de är förberedda för högre studier. Arbetet utförs ofta som ett forskningsprojekt med skrivande av en uppsats under handledning av en betygsättande gymnasielärare. Kursen infördes 2011 i och med nya läroplanen GY11. Årskurs 3 Traditionellt sett har många aktiviteter på MIUN riktat sig till just årskurs 3 och på våren inför valet till högskola/universitet. Projektet har jobbat för att även här utveckla en del av aktiviteterna för att bredda syftet med kontakten med universitetet. Gymnasiebesöken kan exempelvis även handla om studieteknik och vetenskapligt skrivande. Under senare delen av höstterminen har projektet arrangerat en uppföljning av vårens Vetenskapsdag. Vid denna tidpunkt har eleverna börjat komma igång med sina gymnasiearbeten. Syftet med det som kallas för Vetenskapsdagen del 2 är att gymnasieeleverna ska få föreläsningar rörande den vetenskapliga processen, källkritik och vetenskapligt skrivande för att få de verktyg de behöver ha för att snabbt komma igång med sitt skrivande. Under 2012-2014 har Vetenskapsdagen del 2 skett i samarbete med Jämtlands gymnasium, Wargentinsskolan där doktorander/forskare från MIUN besökt skolan och föreläst för deras elever. Nytt för 2014 var att gymnasielärarna har ett avslutande pass med sina elever för att förtydliga syftet och anknytningen till gymnasiearbetet. Under ForskarFredag 2014 i Sundsvall var projektet representerat i arrangörsgruppen och ordnade så att det under denna dag fanns inslag anpassade för årskurs 3 om den vetenskapliga processen, källkritik och vetenskapligt skrivande. Projektgruppen anser att detta arrangemang fungerade väl och att det i framtiden kan vara rimligt, om så är möjligt, att slå ihop två arrangemang till ett för att på så sätt spara på resurser för både MIUN och gymnasieskolorna. Under projektets gång har det vid flera tillfällen diskuterats upplägg där gymnasieelever ska få en ännu mera skarp erfarenhet av högre studier. Det har arrangerats regelrätta universitetskurser för gymnasieelever framförallt i engelska och matematik. Det finns även ett rektorsbeslut som formaliserar möjligheten för MIUN att anta gymnasieelever till universitetskurser som löper parallellt med deras gymnasiestudier (Dnr MIUN 2011/1130). 3.2 Frågor, lösningar och eventuella avvikelser kopplat till projektets mål 3.2.1 Väl utvecklade samverkansformer med regionens gymnasieskolor Med väl utvecklade strukturer på MIUN och en början på strukturer på gymnasiet i form av nätverket Samverkanssamordnare samt ett årshjul med återkommande aktiviteter så börjar projektet närma sig målet att skapa en modell för en systematisk och uthållig regional gymnasiesamverkan. En del utmaningar finns dock kvar och projektet behöver lyfta ett antal frågor att jobba vidare med under den avslutande projekttiden. En utmaning är att befästa en struktur som på olika sätt stimulerar universitetets forskare och lärare att engagera sig i möten med regionens gymnasieungdomar och lärare. Många inom MIUN uttrycker att det är både roligt och viktigt att samverka med gymnasieskolan men att man inte har reell tid för att samverka. Med projektets mål och uppdrag och de aktiviteter som därefter skapats så räcker inte, enligt vår uppfattning, den tredje uppgiften* som grund för personalen som är delaktiga i aktiviteterna. Det finns därför ett behov att MIUNs lärare får reellt utrymme i sina tjänster för att samverka. 15

Projektet behöver fortsätta att föra en dialog med MIUN centralt, fakulteterna och respektive avdelning för att hitta en långsiktigt hållbar lösning. Vidare behöver projektet tillsammans med gymnasieskolorna fortsätta och utveckla gemensamma finansiella lösningar som ger en långsiktig och uthållig organisation för samverkan mellan MIUN och regionens gymnasieskolor. Här bör RUN fortsätta spela en central roll i detta arbete, dels mot regionens kommuner och dels mot regionens friskolor. * Den 1 juli år 2009 trädde en ändringsförordning för Högskolelagen i kraft. Denna omfattar den Tredje uppgiften, och formuleras från och med detta datum: I högskolornas uppgift ska ingå att samverka med det omgivande samhället och informera om sin verksamhet samt verka för att forskningsresultat tillkomna vid högskolan kommer till nytta. Inom gymnasiet behöver projektet fortsätta skapa mötesplatser för gemensamma diskussioner om samverkansformer. Det finns nu ett behov att träffa skolledarna för att bland annat skapa och förbättra strukturen med samverksanssamordnare samt att diskutera utvecklingen av lärarnas Fortbildningsdag, såväl för gymnasiets lärare som för lärarna i förskolan och grundskolan. Ett förväntat resultat i detta projekt var att utveckla en kvalitetscertifierad samverkan mellan gymnasiet och universitetet. Projektet har valt att inte utveckla denna idé. Största anledningen var att en certifiering lätt kunde exkludera skolor och detta kändes inte förenligt med projekts mål och syfte. Samverkansavtal har också diskuterats men inte heller konkretiserats med fokus på regional gymnasiesamverkan. Idag har MIUN avtal med kommunerna i Jämtland och Västernorrlands län samt norra Hälsingland via RUN. Eventuella samverkansavtal med fokus på regional gymnasiesamverkan skulle kunna formuleras som så kallade hängavtal inom ramen för RUN-avtalet. 3.2.2 Öka övergången mot högre studier På ett strukturellt plan har projektet agerat för att bland annat vara en aktör i policyarbetet som initierats av regionens myndigheter, framförallt Regionförbundet Jämtlands län. För att minska de regionala skillnaderna har projektet verkat för att även nå ut och samverka med de gymnasieskolor som ligger utanför campusorterna. På aktörsnivå har projektet i samverkan med lärare och elever på gymnasieskolan utvecklat en progressionsmodell som syftar till att gymnasieelever i alla årskurser ska möta universitetet med aktiviteter som är anpassade till varje elevgrupp. Förutom beskrivningen av progressionsmodellen ovan så har projektet på begäran även arrangerat ett möte mellan ett specifikt urval av utlandsfödda elever från JGY, Bräcke gymnasium och gäststudenter vid MIUN. Syftet med mötet, som skedde i samband med Öppet Hus, var att gymnasieeleverna skulle få träffa andra utlandsfödda som studerade vid högskola/universitet och erhålla förebilder som berättade om möjligheter och vägar till högre studier. När det gäller överströmningsproblematiken är vår uppfattning att det är mycket komplicerat att komma till rätta med och att det krävs ett långsiktigt arbete för att påverka de strukturer som på sikt kan bidra till att flera människor från regionen väljer att skaffa sig en universitetsutbildning. Det krävs flera olika åtgärder från fler olika håll, men där det är rimligt att Mittuniversitetet är en aktiv part i detta arbete, såväl på strukturell nivå som på aktörsnivå med konkreta insatser riktade mot elever i olika stadier i utbildningssystemet. 16

Främst måste de påbörjade insatserna mot gymnasieskolans samtliga årskullar fortsätta med ett utvecklande av anpassade aktiviteter som ökar elevernas motivation att studera och deras inspiration att så småningom påbörja en universitetsutbildning, exempelvis via regelrätta universitetskurser eller via kursen Gymnasiearbetet. Vår uppfattning är också att detta arbete måste påbörjas redan i grundskolan om överströmningsfrekvensen i regionen ska kunna påverkas i positiv riktning. Med utgångspunkt i utvärderingarna av Vetenskapsdagarna (se bilaga 7) finns skäl att jobba ännu mera med förberedelserna inför olika aktiviteter. MIUNs studentambassadörer och gymnasiebesöken de utför känns viktiga som ett gott exempel på tillfällen där student möter elev. Eftersom studentambassadörerna åker ut till gymnasieskolan kan även de perifera skolorna ta del av detta. Antalet studentambassadörer bör därför anpassas efter ett utökat uppdrag och att dessa rekryteras från flertalet av MIUNs utbildningsprogram för att få en större ämnesmässig bredd. Målet är att åstadkomma meningsfulla möten. Därför är det fördelaktigt om exempelvis elever på gymnasiets naturvetenskapsprogram träffar studenter som går en naturvetenskaplig universitetsutbildning, ekonomielever träffar ekonomistudenter, och så vidare. Projektet har dialog med KOM och fortsätter hitta gemensamma lösningar på omfattning, innehåll och var resurserna för detta ska tas. Projektet föreslår vidare att ett forskningsprojekt sätter igång för att se vilka effekter som samverkan ger och det strukturella arbetet med att påverka överströmningsfrekvensen. Få regioner i landet, om någon, satsar så mycket resurser just nu på att höja överströmningsfrekvensen. Risken är uppenbar att detta arbete sker utan att oberoende kritiska utvärderingar genomförs med allmänhetens bästa för ögonen. Vilka insatser som kommer att visa sig effektiva och vilka effekter olika insatser ger på kort och lång sikt är exempel på frågor som borde besvaras. 3.2.3 Stärka Mittuniversitetets roll och god ömsesidig utbildning För att både stärka Mittuniversitetets roll som regionens universitet och stimulera en god ömsesidig utbildning har projektet valt att ordna Fortbildningsdagar för lärare och personal på gymnasiet under vecka 44 (höstlovet). En central metod har varit att på olika sätt göra skolledare och gymnasielärare mera delaktiga i planeringen av denna fortbildning. En rimlig utgångspunkt är att samverkan kring fortbildningsplanering skapar mera efterfrågade Fortbildningsdagar som därmed också lockar flera gymnasielärare att delta. Projektet har frågat skolledarna om de finner det positivt och meningsfullt att MIUN ordnar Fortbildningsdagar under vecka 44 och har hittills inte fått några negativa svar. Dialogen behöver dock förbättras eftersom det är många skolledare som aldrig svarar och/eller skolor som aldrig har deltagit på Fortbildningsdagarna (se karta C i bilaga 4). En väg att gå är att lyfta frågan i RUNs ledningsgrupp och därmed ge Fortbildningsdagen en starkare förankring i hela regionen. En erfarenhet från projektet är att denna Fortbildningsdag bör äga rum i början av höstlovet vecka 44 för att lärarna ska hinna reflektera över dagen innan eleverna kommer tillbaka från ferien. 17

4. Slutsatser Projektet har nu landat i en modell som ger goda förutsättningar för en systematisk och långsiktig samverkan med regionens gymnasieskolor. Samverkan sker både på såväl strukturell nivå som på aktörsnivå och omfattar elever, lärare, syokonsulenter och rektorer vid regionens gymnasieskolor samt lärare, forskare och studenter vid Mittuniversitetet. Denna gemensamma struktur har under projektets gång stegvis implementerats och det är nu det fortsatta arbetet skall generera i att utveckla dessa strukturer och upprätthålla en stabil samverkan mellan MIUN och gymnasieskolorna. 4.1 Vad återstår att göra för att uppnå en systematisk och långsiktig hållbar samverkan mellan MIUN och regionens gymnasieskolor? Först och främst trygga de strukturer som genomförts genom samverkan under projekttiden. Detta kan ske genom att formalisera en samverkansmodell mellan MIUN och regionens gymnasieskolor med ett långsiktigt samverkansuppdrag och med målbilden att öka överströmningen från regionens gymnasieskolor till högre utbildning. Att tänka sig att ungdomar i en kommun hastigt skulle förändra sin inställning kring högre utbildning och därmed ta steget att söka vidare till högre utbildning är inte troligt. Men det är däremot mycket troligt att denna förändring kan ske över tid och därmed bör dessa former av satsningar utvärderas i ett längre tidperspektiv. Det vore att föredra en mer omfattande utvärdering exempelvis efter att en årskull elever deltagit i aktiviteter riktade till varje årskurs (se bilaga 5 med riktade aktiviteter mot årskurs 1-3). Det återstår även ett arbete med att tillsätta tjänster (eller del i tjänst) för två koordinatorer vid MIUN, där var och en är fysiskt placerad på respektive ort (Sundsvall och Östersund) men där de tillsammans representerar båda fakulteterna (HUV och NMT). Det bör även fortsatt finnas ett nätverk av avdelningssamordnare på MIUN där samtliga avdelningar representeras. Utöver dessa uppdrag inom MIUN bör gymnasieskolorna inom regionerna utse minst en samverkanssamordnare vid sina enheter. Dessa tre roller utgör tillsammans en formaliserad grupp som ska leda arbetet att systematisk och långsiktigt verka för samverkan mellan MIUN och regionens gymnasieskolor och att därmed se varandra som självklara samverkanspartners. 4.2 Några konkreta förslag och exempel på fortsatt samverkan Det framtida arbetet kring regional gymnasiesamverkan handlar främst om att utveckla, stärka och i viss mån effektivisera nuvarande aktiviteter i årshjulet (se bilaga 5). Utifrån de utvärderingar och uppföljningar som genomförts under projekttiden, och som presenterats på flera platser i denna utvärdering, har det också formats flera konkreta förslag och exempel på fortsatt samverkan: Att upprätthålla en hög kvalitet kring gymnasiesamverkan med god framförhållning och kommunikation kring aktiviteter. Att fortsätta finna gemensam mötestid för samverkanssamordnare inom regionen tillsammans med representanter vid MIUN. Detta är viktigt speciellt vid upptaktsträffar, samverkansträffar och andra panerings/avstämningsmöten där aktiviteter planeras både gällande tid och innehåll. 18

Önskemål att vid gemensamma aktiviteter där flera gymnasieskolor i regionen inkluderas, som exempelvis Vetenskapsdagen, arrangeras på neutral mark (exempelvis MIUNs lokaler). Dels för att det råder en konkurrenssituation mellan skolorna och dels för att lärare och elever från de olika gymnasieskolorna får en chans att mötas. Tydliggöra ansvaret att förmedla syftet med respektive aktivitet, främst för att gymnasieeleverna skall vara förberedda och införstådda i varför de deltar i aktiviteten (se utvärdering av Vetenskapsdagen Vt14, bilaga 7). Störst ansvar ligger på gymnasielärarna att föra fram syftet med aktiviteterna till sina elever och att gymnasiesamverkansgruppen ansvarar för att informera MIUNs föreläsare gällande syftet med deras insats. Att möjliggöra och öppna upp för att MIUN arrangerar Vetenskapsdag del 1 och del 2 på respektive campus (Sundsvall och Östersund) och bjuder in alla regionens gymnasieskolor. Här krävs samordning med andra aktiviteter som exempelvis ForskarFredag och Öppet Hus. Utveckla möjligheten för gymnasielärare och elever att delta vid befintliga föreläsningar/laborationer på MIUN samt att även utveckla möjligheten för MIUNs studenter att utföra aktiviteter vid gymnasieskolorna (exempelvis presentera uppsatser/laborationer som är utförda vid MIUN, göra praktik). Hur kan gymnasiets yrkesprogram inkluderas? Flertalet yrkesprogram önskar samverka med MIUN. Det finns förslag om att bland annat arrangera studiebesök vid MIUN vid specifika ämnen exempelvis teknik och vård/omsorg. Att även nå föräldrarna vid gymnasieskolan och låta dem möta MIUN. Exempelvis bjuda in gästföreläsare från MIUN kring olika tema (hälsa, ungdomar, riskbeteenden, stress med mera) till föräldramöten. Alternativ är även att låta en studentambassadör berätta om sin resa från gymnasium till högre studier. Kan vara ett steg för att knyta an ungdomar och deras familjer som annars inte naturligt skulle komma kontakt med sitt lokala universitet. Informera om aktiviteter som att skugga en student och öppet hus. Att forskare vid MIUN tillsammans med gymnasielärare initierar uppträdanden av gemensamma forskningsområden som analyserar och utvärderar samverkan mellan MIUN och regionens gymnasieskolor. 19

Bilaga 1 Överströmningstabeller för riket, Gävleborgs, Västernorrlands och Jämtlands län Källa: Universitetskanslerämbetet, Statistisk analys 2013-09-24/8, Stora regionala skillnader i andelen ungdomar som påbörjat högskoleutbildning. Tabell 1a Överströmningsfrekvens i Riket län åren 2010, 2012 och 2013 2010 2012 2013 Födda 1991, 1993 & 1994 Födda 1989, 1991 & 1992 Födda 1986, 1988 & 1989 RIKET RIKET RIKET Kvinnor 17,6 16,9 16,6 Män 13,3 13,6 13,6 Totalt 15,4 15,2 15,1 Kvinnor 39,3 39,9 39,4 Män 28,1 28,1 28,2 Totalt 33,5 33,8 33,6 Kvinnor 50,6 51,5 51,4 Män 35,9 36,4 36,3 Totalt 43 43,7 43,7 Tabell 1b Överströmningsfrekvens i Gävleborgs län åren 2010, 2012 och 2013 jämfört med riket dessa år Födda 1991, 1993 & 1994 Födda 1989, 1991 & 1992 Födda 1986, 1988 & 1989 2010 2012 2013 GÄVLEBORG GÄVLEBORG GÄVLEBORG Jmfr mot riket 2010 Jmfr mot riket 2012 Jmfr mot riket 2013 Kvinnor 15,1 13,9 14,5 0,86 0,82 0,87 Män 11,9 12,6 11,2 0,89 0,93 0,82 Totalt 13,4 13,2 12,8 0,87 0,87 0,85 Kvinnor 35 34,7 35,9 0,89 0,87 0,91 Män 23,4 22,5 23,6 0,83 0,80 0,84 Totalt 29,1 28,4 29,7 0,87 0,84 0,88 Kvinnor 47,3 48,9 46,4 0,93 0,95 0,90 Män 31,4 31,8 30,8 0,87 0,87 0,85 Totalt 39,2 40 38,4 0,91 0,92 0,88 20

Tabell 1c Överströmningsfrekvens i Västernorrlands län åren 2010, 2012 och 2013 jämfört med riket dessa år Födda 1991, 1993 & 1994 Födda 1989, 1991 & 1992 Födda 1986, 1988 & 1989 2010 2012 2013 VÄSTERNORRL VÄSTERNORRL Jmfr mot VÄSTERNORRL riket 2010 Jmfr mot riket 2012 Jmfr mot riket 2013 Kvinnor 15,3 14,3 13,7 0,87 0,85 0,83 Män 10,5 11,4 9,6 0,79 0,84 0,71 Totalt 12,7 12,8 11,6 0,82 0,84 0,77 Kvinnor 36,6 36,7 35,1 0,93 0,92 0,89 Män 24 22,3 24,1 0,85 0,79 0,85 Totalt 30 29,1 29,4 0,90 0,86 0,88 Kvinnor 49,2 48,9 48,7 0,97 0,95 0,95 Män 32 31,8 31,6 0,89 0,87 0,87 Totalt 40,3 40,6 39,8 0,94 0,93 0,91 Tabell 1d Överströmningsfrekvens i Jämtlands län åren 2010, 2012 och 2013 jämfört med riket dessa år Födda 1991, 1993 & 1994 Födda 1989, 1991 & 1992 Födda 1986, 1988 & 1989 2010 2012 2013 Jmfr mot Jmfr mot Jmfr mot JÄMTLAND JÄMTLAND JÄMTLAND riket 2010 riket 2012 riket 2013 Kvinnor 9,7 8,3 10,5 0,55 0,49 0,63 Män 6,5 7,2 6,3 0,49 0,53 0,46 Totalt 8,1 7,7 8,3 0,53 0,51 0,55 Kvinnor 30,2 28,7 26,4 0,77 0,72 0,67 Män 17 18,8 15,9 0,60 0,67 0,56 Totalt 23,4 23,6 20,9 0,70 0,70 0,62 Kvinnor 43,7 45,9 45,2 0,86 0,89 0,88 Män 29,3 30,6 25,8 0,82 0,84 0,71 Totalt 36,2 37,7 35,2 0,84 0,86 0,81 21

Bilaga 2 Organisation regional gymnasiesamverkan 2015 22