Övergripande nyckeltal 1. Invånare totalt, antal (index (basår = 100)) U Antal invånare totalt den 31/12. Källa: SCB, SKL, Kolada N01951 40 av 290 40 av 290 41 av 290 Befolkningsökningen vi haft i Falun de senaste sex åren på 0,6-0,7 procent årligen mattades av förra året och var endast 0,2 procent. Inflyttningen till kommunen minskade jämfört med tidigare år från c:a 2 800 personer till 2 610 personer samtidigt som utflyttningen var 2 614 personer. Positivt var födelseöverskottet på 126 personer vilket var 82 st. fler än. Publicering i Kolada under februari.
2. Åldersstruktur, U Invånare Liknande kommuner Dalarnas län, ovägt Alla kommuner, Falun övergripande medel ovägt medel Antal Andel Antal Andel Antal Andel Antal Andel 0-6 år 4 641 8,2% 4 184 7,8% 1 398 7,5% 2 819 8,4% 7-15 år 5 654 9,9% 5 289 9,8% 1 787 9,6% 3 324 9,9% 16-19 år 2 599 4,6% 2 398 4,4% 827 4,4% 1 476 4,4% 20-24 år 3 883 6,8% 3 525 6,5% 1 161 6,2% 2 316 6,9% 25-64 år 28173 49,5% 26303 48,7% 9031 48,6% 17082 50,8% 65-69 år 3 899 6,9% 3 850 7,1% 1 383 7,4% 2 066 6,1% 70-79 år 4 981 8,8% 5 280 9,8% 1 849 9,9% 2 808 8,4% 80+ 3 066 5,4% 3 146 5,8% 1 157 6,2% 1 722 5,1% Totalt 56 896 100% 53 975 100% 18 593 100% 33 613 100% Antal invånare 0-6,7-15, 16-19, 20-24, 25-64, 65-69-70-79 och 80+ år den 31/12 dividerat med antal invånare totalt den 31/12, andel %. Källa: SCB. Kolada N01922, N01930, N01954, N01977, N01978, N01852, N01853, N01854, N01855, N01856, N01932, N01940, N01941, N01942 och N01957. Källa: SCB Med denna indelning ges bättre möjlighet att följa dels de grupper som behöver kommunens stöd, dels en bild av hur många runt pensionsåldern som kan komma att jobba vidare. Falun har en högre andel unga personer mot jämförande kommuner och lägre andel äldre än liknande kommuner och dalakommunerna. Publicering i Kolada under februari.
3. Förvärvsarbetande per åldersgrupp, andel (%) Förvärvsarbetande invånare, per åldersgrupp Falun Liknande kommuner, övergripande Dalarnas län, ovägt medel Alla kommuner, ovägt medel Andel 16-19 år 16,6 17,3 21,6 22,8 18,3 19,1 20 20,7 20-24 år 57,8 57,9 64,9 64,8 63,1 64,1 62,2 62,3 25-34 år 76,8 77,2 78,5 78,3 77,2 77,0 76,9 76,3 35-49 år 87,9 87,8 87,8 87,6 86,0 85,9 85,7 85,5 50-59 år 86,1 85,9 84,7 84,8 84,1 84,0 82,8 82,8 60-64 år 72,1 73,2 68,6 69,3 68,6 69,0 68,1 68,6 Andel 20-64 år 79,6 79,7 80,3 80,3 79,0 79,1 78,6 78,5 Förvärvsarbetande invånare, andel (%) Antal förvärvsarbetande i åldersgrupp dividerat med antal invånare i åldersgrupp den 31/12. Källa: SCB. Kolada N00908, N00909, N00914, N00910, N00911, N00912 och N00913. Källa: SCB Falun har lägre andel förvärvsarbetande i åldern 16-24 år än jämförande kommuner. Detta tyder på att Falun har större andel studerande eftersom även arbetslösheten i åldersgruppen 16-24 år är låg i Falun 7,7 % mot 8,5 som är snittet för Dalarnas län och 8,8 % och 10 % för Liknande kommuner respektive Alla kommuner. Detta bekräftas av måttet Gymnasieelever som fullföljer sin utbildning inom 4 år, studieförb. program, andel (%), här ligger Falun på 90,8 % mot 84-88 % för jämförelsekommunerna. Publicering i Kolada under december.
4. Arbetslöshet mars månad, (%) U Antal öppet arbetslösa och personer i program med aktivitetsstöd i åldern 18-64 år dividerat med antal invånare 18-64 år. Avser statistik från mars månad år T. Källa: Arbetsförmedlingen och SCB. Kolada N00919 186 av 290 194 av 290 193 av 290 Arbetslösheten i samhället har en mycket tydlig koppling till rådande konjunkturläge. Den låga arbetslösheten under högkonjunkturen 2008 står i skarp kontrast till botten av lågkonjunkturen 2010. Åren därefter har konjunkturläget succesivt återhämtat sig. Faluns lägre arbetslöshet jämfört med andra kommuner undre senare år beror på en god arbetsmarknad vilken i sin tur beror på det begynnande generationsskiftet där en hög nivå av ersättningsrekryteringar har lyckats genomföras. Mätning i mars, publicering i Kolada under april. Linda Norén, tel: 023-868 88 e-post: linda.noren@falun.se
5. Långtidsarbetslöshet 25-64 år i kommunen, andel (%) av bef. U Antal personer 25-64 år i kommunen som varit öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd i minst sex månader, dividerat med antal invånare 25-64 år i kommunen den 31/12 år T-1. Arbetslösheten avser statistik från mars månad år T. Källa: Arbetsförmedlingen och SCB. Kolada N00955 103 av 290 118 av 290 109 av 290 Falun har högre långtidsarbetslöshet än snittet för Dalarnas kommuner. Långtidsarbetslösheten visar en fördröjning av arbetsmarknaden vid konjunktursvängningar, Arbetsmarknaden har återhämtat sig efter att konjunkturen vände 2010. Många arbetsgivare har gjort ersättningsrekryteringar beroende av det begynnande generationsskiftet. Publicering i Kolada under april. Linda Norén, tel: 023-868 88 e-post: linda.noren@falun.se
6. Skatteintäkter kommunen, kr/inv. U Skatteintäkter kommun, dividerat med antal invånare totalt 31/12. De skatteintäkter som redovisas är kommunens preliminära skatteintäkter baserade på kommunernas egna skatteunderlag. Mellankommunal kostnadsutjämning enligt överenskomna regler inom respektive län redovisas här. Källa: SCB. Kolada N03010 33 av 290 34 av 290 26 av 290 Faluns skatteintäkter per invånare följer samma trend som övriga landets kommuner. Faluns skattesats har varit oförändrad, 22,31 kr, under perioden 2008-. Skattesatsen befinner sig i den övre kvartilen av samtliga Sveriges kommuner. Fr.o.m. överfördes ansvaret för hemsjukvården från landstinget Dalarna till Dalarnas kommuner. För Faluns räkning innebar detta en ökning med 0,23 kr till 22,54 kr. Faluns högre skatteintäktsnivå kan delvis förklaras av att medianinkomsten i Falun är betydligt högre än Sverigemedel. Publicering i Kolada under mars.
7. Skillnad egentlig verksamhet i förhållande till snittet för alla kommuner U Beräkning utifrån måttet Kostnad egentlig verksamhet kr/inv. Bruttokostnad minus interna intäkter och försäljning till andra kommuner och landsting för kommunens löpande egentliga verksamheter (huvudsakligen skattefinansierad) dividerat med antal invånare i kommunen den 31/12. Källa: SCB, Kolada N09102, N10001, N30101, N07036, N09100, N05010, N40001, N10002, N20001. Falu kommun avviker framför allt inom fyra verksamheter: Fritidsverksamheten kostade ca 80 procent (50 procent ) mer per invånare i Falun än vad alla kommuners totala medelvärde (ovägt) per invånare kostar. Framför allt p.g.a. att Falun satsar stort i Lugnetverksamheten och att skid-vm drog upp kostnaderna. Kostnaderna för individ- och familjeomsorg är fortsatt högre än övriga kommuner i Dalarna, liknande kommuner eller alla kommuners totala medelvärde per invånare. Den trenden håller i sig även, då individoch familjeomsorg kostade 4 695 kr/invånare i Falun och 3 300-3 500 kr/invånare i övriga kommuner i Dalarna, liknande kommuner eller alla kommuners totala medelvärde. Projekt pågår för att vända trenden gällande kostnaderna inom individ- och familjeomsorg. Inom politisk verksamhet och inom särskilt riktade insatser har Falun lägre kostnader än riket och övriga länet. Däremot är skillnaden mindre om man jämför med liknande kommuner. Kostnader för politisk verksamhet innebär medel till nämnd- och styrelseverksamhet, stöd till politiska partier, övriga politiska verksamheter samt revision. Särskilt riktade insatser avser medel till flyktingmottagande och arbetsmarknadsåtgärder är ungefär som liknande kommuner. Publicering i Kolada under juni.
8. Avvikelse redovisad kostnad strukturårsjusterad standardkostnad, (%) U Avvikelse redovisad kostnad och strukturårsjusterad standardkostnad per verksamhet, andel (%). Kolada N10003, N15001, N17001, N30001 och N20900. En positiv avvikelse innebär att kommunen har en kostnadsnivå som är högre än vad kommunens struktur motiverar. En negativ avvikelse visar det omvända. Falu kommun har en för hög kostnadskostym inom gymnasieskolan 9,1 %, individ- och familjeomsorg 16,4% och äldreomsorgen 8,4 %. Individ- och familjeomsorgens kostnadsavvikelse motiverad av kommunens struktur har så långt det har funnits statistik varit för hög och har ökat varje år sedan 2007, men bröts och är nu på väg nedåt 16,4 % mot 17,2 % förhoppningsvis fortsätter den trenden. Grundskolan har lyckats hålla en låg kostnad -5,3 %. För gymnasieskolan har kostnadsavvikelsen ökat mellan 2010- men minskade till 9,1 % (12,3 % ). Förskola och skolbarnomsorg ligger ungefär på den kostnadsnivå som kommunens struktur motiverar, 1,7 %. När det gäller äldreomsorgen så minskade kommunens nettokostnadsavvikelse till 8,4 % (9,2 % ). Avvikelserna kan bero på att Falu kommun bedriver verksamheten på en annan ambitions- eller effektivitetsnivå än riksgenomsnittet. Publicering i Kolada under juni.
9. Soliditet inklusive pensionsåtagande, kommun (%) U Eget kapital minskat med det pensionsåtaganden som är intjänade före 1998 och som anges som en ansvarsförbindelse kommunen, dividerat med tillgångar kommunen. Källa: SCB. Kolada N03002 257 av 290 255 av 290 258 av 290 Soliditeten kan beskrivas som kommunens långsiktiga ekonomiska ställning och är ett mått på relationen mellan kommunens egna medel och mängden skulder. När man inkluderar pensionsåtagandena intjänade före 1998 i balansräkningen uppstår ett negativt balanserat resultat, -23,4% (-27,4 ), vilket skulle innebära att Falu kommun behöver låna till 100 % för att klara av sina åtaganden eller sälja av tillgångar. Övriga kommuner i Dalarna sammantaget (ovägt medel) befinner sig i samma situation. Publicering i Kolada under juni.
10. Borgensförbindelser och övriga ansvarsförbindelser kommun, kr/inv. U Övriga borgens- o ansvarsförbindelser kommun, tkr dividerat med antal invånare totalt 31/12. Avser de borgens- och ansvarsförbindelser som kommunen påtagit sig. Vanligtvis är de riktade till kommunala företag samt småhus och egnahemsägare. Källa: SCB. Kolada N03004 274 av 290 276 av 290 274 av 290 Utvecklingen av kommunens borgens- och övriga ansvarsförbindelser ligger vid jämförelser på en hög nivå. Detta främst mot de helägda kommunala bolagen. Ökningen åren och beror till största delen på två genomförda förändringar. Lugnet i Falun AB bildades vilket innebar att kommunala lån överfördes till bolaget, respektive att nya lån togs med en utökad kommunal borgen. Moderbolaget Falu Stadshus AB har återbetalat en revers till Falu kommun. För att kunna göra detta har lån överförts till bolaget och nya lån tagits med utökad kommunal borgen. Under år har kommunens borgens- och övriga ansvarsförbindelser totalt sett inte ökat. Kommunens handlingsfrihet kommer att begränsas framöver om inte utvecklingen hejdas. Publicering i Kolada under juni. Bengt Thored, tel: 023-82972 e-post: bengt.thored@falun.se
11. Självfinansieringsgrad för kommunens nettoinvesteringar, (%) U Årets resultat före avskrivningar, dividerat med nettoinvesteringarna i kommunen. Visar hur stor del av nettoinvesteringarna som finansieras med årets resultat. Värden som är negativa sätts till lika med 0. Värden som överstiger 100 sätts till lika med 100. Källa: SCB. Kolada N03103 Självfinansieringen beräknas som resultat efter extraordinära poster plus avskrivningar i förhållande till nettoinvesteringsutgifter. och påverkas resultaten för Faluns del positivt av AFA återbetalning av försäkringspremier, i storleksordning 48-49 mnkr per år. Det som även påverkar kommunernas egen finansieringsgrad är försäljning av tillgångar. Så var fallet då anläggningstillgångar fördes över från trafik- och fritidsnämnden till det nystartade bolaget Lugnet i Falun AB. Detta innebar att kommunen behövde mindre finansiering detta år. För övrigt är de planerade investeringsbehoven i kommunen fortsatt höga och överstiger den investeringsvolym som kan anses ekonomiskt hållbar över tiden. Publicering i Kolada under juni.
12. Långfristiga skulder kommunkoncern, kr/inv. U Långfristiga skulder kommunkoncern, tkr dividerat med antal invånare totalt 31/12. Avser långfristiga skulder, det vill säga skulder som förfaller till betalning senare än ett år från bokslutsdagen. Källa: SCB. Kolada N03055 253 av 290 250 av 290 246 av 290 Kommunkoncernens långfristiga skulder har ökat med ca 19 % de senaste fem åren. Moderbolaget Falu Stadshus AB:s lösen av en koncernintern revers genom bland annat upptagande av externa lån bidrar till ökningen. Därutöver har stora investeringar skett i Lugnet i Falun AB vilka finansierats genom lån. Se även kommentar till Nyckeltal 31 - Borgens- och övriga ansvarsförbindelser. Publicering i Kolada under juni. Bengt Thored, tel: 023-82972 e-post: bengt.thored@falun.se
13. Nöjd Region-Index Helheten U Detta är ett utvecklingsnyckeltal, se frågor och svar på kolada.se för mer information. Kommunens Nöjd-Regionindex, skala 1-100. Utgår från frågorna: "Hur nöjd är du med din kommun i dess helhet som en plats att bo och\leva på?", "Hur väl uppfyller din kommun dina förväntningar på en plats att bo och leva på?" och "Föreställ dig en plats som är perfekt\natt bo och leva på. Hur nära ett sådant ideal tycker du att din kommun kommer?". Källa SCB:s medborgarundersökningar. Kolada U00402 26 av 54 Medborgarna känner sig relativt trygga i Falu Kommun. var första året som Falun var med undersökningen. Publicering i Kolada under maj.
14. Nöjd Inflytande-Index Helheten Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Kommunens Nöjd-Inflytandeindex, skala 1-100. Utgår från frågorna: "Hur nöjd är du med den insyn och\det inflytande invånarna har över kommunens beslut och verksamheter?", "Hur väl uppfyller din kommun dina förväntningar på invånarnas möjligheter till insyn och inflytande?" och "Försök föreställa dig en ideal situation för invånarnas insyn och inflytande\över kommunens verksamheter och beslut. Hur nära ett sådant ideal tycker du att invånarnas insyn och inflytande kommer i din kommun?". Källa SCB:s medborgarundersökningar. Kolada U00408 39 av 54 Undersökningen har endast gjorts 2007 och för Faluns del, svårt att dra några slutsatser om detta. Publicering i Kolada under maj.
15. Nöjd Medborgar-Index Helheten Detta är ett utvecklingsnyckeltal.se för mer information. Kommunens Nöjd-Medborgarindex, skala 1-100. Utgår från frågorna: "Hur nöjd är du med hur din kommun sköter sina olika verksamheter?", "Hur väl uppfyller din kommuns verksamheter dina förväntningar?" och "Föreställ dig en kommun som sköter\sina olika verksamheter på ett perfekt sätt. Hur nära ett sådant ideal anser du att din kommun kommer?". Källa SCB:s medborgarundersökningar. Kolada U00401 26 av 54 Undersökningen har endast gjorts 2007 och för Faluns del, svårt att dra några slutsatser om detta. Publicering i Kolada under maj.
16. Delaktighetsindex, andel (%) av maxpoäng Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Andel (%) av maxpoäng. Indexet visar en samlad bild av hur väl kommunen möjliggör för medborgarna att delta i kommunens utveckling. Poängen baseras på 18 frågor om möjligheterna till medborgardelaktighet i kommunen. Frågorna ändrades år och är därmed inte jämförbara med tidigare år. Källa: Egen undersökning i kommunen. Kolada U00416 137 av 156 90 av 178 125 av 184 Delaktighetsindex hade en nedåtgående trend 2010- men en rejäl uppryckning gjordes med en viss tillbakagång, dock är inte detta jämförbart med tidigare år men det är dock en försämring jämfört med andra kommuner. Publicering i Kolada under maj.
17. Ekologiska livsmedel i kommunens verksamhet, andel (%) Detta är ett utvecklingsnyckeltal. Kostnad i kronor för inköpta ekologiska livsmedel dividerat med kostnad i kronor för total mängd inköpta livsmedel i kommunen. Avser ekologiska livsmedel enligt KRAV-märkning, EU:s miljösymbol för ekologiska livsmedel eller andra likvärdiga symboler där det finns en erkänd certifiering som garanterar produktens ekologiskt producerade innehåll. Mätningen avser årets första 6 månader. Källa: Egen undersökning i kommunen. Kolada U07409 78 av 154 107 av 176 84 av 186 Sedan 2011 har Falu kommun gemensamt livmedelsavtal med Gagnef, Säter, Ludvika och Borlänge kommuner. Detta har resulterat i att flera konventionella produkter konverterats över till ekologiska produkter som resulterat i ökningen enligt diagrammet. Arbetet med livsmedelsupphandlingen har under senare år förändrats från att tidigare fråga på samtliga produktgrupper vid ett och samma tillfälle till att fråga på specifika produktgrupper som t.ex. enbart potatis eller mejeriprodukter vid enskilt tillfälle. Syftet har varit att förenkla för fler, mindre och närliggande producenter att kunna svara på anbudet och för dem som arbetar med livsmedelsanbudet kunna lägga mer tid på respektive produkt. I Falu kommuns nya miljöprogram är målet att uppnå 40 procent ekologiska livsmedelsinköp till år 2020. Publicering i Kolada under november. Katarina Lindberg, tel: 023-82748 e-post: katarina.lindberg@falun.se