Verksamhetsuppföljning 1 januari till 31 december 2015 2016-02-01 Eva-Marie Wiik Hultén Verksamhetsplanerare Förbundsstaben 0668/15 Bilaga 2
2
INNEHÅLL INLEDNING... 5 1 VERKSAMHET TILL MEDBORGAREN... 6 1.1 Förebyggande brandskydd... 6 1.1.1 Information och utbildning... 6 1.1.2 Rådgivning, vägledning och stöd... 8 1.1.3 Skriftliga brandskyddsredogörelser... 8 1.1.4 Tillsyn... 9 1.1.5 Tillstånd för hantering av brandfarliga och explosiva varor... 10 1.1.6 Remisshantering... 11 1.1.7 Myndighets- och stabsresurs (MSR)... 14 1.1.8 Sotning och brandskyddskontroll... 14 1.2 Förbereda... 15 1.2.1 Intern övning och utbildning under 2015... 15 1.2.2 Kvalitetssäkring av enheternas förmåga... 16 1.2.3 Utbildning för ledningsnivåerna... 16 1.2.4 Resursdatabasen... 16 1.2.5 Räddningsplanering... 16 1.2.6 Utveckling och förbättring... 17 1.3 Genomföra och följa upp... 17 1.3.1 Olycksutredning och analys... 17 1.3.2 Automatiska brandlarm... 18 1.3.3 Insatstider och larmhantering... 19 1.4 Sociala risker... 20 1.4.1 Socialt brandförebyggande arbete för minskning av anlagda bränder i skola... 20 1.4.2 Aktiviteter för att förebygga och hantera sociala risker samt skapa tillit och förtroende... 21 1.5 Brandskydd i bostad... 22 1.6 RSGs roll i samhällets krishantering... 23 2 STÖDJANDE VERKSAMHET... 23 2.1 Värdegrund och likabehandling... 23 2.2 Planering och uppföljning... 23 2.3 Kommunikation... 24 2.4 Miljö och hållbarhet... 25 3 STRATEGISKA UTVECKLINGSOMRÅDEN OCH PROJEKT... 26 4 RSGs INTERNKONTROLLER 2015... 27 4.1 Kontroll av beslut inom tillsyn... 27 4.2 Brandskydd i bostad... 28 3
4.3 Dokumentation över genomförd utbildning inom operativ verksamhet... 28 4.4 Risker för ekonomiska oegentligheter: Undertecknade attesträtter... 28 5 MEDARBETARE... 29 6 EXTERN SAMVERKAN, FORSKNING OCH UTVECKLING... 29 4
INLEDNING Räddningstjänstförbundet Storgöteborg (RSG) har ett uppdrag som bygger på att förhindra och begränsa olyckor, förbereda och genomföra räddningsinsatser, vidta åtgärder efter olyckor samt medverka i samhällets krishantering. RSGs uppgifter och skyldigheter regleras genom lagstiftning, styrande dokument och avtal. Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) är den övergripande lagen för räddningstjänst och förebyggande verksamhet. Lagen syftar till att bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn taget till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE) beskriver räddningstjänstens ansvar för tillståndsgivning och tillsyn för brandfarliga och explosiva varor. Enligt Plan- och bygglagen (2010:900) (PBL) bistår RSG med granskning och sakkunskap vid bland annat samhällsplanering, bygglov och under en byggprocess. Under varje mandatperiod antar förbundsfullmäktige RSGs handlingsprogram. 2015 fattades beslut om kommande års handlingsprogram som gäller för 2016-2019. Det program som gällde under föregående år, Handlingsprogram 2011-2015, pekade ut fyra lokalt prioriterade mål: Effektiviteten vid räddningsinsatser ska öka, tiden från larm till påbörjad insats ska minska, allmänhetens medvetenhet om brandrisker och agerande vid brand ska öka samt antalet skolbränder ska minska. Det övergripande målet i handlingsprogrammet var att antalet döda och svårt skadade vid bränder skulle minska. Handlingsprogrammets mål är nedbrutna i nedan redovisade åtgärder som tillsammans bidrar till måluppfyllelse. Genom avtal med till exempel andra räddningstjänster, sjukvård, Göteborgs Hamn, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB), Sjöfartsverket och RVR AB har RSG särskilda åtaganden. RSGs uppdrag påverkas också av olika typer av analyser, till exempel omvärldsanalys samt risk- och olycksanalys. RSGs värdegrundsord är trygghet, säkerhet och omtanke. 5
1 VERKSAMHET TILL MEDBORGAREN 1.1 Förebyggande brandskydd Det förebyggande arbetet sker på bred front och RSG anpassar och förbättrar ständigt formerna. Det visar sig att samverkan över organisatoriska gränser och uppdrag ofta är nyckeln till de mest lyckade förebyggande insatserna. Det är angeläget att fortsätta arbetet med att få aktiviteterna kring de riktade förebyggande insatserna att hänga ihop, hela vägen från RSGs tidiga roll i samhällsbyggnadsprocessen till engagemanget i den dagliga verksamheten eller vid en olycka. 1.1.1 Information och utbildning En viktig faktor för att höja skyddet mot olyckor är att öka den enskildes kunskaper, beteende och medvetenhet om olyckor och olycksrisker. RSG har därför fortsatt prioritera utveckling och förbättring av information och utbildning till enskilda och särskilt utsatta riskgrupper. Utbildning och information sker både allmänt och målgruppsanpassat. En stor del av utbildningen sker dels via Utbildnings- och övningsenheten och dels genom förbundets brandmän, som bland annat utbildar skolungdomar på plats vid förbundets brandstationer. För att stärka den enskildes förmåga att hantera och förebygga risker, främst i hemmet, arbetar RSG med riktad information inom detta område. Information ges av såväl de förebyggande enheterna och kommunikationsenheten, som av personal vid brandstationerna. Under 2015 var det totala antalet nådda medborgare närmare 50 000 stycken. Styrkornas arbete för information och utbildning Styrkorna har nått cirka 40 000 personer via riktad information. Större delen av tillfällena genomförs förebyggande, men vissa uppföljande aktiviteter sker också som en följd av en händelse som inträffat. Det kan vara efter en brand eller när det finns ett behov, som till exempel vid oroligheter i skolor. Diagram 1 visar fördelningen av de möten som styrkorna haft med medborgare i avsikt att stärka dem i att skapa ett bättre brandskydd. Under avsnittet 1.4 Sociala risker beskrivs de lokala projekt med riktade aktiviteter som döljs bakom rubrikerna Info/utbildning skola. Info/utb HÄFA behandlas under punkten 1.4 Sociala risker. Info/utb bostad beskrivs i punkten 1.5 Brandskydd i bostad. Info/utb annat innebär andra aktiviteter till exempel evenemang, se avsnitt 2.3 Kommunikation. 6
Styrkornas information och utbildning Info/utbildning HÄFA 8 142 Info/utb skola 6 868 Info/utb bostad 9 625 Info/utb annat 14 773 Konsekvenslektioner/samtal 350 Återkoppling efter brand 922 1% 2% 36% 20% 17% 24% Diagram 1 Fördelningen av styrkornas förebyggande arbete med information och utbildning Extern utbildning vid förbundets utbildnings- och övningsenhet RSGs utbildnings- och övningsenhet utbildar årligen tusentals människor inom brandskyddsområdet. I år deltog cirka 9 600 personer i olika utbildningar. Cirka 800 av dessa har utbildats på övningsanläggningen, Karholmen. Heta Arbeten har genomförts av RSGs externa utbildningsenhet på uppdrag av Brandskyddsföreningen. Samtliga utbildningar som beställts av externa kunder har genomförts under året. De kurser och utbildningar som Utbildnings- och övningsenheten bedrivit under 2015 visas i diagram 2. Antal deltagare i RSGs externa utbildning Heta arbeten 670 Brandutb 4 552 SBA 268 Utrymningsövn 2507 HLR och L-ABC 905 Karholmen 749 13% 7% 7% 25% 45% 3% Diagram 2 Fördelning av deltagare i Utbildnings- och övningsenhetens kurser och utbildningar 7
Utbildnings- och övningsenheten har också genomfört utbildningar för RSGs egen personal. Antalet som deltagit vid dessa utbildningar är cirka 300 personer. Utbildningar som hållits är bland annat hjärt- och lungräddning och systematiskt brandskyddsarbete (SBA). Riktad information till personer med utländsk bakgrund RSG har sedan några år tillbaka satsat på att informera elever som läser svenska för invandrare (SFI) i grundläggande brandkunskap. Under 2015 har RSG informerat cirka 300 SFI-studerande. Samma utbildning ges även till nyanlända flyktingar som en del av deras samhällsutbildning. Vid 16 utbildningstillfällen har förbundet nått drygt 500 personer. RSG har därtill träffat cirka 300 ensamkommande flyktingbarn. 1.1.2 Rådgivning, vägledning och stöd RSG erbjuder både myndigheter, företag och enskilda personer information, råd och stöd i frågor om brandskydd och riskhänsyn samt svarar på allmänhetens frågor som rör RSGs kompetensområde. I den tidiga samhällsbyggnadsprocessen medverkar RSG till ett stabilt och robust samhälle genom att bevaka och svara på frågor gällande bland annat översiktsplaner, detaljplaner, bygglov, miljökonsekvensbeskrivningar och släckvattenutredningar. RSG är också i samverkan med andra myndigheter en aktör i evenemangsplanering, både före och under evenemanget. RSGs handläggare är sakkunniga inom sina respektive expertområden. Några ämnesområden har en utvald grupp eller handläggare, som ansvarar för fördjupad kunskapsinhämtning samt kvalitetssäkring inom dessa områden. 1.1.3 Skriftliga brandskyddsredogörelser Cirka 3 400 verksamheter inom förbundets område omfattas av krav på att lämna in en skriftlig brandskyddsredogörelse (BSR). Redogörelserna bedöms utifrån ett brandskyddsperspektiv och jämförs med förbundets värdering av verksamhetens brandskyddsnivå. Resultatet av denna analys används sedan som underlag både för prioritering och genomförande av tillsyn, men också för behovet av andra förebyggande insatser, exempelvis rådgivning. Sedan 2004, då lagkravet om BSR i Lag (2003:778) om skydd mot olyckor trädde i kraft, har över 10 500 redogörelser inklusive revideringar kommit in. Under 2015 inkom cirka 600 redogörelser, vilket är en minskning med 31 procent sedan föregående år. Förbundet saknar i nuläget redogörelse från 223 fastighetsägare, som ska lämna sådana. Accepterat värde för saknade redogörelser är 10 procent och detta har successivt överträffats år från år och är nu nere på 6,7 procent. Denna förbättring är ett resultat av de punktinsatser med föreläggande som gjordes 2009-2010 samt arbetet med att varje år lägga in saknade redogörelser som en tillsynskategori i tillsynsplaneringen. 8
1.1.4 Tillsyn Tillsynsprocessen omfattar både normativt arbete och arbete med konkret urval av verksamheter, planering, genomförande, dokumentation och uppföljning. RSG utövar tillsyn enligt LSO samt LBE, det vill säga kontroll av att dessa lagar och deras förordningar efterlevs. Utgångspunkten i tillsynsverksamheten är att genom tillsynsbesök, kontroller och vägledning höja nivån på brandskyddet där brister i brandskyddsnivån påvisas. Tillsyn LSO är i första hand en kontroll av det systematiska brandskyddsarbete som ägare och nyttjanderättshavare bedriver, men också en kontroll av efterlevnad av andra krav som följer av LSO för att uppnå skäligt brandskydd. Tillsyn LBE är i första hand en kontroll av att hanteringen av brandfarliga och explosiva varor sker enligt utfärdade föreskrifter. Inom dessa föreskrivs om bland annat aktsamhetskrav, kompetenskrav, föreståndarkrav, anläggningssäkerhet och utredningsskyldighet. Tillsynsplanen Tillsynsplanen bygger på en riskbaserad grund och speglar förbundets risktopografi. RSG som myndighet arbetar för att rikta tillsynen mot de verksamheter som bäst behöver kontrolleras, det vill säga där förbundet bedömer att brister kan finnas och att just tillsynsverktyget har bäst effekt. Cirka 83 procent av de tillsyner som genomfördes 2015 innebar anmärkningar på verksamhetens eller fastighetens brandskydd. Ju högre procentsats desto bättre har RSG lyckats träffa rätt i val av tillsynsobjekt. Plan för tillsyn 2015 omfattade ett genomförande av 1 300 stycken tillsyner, vilket bedöms motsvara cirka 6 500 arbetstimmar. Totalt genomfördes 905 tillsyner under 2015, vilket innebär en genomförandegrad på nästan 70 procent av planerad årsvolym. Det lägre antalet genomförda tillsyner mot föregående år kan förklaras av ett påbörjat omställningsarbete mot en än mer rättssäker tillsyn samt en ökning av arbete med information och rådgivning kopplat till flyktingboenden. Område Mål 2015 Utfall 2015 Genomförandegrad av tillsyn 100 % 70 % Tillsyner riktade mot bostadssektorn > 10 % 10 % Tillsyner efter räddningsinsats eller > 11 % 13 % uppmärksammat förhållande Verksamheter som omfattas av krav på skriftlig redogörelse men ej lämnat in denna < 10 % 7 % Tabell 1 Procentuellt utfall i förhållande till mål för RSGs tillsynsverksamhet 9
Tillsyner riktade mot bostadssektorn Bostaden är den miljö där bränder med dödlig utgång oftast inträffar. 90 procent av tillsynerna inom bostadssektorn resulterade i anmärkningar på brandskyddet. RSG har under 2015 utfört 94 stycken tillsyner riktade mot bostadssektorn. 50 stycken av dessa har varit planerade tillsyner gentemot flerbostadshus. Resterande tillsyner har skett till följd av uppmärksammat förhållande. Förelägganden Under 2015 beslutades om 27 förelägganden och 8 förbud varav ett med vite. Inom förbundet pågår en utvecklingsprocess avseende både bedömningsarbetet för att uppnå skälig brandskyddsnivå och de juridiska formkraven på RSGs beslut. Reaktiva tillsyner Förbundets inriktning att arbeta utifrån de lokala riskerna innebär också att organisationen ska ha förmåga att besluta om tillsyn med relativt kort varsel. Dessa tillsyner benämns som reaktiva tillsyner. De kan exempelvis ske i direkt anslutning till en räddningsinsats, olycksutredning eller vid uppmärksammanden från allmänheten. Denna tillsynskategori bestod 2015 av drygt 42 procent av tillsynerna, vilket är högre än vad som planerades i tillsynsplanen för 2015. 1.1.5 Tillstånd för hantering av brandfarliga och explosiva varor RSG har ansvaret för de uppgifter som åligger medlemskommunerna enligt Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE). RSG är såväl tillståndsmyndighet som tillsynsmyndighet enligt LBE. Under 2015 var antalet inkomna tillståndsansökningar 282 stycken, antalet avslutade tillståndsärenden 220 stycken och antalet utfärdade tillståndsbevis 251 stycken. Fem ansökningar har återkallats av sökanden. 10
Antal 1.1.6 Remisshantering RSG erbjuder myndigheter råd och stöd i frågor om brandskydd och riskhänsyn. En viktig arbetsform är att besvara remisser, vilket ska ske inom utsatt remisstid eller inom 14 dagar. Totalt hanterades 1 386 remisser under 2015, vilket är en minskning med 3 procent jämfört med 2014, se diagram 3. Jämfört med 2008 innebär detta ungefär en fördubbling av antalet ärenden. 1600 1400 1200 1000 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Samhällsbyggnadsfrågor 285 386 392 425 506 634 703 695 Tillståndsprövning 284 385 415 438 497 549 716 681 Andra myndigheters tillsynsfrågor 800 600 400 200 2 27 17 23 20 8 7 5 Övriga specialistförfrågningar 5 2 2 1 0 1 4 0 Förändringar i lagstiftningen och föreskrifter 0 2 0 2 0 2 4 10 5 Diagram 3 Antal remisser per år 2008-2015 Plan- och byggprocess RSG medverkar i medlemskommunernas samhällsplanering. Samverkan sker med byggnadsnämnder, brandkonsulter, byggherrar och andra aktörer i frågor och beslut kring brand och risk. RSG svarar som egen myndighet på remisser i planprocessen och kan vara byggnadsnämndernas sakkunnig i byggprocessen när det gäller byggregler. Antalet remisser som besvarats under de senaste åren har mer än fördubblats jämfört med 2008. Planprocessen är relativt oförändrad, medan ökningen sker i byggprocessen, se diagram 4. Anledningar till detta kan härledas till ny Planoch bygglag (2010:900) (PBL) från 2010, omfattande revidering av byggreglerna samt utveckling av relationerna med stadsbyggnadskontoren i förbundsområdet. 11
Antal 800 700 600 500 400 300 200 100 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Planprocess 105 147 167 113 145 131 159 216 Byggprocess 171 235 217 293 339 486 521 401 Övriga samhällsbyggnadsfrågor 9 4 8 19 22 17 23 78 Diagram 4 Antal besvarade PBL-remisser under 2008-2015 Tillståndsprövning Med rubriken tillståndsprövning avses när RSG verkar som remissinstans inför andra myndigheters tillståndsgivning. Remisserna omfattar bland annat tillstånd för offentlig tillställning, allmän sammankomst, uppskjutning av fyrverkeri, alkoholservering, miljöbalksärenden och hotellverksamhet. Remissinstanserna är då exempelvis Polismyndigheten, Länsstyrelsen och Socialförvaltningens tillståndsenhet. Fördelningen framgår av diagram 5. Under tidsperioden som tas upp nedan ses en betydande ökning av antalet lämnade remissvar. Med år 2008 som referens så har totala antalet remisser inom området ökat från knappt 300 till över 700 ärenden. Mellan åren 2014 och 2015 är antalet ärenden dock i det närmaste oförändrat. 12
Antal Antal Tillstånd fyrverkerier inomhus Tillstånd uppskjutning fyrverkerier utomhus 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2 8 15 6 14 17 15 12 8 40 48 48 44 46 57 59 Tillstånd offentlig tillställning 82 139 154 143 192 191 298 236 Tillstånd allmän sammankomst 800 700 600 500 400 300 200 100 0 28 29 25 42 45 75 110 104 Tillstånd alkoholservering 137 150 157 183 173 186 200 226 Tillstånd hotellverksamhet 2 0 0 0 0 0 0 0 Tillstånd enligt miljöbalken 20 12 16 15 19 26 26 36 Övriga tillstånd 5 7 0 1 10 8 10 8 Övriga remisser Diagram 5 Tillståndsprövning antal lämnade remissvar 2008-2015 Räddningstjänsten svarar även på remisser kring andra myndigheters tillsynsområden, förändringar i lagstiftning och regelverk samt olika specialistförfrågningar. Remitterande instans för dessa frågor kan vara Boverket, MSB, Länsstyrelsen, SvBF med flera. Antal under 2015 framgår av diagram 6. Andra myndigheters tillsynsfrågor Förändringar i lagstiftning och föreskrifter Övriga specialistförfrågningar 35 30 25 20 15 10 5 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2 27 17 23 20 8 7 5 2 0 2 0 2 4 10 5 5 2 2 1 0 1 4 0 Diagram 6 Antal lämnade remissvar för övriga remisser 2008-2015 13
Svarstider RSGs mål är att besvara alla remisser inom utsatt remisstid eller inom 14 dagar. Andelen remisser som fått för långa svarstider har ökat från 12,5 procent under 2014 till 17,7 procent under 2015. Den huvudsakliga förklaringen till att inte alla remisser besvarats inom utsatt tid är att remisserna inte varit kompletta när de har kommit in till RSG, vilket har förlängt handläggningstiden, samt resursbrist. 1.1.7 Myndighets- och stabsresurs (MSR) Beredskapsfunktionen Myndighets- och stabsresurs (MSR) skall med sin förebyggande sakkunskap ge RSG möjlighet till snabbare åtgärder avseende händelsebaserat förebyggande arbete. Funktionen skall även vara ett beslutsstöd för RCB-stab och räddningsledaren ute på skadeplats vid brand eller olyckshändelser i komplexa objekt. Därutöver skall MSR-funktionen utgöra en resurs för generellt stabsarbete när situationen så kräver. Under 2015 skedde 82 aktiveringar motsvarande drygt 214 timmar. Motsvarande siffror för 2014 var 79 aktiveringar respektive 100 timmar. De mest frekventa orsakerna har varit stöd till insatschefer vid inkomna akuta förebyggande frågeställningar samt stabsarbete och/eller stöd till den operativa staben vid framtagande av uppgifter. Även kontroll och uppföljning av förebyggande frågeställningar på uppdrag av enhetschef har ingått i uppgifterna. Det ökande tidsuttaget och aktiveringstillfällen jämfört med föregående år beror bland annat på att MSR-funktionen aktiverats vid ett flertal komplexa ärenden under semesterperioden. 1.1.8 Sotning och brandskyddskontroll Enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 3 kap 4 ansvarar kommunen för att sotning, rengöring av eldstäder, rökkanaler och vissa imkanaler genomförs. Denna uppgift fullgör RSG åt medlemskommunerna. Kommunen ansvarar också för brandskyddskontroll med frister och omfattning enligt SRVFS 2005:9. Under 2014 gjordes en översyn av verksamheten och RSG utför från och med 2016 brandskyddskontroll i egen regi. Detta innebär ett ansvar för att organisera och följa upp verksamhet för sotning/rengöring och brandskyddskontroll. Tillsynen fördes därmed över från sex privata sotningsföretag till RSG. Under året har även en upphandling av sotningstjänster genomförts vilket resulterat i att fyra leverantörer utför sotning och rengöring från och med 2016. 14
Inom RSGs område finns cirka 90 000 rensningspliktiga objekt med olika sotningsintervall. Under 2015 utfördes cirka 20 000 brandskyddskontroller varav 59 kontroller medförde beslut om föreläggande. Kommunen får medge en fastighetsägare att själv sota eller låta annan utföra sotning på den egna fastigheten. RSG har närmare 700 egensotare. Under 2015 inkom 44 ansökningar om att få sota själv. Av dessa beviljades 35 ansökningar. Under 2015 har det genomförts 35 räddningsinsatser där eldstad eller rökkanal varit inblandad på något sätt. 1.2 Förbereda 1.2.1 Intern övning och utbildning under 2015 Under året har Utbildnings- och övningsenheten genomfört interna övningar och utbildningar enligt fastslagen plan. Den innefattade bland annat årets enhetsövningar för samtlig heltids- och RiB-personal, så kallad deltidspersonal. 2015 planerades dessa övningar med utgångspunkt från de beslutade förmågebeskrivningarna, se 1.2.2. Cirka 3 600 elevdagar har genomförts vid Utbildnings- och övningsenheten, varav enhetsövningarna omfattade cirka 700 elevdagar. Ytterligare 400 elevdagar har genomförts på övningsanläggningen Karholmen. Totalt har drygt 1 100 elever utbildats. Fördelning av antal elever framgår av diagram 7. Intern utbildning och övning Enhetsövningar 586 RIB enhetsövningar 118 Nyanställda 105 Sommarvik 765 Intro RIB 210 Trafik 12, övriga utb 1410 Övn/utb på Karholmen 383 11% 16% 3% 3% 40% 21% 6% Diagram 7 Fördelning av antal personer i intern utbildning och övning Utöver centralt arrangerade övningar pågår ständigt aktiviteter och övningar hos styrkorna. De största områdena är räddning, brand, objektsorientering och fordon. I Räddning ingår bland annat höjdräddning, standardrutiner vid trafikolyckor, spårvagns- och busslyft, RITS och skyddsjordning. Området Brand innefattar rökdykning, standardrutiner, motorsågning samt hantering av olika typer av brandmateriel. Rökdykningarna följs upp specifikt då dessa är kopplade till lagstiftning enligt Arbetsmiljöverkets författningssamling (AFS). 15
Under 2015 har behov och struktur för utbildningsinsats gällande suicidprevention kartlagts. Fyra instruktörer har utsetts och utbildats för att under 2016 genomföra utbildning av all operativ personal i konceptet Akut omhändertagande av självmordsbenägen person (AOSP). Utbildningsinsatsen kommer att pågå under 2016-2017. 1.2.2 Kvalitetssäkring av enheternas förmåga Enheternas förmåga är en beslutad standardisering av förväntad förmåga hos en utryckande enhet. Enheternas förmåga handlar om att kvalitetssäkra och säkerställa förmågan hos de utryckande styrkorna. Med förmåga menas den kompetens som en styrka förväntas ha inom ett visst kunskapsområde. Beslut om nio områden finns nu och till varje område kopplas övningar. Under 2015 har arbetet fortsatt. 1.2.3 Utbildning för ledningsnivåerna Förbundets befäl fortbildas kontinuerligt i operativ ledning, både i gemensamma forum och individuellt. Under året har två omgångar styrkeledarträffar genomförts där förbundets styrkeledare möter insatsledare (IL), insatschefer (IC), stabschefer (SC) och personal från Larm- och ledningscentralen (LC) för gemensam utbildning och dialog. För de högre ledningsfunktionerna (IL, IC, SC och RCB) har sex så kallade Mötesplats Ledning genomförts. Det är samlande forum för att sprida information, utbildning och lärande efter insatser. Under året togs även beslut om att bjuda in LC-ledarna då det bedömts som viktigt att stärka ledningscentralens roll och närvaro i den gemensamma utvecklingen. Individuell utbildning och övning för befattningshavare i ledningsfunktionerna har skett via deltagande i olika övningar både internt och i samverkan med andra aktörer. Exempel på övningar under året är kärnkraftsövningen Gripen, övningar ute på farlig verksamhet och en större övning i Lundbytunneln. Extern utbildning har genomförts bland annat genom att personal har medverkat vid Regional samverkanskurs (RSK) i Västra Götalands län och Hallands län. 1.2.4 Resursdatabasen Föregående års uppbyggnad och uppdatering är klar och arbetet med resursdatabasen ingår i linjearbetet. 1.2.5 Räddningsplanering Styrkorna genomför kontinuerligt objektsorienteringar. Detta innebär förberedelse för insats genom att öka sin kännedom och vara väl förtrogen med objekten på det egna distriktet. Det handlar framförallt om adresskännedom, framkomlighet och kontroll av byggnader. Lokalt på brandstationerna arbetar arbetslagen med att ta fram och/eller uppdatera så kallade insatskort. Denna dokumentation ger värdefull information om objekten vid en eventuell händelse. Personalen på stationerna har under året sammanlagt uppdaterat och/eller skapat 85 insatskort. 16
Under 2015 har ett stort antal insatsplaner nyskapats och reviderats samt kopplats till det mobila beslutstödet. Det gäller bland annat information kring alla nya verksamheter för flyktingboende. Det har utarbetats nya arbetsätt för hur uppdaterad information från kommuner och Migrationsverket tas emot och värderas samt omsätts i insatsplanering och insatsförberedelser. Totalt är cirka 940 insatskort kopplade till Daedalos Mobil. Under 2015 skapades eller reviderades 212 stycken varav 89 är relaterade till flyktingboende. Utryckningsstyrkorna samverkar i operativa frågor och det skadeförebyggande arbetet med en mängd olika institutioner, både inom den offentliga sektorn och med privat aktörer. Exempel på detta är Polisen, Kustbevakningen, kommunerna och stadsdelsförvaltningarna, sjukvården, BRÅ, Migrationsverket och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. 1.2.6 Utveckling och förbättring För att upprätthålla de fastställda enhetsförmågorna bedrivs förvaltning och utveckling i åtta förmågegrupper. Dessa är Brand i byggnad, Brand i skog och mark, Brand i brandfarlig vätska och gas, Trafikolycka, Tak- och höjdarbete, Prehospitalt akut omhändertagande, Terräng samt Farliga ämnen. Syftet med förmågegrupperna är att samla relevant kompetens inom respektive område oberoende av tillhörighet i linjeorganisationen. Gruppernas arbete styrs genom riktade uppgifter såsom utredning, beredning eller utveckling av instruktioner, utbildningsmaterial, metoder och materiel. Resultatet återförs till linjeorganisationen för beslut och verkställande. Grupperna befinner sig i olika faser då vissa har varit igång en längre period medan andra är i ett uppstartsskede. Inventering och processkartläggning av den totala processen för investering innefattar ett flertal olika delar, såsom metodutvecklingsfas, men även upphandlingsarbetet. Under 2015 har arbetet påbörjats mot att få en bättre samordning och helhetssyn kring investeringsprocessen. 1.3 Genomföra och följa upp 1.3.1 Olycksutredning och analys 2015 genomförde RSG totalt 8 924 räddningsuppdrag, vilket är omkring 400 fler än medelvärdet för de senaste fem åren (8 550 stycken). Som vanligt är det ofta väderrelaterade händelser, till exempel stormar och översvämningar, som påverkar det totala antalet räddningsuppdrag, men i år syns en ökning inom flera olika händelsetyper. 2015 konstateras en liknande nivå som 2014 på antal bränder i och omkring utbildningslokaler. Sedan 2007 har antalet bränder minskat med cirka 50 procent. I år har fyra människor omkommit vid fyra olika bränder i förbundet. Detta är i nivå med genomsnittet för de senaste fem åren. På nationell nivå visar 17
preliminära siffror att 113 personer har dött i 96 bränder under 2015. Under många år har antalet omkomna i bränder minskat nationellt, men under 2015 har den positiva utvecklingen vänt. Sedan flera år tillbaka är antalet bostadsbränder i förbundet relativt konstant. Resultaten från pågående nationella forskningsprojekt, tillsammans med RSGs arbete med att ta fram en ny strategi för brandskydd i bostad, gör att det kan utformas ett än mer effektivt förebyggande arbete. När det gäller stora och omfattande insatser som genomförts under 2015 är det framförallt branden i flerbostadsfastigheten på Decembergatan i början av augusti, som sticker ut lite extra. Denna brand medförde bland annat en evakuering av cirka 200 boende, skador på 17 lägenheter och en omfattande räddningsinsats som pågick under 1,5 dygn. Däremot skadades inga personer fysiskt vid branden. Vidare har det även inträffat två bostadsbränder i större och äldre träfastigheter, Särö och Mölnlycke, vilket ledde till långvariga och svårhanterade insatser. Två omfattande stormoväder, under januari respektive november/december, genererade ett mycket stort antal räddningsuppdrag inom en begränsad tidsperiod. Ytterligare exempel på hög belastning inom den utryckande verksamheten, inträffade mitt under semesterperioden i juli månad. Under fyra hektiska dygn hanterades en omfattande brand i industrilokal vid Backaplan, ett flertal bränder/tillbud under någon timme i Frillesås, en brand i äldre trähusbebyggelse i Haga samt att RSG medverkade vid länspumpning efter fartygskollision i hamninloppet till Göteborg, detta parallellt med övriga 110 räddningsuppdrag. Vid tillfällen som detta skapar storleken på RSGs räddningstjänstförbund möjlighet att ändå kunna hantera en variation av händelser och belastningar på ett bra sätt. Under hösten har flyktingfrågan varit aktuell i samhället. När det gäller inträffade händelser har RSG inom förbundsområdet haft minst två större bränder kopplat till blivande boenden för flyktingar. Dessutom har det förekommit ett flertal automatlarm till befintliga boenden på grund av till exempel matlagning. Detta är dock normalt för alla former av boende med många människor samlade på ett ställe. Antalet tillfällen då den operativa staben har utökats till följd av oönskad händelse har mätts sedan halvårsskiftet. Under sista halvåret av 2015 var antalet tillfällen sju. Statistik över genomförda räddningsuppdrag 2015 återfinns i bilaga 3. 1.3.2 Automatiska brandlarm Under året har det inkommit totalt 2 653 automatiska brand- och sprinklerlarm i förbundet. Målet är att andelen obefogade larm inte ska överstiga 90 procent av automatlarmen. Av det totala antalet larm har 288 stycken varit befogade (cirka 11 procent), vilket är en liten ökning jämfört med föregående år. 18
De vanligaste kända orsakerna till obefogade larm är matlagning och hantverkare. Under året har antalet anläggningar ökat med 117 stycken och totalt i förbundet finns det nu drygt 4 000 anslutna brand- och sprinklerlarm. 1.3.3 Insatstider och larmhantering Larmbehandlingstiden ska enligt RSGs målsättning understiga 60 sekunder vid brand i byggnad. Larmbehandlingstid är den tid det tar från mottagandet av 112-samtal från SOS Alarm via medlyssning till dess att larm aktiveras. 2015 låg larmbehandlingstiden på cirka 44 sekunder. Förklaringen till det goda resultatet är till stor del att larm aktiveras under samtalet med inringaren, ett så kallat förlarm, trots att det ännu inte står klart att utryckning blir aktuellt. För att säkerställa att eftersträvade tidsramar för räddningsinsatser kan mätas korrekt skulle RSG införa en automatisk statussignalering under 2015. Projekt för införande av statussignalering via Rakel har startats och skede 1 genomfördes under året. Det innebär bland annat att räddningsenheter på RSGs heltidstationer under utryckning markerar sin status via Rakelsystemet, med knapptryckning och enligt särskild rutin. Skede 2 innefattar fortsatt implementering för övriga enheter. 1.3.4 Återkoppling vid räddningsinsats Efter räddningsinsats ska återkopplingar till medborgarna ske. Åtgärden görs för att skapa trygghet, inte bara för de direkt drabbade, utan även för andra indirekt påverkade av händelsen. Behoven och andra omständigheter kan variera vid olika typer av insatser, men målsättningen från styrkorna är att göra återkopplingen i direkt anslutning till händelsen. Det har visat sig, genom erfarenhet, att det ger det bästa utfallet. 1.3.5 Beredskap Teknisk beredskap finns dygnet runt och de tre olika beredskaperna, fordon, IT samt tele, har fungerat väl under året. Tekniska avdelningen har påbörjat en genomlysning av beredskapernas uppdrag. 1.3.6 Insatsrapportering, utredning och forum för lärande Rapportering sker vid varje insats. Rapporterna läses och följs upp på lämpligt sätt. Vid olyckor som kan förväntas ge organisationen speciella kunskaper och erfarenheter genomförs en olycksutredning. Fem utredningar har genomförts under året. Dessa specificeras i bilagan 3, Statistik över genomförda räddningsuppdrag 2015. Utredningarna har redovisats internt via bland annat e-post och interna hemsidan samt har presenterats för berörda i olika mötesforum. Utredningar skickas även till externa myndigheter, organisationer och andra intressenter, såsom MSB, Polisen, Trafikverket och fastighetsrepresentanter. 19
1.4 Sociala risker Riskbilden för RSG förändras i takt med samhället och speciellt i stadsmiljöer där social obalans visar på nya former av samhällsproblem. Detta kan visa sig i bostadsbränder och anlagda skolbränder. Sociala risker har en hög potential att övergå i akuta sociala oroligheter, som kan påverka räddningsinsatser. Genom att aktivt arbeta utåtriktat med det sociala brandförebyggande arbetet strävar RSG efter att bidra till både ett brandsäkrare och ett socialt tryggare samhälle. Den strategiska styrningen sker i samarbete med Göteborgs stads stadsledning, Försäkrings AB Göta Lejon och Lokalförvaltningen. 1.4.1 Socialt brandförebyggande arbete för minskning av anlagda bränder i skola Utryckningsstatistiken för 2015 visar att antalet bränder i och omkring skola ligger kvar på en relativt låg nivå sedan föregående år med 67 larm. Detta innebär ungefär en halvering jämfört med innan RSGs koncept mot anlagda bränder i skola infördes. RSGs strategi för att minska anlagda bränder i skolan innefattar nedanstående aktiviteter. HÄFA i 5:an/Du behövs! är en omfattande satsning på elever i skolår 5. Alla elever i klass 5 i förbundets grundskolor bjuds in till närmsta brandstation. Eleverna får lära sig hur man förebygger brand och hur de ska bete sig i en olyckssituation. RSG har under 2015 nått 86 procent av klasserna, 328 av totalt 380. De klasser som inte medverkade avböjde på grund av praktiska omständigheter. Konsekvenslektion innebär att RSG, efter ett brandtillbud på en skola, erbjuder en eller flera lektioner för att diskutera konsekvenserna av en brand. Under 2015 har 13 konsekvenslektioner genomförts och RSG har träffat 325 elever. Konsekvenssamtal betyder att speciellt utbildade medarbetare i samverkan med andra genomför ett samtal med barn eller ungdomar, som anlagt brand. 12 konsekvenssamtal genomfördes under 2015. 140 120 100 80 60 40 20 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Diagram 8 Statistik för bränder i och omkring utbildningslokaler, 2007-2015. I begreppet utbildningslokaler ingår objektstyperna skola, förskola och fritidsgård. 20
1.4.2 Aktiviteter för att förebygga och hantera sociala risker samt skapa tillit och förtroende RSG samverkar med medlemskommunerna på en strategisk nivå för att främja lokal samverkan med andra stödjande samhällsfunktioner. Detta sker i syfte att förebygga social oro och anlagda bränder, men även för att förbereda för trygga räddningsinsatser. Alla brandstationerna samverkar med andra samhällsfunktioner och i det lokala trygghets- och säkerhetsarbetet möts man minst en gång i kvartalet per distrikt. Cirka 50 samverkansmöten med fokus på social oro har genomförts. Varje vecka hålls även en telefonkonferens med företrädare från alla stadsdelar inom Göteborgs stad, försäkringsbolag och polisen. I samverkan med lokal polis genomgick personal på Lerum, Öjersjö, Torslanda och Kungsbacka brandstationerna utbildningen Kommunikativt förhållningssätt. Arbetslag och chefer fick en heldags utbildning med syfte att skapa medvetenhet kring hur räddningstjänstens agerande kan påverka en konfliktsituation på kort och lång sikt. Människan bakom uniformen (MBU) är ett initiativ som syftar till att skapa bättre relationer mellan ungdomar och anställda i uniformsyrken, till exempel brandmän. Ungdomarna får bland annat lära sig hjärt- och lungräddning och brandkunskap samt delta vid en samverkansövning mellan ambulans, polis och räddningstjänst. Fyra brandstationer har under 2015 medverkat som en del i denna kommunalt drivna verksamhet och 85 ungdomar gick utbildningen. På prov utökades deltagarantalet med en plats för ungdomar dömda till samhällstjänst. Efter avslutad MBU-utbildning erbjuds ungdomarna att bli så kallade MBUambassadörer. I dagsläget finns cirka 70 aktiva ungdomar, vilka har visat ett stort intresse av att vara delaktiga i arbetet för ökad trygghet i sitt lokalsamhälle. Under 2015 har RSG deltagit på ambassadörsträffar tolv gånger och deltagit vid ett nationellt läger med ambassadörer från hela Sverige. Tänk efter före är ett samverkansprojekt mellan Torslanda brandstation, polis och socialtjänstens fältenhet Västra Hisingen. Projektet vänder sig till elever i skolår 9. Tretton klasser med 325 elever har under vårterminen fått en två timmar lång lektion med samtal om socialt risktagande, till exempel alkohol, droger och trafikvett och konsekvenser av dessa risker. Alla elever som går i sjunde klass på distriktet besöker Angered och Torslanda brandstation för att få kunskap om brandskydd och brandmannens yrkesroll. Utbildningen innehåller även samarbetsövningar på brandstationen. Torslanda har träffat nio klasser och Angered har träffat sex klasser. 375 elever har genomgått utbildningen. 21
RSG vill bidra till en långsiktig social investering för trygghet och positiv förändring i samhället. Därför har under 2015 vidtagits förberedande åtgärder för att anställa fyra ungdomar från Göteborgs utsatta områden i ett projekt kallat RSG Ungdom (RSG-U). Förutom de vinster som individerna får, genom att inkluderas på en arbetsplats och genom detta stärka sina egna framtidsutsikter, väntas projektet också ge vinster för samhället och för RSGs egen organisation. 1.5 Brandskydd i bostad Den övergripande målsättningen med arbetet för brandskydd i bostad är att öka medvetenheten och kunskapsnivån hos den enskilde när det gäller att förebygga bränder. Ett sätt att uppnå detta är att möta enskilda och olika grupper i samhället. Målet är att ingen ska behöva dö i brand. Under 2015 inträffade 449 bostadsbränder. Fyra människor har omkommit vid fyra olika bränder i förbundet. Stationerna har utvecklat och förbättrat sitt förebyggande arbete vad gäller riktat stöd mot brandskydd i bostad och arbetet har blivit allt mer samordnat. Stationerna anpassar sina insatser kopplat till sina olika distrikt där såväl boendeformer som typ av målgrupper varierar. Informationen riktar sig inte alltid direkt till den boende utan kan ske genom mellankanaler, exempelvis via fastighetsägare. Bokat bostadsmöte De bokade bostadsmötena syftar till att öka fastighetsägarnas kunskap kring den egna fastighetens byggnadstekniska brandskydd och skapa goda förutsättningar för dem att arbeta med sitt systematiska brandskyddsarbete. Samtidigt förbättras personalens kunskap om fastigheterna. Under 2015 genomförde RSG 60 bokade bostadsmöten och mötte då cirka 1 300 personer. Information och utbildning Informationsträffar sker antingen på brandstationer eller hos de boende. Träffarna syftar till att öka kunskapen och medvetenheten om brandskydd i bostad hos de boende. RSG har arrangerat 80 aktiviteter och mött cirka 8 300 personer. Återkoppling efter brand i bostad En aktivitet som uppskattas är då de drabbade får en återkoppling i närtid efter branden. Både insatsen och konsekvenserna av händelsen diskuteras. Även information om brandskydd lämnas vid dessa träffar. Under 2015 genomfördes 28 återkopplingar och cirka 350 personer deltog. Under året har RSG påbörjat en framtagning av en ny strategi för arbetet med att minska antalet bostadsbränder. Den kommer att bygga på den senaste forskningen och statistik samt ligga till grund för bland annat metodval och prioriteringar i framtiden. 22
Även de förebyggande enheterna bidrar i det riktade arbetet med brandskydd i bostad i såväl utbildning som rådgivning. Uppgifter om tillsyner kopplade till bostäder finns i avsnitt 1.1.4. 1.6 RSGs roll i samhällets krishantering Vid allvarlig samhällsstörning finns behov av att RSGs och medlemskommunernas agerande blir koordinerat, det vill säga att gemensam inriktning och samordning skapas. Under året har möten genomförts med kommunchefer respektive säkerhetssamordnarna i kommunerna. Även möte med kommunernas kriskommunikatörer har genomförts. Uppföljning har skett av den utbildning av tjänstemän i beredskap (Tib) som genomfördes 2014 samt att inträffade händelser kontinuerligt följs upp. Kompletterande Tib-utbildning har genomförts för de kommuner som bemannat en sådan funktion under 2015. Under 2015 har formerna planerats för delregionala samverkanskonferenser via telefon. Detta kommer att införas under 2016. Den stora utvecklingssatsningen som var planerad till 2016, övningen SAMÖ 2016, ägnades stor uppmärksamhet under 2015. Övningen ställdes dock in efter beslut av MSB och Länsstyrelsen. Under 2016 kommer istället en delregional övningsidé att utformas. Under 2015 har RSG deltagit i Länsstyrelsen i Västra Götalands implementeringsaktiviteter av MSBs Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar (MSB 2014). RSG har deltagit med räddningschef i beredskap och ett antal stabschefer samt med föreläsare. RSG har även deltagit i beredningsgrupp för formering av en regional samverkansstrategi samt svarat på remiss beträffande denna strategi. Donsö prioriterades vid införande av el-reservkraft till deltidsstationer och ett projekteringsunderlag för upphandling av reservkraftverket har tagits fram. 2 STÖDJANDE VERKSAMHET 2.1 Värdegrund och likabehandling En likabehandlingsplan är framtagen i samverkan med samtliga fackliga organisationer. Planen syftar till att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter för alla. I handlingsplanen beskrivs de långsiktiga mål och konkreta åtgärder som förbundet avser att arbeta med. 2.2 Planering och uppföljning Verksamhetsplanen för 2015 var RSGs andra förbundsövergripande plan. Under 2015 har arbetet fortsatt med att ytterligare utveckla arbetssätt och strukturer för organisationens planering och uppföljning. Arbetet koordineras med utvecklingen av intern styrning och kontroll. RSGs koncept för planering och uppföljning omfattar arbetssätt för riskinventering och värdering av risker, verksamhetsplanering, åtgärdsplanering, uppföljning och internkontroll. Fortsatt utveckling sker under nästkommande år. 23
Ekonomisystemet Agresso har implementerats under 2015. Därmed är den sista etappen i projektet klar vad gäller införande av ett nytt beslutsstödsystem. Övergången till Agresso har i de flesta avseenden fungerat väl. Vissa problem, bland annat när det gällde leverantörsfakturor och hantering av lagret har förekommit. Detta har tagit tid och resurser i anspråk, varför utveckling av systemet har fått stå tillbaka. Under 2016 väntas RSG komma vidare med utvecklingsarbetet. Systemet för budget, uppföljning och analys, det så kallade Navet, har under 2015 integrerats med Agresso. Agressos införande sammanföll med att RSGs nya organisation sjösattes. En konvertering från gammal till ny organisation genomfördes och Navet byggdes om. Nya integrationer byggdes mellan Navet, Agresso och Personec. Arbete med att integrera Navet med Daedalos pågår och personalmodulen med personalstatistik är under färdigställande. Under året har Handlingsprogram 2016-2019 enligt Lag om skydd mot olyckor (LSO) tagits fram i dialog med RSGs organisation, RSGs styrelse och myndigheter som berörs av RSGs verksamhet enligt LSO. Handlingsprogrammets mål och inriktning har sin grund i en samlad analys, som i huvudsak rör riskanalys av RSGs område, sakkunnighet samt den politiska riktningen. Riskidentifieringen med analys ingick som en del i bedömningen av lokala behov och mål för den framtida utvecklingen inom RSGs område. Målen i RSGs nya handlingsprogram är: Bränder i bostäder ska minska. Antalet anlagda bränder ska minska. Förmåga att förebygga och hantera stora och komplexa olyckor ska anpassas enligt den förändrade riskbilden. Effektiviteten vid räddningsinsatser ska öka. 2.3 Kommunikation Sociala media och kommunikationsstrategi Under året har RSG fortsatt att utveckla konceptet för kommunikation med allmänheten och medarbetarna. Arbetet med att revidera styrdokumenten för kommunikation har framskridit och fortsätter även under 2016. Under slutet av året blev Kommunikationsavdelningen en enhet under Förbundsstaben, detta utifrån kommunikationsfrågornas betydelse och behovet av att integrera kommunikation med andra ledningsprocesser. Utbildning i användningen av sociala medier har skett löpande. Under året har en undersökning av RSGs interkommunikation genomförts och resultaten kommer att användas i den fortsatta inriktningen av kommunikationsenhetens uppdrag. Fastställandet av RSGs visuella identitet skedde under året. RSG har under året fortsatt att utveckla kanalerna på sociala medier, såsom Facebook med 2 400 följare samt Twitter med 1 300 följare. De digitala kanalerna för information och kommunikation är särskilt viktiga vid kriskommunikation för att nå ut till fler invånare. Under 2015 har RSG haft drygt 112 000 besök på 24
hemsidan www.rsgbg.se. Antalet besökare på hemsidan ökar varje år, i synnerhet sedan RSG etablerade sig i sociala medier. Tio anställda på räddningstjänsten twittrar i tjänsten och har sammantaget ett tusental följare. Arbetet med att utbilda medarbetare inom kommunikation har fortsatt under 2015. Exempel på detta är information till nyanställda och praktisk medieutbildning till nya styrkeledare. Ett flertal stabsövningar har genomförts, där stabsorganisationen utvecklas och förbereds för händelse. Kommunikationsfrågorna är av avgörande betydelse för att snabbt komma ut med budskap till boende och allmänhet, som till exempel vid branden i Haga, på Decembergatan och vid Backaplan. Film som kommunikationskanal har under 2015 med framgång prövats. Under 2016 kommer detta sätt att kommunicera utvecklas. Utöver utbildningar och informationsinsatser till medborgare som beskrivs under 1.1.1 genomfördes under 2015 en mängd andra aktiviteter, där RSG nådde ut med brandskyddsinformation. Exempel på detta var Öppet hus på alla brandstationer under sportlovsveckan, West Pride, Hammarkullekarnevalen och julkampanjen. RSG deltog även i MSBs nationella arbete i informationskampanjen Aktiv mot brand och deltog på mässan Kunskap och framtid, där MSB stod som huvudarrangör. Under året har RSG uppmärksammat vardagshjältar vid ett flertal tillfällen och med stort medialt genomslag. 2.4 Miljö och hållbarhet RSGs miljöstrategi Under 2014 genomfördes en förstudie av RSGs miljöarbete med syfte att presentera förslag till en framtida miljöstrategi. Förstudien visade att det pågår ett ständigt miljöarbete inom förbundet för att minska negativ miljöpåverkan, men att det saknas ett helhetsperspektiv, tydliga mål samt uppföljning. Förslaget för RSGs framtida miljöstrategi var därför att anställa en miljöstrateg och införa någon form av miljöledningssystem. Detta har inte kunnat genomföras, då andra delar i verksamheten har behövt prioriteras. Renare arbetsplats (RAP) All utrustning som kommer i kontakt med brandrök kontamineras av den hälsovådliga brandröken vid insatser. Det ställer krav på frekvent tvätt och rengöring av larmställ och materiel, vilket i sig framtvingar en annan ordning för hantering och logistik. På Frölunda brandstation har tvätt- och torkutrustning installerats och testats under en period, när brandpersonalen själva har tvättat sina larmställ och rengjort materiel. Avloppsvattnet har analyserats med avseende på giftiga ämnen och det har visat sig finnas risk för otillåtna utsläpp. Miljöförvaltningen har förbjudit fortsatt tvätt innan reningsanläggning installerats och ny provtagning genomförts. Förbundet undersöker nu vilken 25
typ av reningsutrustning som kan installeras innan projektet utvidgas att gälla fler brandstationer. Larmställen skickas för närvarande till ett tvätteriföretag efter nedsmutsning. Energibesparing Underhållsplaner för RSGs fastigheter är under framtagande. Inventeringarna är färdiga och informationen ska sammanställas. Skumanvändning En korrekt användning av skum möjliggör effektivare brandsläckning med mindre total miljöbelastning än om enbart vatten används. RSG har under året bevakat pågående forskning och utveckling gällande skum för brandsläckning. Som en följd av den information som har framkommit har nya interna riktlinjer för användning av skum vid räddningsinsats tagits fram. Dessa ska säkerställa en korrekt hantering och uppföljning. Likaså har interna riktlinjer för övning med skum setts över och förtydligats. I syfte att minimera miljöpåverkan från skumanvändning pågår även en översyn av möjligheten att ersätta skumvätskor med fluortensider till likvärdiga produkter utan fluortensider. 3 STRATEGISKA UTVECKLINGSOMRÅDEN OCH PROJEKT Nedan beskrivs några utvecklingsområden och projekt. Flera av dessa löper över flera år. 2014 fattades beslut om en ny organisation för RSG. Under hösten samma år tillsattes nya tjänster. De nya avdelningarna har lagt stor kraft på att formera välfungerande strukturer och hitta nya rutiner och arbetssätt inom organisationen. Utvecklingsarbetet fortsätter under kommande år. Den nya organisationen trädde i kraft 1 januari 2015. RSG vill utveckla och skapa förutsättningar för att möta de förändringar som har skett och sker inom ett flertal områden. RSG måste ha egen förmåga att hantera bland annat kommande infrastrukturförändringar inom till exempel kollektivtrafik, ökad befolkning, energiförsörjningssystem, sociala risker med vidhängande problematik, komplicerade och förtätade byggnationer samt förändringar i klimatet. Detta utvecklingsarbete sker inom ramen för projektet Utveckling av RSGs operativa verksamhet. Det övergripande syftet är att se över möjligheter till anpassning, till följd av minskade ekonomiska resurser inom RSG, men framför allt på grund av nya förutsättningar och förändrade behov i omvärlden. Under hösten skrevs projektplan samt direktiv och arbetsgrupper startades upp. Utvecklingen vad gäller Koncept för den operativa övningsverksamheten fortsatte under 2015. Fokus har under året varit att knyta an övningsverksamheten till konceptet. Ett tidigare projekt avseende hur RSG skall arbeta med Farliga verksamheter enligt LSO 2 kap 4 belyste ur ett bredare perspektiv relationerna mellan dimensionerande scenario, RSGs insatsförmåga, övningsverksamhet och behov av beslutstöd. Under hösten har rekrytering av två tjänster till avdelningen 26