ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan 13-17 år. Syftet med kartläggningen var att undersöka målgruppens förhållningssätt till alkohol, narkotika, doping, tobak och spel(andt). Syftet var även att upptäcka samband mellan ungdomars olika levnadsvanor men även mellan andra faktorer som kan samvariera. Resultaten blir ett viktigt underlag för prioritering och uppföljning av kommunens ANDTförebyggande arbete. Metod och material En webbaserad enkätundersökning har genomförts under lärarledd mentorstid på högstadieskolorna samt gymnasieskolorna i Karlshamns kommun. Enkäten bestod av 52 frågor som har arbetats fram av kommunens ANDT-Strateg med inspiration från länets övriga levnadsvaneundersökningar samt CAN(centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning). Enkätverktyget defgo har använts vid såväl enkätens upprättande samt vid analys och slutrapport. Enkäten nådde 1517 elever och 1121 svar kom in, det vill säga en svarsfrekvens på 73 procent. Dock med stor skillnad i svarsfrekvens mellan högstadiet och gymnasiet. Högstadieskolorna hade en svarsfrekvens på 83 % i årskurs 7, 9 % i årskurs 8, 79 % i årskurs 9 samt gymnasieskolan på 53 % i År 1 och 4 % i År 2 vilket innebär att resultatet från gymnasieskolan inte går att säkerställa statistiskt och inte heller presenteras i dess helhet. Sammanställningen är skriven av Jenny Andersson ANDT- Strateg Karlshamns kommun 215-7-8
ALKOHOL Alkohol 6 5 4 3 2 Pojkar 16,98 29,63 46,53 Flickor 12,96 35,35 5 Pojkar södra Sverige 49 Flickor södra Sverige 55 Diagrammet ovan visar hur många procent som druckit alkohol från årskurs 7 till årskurs 9. Undersökningen visar även att 34,29 % av eleverna på högstadiet inte dricker alkohol alls. Undersökningen visar även att eleverna oavsett ålder vanligtvis får tag i alkohol via kompisar eller kompisars syskon. Det är vanligare att ta alkohol hemma utan lov på högstadiet än på gymnasiet vilket samvarierar med att acceptansen från föräldrarna/vårdnadshavarna ökar med åldern. 16,67 % på högstadiet och 25,31 % på gymnasiet svarar att de har en annan vuxen som köper ut alkohol till dem. Kring 6 % av samtliga elever från såväl högstadiet som gymnasiet svarar även att andra vuxna bjuder dem på alkohol. Undersökningen visar även hur högstadieelever väljer bland den alkohol som finns på marknaden. Starkcider och sprit är det som konsumeras i störst utsträckning bland högstadieeleverna. Undersökningen visar även att pojkar väljer att konsumera starköl och sprit i första hand och flickor väljer i första hand vin, starkcider och sprit. Undersökningen visar föräldrar/vårdnadshavares acceptans till att deras ungdomar dricker alkohol enligt högstadieelevernas svar i undersökningen. 68,67 % av högstadieeleverna vet att ingen av deras föräldrar/vårdnadshavare tillåter att ungdomarna konsumerar alkohol och endast 5,87 % svarar att båda föräldrar/vårdnadshavare tillåter. Detta visar även på en samvariation med det faktum att alkoholkonsumtionen stiger i takt med elevernas ålder och även att föräldrar/vårdnadshavare blir mer tillåtande gällande ungdomarnas alkoholvanor genom högstadiet. Ett trettiotal elever på högstadiet uppger även att de är oroliga för sina föräldrars/vårdnadshavares alkoholvanor. Forskning visar att uppväxtmiljön har stor betydelse för barn och ungas framtida beteende och levnadsvanor. 71,72 % av högstadieeleverna anser att det är oansvarigt att förse sina ungdomar med alkohol.
NARKOTIKA Narkotika 12 8 6 4 2 Pojkar,98 3,82,42 Flickor 7,29 6,54 Pojkar södra Sverige 6 Flickor södra Svergie 4 Diagrammet ovan visar hur många procent som någon gång använt någon form av narkotika från årskurs 7 till årskurs 9. 14,57 % av Karlshamns högstadieelever har någon gång blivit erbjudna att prova narkotika. Undersökningen visar även att ett stort antal elever på såväl högstadieskolor som gymnasieskolor väl känner till vem som skulle kunna förse dem med narkotika. 9,8 % på högstadiet uppger sig med säkerhet veta vem som säljer, och motsvarande siffra på gymnasiet är 17, %. Ungefär den dubbla siffran uppger att de tror sig veta vem som skulle kunna sälja narkotika till dem. I jämförelse med CANs mätningar för södra Sveriges ungdomar i årskurs 9 så befinner Karlshamn sig flera procentenheter över snittet. Något som utmärker sig i Karlshamn är att det är fler flickor än väntat som testat narkotika i unga åldrar. Viktigt att ta hänsyn till här är att det är livstidsprevelansen som diagrammet ovan visar, dvs alla som någonsin testat. För att få fördjupad förståelse för narkotika användandet är det betydelsefullt att titta på regelbundenheten i bruket. Den narkotika som används i störst utsträckning är cannabis(hasch, marijuana). Det skiljer sig avsevärt mellan andelen som testat cannabis vid ett tillfälle till dem som är mer frekventa användare av drogen, alltså har använt cannabis mer än 5 gånger. Vad gäller regelbundenheten framkommer att det är mer ovanligt att flickor blir frekventa användare av drogen. Det är mer vanligt förekommande att flickor testar vid ett engångstillfälle, medan undersökningen visar att det är mer vanligt att pojkar blir mer frekventa användare. Se diagram nedan.
Procent i Karlshamn Har använt cannabis 5 gånger eller fler 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Pojkar 1,2 8,6 Flickor 3,7 NÄTDROGER På högstadiet visar det sig vara relativt ovanligt att beställa droger via internet. Användningen av så kallade nätdroger, exempelvis spice eller annan rökmix är även det ovanligt och endast 1,87 % av högstadieeleverna uppger sig har provat den typ av substanser. På gymnasiet ökar siffran något till 2,6 %. Ett 8-tal ungdomar känner någon som har beställt narkotika via internet och uppger att det är kompisar eller någon annan i störst utsträckning och det gäller samtliga respondenter. Nätdroger som tidigare lyfts fram som ett stort orosmoment används alltså av mycket få ungdomar, få uppger att de någon gång använt spice eller liknande rökmix. TOBAK 25 Rökning 2 15 5 Pojkar 3,72 5,84 13,45 Flickor 7 2,69 Pojkar södra Sverige 11 Flickor södra Sverige 17 Diagrammet visar hur många procent som röker från årskurs 7 till årskurs 9.
Högstadieeleverna som är rökare uppger själva att de främst blir bjudna av andra kompisar som röker, men 12,94 % uppger även att de köper sina cigaretter själva. 18,24 % köper cigaretter av kompisar och 9,41 % köper smuggelcigaretter. Positivt är att mycket liten andel får cigaretter från föräldrar/vårdnadshavare. Det vanligaste stället de köper cigaretter på är kiosker. Denna aspekt lyftes upp då det är intressant för tillsynsmyndighet samt polis att med informationen kunna utveckla sitt sätta att prioritera var tillsynsresurserna bör läggas. Samverkan sker redan i kommunen kring tillsynsarbetet men en ny tobaksstrategi är under revidering. Då det kommer till acceptans från föräldrar/vårdnadshavares sida kring rökning visar undersökningen att 37,87 % av högstadieelevernas föräldrar inte tillåter att deras ungdomar röker. Även då resultatet är svagt i gymnasiet visar undersökningen att fler föräldrar tillåter att deras ungdomar röker och därmed ökar även rökningen hos ungdomarna mellan årskurs 9 och år 1 på gymnasiet. Den största ökningen sker hos pojkar som näst intill dubbleras. Dessa resultat är användbara då förebyggande och kunskapshöjande insatser planeras för föräldrar. Undersökningen visar även när ökningen sker bland ungdomarna och ger ett underlag inför planering av förebyggande insatser i exempelvis skolans verksamhet. Det finns även samband som tidigare är kända från andra undersökningar som visar sig finnas även i Karlshamn. Exempelvis att sannolikheten för att testa droger är högre för de som röker och konsumerar alkohol. Att undvika tobak och alkohol i unga år minskar risken att komma i kontakt med andra droger och därför är det tobaksförebyggande arbetet otroligt viktigt och bör prioriteras. En analys gjordes på alla ungdomar som svarat att de aldrig rökt eller druckit alkohol. Av dessa 477 svarande hade endast,86 % av dem har någon gång testat narkotika, vilket motsvarar kring 4 ungdomar. 14 12 Snus 8 6 4 2 Pojkar 2,79 8,9 12,5 Flickor Pojkar södra Sverige 12 Flickor södra Sverige 2 Diagrammet visar hur många procent som snusar från årskurs 7 till årskurs 9. Det är få flickor som snusar vilket överensstämmer med nationell statistik. Högstadieeleverna uppger att 61,96 % av deras föräldrar inte tillåter att de snusar. (stämmer siffrorna vad gäller tillåtelse? Jag tänker då främst på rökningen. Där det endast skulle vara 37 % av föräldrarna som inte tillåter sina barn att röka men betydligt fler om inte tillåter sina barn att snusa. Båda siffrorna känns väldigt låga och borde rimligtvis följa varandra alternativt vara mycket högre för rökning. Även här följer skillnaden ökning precis som tidigare gällande alkohol och rökning. Här syns åter igen att acceptansen hos föräldrar/vårdnadshavare är högre på gymnasiet än på högstadiet. Det är fler pojkar än flickor som snusar och det är näst intill inga flickor som snusar regelbundet. Ca % har någon gång testat att snusa men inte fortsatt.
HÄLSOFRÄMJANDE MILJÖER Som omnämndes i avsnittet alkohol säger forskning att miljön har betydelse för ungas framtida beteende och levnadsvanor. Detta innebär en ökad risk att växa upp med en närstående som röker i sin omgivning. Risken är alltså högre för ungdomar som växer upp i en miljö där dagligrökare finns. Av högstadieeleverna uppger 5,44 % att de inte har någon alls som röker i deras omgivning. Undersökningen visar att det inte är fler föräldrar/vårdnadshavare som börjat röka i ungdomarnas närhet under högstadiet, utan i stället är det kompisar i deras närhet som börjat röka och därmed ökningen av människor i ungdomarnas närhet som röker. För att förebygga att unga människor börjar röka krävs arbete med hälsofrämjande miljöer, I detta arbete är skolan en viktig hälsofrämjande arena. En strategi för tobaksfri skoltid bör finnas på varje skolan i kommunen. Kommunen tillämpar även rökfri arbetstid inom kommunal verksamhet vilket ska revideras enligt plan senast 215-12-31. Ungdomarna har själva fått ge förslag på vilka insatser och aktiviteter skolan kan göra för att arbeta förebyggande mot droger. En del menar att det helt är föräldrarnas ansvar, medan andra menar att det är skolans. Att ge mer stöd åt de ungdomar som behöver det, och tala mer om narkotika, konsekvenserna av droger och hur allvarligt det är framkommer som förslag. Fler föreläsningar i skolan kopplande till ANDT och att de generellt talar mer öppet om ämnet. TRIVSEL OCH PSYKISK HÄLSA På högstadiet svarar majoriteten av eleverna att de trivs mycket bra till bra i skolan och det är endast 11 % som svarar varen bra eller dåligt och strax under 4 % som upplever sig trivas ganska dåligt till dåligt. 93,55 % av eleverna på högstadiet trivs med förhållandet till sin familj. 21,44 % av högstadieleverna uppger sig vara deprimerade eller må psykiskt dåligt flera gånger i månaden, 33,96 % uppgav någon gång per termin och 3,31 % alltid. Detta innebär att andelen som uppger att de aldrig känner sig deprimerade eller mår psykiskt dåligt är 44,46 % på högstadiet. Enligt ungdomarnas egna svar så finns det ett samband mellan dåligt mående och användningen av narkotika. I frågor där ungdomarna ges möjligheten att själva skriva ner motivering till varför de tror att en del människor väljer att prova narkotika av olika slag, upprepar svaren sig. Majoriteten svarar att de gör det för att de mår dåligt, att de vill fly verkligheten, glömma allt som är jobbigt och må bättre. Andra svarar grupptryck, att de umgås i fel kretsar, för att de vill vara coola, för att kompisar tjatar, tycker att det är coolt och häftigt och vill imponera på kompisar. SPEL Undersökningen visar även ungdomarnas förhållningssätt till spel. Det finns i dag inga vetenskapliga studier som visar på samband mellan överdrivet spelande och ANDT men däremot visar denna undersökningen på att flera elever själva anser att de lägger ner för mycket tid på spel. Få beskriver att de spelar om pengar utan det handlar främst om dataspel, mobiltelefon, spelkonsoller som Xbox exempelvis. 21 % på högstadiet uppger att de spelar flera timmar om dagen. 31 % av högstadieeleverna har uppgett att deras spelande har haft negativ inverkan på exempelvis sömn/trötthet, ej hunnit göra läxor eller annan fritidsaktivitet. Ungerfär 15 % av alla svarande uppger att deras föräldrar anser det är ok att de lägger ner den tiden på spelande.