Hälso- och sjukvård. Nysam Nyckeltalssamverkan

Nyckeltalssamverkan Hälso- och sjukvård,,,,,,, Sörmland, Uppsala,,, Västra Götaland, Örebro 2006-04-24 Kontaktpersoner Nysams AU: Operatör Helseplan: Peter Molin E-post: peter.molin@ltvastmanland.se Kontaktperson Dag Gjesteby Lena Kierkegaard E-post: lena.kierkegaard@lthalland.se Tel: 021-12 99 88 Sven Nilsson E-post: sven.nilsson@ltdalarna.se E-post: dag.gjesteby@helseplan.no Ove Löfqvist E-post: ove.lofqvist@ltkronoberg.se Axel Bergh E-post: axel.bergh@vgregion.se

Nyckeltal 2005 Hälso- och sjukvård 0. Inledande text sida 1 1. Hälso- och sjukvården och befolkningsperspektivet sida 2 2. Landstingens kostnader sida 18 3. Vårdkonsumtion sida 33 4. Primärvård sida 39 5. Somatisk sjukvård sida 47 6. Medicinsk service sida 64 7. Psykiatri sida 71

Nyckeltalssamverkan 2005 För tolfte året i rad har en grupp landsting, med Helseplan som operatör, tagit fram nyckeltal för sin hälso- och sjukvård. Antal deltagande landsting har successivt ökat och vilka landsting / kliniker som deltar inom de olika områdena framgår av delrapporterna. I materialet beskrivs befolkningens hälsa, befolkningens vårdkonsumtion, primärvårdens- och sjukhusens produktion samt landstingens nettokostnader och verksamhetens totalkostnader. Nyckeltal används inom olika nivåer av landstingens organisation som ett hjälpmedel i styr- och ledningsprocessen med fokus på uppföljning och prioriteringar av resurser. Verksamhetsansvariga på olika nivåer kan genom nyckeltal få signaler om utvecklingen av egen verksamhet för att kunna göra nödvändiga förändringar. Intentionerna med nyckeltalssamverkan är att ta fram data så att varje landsting ska kunna jämföra utfallet av sin hälso- och sjukvård med andra landsting. Avsikten är att nyckeltalssystemet ska kunna utvecklas till ett generellt system för kontinuerlig uppföljning av regionens/landstingets verksamhet. Genom utvecklingsarbetet har man i betydande grad diskuterat och formulerat gemensamma krav (definitioner, metoder, registreringsrutiner, mm) på ett sådant system. I framtiden gäller det att försäkra sig om att alla driftsenheter som ingår i studien, använder de definitioner man har kommit överens om. Nysam leds av en styrgrupp med representanter för samtliga deltagande landsting, och där Helseplan också är representerade. Landstingen har själva tagit fram (baserat på enhetliga definitioner), kvalitetssäkrat och levererat sifferuppgifter för år 2005. Grundprincipen är att ansvarig chef på enskilda vårdcentraler och sjukhuskliniker själv ska vara ansvarig för sina siffror. Nyckeltal 2005 redovisas i en huvudrapport och 24 delrapporter: befolkningens hälsa, ekonomi, vårdkonsumtion, primärvård, psykiatri, medicin, onkologi, hud, barn, kirurgi, ortopedi, kvinnosjukvård, ögon, ÖNH, habilitering och medicinsk service (9 delrapporter). Effekter av hälso- och sjukvårdens insatser är ett viktigt utvecklingsområde för Nysam. Tidigare har sjukvårdens verksamhet enbart beskrivits i form av konsumtionsdata, resursinsatser och produktivitetsmått. Detta nya område syftar till att komplettera nyckeltalen med indikatorer om hälsoförhållanden relaterade till hälso- och sjukvårdens mål. Indirekta mått på effekter har hämtats ur olika centrala register men ambitionen är att kunna ta fram mer direkta data. Nysam kommer att utvecklas enligt sin verksamhetsplan. Det innebär bland annat att ytterligare landsting som är beredda att acceptera de krav som ställs på aktivt deltagande och kvalitetsambitionerna är välkomna. För Styrgruppen Peter Molin (ordf), Lena Kierkegaard, Sven Nilsson, Ove Löfqvist, Axel Bergh Dag Gjesteby (operatör Helseplan ) 1

1. Hälso- och sjukvården och befolkningsperspektivet Landstingens och regionernas roll som företrädare för befolkningen har under det senaste decenniet tydligt utvecklats. Befolkningsföreträdarrollen innebär bl.a. att verka för en god och jämlik hälsa i befolkningen samt hälso- och sjukvård efter behov och på lika villkor. Frågor kring behov, befolkningsperspektiv, patientperspektiv, effekter och folkhälsa har fått allt större betydelse. Befolkningsperspektivet blir allt viktigare. Hälso- och sjukvårdens resurser ska prioriteras och fördelas efter behov. Resultatet av hälso- och sjukvårdens insatser måste i sin tur värderas efter vad som åstadkoms i form av hälsovinster i befolkningen och för patientgrupper. Utvecklingstakten inom det medicinska området är snabb; nya behandlingsmetoder påverkar vårdbehoven mer och snabbare än förändringar i befolkningens sjuklighet. Det medför ökade krav och ökad efterfrågan på hälso- och sjukvård en efterfrågan som inte kan mötas med utökad verksamhet. Detta innebär tydligare krav på prioritering, ledning och styrning, vilket i sin tur kräver god informationsförsörjning. Enligt en teoretisk modell är de viktiga momenten i planeringsprocessen beskrivning av befolkningens hälsoförhållanden, fastställande av mål, analys av behov, prioritering, styrning, genomförande samt uppföljning av hälsovinster. En annan närliggande modell utgår från kunskap om hälsoförhållanden och sjukdomsbörda, bedömningar av nyttjandet av evidensbaserade metoder, kostnadseffektivitet och befintliga resurser. Dessa aspekter ställs sedan mot olika avvägningar och värderingar från den politiska arenan, vilket utmynnar i målformuleringar, prioriteringar, styrning, genomförande och uppföljning. Utvecklingen mot en tydligare roll som befolkningsföreträdare för landsting och regioner har inom Nysam bl.a. tagit sig uttryck i tillskapandet av Effektgruppen, som försöker spegla just dessa perspektiv. Effektgruppens arbete resulterar bl.a. i en återkommande rapport - Befolkningens Hälsa. Rapporten kommer i år att publiceras hösten 2006. Skälet till detta är framför allt att aktuella hälsodata inte finns tillgängliga i tid. I rapporten kommer hälsoförhållandena i befolkningen att beskrivas med hjälp av registerdata och självrapporterad hälsa. Rapporten kommer att presentera ett antal nyckeltal, som beskriver olika aspekter av befolkningens hälsa. Dessa nyckeltal kan fungera både som hälsolägesbeskrivningar och uppföljningsindikatorer. Skillnader mellan län och kommuner bör ge anledning till mer fördjupade och detaljerade lokala analyser. Rapporten Befolkningens Hälsa är ett jämförande kunskapsunderlag om hälsoläget i befolkningen och den syftar till att ge kunskap och väcka frågor, som har betydelse för hälso- och sjukvårdens planering. I detta kapitel ger vi en sammanfattande bild av hälsoläget utifrån tillgängliga hälsodata. Hälsoutvecklingen Generellt sett har folkhälsan i Sverige förbättrats sedan en lång tid tillbaka. Socialstyrelsens Lägesrapport om folkhälsan (mars 2006) visar att medellivslängden ökar och att hälsoläget, med vissa undantag generellt sett är bra. Den ökade andelen äldre kan medföra ett ökat behov av vård. Tidigare har man kunnat konstatera att de äldre grupperna lagt friska är till livet. På senare år har det funnits tecken på en förändring av trenden från friska överlevare till alltfler sjuka äldre. Stora skillnader finns dock mellan kvinnor och män och mellan olika socioekonomiska grupper. Även om hälsan i befolkningen blir allt bättre så är skillnaden mellan olika grupper lika stora som tidigare. Bland de stora diagnosgrupperna minskar hjärt- kärlsjukdom. Antalet nya cancerfall ökar. Ökningen av cancer beror till stor del på att medellivslängden ökar. Däremot syns ingen ökning när det gäller dödlighet. Dödligheten i diabetes har minskat bland kvinnor men inte bland män. Förekomsten av diabetes har ökat kraftigt, främst beroende på förändrad åldersstruktur och minskad dödlighet. Insjuknande i diabetes bland barn sker i yngre åldrar jämfört med tidigare. Bland vuxna förväntas insjuknandet i diabetes öka framför allt beroende på att fler personer är överviktiga. I dag uppskattas att 20-40 procent lider av någon form av psykisk ohälsa. Andelen som uppger att de känner ängslan, oro eller ångest har tidigare ökat. Under 2000-talet verkar denna ökning ha avstannat. Allvarliga psykiska problem som kräver psykiatrisk behandling har i stort sätt legat på 2

samma nivå sedan 1950-talet. Självmordsfrekvensen har minskat med en tredjedel sedan mitten av 1980-talet. En liten tendens till ökning finns dock bland kvinnor 15-24 år. Det rör sig dock om små tal med stor osäkerhet. Exempelvis ökade självmorden bland yngre män i början av 2000-talet för att sedan gå tillbaka till tidigare värden. Dödligheten i skador har inte förändrats de senaste tio åren. Under 1980-talet och början av 1990-talet skedde en kraftig minskning av dödligheten i skador. Inga förändringar har skett av det dödliga våldet, som har legat på samma nivå de senaste 30 åren. Alkoholkonsumtionen har tidigare ökat kraftigt. Enligt SORAD (Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och narkotikaforskning) ökade inte alkoholkonsumtionen under de tio första månaderna under 2005. Den alkoholrelaterade dödligheten förväntas sjunka fram till 2025. Alkoholförgiftningar har däremot ökat kraftigt i åldersgruppen 15-24 år. De senaste decennierna har det skett en fördubbling för män och en tredubbling för kvinnor. Tobakskonsumtionen har minskat under en längre tid, trots detta har det skett en ökning i tobaksrelaterad sjuklighet som KOL och lungcancer. Detta beror på att de som insjuknar i dag påverkas av tidigare rökvanor. Astma, allergier och annan överkänslighet ökar bland befolkningen. Dessa sjukdomar är de vanligaste långvariga hälsoproblemen hos barn. En annan grupp sjukdomar som också ökat är de sexuellt överförbara sjukdomarna. Det är klamydia som står för den största ökningen. Under 2004 rapporterades det högsta antalet nya fall sedan anmälningsplikten infördes 1989. Olika former av värkproblem har blivit vanligare. Sjukdomar i rörelseorganen är den vanligaste sjukskrivningsorsaken, följt av psykiska besvär. Svenska barn och ungdomar har i ett internationellt perspektiv mycket god hälsa. Rapporter finns dock om att olika psykosomatiska problem ökar som exempelvis oro, ont i magen och huvudvärk. Relationen mellan hälsoläge och hälso- och sjukvården är komplicerat. Ökade sjukvårdsinsatser beror till största del på ändrad praxis, exempelvis på att äldre och lindrigare sjuka får mer behandling än tidigare. Livsvillkor De livsvillkor en person lever under påverkar den personliga hälsan. Bostadsort och befolkningssammansättning kan ses som olika livsvillkor. Detta är viktig bakgrundskunskap när de resultat som redovisas i förevarande kapitel, som handlar om befolkningens hälsa, ska tolkas. Variabler som redovisas är antal kommuner och befolkningsstorlek som varierar stort mellan länen. Åldersstrukturen är också en viktig variabel och därför redovisas ålderspyramider och andelen äldre. Undersökningar har visat att det finns samband mellan hälsa och sociala förhållanden. Det är därför av intresse att studera variabler som visar den sociala situationen i befolkningen. Uppgifter om långtidssjukskrivna och nytillkomna med sjukersättning/aktivitetsersättning speglar delvis ohälsan i befolkningen. Ett annat nyckeltal som påvisar den ojämlika hälsan är utbildning. Lågutbildade har ofta fler hälsoproblem än högutbildade. Antal kommuner Antalet kommuner i länen varierar stort, alltifrån som endast består av en kommun, till Västra Götaland med 49 kommuner.,,,,, Sörmland samt Uppsala har alla färre än tio kommuner. Hela området som Nysam omfattar bestod år 2005 av 172 kommuner, vilket motsvarar nära 60 procent av samtliga kommuner i Sverige och nästan exakt halva Sveriges befolkning. 3

Folkmängd 2005-12-31 Län Antal kom mune Antal kvinnor Antal män Totalt r 5 74 916 75 780 150 696 15 138 039 137 716 275 755 1 29 188 28 300 57 488 10 138 439 137 555 275 994 6 143 774 142 094 285 868 8 63 634 63 394 127 028 8 88 975 89 468 178 443 Sörmland 9 132 130 129 765 261 895 Uppsala 7 154 113 150 254 304 367 Värmland 16 137 433 135 855 273 288 15 128 751 128 901 257 652 11 131 112 130 279 261 391 Västra Götaland 49 768 318 760 137 1 528 455 Örebro 12 138 699 135 422 274 121 Totalt Nysam 172 2 267 521 2 244 920 4 512 441 Källa: SCB Folkmängd Folkmängden i Nysam-länen är varierande. s är minst med en befolkning på knappt 58 000 människor. Västra Götaland är den största regionen med ett invånarantal på drygt 1,5 miljoner människor. Förutom, och har de övriga länen ungefär 250 000 till 300 000 invånare. Dessa variationer är viktiga att ha i åtanke vid tolkningar av statistiken i detta kapitel. Ett problem som kan infinna sig i de fall regionen är stor och omfattar många invånare är att eventuella skillnader inom länet utjämnas. Västra Götaland är ett sådant exempel, där det finns både en storstadskommun och många små kommuner. Även siffrorna rörande s län bör tolkas med försiktighet då befolkningen är liten vilket medför större osäkerhetsmarginaler. Samtliga län förutom, och har ett större antal kvinnor än män. 4

Ålderspyramider Procentuell fördelning per åldersgrupp inom respektive län, år 2005. Källa:SCB 5

Åldersstruktur På föregående sida redovisas befolkningens åldersstruktur med hjälp av ålderspyramider. Dessa pyramider redovisar andelen invånare i procent av respektive ålder och inte antal, då de olika Nysam-länen har stor variation i antal invånare. Formen på pyramiderna beror på utvecklingen av fruktsamhet, dödlighet och flyttningar. För 100 år sedan var de pyramidformade, men numera har formen blivit alltmer rektangulär. Gemensamt för alla län är de stora årgångarna från 40-, 60- och 90-talen. Olika län uppvisar olika mönster, exempelvis har Uppsala en stor andel av befolkningen i förvärvsarbetande åldrar, medan har en stor andel äldre i befolkningen. Lägg också märke till avsaknaden av midja på figurerna från Uppsala och för åldrarna 20-30 år, vilket förmodligen hänger samman med att de har stora studieorter. Andel äldre Andelen äldre i befolkningen ökade under 1900-talet och ökningen fortsätter. Vårdkonsumtionen är större bland de äldre och då gruppen blir större kommer troligtvis vårdbehovet successivt att öka. Andelen 75 år och äldre i riket år 2005 var för kvinnor 10,7 procent och för män 7,0. I diagrammet nedan, liksom i övriga diagram i detta kapitel, redovisas faktiska avvikelser 1 från riket och inte procentuella avvikelser. Sörmland Uppsala Värmland Västra Götaland Örebro Kvinnor -2-1,5-1 -0,5 0 0,5 1 1,5 2 procentenheter Sörmland Uppsala Värmland Västra Götaland Örebro Män -2-1,5-1 -0,5 0 0,5 1 1,5 2 procentenheter Andel 75 år och äldre, 2005. Avvikelse i procentenheter från riket för respektive kön. Källa: SCB Av Nysam-länen var det s län som hade störst andel äldre i befolkningen. Skillnaden mellan länet och riket var för kvinnorna 1,8 procentenheter och för männen 1,6. Uppsala län hade en betydligt lägre andel än riket. Differenserna där var för kvinnorna 2,0 procentenheter och för männen 1,0. Långtidssjukskrivna Den kraftigt ökade sjukskrivningen som varit fallet under flera år motsvaras inte av en lika hög ökning i självrapporterad ohälsa. Sjukskrivning är därför problematisk som indikator på ohälsa, flera faktorer spelar in varav sjuklighet är en. I denna rapport redovisas endast antalet långtidssjukskrivna 2, vilka i riket år 2004 för kvinnor var 46,9 per 1000 sjukpenningförsäkrade och för män 25,1. 1 Faktiska avvikelser = differensen mellan aktuellt Nysam-län och riket. 2 Långtidssjukskrivna är de som varit sjukskrivna 90 dagar eller mer. 6

Kvinnor Män Sörmland Uppsala Värmland Västra Götaland Örebro -30-20 -10 0 10 20 30 Antal Sörmland Uppsala Värmland Västra Götaland Örebro -30-20 -10 0 10 20 30 Antal Antal långtidssjukskrivna år 2004. Avvikelse från riket i antal per 1000 sjukpenningförsäkrade för respektive kön. Källa: RFV Bland Nysam-länen avvek s län mest från riksvärdet både när det gäller kvinnor och män. Avvikelsen för kvinnorna var 29,5 per 1000 sjukpenningförsäkrade och för männen 15,4. Den lägsta andelen långtidssjukskrivna återfinns på. Avvikelsen från riket var för kvinnorna 10,1 per 1000 och för männen 5,6. Sjukersättning/aktivitetsersättning Antalet personer med nybeviljad sjukersättning/aktivitetsersättning i riket år 2004 var för kvinnor 12,2 per 1 000 sjukpenningförsäkrade och för män 8,4. Kvinnor Män Sörmland Uppsala Värmland Västra Götaland Örebro -5-4 -3-2 -1 0 1 2 3 4 5 Antal Sörmland Uppsala Värmland Västra Götaland Örebro -5-4 -3-2 -1 0 1 2 3 4 5 Antal Antal nytillkomna med sjukersättning/aktivitetsersättning år 2004. Avvikelse från riket i antal per 1 000 sjukpenningförsäkrade för respektive kön. Källa: RFV Värmland (bara för kvinnorna) och s län hade högsta andelarna med nybeviljad sjukersättning/aktivitetsersättning bland Nysam-länen. Avvikelsen från de övriga länen var 3,8 per 1 000 för kvinnorna och 2 per 1 000 för männen. Det angränsande s län hade lägst andel, med avvikelser på 3,2 per 1 000 för kvinnorna och 2 per 1 000 för männen. Dessa siffror skall tolkas med stor försiktighet. En stor del av avvikelserna består i skillnader i handläggning av ärenden i de olika länen. Om exempelvis en försäkringskassa under en tid satsar särskilt på att ta hand om ärenden som blivit liggande visar sig detta tämligen tydligt i statistiken. En ökning av antalet personer med nybeviljad sjukersättning/aktivitetsersättning kan exempelvis bero 7

på att utredningar av långa sjukfall har prioriterats och många personer ur denna grupp bedömts uppfylla kraven för sjukersättning/aktivitetsersättning. Utbildningsnivå Utbildningsnivå kan användas som en indikator på socioekonomiska förhållanden, vilka har betydelse för hälsan. I befolkningen minskar andelen personer med endast förgymnasial utbildning. År 2004 hade en fjärdedel av befolkningen, 16-74 år, endast förgymnasial utbildning. Kvinnor Män Sörmland Uppsala Värmland Västra Götaland Örebro -5-4 -3-2 -1 0 1 2 3 4 5 procentenheter Sörmland Uppsala Värmland Västra Götaland Örebro -5-4 -3-2 -1 0 1 2 3 4 5 procentenheter Andel med endast förgymnasial utbildning år 2004. Avvikelse i procentenheter från riket för respektive kön. Källa: SCB De flesta Nysam-länen hade, gentemot riket, en högre andel lågutbildade. Högst andel med lågutbildade kvinnor och män fanns i respektive. Avvikelsen för kvinnorna var 3,9 procentenheter och för männen 4,7 procentenheter. Uppsala och avvek däremot åt motsatt håll och uppvisade en lägre andel av befolkningen med enbart förgymnasial utbildning både när det gäller kvinnor och män. Avvikelsen var störst i och var för kvinnorna 3,8 procentenheter och för männen 3,1 procentenheter. 8

Levnadsvanor Människors levnadsvanor har ett starkt samband med den egna hälsan. Det är dock svårt att finna statistik över levnadsvanor och självupplevd hälsa eftersom detta endast kan insamlas genom enkät- eller intervjuundersökningar. Med hjälp av tre skilda enkäter 3 kan vi dock redovisa resultaten för två utvalda variabler som har med levnadsvanor och hälsa att göra. Den ena variabeln är dagligrökning som är en av västvärldens största hälsorisker. Övervikt är den andra variabeln, som kanske kan ses som ett resultat av levnadsvanor och som är en god indikator på hälsan i befolkningen eftersom övervikt ökar risken för bl.a. hjärt- kärlsjukdomar och diabetes. Rökning Trenden för dagligrökande är enligt Undersökningar av levnadsförhållanden (ULF) som genomförs årligen av SCB sedan 1975, neråtgående men har på senare år planat ut något. I riket var 5- årsmedelvärdet för andelen dagligrökare (både kvinnor och män) drygt 25 procent år 1991 och tio år senare var andelen drygt 19 procent. Studeras kvinnor och män separat syns det tydligt att kvinnornas andelar sedan slutet av 1980-talet legat högre än männens och att andelen dagligrökande män sjunkit mer än andelen kvinnor. Andel dagligrökare 2004, 18-84 år. Källa: HLV-04 och -05, LH Norrland 03 samt LH CDT -04 I s län fanns den högsta andelen dagligrökare både när det gäller kvinnor och män. Andelen för kvinnor var 21 procent och för män 16 procent. I återfanns den lägsta andelen dagligrökare. Andelen för kvinnor där var 13 procent och för män 10 procent. 3 HLV-04 och -05 som är FHI:s enkät Hälsa på lika villkor där Nysam-länen,,,,, samt Västra Götaland deltog. LH Norrland -03 som är Liv & hälsa Norrland där Nysam-länen och deltog. LH CDT -04 som är Liv & hälsa 2004 där Nysam-länen Uppsala, Sörmland, samt Örebro deltog. 9

Övervikt I riket var andelen överviktiga kvinnor och män 39 respektive 55 procent enligt HLV-04. SCB:s ULFundersökning visar på något lägre andelar för år 2004 men det syns tydligt en uppåtgående trend som år 2004 till viss del planat ut. Andel överviktiga, 2004, 18-84 år. Källa: HLV-04, LH Norrland 03 samt LH CDT 04 Högsta andelen överviktiga kvinnor fanns i medan högsta andelen överviktiga män fanns i, Värmland och. Andelen för kvinnor var 47 procent och för män 59 procent. I fanns den lägsta andelen överviktiga kvinnor, 36 procent. I fanns den lägsta andelen överviktiga män, 51 procent. 10

Hälsa Sjuklighet och dödlighet är vanliga och viktiga mått för att beskriva hälsoläget i befolkningen. I denna rapport redovisas sjuklighetsmåtten cancerincidens och prevalens samt bröst- respektive prostatacancer. När det gäller dödlighet redovisas medellivslängd och åtgärdbar dödlighet. Cancer Efter hjärt- och kärlsjukdomar är cancer den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Cancer drabbar främst äldre personer (cirka två tredjedelar av alla cancerfall diagnostiseras hos personer som är 65 år och äldre) och med en åldrande befolkning kan antalet cancerfall förväntas öka. Antalet nya cancerfall ökade under de senaste två decennierna med 1,1 procent bland kvinnor och 1,5 procent bland män. Däremot väntas dödligheten i cancersjukdomar minska. Drygt hälften av dem som får en cancerdiagnos idag förväntas leva lika länge som sina jämnåriga. År 2004 var incidensen i riket 473,8 per 100 000 kvinnor och 654,5 per 100 000 män. Kvinnor Män Sörmland Uppsala Värmland Västra Götaland Örebro -0,2 Sörmland Uppsala Värmland Västra Götaland Örebro -160-120 -80-40 0 40 80 120 160 Incidens per 100 000-160 -120-80 -40 0 40 80 120 160 Incidens per 100 000 Cancerincidens per 100 000, 2004. Avvikelser från rikets incidens, åldersstandardiserade tal. Källa: Cancer Incidence in Sweden 2004, Socialstyrelsen. De flesta Nysam-län uppvisade en lägre incidens än riket. hade högst incidens för kvinnorna, och avvikelsen där var 46,6 per 100 000, och hade högst för männen, och avvek med 57,6 per 100 000. Lägst incidens bland kvinnorna fanns i där avvikelsen var 58,2 per 100 000. I fanns den lägsta incidensen för män och avvikelsen där var 156 per 100 000. Prevalens och incidens Antalet personer som under de senaste fem åren fått en diagnostiserad cancer och som levde vid utgången av 2003 var nära 146 000, närmare bestämt 73 209 kvinnor och 72 612 män. Dessa tal beskriver prevalensen för cancer. 11

Sörmland Uppsala Värmland Västra Götaland Örebro Riket Prevalens Kvinnor 0 50 100 150 200 Incidens Prevalens och incidens per 10 000 Sörmland Uppsala Värmland Västra Götaland Örebro Riket Prevalens Män 0 50 100 150 200 Incidens Prevalens och incidens per 10 000 Prevalens och incidens för cancer per 10 000n för år 2003. Källa: Cancerregistret, Cancer Incidence in Sweden 2003, Socialstyrelsen, Uppsala och har de lägsta incidens- och prevalensnivåerna. Observera att talen inte är åldersstandardiserade utan visar de verkliga nivåerna. Tydligt är att prevalensen, inte helt överraskande, är beroende av incidensen. Männen har en högre incidens än kvinnor medan prevalensen är ungefär densamma för båda könen vilket beror på att männen har en högre dödlighet i cancer. Medellivslängd Medellivslängden 4 i Sverige ökar. 5-årsmedelvärdet för kvinnorna i riket år 2001-2005 var 82,4 år och för männen 78 år. Detta är en ökning på 1,2 år för kvinnorna och 2,1 år för männen i jämförelse med 5-årsmedelvärdet 10 år tidigare. Trenden för medellivslängden mellan åren 1994-2003 visar att det är, och Uppsala som under denna period har haft en högre medellivslängd än riket, vilket gäller för båda könen.,, (endast männen) och Örebro (endast kvinnorna) har hela tiden legat under rikets medellivslängd. 4 Förväntad medellivslängd vid 0 års ålder. 12

13 Medellivslängd Trender, 5-årsmedelvärden Källa: SCB 74 76 78 80 82 84 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 74 76 78 80 82 84 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 74 76 78 80 82 84 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 74 76 78 80 82 84 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 74 76 78 80 82 84 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 74 76 78 80 82 84 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 74 76 78 80 82 84 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Sörmland 74 76 78 80 82 84 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Uppsala 74 76 78 80 82 84 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Värmland 74 76 78 80 82 84 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 74 76 78 80 82 84 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 74 76 78 80 82 84 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Västra Götaland 74 76 78 80 82 84 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Örebro 74 76 78 80 82 84 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 Riket * Före 1998 bestod inte Västra Götaland av samma kommuner som idag och kan därför inte jämföras med medellivslängden före 1998. Kvinnor Män

Åtgärdbar död Med åtgärdbar dödlighet menas dödsfall som skulle ha kunnat åtgärdas med hjälp av medicinska insatser eller hälsopolitiska insatser. Åtgärdbar död delas in i två olika huvudgrupper, hälsopolitiska indikatorer och sjukvårdsindikatorer. Sjukvårdsindikatorer Exempel på dödlighet som kan åtgärdas med medicinska insatser är dödlighet i diabetes, astma, stroke och blindtarmsinflammation. Femårsmedelvärdet år 2000 för dödstal per 100 000 invånare i åldern 1-74 år var för riket vid sjukvårdsindikatorer 27,8 för kvinnor och 40,6 för män. Sörmland Uppsala Värmland Västra Götaland Örebro Kvinnor -20-15 -10-5 0 5 10 15 20 Antal per 100 000 inv Sörmland Uppsala Värmland Västra Götaland Örebro Män -20-15 -10-5 0 5 10 15 20 Antal per 100 000 inv Sjukvårdsindikatorer, dödstal per 100 000 i åldern 1-74 år. 5-årsmedelvärde för 2000, ålderstandardiserat. Källa: Socialstyrelsen hade högst dödstal bland kvinnorna och avvikelsen där var 8,8 per 100 000, och hade högst för männen där avvikelsen var 18,7. I fanns de lägsta dödstalen för både kvinnor och män och avvikelserna var 3,3 respektive 11,3 per 100 000 jämfört med de övriga Nysam-länen. Hälsopolitiska indikatorer Exempel på dödlighet som kan åtgärdas med hälsopolitiska insatser är dödlighet i lungcancer, cancer i matstrupen, levercirros och motortrafikolyckor. Femårsmedelvärdet år 2000 för dödstal per 100 000 invånare i åldern 1-74 år var för riket vid hälsopolitiska indikatorer 26,1 för kvinnor och 46,8 för män. Sörmland Uppsala Värmland Västra Götaland Örebro Kvinnor -20-15 -10-5 0 5 10 15 20 Antal per 100 000 inv Sörmland Uppsala Värmland Västra Götaland Örebro Män -20-15 -10-5 0 5 10 15 20 0 Antal per 100 000 inv Hälsopolitiska indikatorer, dödstal per 100 000 i åldern 1-74 år. 5-årsmedelvärde för 2000, ålderstandardiserat. Källa: Socialstyrelsen 14

hade högst dödstal bland kvinnor och hade högst dödstal för män. Avvikelserna där var 4,9 respektive 13,1 per 100 000 jämfört med de övriga Nysam-länen. hade lägst dödstal bland kvinnor och hade lägst för män. Avvikelserna där av 6,9 respektive 11,9 per 100 000 kvinnor jämfört med de övriga Nysam-länen. Barnstatistik I november 1989 antog FN:s generalförsamling barnkonventionen. I juni 1990 ratificerades den av Sverige och 1999 antog riksdagen en nationell strategi för att förverkliga barnkonventionen. Strategin innehåller flera moment och ett av dessa är att barnstatistiken skall utvecklas så att kunskapen om såväl flickor som pojkar och deras levnadsförhållanden förbättras genom utvecklad statistik och forskning. I enlighet med denna strategi följer här ett avsnitt med statistik som berör barn. En internationellt sett viktig hälsoindikator är amningsfrekvens och det är därför intressant att studera andel ammade barn. De sjukdomar som barn kan bli vaccinerade mot i barnvaccinationsprogrammet kan alla ge allvarliga konsekvenser. Vaccination förhindrar i hög utsträckning sjukdom eller dödsfall. Trots detta blir inte alla barn vaccinerade. Den mest omdebatterade vaccinationen är den mot mässling, påssjuka och röda hund (MPR) varför andelen MPR-vaccinerade redovisas. Ammade barn I Sverige finns en rekommendation (baserad på WHOs rekommendationer) att helamma 5 barn upp till sex månaders ålder. För riket ökade andelen helammade barn vid sex månaders ålder mellan slutet av 1980-talet och mitten av 1990-talet. Därefter syns en nedgång på cirka tio procent. I denna rapport redovisas amningsfrekvensen vid fyra månaders ålder. Skälet till detta är att det bättre speglar dagens situation då färre helammar vid sex månaders ålder. Bland barnen som föddes i riket år 2003 var det 67,5 procent som helammades och 15,2 procent som delvis ammades vid fyra månaders ålder. Sörmland Uppsala Värmland Västra Götaland Örebro Riket Helammade 0 20 40 60 80 100 Delvis ammade Procent Andel hel- och delvis ammade barn vid fyra månaders ålder, födda år 2003. Källa: Socialstyrelsen Det län där amningsfrekvensen var högst är där 87 procent av barnen ammades, varav 73 procent helammades. Liksom förra året är Örebro det län som hade lägst amningsfrekvens, 78,1 procent varav 61 procent helammade barn. När det gäller bör det noteras att antalet skiljer sig tämligen markant från de övriga länen och att variationerna kan bli stora från år till år. 5 Enbart bröstmjölk som föda, men smakportioner kan förekomma. 15

Vaccinering Barnvaccinationsprogrammet omfattar idag vaccination mot åtta allvarliga sjukdomar: difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib, mässling, påssjuka samt röda hund. Dessa sjukdomar blir allt vanligare i Sverige men vaccineringen måste ändå fortsätta, åtminstone så länge sjukdomarna fortfarande finns kvar i andra länder. Det är först när tillräckligt många människor blivit vaccinerade som sjukdomsspridningen kan upphöra. MPR-vaccinet, som infördes 1981 och som omfattar de stora traditionella barnsjukdomarna, hade som högst en vaccinationstäckning på 96,8 procent för barn födda 1994. Därefter skedde en kraftig nedgång till 88,5 procent för barn födda 1999. Vaccinationstäckningen förbättrades därefter och var för barn födda 2002 uppe i 94,5 procent. Det förekommer dock stora variationer mellan kommunerna och 24 av totalt 290 rapporterande kommuner låg under 90 procent, vilket bedöms som den kritiska gränsen. Det har i media florerat rapporter om forskning som menat att MPRvaccineringen kan ge upphov till autism och kronisk tarminflammation. Dessa rykten har troligen gjort att andelen vaccinationer sjunkit dramatiskt. Alla granskningar och studier har funnit dessa påståenden felaktiga. Sörmland Uppsala Värmland Västra Götaland Örebro -2,5-2 -1,5-1 -0,5 0 0,5 1 1,5 2 2,5 procentenheter Andel MPR-vaccinerade på BVC, januari 2005, barn födda 2002. Källa: Smittskyddsinstitutet Andelen barn födda 2002 som fått MPR-vaccination på BVC var i riket 94,5 procent. Värmland avvek mest då det var 2,1 procentenheter fler MPR-vaccinationer där. I var det en procentenhet färre barn som vaccinerades för MPR. 16

Index För att på länsnivå ge en bild av befolkningens hälsa har ett index tagits fram. Detta ger en summarisk bild av hälsoläget i Nysam-länen. Följande variabler ingår i index-diagrammen: - Cirkulationsorganens sjukdomar, 3-årsmedelvärde för 2003. Källa: ULF, SCB - Sjukdomar i rörelseorganen, 3-årsmedelvärde för 2003. Källa: ULF - Cancerincidens, kvinnor och män, år 2004. Källa: Cancer Incidence in Sweden 2004, Socialstyrelsen - Långtidssjukskrivna, kvinnor och män, år 2004. Källa: RFV - Andel med förgymnasial utbildning, kvinnor och män, år 2004. Källa: SCB - Andel 75 år och äldre, kvinnor och män, år 2005. Källa: SCB Observera att indexdiagrammen visar procentuella avvikelser från riket, därmed skiljer de sig från i rapporten tidigare förekommande diagram. Cirkulationsorganens sjukdomar Sjukdomar i rörelseorganen Cancerincidens, kv Cancerincidens, m Långtidssjukskrivna, kv Långtidssjukskrivna, m Förgymnasial utbildning, kv Förgymnasial utbildning, m Andel 75- år, kv Andel 75- år, m -40-30 -20-10 0 10 20 30 40 % 17

2. Landstingens kostnader Nysam I detta avsnitt redovisas landstingens nettokostnader. Nettokostnaderna definieras i detta sammanhang som verksamhetens nettokostnader inklusive avskrivningar, och ska spegla landstingets kostnader för att ge vård till den egna befolkningen. I tabellerna är intäkterna för såld vård frånräknad. Kostnaderna för köpt vård ingår i kostnaderna. På alla nivåer framgår landstingets kostnader för den egna befolkningens vård oavsett var eller vem som producerat densamma. Sålunda inkluderas även kostnader för privat vård i redovisningarna. Generella statsbidrag räknas ej in i verksamhetens intäkter. Statsbidraget för öppenvårdsläkemedel ändrades från 2005 från att vara specialdestinerat till att ingå i det generella statsbidraget. Samtidigt med övertagande av kostnadsansvaret för läkemedel har kriterierna mellan läkemedel på recept respektive rekvisition förändrats i vissa landsting. Vidare har landstingen valt att redovisa läkemedelkostnaderna på olika nivåer inom organisationen. Dessa förändringar innebär svårigheter att göra jämförelser med tidigare år och 2005. För att göra jämförelser med tidigare år så rättvisande som möjligt och för att skapa handlingsutrymme för kommande års jämförelser presenteras diagram såväl med som utan kostnader för läkemedel i delrapport ekonomi. Kostnader är nedbrutna olika mycket för olika landsting. Detta beroende på att olika landsting har haft olika möjligheter att ta fram fördelade kostnader. I tabellerna redovisas nettokostnader från nivå huvudområde ner till specialitet / specialitetsområdesnivå. För mer detaljerad information kring ekonomi v. g. se delrapport Ekonomi. 2.1 Kostnader per huvudområde I detta avsnitt redovisas de totala nettokostnaderna i kronor per invånare med uppdelning på huvudområden. I tabell 1 redovisas huvudmännens nettokostnader per huvudområde och invånare. Det som ingår i Övrig verksamhet framgår av delrapporten. Under året har ett antal av landstingen gjort olika stora strukturförändringar. I tabellen redovisas därför också kostnaderna exklusive kostnaderna för avveckling / omstrukturering som kan definieras som engångsposter under innevarande år för att anpassa den framtida organisationen. Tabell 1: Nettokostnad per invånare år 2005 inklusive läkemedelskostnad. Totalt och exklusive avveckling/omstrukturering, per huvudområde. Kostnaderna rensade för avveckling/omstrukturering till höger. Total nettokostnad Varav Exkl avveckling / omstrukturering Hälso- och sjukvård inkl tandvård o pol Exkl avveckling / omstrukturering Övrig verksamhet 20 311 19 951 19 619 19 259 692 19 806 19 775 18 986 18 955 820 20 872 20 839 19 689 19 656 1 183 20 574 20 302 19 573 19 301 1 001 17 271 17 271 16 711 16 711 560 20 980 20 694 19 526 19 239 1 455 18 465 18 465 17 662 17 662 804 18 139 18 254 17 192 17 307 947 19 810 19 810 18 879 18 879 931 18 616 18 616 17 885 17 885 731 Västra Götaland 18 700 18 700 17 291 17 291 1 409 Örebro 19 014 18 976 18 103 18 065 911 18

I nedanstående tabell redovisas kostnaden för läkemedel inklusive både öppen- och slutenvårdsläkemedel. Nysam Tabell Läkemedel Kostnader för läkemedel år 2005. Kronor per invårnare Varav Totala kostnader läkemedel Kostnader läkemedel hälso- och sjukvård exkl tandvård Kostnader läkemedel tandvård 2 342 2 342 2 607 2 603 4 2 312 2 307 5 2 555 2 543 12 2 418 2 418 2 299 2 295 4 2 587 2 584 3 2 493 2 489 3 2 706 2 701 5 2 349 2 345 4 Västra Götaland 2 585 2 578 6 Örebro 2 322 2 321 2 Totala nettokostnader 2005 i kronor per invånare 25 000 Hälso- och sjukvård inkl tandvård o pol exkl läkemedel Läkemedel Övrig verksamhet 20 000 15 000 10 000 5 000 0 Örebro Västra Götaland 2.2 Kostnader, hälso- och sjukvård per delområde De totala nettokostnaderna för hälso- och sjukvård fördelas i tabell 3 på hälso- och sjukvård exkl tandvård och politisk verksamhet för hälso- och sjukvård. Redovisningen omfattar kostnaderna för landstingsinvånarnas vård oberoende var eller vem som producerat vården. Kostnaderna är reducerade med intäkterna för såld vård. I posten politisk verksamhet ingår medlemsavgiften till Sveriges Kommuner och Landsting, partistöd samt kostnader för revision. 19

Tabell 3: Kostnader för hälso- och sjukvård inklusive läkemedelskostnad per invånare och delområde. År 2005. Totala kostnader hälso- och sjukvård inkl tandvård och politisk verksamhet Varav Hälso- och sjukvård exkl tandvård och politisk verksamhet Tandvård Politisk verksamhet hälso- och sjukvård 19 619 18 853 638 128 18 986 18 313 567 106 19 689 18 978 565 146 19 573 18 882 565 126 16 711 16 111 505 94 19 526 18 723 623 179 17 662 16 944 537 180 17 192 16 562 520 111 18 879 18 204 519 156 17 885 17 200 589 96 Västra Götaland 17 291 16 614 578 100 Örebro 18 103 17 388 580 135 Nysam - Nyckeltal 2001-2005 Totala kostnader hälso- och sjukvård (exkl tandvård och politiker)(inkl läkemedel år 2005) Nysam-median Min Max 20 000 19 000 18 000 Kronor per inv 17 000 16 000 15 000 14 000 13 000 12 000 11 000 10 000 2001 2002 2003 2004 2005 20

Landstingens kostnader 2005 i kronor per invånare Tandvård (inkl läkemedelskostnad) Politisk verksamhet hälso- och sjukvård Västra Götaland Örebro 0 100 200 300 400 500 600 700 I tabell 4 framgår hur beloppet för hälso- och sjukvård exklusive tandvård och politisk verksamhet är fördelat på delområden. Tabell 4: Kostnader för hälso- och sjukvård exkl tandvård och politikerkostnad men inklusive läkemedelskostnad uppdelat på somatisk vård, primärvård, psykiatrisk vård samt övrigt i kronor per invånare, år 2005. Andel i procent av totala kostnader HoS för varje delområde anges till höger. Totala kostnader HoS exkl tandvård och politisk verksamhet Varav Somatisk vård Primärvård Psykiatrisk vård Övrigt, HoS 18 853 10 944 58% 4 262 23% 2 098 11% 1 550 8% 18 313 9 613 52% 5 331 29% 1 775 10% 1 594 9% 18 978 11 928 63% 3 601 19% 1 835 10% 1 614 9% 18 882 10 502 56% 5 256 28% 1 470 8% 1 655 9% 16 111 9 566 59% 4 251 26% 1 193 7% 1 101 7% 18 723 9 836 53% 5 426 29% 1 454 8% 2 007 11% 16 944 10 582 62% 3 448 20% 1 900 11% 1 015 6% 16 562 10 460 63% 3 758 23% 1 607 10% 737 4% 18 204 10 739 59% 4 113 23% 1 783 10% 1 571 9% 17 200 9 775 57% 4 442 26% 1 725 10% 1 259 7% Örebro 17 388 10 332 59% 3 525 20% 1 893 11% 1 637 9% 21

Nyckeltal 2005 - Kostnader (inklusive läkemedelskostnad) Hälso- och sjukvårdskostnader per delområde (exkl tandvård och politisk verksamhet) kronor per invånare Örebro 0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 14 000 16 000 18 000 20 000 Somatisk vård Primärvård Psykiatrisk vård Övrigt, HoS I tabell 5 redovisas utvecklingen av kostnaderna för Hälso- och sjukvård (inklusive övrigt HoS) exklusive tandvård uppdelat på somatisk vård, primärvård samt psykiatrisk vård åren 2001-2005. Redovisningen är både totalt samt per område. Tabell 5: Utvecklingen av kostnaderna för Hälso- och sjukvård ( inkl övrig HoS) uppdelad på områdena somatisk vård, primärvård samt psykiatrisk vård åren 2001-2005. Basår är år 2001. OBS för år 2005 inklusive läkemedelskostnad Ökning i procent 2001-2005 för hälso- och sjukvård (inkl övrig HoS) Varav Somatisk vård Primärvård Psykiatrisk vård 30% 18% 63% 26% 33% 21% 57% 28% 34% 27% 53% 15% 33% 25% 75% 12% 43% 36% 31% 65% 25% 26% 16% 60% 17% 32% 18% 93% 16% Västra Götaland 28% Örebro 24% 12% 66% 27% 22

Nysam - Nyckeltal 2001-2005 Totala kostnader somatik (inkl läkemedel år 2005) 13 000 Nysam-median Min Max 12 000 11 000 Kronor per inv 10 000 9 000 8 000 7 000 6 000 2001 2002 2003 2004 2005 Nysam - Nyckeltal 2001-2005 Totala kostnader primärvård (inkl läkemedel år 2005) 6 000 Nysam-median Min Max 5 500 5 000 Kronor per inv 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 2001 2002 2003 2004 2005 23

Nysam - Nyckeltal 2001-2005 Totala kostnader psykiatri (inkl läkemedel år 2005) Nysam-median Min Max 2 200 2 000 1 800 Kronor per inv 1 600 1 400 1 200 1 000 800 2001 2002 2003 2004 2005 Nysam - Nyckeltal 2001-2005 Totala kostnader övrigt hälso- och sjukvård 2 500 Nysam-median Min Max 2 000 Kronor per inv 1 500 1 000 500 0 2001 2002 2003 2004 2005 24

Nysam - Nyckeltal 2001-2005 Totala kostnader tandvård (inkl läkemedel år 2005) Nysam-median Min Max 800 700 600 500 400 300 200 35% Nettokostnader 2005 (inklusive läkemedelskostnad) Andel av kostnader för köpt vård Somatisk vård Primärvård Psykiatrisk vård 47% 30% 25% 23% 20% 19% 20% 20% 15% 13% 15% 17% 15% 16% 16% 13% 16% 15% 16% 11% 11% 11% 10% 5% 8% 7% 3% 6% 3% 8% 6% 5% 9% 5% 5% 3% 8% 9% 9% 0% Kronor per inv 2001 2002 2003 2004 2005 Örebro 25

2.3 Vem har producerat vården? I tabell 6 redovisas vilken typ av producent det är som har producerat den somatiska vården (exkl primärvård). Redovisningen är i kronor per invånare. Fördelningen är egenproducerad vård, dvs vården har givits vid landstingets egna vårdinrättningar, köpt vård hos andra vårdproducenter inom länet samt köpt vård utanför länet. Tabell 6: Kostnader (inklusive läkemedelskostnad) beroende på vem som har producerat den somatiska vården. Kostnader per invånare år 2005. Egenproducerad vård Köpt vård inom länet Köpt vård utom länet Andel köpt vård 9 776 64 1 104 11% 8 345 30 1 238 13% 9 658 249 2 021 19% 8 740 202 1 559 17% 7 409 313 1 845 23% 8 234 128 1 474 16% 8 490 445 1 648 20% 8 785 119 1 556 16% 10 168 298 272 5% 8 286 103 1 385 15% Örebro 9 443 260 629 9% Nyckeltal 2005 - Kostnader Somatik - Kostnader i kronor per invånare (inklusive läkemedelskostnad) fördelad på egenproducerad, köpt vård inom länet och köpt vård utomläns Örebro 0 2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000 14 000 Egenproducerad Köpt inom länet Köpt utomläns 26

I tabell 7 redovisas vilken typ av producent det är som har producerat primärvården. Redovisningen är i kronor per invånare. Fördelningen är egenproducerad vård, dvs vården har givits vid landstingets egna vårdinrättningar, köpt vård hos andra vårdproducenter inom länet samt köpt vård utanför länet. Tabell 7: Kostnader (inklusive läkemedelskostnad) beroende på vem som har producerat primärvården. Kostnader per invånare år 2005. Egenproducerad vård Köpt vård inom länet Köpt vård utom länet Andel köpt vård 3 927 303 32 8% 5 153 156 22 3% 3 498 82 21 3% 4 445 750 61 15% 3 558 618 75 16% 5 115 277 33 6% 3 004 407 37 13% 3 335 422 2 11% 3 922 138 53 5% 2 364 2 051 27 47% Örebro 2 960 528 38 16% Örebro Nyckeltal 2005 - Kostnader Primärvård - Kostnader i kronor per invånare (inklusive läkemedelskostnad) fördelad på egenproducerad, köpt vård inom länet och köpt vård utomläns 0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 Egenproducerad Köpt inom länet Köpt utomläns 27

I tabell 8 redovisas vilken typ av producent det är som har producerat den psykiatriska vården. Redovisningen är i kronor per invånare. Fördelningen är egenproducerad vård, dvs vården har givits vid landstingets egna vårdinrättningar, köpt vård hos andra vårdproducenter inom länet samt köpt vård utanför länet. Tabell 8: Kostnader (inklusive läkemedelskostnad) beroende på vem som har producerat den psykiatriska vården. Kostnader per invånare år 2005. Egenproducerad vård Köpt vård inom länet Köpt vård utom länet Andel köpt vård 1 954 4 139 7% 1 674 7 94 6% 1 567 99 169 15% 1 182 84 203 20% 1 097 7 89 8% 1 382 2 70 5% 1 729 124 48 9% 1 424 7 175 11% 1 723 12 48 3% 1 588 15 122 8% Örebro 1 731 21 142 9% Nyckeltal 2005 - Kostnader Psykiatri - Kostnader i kronor per invånare (inklusive läkemedelskostnader) fördelad på egenproducerad, köpt vård inom länet och köpt vård utomläns Örebro 0 500 1 000 1 500 2 000 2 500 Egenproducerad Köpt inom länet Köpt utomläns 28

2.4 Kostnader per specialitet och specialitetsområde I detta avsnitt redovisas kostnaderna nedbrutet på specialiteter och specialitetsområden. Kostnaderna redovisas exklusive läkemedel. Detta för att få jämförbarhet mellan landstingen. Anledningen till att kostnaderna för somatisk vård oftast redovisas på specialitetsområden är att den organisatoriska uppbyggnaden och kostnadsredovisningen skiljer mellan landsting. Redovisningen per specialitetsområde är därför en metod att i förekommande fall kunna redovisa en mer fördelad redovisning med bibehållande av jämförbarheten mellan landstingen. I tabell 9 redovisas nettokostnaderna i kronor per invånare för den somatiska vården fördelad på specialiteter och specialitetsområden. Observera att kostnaderna för samtliga specialiteter redovisas per invånare totalt, således ej för de aktuella åldersgrupperna vad beträffar kvinnosjukvård, barnmedicin och de övriga aktuella specialiteterna (se tabell 11). Detta för att erhålla en totalbild av hur landstingens resurser fördelas. Tabell 9: Kostnader per specialitet respektive specialitetsområde, somatisk vård (exklusive läkemedelskostnad). Kronor per invånare år 2005. Medicin mm (1) 4 190 4 195 4 866 4 149 3 390 4 288 4 072 4 144 4 583 Barnmedicin 671 594 747 776 648 654 663 675 733 Habilitering 217 369 266 298 155 220 300 205 184 S:a med vård 5 078 5 159 5 880 5 223 4 193 5 161 5 035 5 025 5 500 Andel med vård (%) 51% 56% 57% 58% 49% 57% 54% 56% 59% Kirurgi mm (2) 2 078 1 613 1 694 1 650 1 717 2 509 1 608 1 554 1 783 Ortopedi 1 353 1 085 1 481 942 1 214 773 1 207 1 131 909 Kvinnosjukvård 878 688 720 666 884 0 807 601 686 Ögon 252 301 239 224 211 216 245 232 226 ÖNH (3) 331 343 352 365 325 448 392 380 210 S:a kirurgisk vård 4 893 4 029 4 485 3 847 4 352 3 946 4 259 3 898 3 813 Andel kir vård (%) 49% 44% 43% 42% 51% 43% 46% 44% 41% Somatisk vård totalt 9 970 9 188 10 366 9 069 8 545 9 107 9 294 8 922 9 313 I medicin mm (1) inkluderas specialiteterna; internmedicin, lungmedicin, hud, njurmedicin, neurologi, allmän onkologi, kardiologi, thorax, infektion, reumatologi, rehabilitering, yrkesmedicin samt geriatrik. I kirurgi mm (2) inkluderas specialiteterna; kirurgi, urologi, plastikkirurgi, neurokirurgi samt handkirurgi. I ÖNH (3) inkluderas logopedi och audiologi. 29

Nyckeltal 2005 - Kostnader medicinsk vård (exklusive läkemedelskostnad) Kostnader i kronor per medicinsk huvudspecialitet och invånare 0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 Medicin mm Barnmedicin Habilitering Nyckeltal 2005 - Kostnader kirurgisk vård (exklusive läkemedelskostnad) Kostnader i kronor per kirurgisk huvudspecialitet och invånare KK ingår i Kirurgi mm 0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 Kirurgi mm Ortopedi Kvinnosjukvård Ögon ÖNH I tabell 10 redovisas nettokostnaderna per invånare för psykiatrisk vård fördelat på vuxenpsykiatri och barnpsykiatri. Tre av landstingen särredovisar dessutom psykogeriatrisk vård. Observera att kostnaderna för specialiteterna redovisas per invånare totalt, således ej för de aktuella åldersgrupperna. Detta för att erhålla en totalbild av hur landstingens resurser fördelas. 30

Tabell 10: Kostnader per specialitet respektive specialitetsområde, psykiatrisk vård. Kronor per invånare år 2005. Vuxenpsykiatri 1 431 1 360 1 725 1 126 972 1 242 1 258 1 394 1 343 Barnpsykiatri 273 393 267 214 259 203 270 260 Psykogeriatrik 179 199 79 Psykiatri totalt 1 883 1 753 1 725 1 393 1 186 1 699 1 461 1 664 1 682 Nyckeltal 2005 - Kostnader psykiatrisk vård (exklusive läkemedelskostnad) Kostnader i kronor per psykiatriska huvudspecialitet och invånare inkl BUP 0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400 1 600 1 800 2 000 Vuxenpsykiatri BUP Psykogeriatrik I tabell 11 redovisas nettokostnaderna för ett antal specialiteter relaterat till antalet invånare i aktuell målgrupp. Målgruppen för respektive specialitet är enligt följande: Barnmedicin- antalet invånare 0-18 år. Barnpsykiatri - antal invånare 0-17 år. Vuxenpsykiatri - antal invånare 18 år och äldre. Gynekologi- antal kvinnor över 15 år. Tabell 11: Kostnader per invånare år 2005 (exklusive läkemedelskostnad) i respektive målgrupp, vissa specialiteter. Barnmedicin 3 114 2 672 3 343 3 578 2 696 2 914 2 888 2 984 3 305 Barnpsykiatri 1 349 1 883 1 306 943 1 226 937 1 267 1 243 Vuxenpsykiatri 1 795 1 719 2 183 1 415 1 257 1 574 1 606 1 772 1 698 Gynekologi 2 099 1 635 1 677 1 573 2 134 1 920 1 437 1 639 31

Landstingsprofiler Hälso- och sjukvårdskostnader 2005 Total nettokostnad hälso- och sjukvård 2005 (ex tandvård o politisk verksamhet) Avvik i kronor per invånare från Nysam medianvärde (exklusive läkemedelskostnad) -1750-1250 -750-250 250 750 1250 1750 1061 467 1527 1166-1337 -1125-1104 -233 0 Nettokostnader hälso- och sjukvård 2005 (exkl läkemedelskostnad) Avvik i kronor per invånare från Nysam medianvärde per specialitet (+kr 1.527) -300-200 -100 0 100 200 300 Primärvård Medicin mm 0 676 Barnmedicin 77 Kirurgi mm Ortopedi 0 350 Kvinnosjukvård 32 Ögon 7 ÖNH Vuxenpsykiatri 0 inkl BUP 466 Barnpsykiatri Övrig hälso- och sjukvård 65 32

3. Vårdkonsumtion Konsumtionstalen används för att belysa befolkningens totala konsumtion av vård, såväl inom det egna landstinget som i andra landsting, inklusive privat vård. Dock ingår inte den primärkommunala sjukvården. Utvecklingen de senaste åren är att vårdkonsumtion har blivit allt mer intressant att följa och utveckla. Utvecklingsgruppen Vårdkonsumtion inom NYSAM har de senaste åren diskuterat behov och områden för att utveckla beskrivningen av befolkningens konsumtion av hälso- och sjukvård. Under åren 2003-2004 har gruppen genomfört två projekt inom individdata. Projekten har redovisats i rapporter. Detta arbete har fortsatt under 2005. Arbetet i gruppen har präglats av ett stort intresse för utveckling av individdata. På kommunnivå redovisas vårdtiden i dagar, vårdtillfällen, dagsjukvård, läkarbesök, sjuksköterskebesök för medicinsk och kirurgisk vård samt primärvård, besök övriga vårdkategorier än läkarbesök för psykiatrisk vård. Konsumtionstalen har inhämtats från respektive landsting. Uppgifterna om slutenvård har i samtliga landsting hämtats från likartade slutenvårdssystem. De tal som levererats från landstingen har av Helseplan använts utan justeringar. Utvecklingsgruppen för vårdkonsumtion har granskat uppgifterna för att göra en rimlighetsbedömning beträffande datakvalité och täckningsgrad. Uppgifterna har av Helseplan sammanställts för invånarna per kommun och landstinget totalt. I databasen finns uppgifter separat för vård producerat vid landstingets olika kliniker, vård köpt enligt speciella avtal, vård köpt enligt riks- och regionsjukvårdsavtal samt vård hos privata läkare (som finansieras av landstinget, antingen via vårdavtal eller via ersättning enligt den nationella taxan). I huvudrapporten redovisas uppgifter på länsnivå Samtliga resultat vid redovisning av konsumtionsdata är vårdkonsumtion mätt i antal per 1000 invånare. Konsumtionstalen är ej åldersstandardiserade. För mer detaljerad information kring vårdkonsumtion v.g. se delrapport Vårdkonsumtion. 33