Budget- och strategiplan för. Vilhelmina kommun

Relevanta dokument
Remissutgåva

Budget- och strategiplan för

Budget- och strategiplan för. Vilhelmina kommun

Budget- och strategiplan för. Vilhelmina kommun

Remissutgåva

Vi tror att kommuner som utvecklas gör det i samarbete mellan utbildning, näringsliv, föreningsliv och politik.

30 APRIL 2015 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

Budgetförslag från Politiskt Alternativ (PA) för

Vad har dina skattepengar använts till?

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN

Verksamhetsplan Förslag från Socialdemokraterna

Delårsrapport. Vilhelmina. Tertial Kommunstyrelsen, VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel:

2019 Strategisk plan

Region Gotlands styrmodell

Strategiska planen

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN

Budgetremiss Alliansen 2008

BUDGET 2019 DÄRFÖR MÅSTE KOMMUNEN GÅ MED PLUS

Kommunen med livskvalitet, - det självklara valet

1(9) Budget och. Plan

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

Ett ökat bostadsbyggande Näringsliv och arbetsmarknad Barnomsorg och skola

Granskning av delårsrapport 2014

Strategisk inriktning

Verksamhetsplan för utskrift (Barn och utbildning)

Vision, mål och budget i korthet ViVVfdfdsa

Verksamhetsplan

Utvecklingsstrategi Vision 2025

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

2017 Strategisk plan

Remissutgåva


Budgetrapport

Nämndens verksamhetsplan FOKUS-nämnden

Mål och vision för Krokoms kommun

Utvecklingsplan Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Granskning av delårsrapport 2016

Budget 2018 och plan

C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

BUDGET 2011, PLAN ÄLVDALENS KOMMUN

EN SAMMANFATTNING AV ÅRSREDOVISNINGEN FÖR 2013

Granskning av delårsrapport 2014

Vision och Mål Laholms kommun

3. Budget för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden.

Allianspartiernas Budgetremiss 2015

Sammanfattning av kommunens ekonomi

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

Verksamhetsplan

KOMPLEMENT TILL BUDGET- FÖRSLAG ENLIGT REMISS

Sammanfattning av kommunens ekonomi

(antal) M 8 C 5 FP-LIB 2 KD 2 MP 2 400

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Antagen av KF , 145. Vision 2030

31 AUGUSTI 2011 VILHELMINA KOMMUN

Tillgänglighet Indikator Eda 2016 Eda 2017

Nämndsplan Barn- och utbildningsnämnden

En sammanfattning av årsredovisningen för 2013

Internbudget Barn- och utbildningsnämnden

vision med gemensamma krafter Tillväxt ett friskhetstecken!

Vision W] NORA KOMMUN. Nora är regionens mest attraktiva boendekommun med invånare år Övergripande mål. Hållbarhet.

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Mål för mandatperioden Vård och Omsorg. Eslövs kommun

Tillgänglighet via telefon och e-post

Strategisk plan

Bokslutsprognos

Kommunens kvalitet i korthet 2016

Politisk inriktning för Region Gävleborg

Planera, göra, studera och agera

Verksamhetsplan. Kommunstyrelse 2018

ÅRSREDOVISNING Kortversion. Fastställdes av kommunfullmäktige

Vård- och omsorgsnämnd. Nämndsbudget

dnr KS/2015/0173 Integrationsstrategi Öppna Söderhamn en kommun för alla

Näringslivsstrategi för Strängnäs kommun

Framtidsbild KS Kommunfullmäktiges presidium

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

God ekonomisk hushållning

VISION och strategisk plan. grunden till varför vi gör det vi gör...

Visioner och kommunövergripande mål

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015

SÅ GICK DET FÖR KOMMUNEN 2012

haninge kommuns styrmodell en handledning

Kommunens kvalitet i korthet - resultat 2010

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

För att förbättra service och tillgänglighet i plan- bygg och miljöfrågor inrättas en särskild reception på samhällsbyggnadsförvaltningen.

FÖRSLAG KOMMUNSTYRELSEN

Verksamhetsplan. för internationellt arbete. Diarienummer: Ks2018/ Gäller från:

Örkelljunga kommun - kommunövergripande styrkort

Framtidstro och orosmoln

Vision och mål för Åstorps kommun

Policy för den sociala ekonomin och socialt företagande i Timrå kommun

Månadsuppföljning januari mars 2018

Österåker skärgårdskommunen en unik livsmiljö

Delårsrapport 31 augusti 2011

30 APRIL 2010 VILHELMINA KOMMUN

Förslag till effektmål 2017 för bygg-, miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

ÅRSREDOVISNING Kortversion KIL.SE

Tillsammans skapar vi vår framtid

Transkript:

Budget- och strategiplan för Vilhelmina kommun 2014-2016 Antagen av kommunfullmäktige 2013-10-14

Innehåll 1. INLEDNING... 2 1.1 Framtida utmaningar ur ett omvärldsperspektiv... 2 1.2 Samverkan och ledarskap... 2 1.3 Utvecklingsförmåga och kunskap... 3 2. BEGREPPSDEFINITIONER... 3 Vision... 3 Verksamhetsidé... 3 Övergripande mål... 3 Strategi... 3 3. VISION... 4 4. VERKSAMHETSIDÉ... 4 5. ÖVERGRIPANDE MÅL... 4 Kultsjödalen /Malgomajdalen... 5 Tätorten... 5 Vojmådalen... 6 Östra området... 6 Folkets Hus... 6 6. STRATEGI... 6 6.1 På följande sätt ska kommunen arbeta och agera för att uppnå visionen:... 6 6.2 Uppföljning... 7 7. BUDGET... 7 7.1 God Ekonomisk Hushållning... 7 7.2 Verksamhetsmål... 10 7.3 Drift- och investeringsbudget... 13 1

1. INLEDNING 1.1 Framtida utmaningar ur ett omvärldsperspektiv Omvärldsanalysen som ligger till grund för denna plan och strategi för de kommande åren angår alla förvaltningar. När det råder enighet om nuläge och omvärldsbild så finns det goda förutsättningar för utveckling. Med en gemensam plattform för dialog och samverkan ökar förmågan att lösa framtida utmaningar. Plattformen i ett framtidsperspektiv är hållbar tillväxt som främjar vår kommun på ett positivt sätt. Attraktionskraft är nyckelordet för att vi skall vara intressant för näringslivets tillväxtarbete och för att familjer skall välja att flytta till Vilhelmina. Våra skolor, bostäder, omsorg är viktigt, likaså möjligheten till ett varierat och rikt friluftsliv. Följande drivkrafter för befolkningstillväxt och regional utveckling är identifierade, dessa drivkrafter får full effekt först när de finner samband och samverkan. Utvecklingsförmåga och kunskap Samverkan, förmåga att organisera och ledarskap Arbetsmarknadens utveckling Regionförstoring och tillväxt Attraktivitet och livskvalitet Miljö och Energi Till varje drivkraft följer ett antal utmaningar att hantera, att omvandla dessa utmaningar till strategier, konkreta mål och aktiviteter tar tid. På lång sikt är kommunens utvecklingsförmåga och kunskap den allra viktigaste drivkraften. På kort sikt har samverkan, förmågan att organisera och ledarskapet identifierats som den viktigaste drivkraften att utveckla. Att ta fram en vision som så många som möjligt kan stå bakom är också en viktig del i det inledande arbetet. 1.2 Samverkan och ledarskap En viktig framgångsfaktor för stärkt konkurrenskraft är samspelet mellan samhällets olika aktörer, framför allt mellan kommunal sektor, näringsliv och akademi. Mellankommunal samverkan har ökat de senaste åren och flera kommuner organiserar sig gemensamt i nämnder eller kommunalförbund i syfte att effektivisera och kvalitetssäkra verksamheterna i ett långsiktigt perspektiv, kostnadseffektivitet och storskalfördelar har också varit en drivkraft för mellankommunal samverkan. Det i sig innebär att det uppstår nya behov av samverkansorgan på del regional och regional nivå som man tidigare har hanterat lokalt. Vilhelmina kommun ingår i samverkanskonstellationer/organ som Region Västerbotten, Region 8 och 3 kommungruppen dessa är tre viktiga samverkansorgan som kan utvecklas vidare, och anta större utmaningar inför framtiden. Under 2011 har Destination South Lapland AB bildats tillsammans med Vilhelmina, Dorotea, Åsele och Strömsunds kommuner för att stärka besöksnäringen i regionen. Medicinsk Ansvarig Sjuksköterska, MAS, gemensamt med Dorotea. 2

Med tydliga målbilder och utvecklade handlingsplaner som en plattform att driva processer utifrån kan Vilhelmina kommun utvecklas vidare i dessa samverkansformer på ett positivt sätt. Utmaningar Förmågan att samlat stärka och synliggöra Vilhelminas roll som en framtidskommun i Västerbottens inland, med en uttalad vilja att bedriva kommunal verksamhet i några uttalade servicenoder spridda i kommunen. Förmågan att samlat stärka Vilhelminas varumärke Förmågan att skapa nya allianser med andra kommuner och organisationer som svarar mot framtida mål. 1.3 Utvecklingsförmåga och kunskap En viktig drivkraft för regional utveckling och tillväxt är invånarnas utbildningsnivå samt deras förmåga att starta och driva nya verksamheter. Andelen invånare med högskolebakgrund är låg i Vilhelmina jämfört med andra kommuner och med rikets genomsnitt. Detta härrör delvis till att andelen gymnasieelever som studerar vidare inom tre år efter avslutad utbildning är låg vilket i sin tur kan härledas till en låg efterfrågan på arbetskraft framför allt inom den industriella och akademiska sektorn, under 2000 talet. Nyföretagandet liksom arbetsmarknaden i stort är beroende av den lokala arbetsmarknadens storlek. Ju större marknad desto större mångfald och företagsamhet. En viktig kunskapsbärare förutom grund och gymnasieskolan, är Lärcentrum med dess samarbete med högskolorna. Utmaningar Förmågan att öka andelen högskoleutbildade Överföring av kunskap och kompetens till befintligt närings och arbetsliv samt FoU Förmågan att stimulera till ökning av andel nyföretagande Förmågan att stimulera nya kunskapsföretag 2. BEGREPPSDEFINITIONER Vision: En kortfattad framtidsbild hur vi vill att kommunen ska uppfattas år 2016. Verksamhetsidé: Detta är kommunens grundläggande uppgifter och funktioner och på vilket sätt de ska fullgöras. Övergripande mål: Övergripande mål säger något om vad som är viktigt att uppnå. Det är dock viktigt att notera att mål inte berättar hur resultaten ska uppnås. Strategi: Definition av tillvägagångssättet i grova drag för att förverkliga verksamhetsidén, eller en beskrivning av hur kommunen ska arbeta för att uppnå vision och övergripande mål. 3

3. VISION Vilhelmina kommun år 2016: Vår ambition är att Vilhelmina kommun ska vara en kommun med både utvecklingskraft och framtidstro! 4. VERKSAMHETSIDÉ Vilhelmina kommuns grundläggande uppgifter ska vara följande: Verka för att den lokala demokratin utvecklas. Medborgardialog ska vara ett viktigt instrument i beslutsprocessen och nya metoder för deltagande ska utvecklas. Kommunen ska upprätthålla en stabil ekonomi som ger oberoende och trygghet för kommuninvånarna. Skapa goda förutsättningar och vara en brobyggare för samarbete och utveckling för kommuninvånare, företag, föreningar samt besöksnäring. Ta tillvara och tillgodose kommuninvånarnas potential, möjligheter samt behov och tillhandahålla en väl fungerade utbildning, vård, omsorg och kommunikationer. Vara en föredömlig och attraktiv arbetsgivare för både anställda och nyutbildade på arbetsmarknaden. Arbeta för att nytta dras av den yrkeserfarenhet och kompetens som invånare med utländsk bakgrund har. Detta är en viktig faktor både för arbetsförsörjning och för att få nyanlända invånare att stanna kvar och trivas i kommunen. Arbeta för en positiv befolkningsutveckling både genom att minska utflyttningen och bibehålla en hög inflyttning. Främja en god och jämlik hälsa hos befolkningen. 5. ÖVERGRIPANDE MÅL Våra värderingar om rättvisa, solidaritet, jämställdhet och alla människors lika värde ger goda förutsättningar för alla i kommunen. Vi vill utveckla kulturhelger som Hembygdsdagarna, Mikaeli och Fatmomakkehelgerna. Att ha en barnomsorg och skolverksamhet för alla där den behövs är viktigt för oss, liksom att barn och ungdomar får det stöd och den hjälp de behöver för att på bästa sätt klara av att tillgodogöra sig sin utbildning. Ungdomar behöver eget boende, en tro på arbete och en meningsfull fritid. Vi eftersträvar ett tryggt och säkert samhälle för alla. 4

En välfärd som håller hög kvalitet, styrs av behov och ges på lika villkor oavsett bakgrund, skapar möjligheter och trygghet över livet, men också mellan generationer. En god start och ett livslångt lärande ska vara en självklarhet för alla. Ett rikt och varierande fritids och kulturutbud ger nya perspektiv, gör livet meningsfullt samt har stor betydelse för folkhälsan. Vård och omsorg efter behov, en meningsfull vardag med möjlighet till aktivitet är vad vi vill erbjuda alla äldre genom att behålla och utveckla äldreomsorgen i kommunal regi. Kort sagt, en trygg och professionell vård och omsorg om våra äldre som byggt vårt samhälle. Personer med funktionshinder ska kunna erbjudas professionell hjälp och stöd så att de har samma möjligheter till en meningsfull utbildning, ett utvecklande arbete och en aktiv fritid som alla andra. Kultsjödalen /Malgomajdalen Behåll äldreboendet i Saxnäs. Utveckla Vildmarksvägen. Tillsammans med Dorotea och Strömsund görs en projektansökan till Tillväxtverket. Utveckla den kulturhistoriskt unika samiska kyrkplatsen i Fatmomakke. Verka för vägen mellan Saxnäs Borgafjäll. Pågår. Trafikverket arbetar med förstudien. Förstudien avslutad. Stötta Ricklundgården, Bernhard Nordhsällskapet och Lapp Lisa museet. Behåll skolorna i Saxnäs och Malgovik. Tätorten Skapa en trivsam yttre miljö, vackrare infarter och ett torg som en naturlig samlingsplats. Utvidga Strandleden via Baksjön. Baksjövägen klart 2011. Baksjötjärnen påbörjad. Ny etapp 2012. Baksjötjärnen klart 2013 Utveckla ett tätortsnära rekreationsområde. Baksjötjärnsområdet klart och planering av Skollägdan pågår. Vårda kulturmiljön i Kyrkstan samt göra den mer turistvänlig. Rusta upp gator och trottoarer. Bygga lockande lekplatser för barnfamiljer. Ingår i planeringen av Skolägdan Utveckla mötesplats Tingshuset i samarbete med Folkets Hus. Pågår. Arbetsgrupp tillsatt. Utveckla Kyrkberget som besöksmål. Pågår. Arbetsgrupp tillsatt. Fräscha upp Järnvägsområdet. Pågår. Asfaltering klar. Vägbelysning klar. Behovsanpassa barnomsorgen. Pågår. Nya avdelningar färdigställs under 2013 Utveckla gymnasiet för att möta framtidens behov. Pågår. Rekryterat ny ledningsgrupp under 2011. Tre nya rektorer. Ökat antal elever 2012. Ytterligare ökning 2013 Erbjuda elever vid gymnasiet ett attraktivt boende. Pågår. Samordning med boende för ensamkommande barn på Strandvägen 18 D, Pettersbacke. Klart ht 2012. Klart Verka för ett trygghetsboende för äldre. Utredning pågår. Gemensam vårdavdelning planeras tillsammans med landstinget. Förbättra snöröjningen, även under helgerna. Klart 2011 5

Vojmådalen Skapa förutsättning att utveckla jakt och fisketurismen i Vojmådalen. Pågår Destinationsbolaget Anpassa och utveckla hyreshuset i Dikanäs utifrån bygdens behov. Pågår Behålla skolorna i Dikanäs och Nästansjö. Samordning förskola-grundskolafritidshem i Nästansjö Ge förutsättning att bo kvar i närområdet även när man blivit äldre. Väl fungerande hemtjänst. Östra området Stötta den kooperativa förskolan i Dalasjö. Behåll skolan i Latikberg. Samordning förskola-skola-fritidshem. Satsa på skidåkning i Latikberg, Järvsjöby och Dalasjö. Stimulera gruvnäringen bl. a genom attraktivt boende. Utveckla besöksnäringen inom skogsturism och vildmarksliv t ex genom hjortronsafari, jaktoch fisketurism. Pågår. Destinationsbolaget Folkets Hus Se till att Folkets Hus fortsätter att vara den naturliga träffpunkten i Vilhelmina. Stötta de verksamheter som finns i huset. Erbjuda hyresfria lokaler för föreningar även i fortsättningen. 6. STRATEGI 6.1 På följande sätt ska kommunen arbeta och agera för att uppnå visionen: Skapa politiskt samförstånd och överenskommelse om vision, kommunövergripande mål, verksamhetsidé och strategi. Förankra mål och vision i kommunorganisationen och hos medborgarna. Kommunen ska med förvaltningar och bolag ses som en sammanhållen koncern vars uppgift är att ge mesta möjliga nytta till kommunens invånare, med andra ord ska organisationen styras av medborgarperspektivet. Upprätthålla en ekonomi i balans i den kommunala verksamheten. Erbjuda bra och effektiv service till kommuninvånarna. Arbeta för att den lokala demokratin utvecklas genom olika typer av medborgardialog. Lyssna på kommuninvånarna vad de tycker är bra och vad som måste förbättras. Förstärka det långsiktiga utvecklings och planeringsarbetet på kommunledningsnivå. Arbeta för en balans i befolkningsstrukturen. Göra det så bra som möjligt för de boende i kommunen så att invånarna trivs och på det sättet minska utflyttningen. Verka för att ta till vara på yrkeserfarenhet hos invånare med utländsk bakgrund så att de stannar och trivs i kommunen. Arbeta för att vara en föredömlig och attraktiv arbetsgivare. Aktivt använda folkhälsoarbetet som en resurs i kommunens utvecklingsarbete. Stärka samverkan mellan kommunen och näringslivet. Stötta och tillvarata eldsjälarnas engagemang och de ideella krafterna som finns i kommunen. Mesta möjliga resurser ska användas för att ge nytta för kommunens innevånare. 6

Förvaltnings och/eller bolagsgränser är inget hinder för att samordna verksamhet om detta bedöms som effektivt av ekonomiska eller andra aspekter. Organisation och struktur kan anpassas till de förändringar i demografin som förutses under perioden. Kommunens tjänstemän ska arbeta för en jämn könsfördelning inom verksamheten och vara pålästa och uppdaterade på kommunens jämställdhetsplan och arbete. Aktivt söka delaktighet i olika läns, riks och internationella samarbeten. Kommunen ska ta fram vilka styrkor/fördelar som finns i de olika områdena och orterna i kommunen. 6.2 Uppföljning De övergripande målen ska brytas ned i årsvisa övergripande delmål. Kommunfullmäktige ska årligen i samband med att budgeten fastställs följa upp att de övergripande målen omsätts till mål för respektive verksamhetsområde. Kommunfullmäktige ska årligen i samband med fastställandet av årsredovisningen följa upp hur de olika målen uppfyllts. Strategiplanen ska ses över varje år och i början av varje mandatperiod, i tid för att eventuella förändringar ska kunna beaktas i det fortsatta budgetarbetet. 7. BUDGET I budgeten beskrivs de finansiella målen och verksamhetsmålen utifrån ovanstående inriktning. Nämndernas budgetramar har justerats utifrån de av kommunfullmäktige antagna budgetramarna för 2014. Budgeten bygger på budgetremiss 2013 06 18 och komplement till budgetremissen om inte annat redovisas i detta dokument. Finansieringen har anpassats till senast e skatteberäkningen från SKL och SCB. 7.1 God Ekonomisk Hushållning Riktlinjer för God ekonomisk hushållning i Vilhelmina kommun Enligt kommunallagen, kap 8 1 ska kommunfullmäktige besluta om riktlinjer för god ekonomisk hushållning i kommunen. I de förslag till budgetdirektiv och budget och verksamhetsplan som kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige ska dessa riktlinjer för god ekonomisk hushållning i Vilhelmina kommun följas. Riktlinjerna är uppdelade i två delar där del 1 gäller hela kommunkoncernen och del 2 Vilhelmina kommun som juridisk person. För de enskilda bolagen utfärdar kommunfullmäktige ägardirektiv för närmare riktlinjer. 7

1. Riktlinjer gällande hela kommunkoncernen Allmänt Kommunens utmaningar med minskande befolknings tal och en större andel äldre än 65 år fordrar starka resultat. Resurser ska nyttjas på ett sådant sätt, att varje generation bär kostnaden för det den själv konsumerar. En koncernhelhetssyn ska prägla kommunens budget. Ägardirektiv med bland annat finansiella mål till kommunens helägda bostadsbolag ska kommunfullmäktige fastställa vid samma tillfälle som kommunfullmäktige fastställer kommunens budget, normalt vid sitt sammanträde i juni. Underhåll Underhåll ska utföras på ett sådant sätt och i rätt tid så att kapital inte förstörs. Åtgärdsplan ska upprättas för behov av underhåll som inte omedelbart kan tillgodoses. Borgensåtagande Kommunfullmäktige ska årligen fastställa ett lånetak för kommunkoncernen som inte överskrider Kommuninvests satta lånetak. Plan för amortering ska upprättas vid alla lån som upptas i kommunkoncernen. Till övriga organisationer beviljas inte borgen. Soliditet (hur stor del av tillgångarna som är finansierade av eget kapital) Koncernen: Årligen stärkas och uppgå till 53 procent som långsiktigt mål (exkl skuld för pensioner intjänade i kommunen före 1998) 2. Riktlinjer gällande kommunen Allmänt Skattemedel ska användas effektivt för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart samhälle. Investeringar I kommunen är huvudregeln att investering finansieras utan lån. Undantag är möjligt där investeringen sänker driftkostnaderna eller nyttjandetiden/avskrivningen är lång (mer än 20 år). I de fallen där investeringen sänker driftkostnaderna ska den sänkta driftkostnaden öka 8

resultatet och användas till amortering av lånet till dess lånet för investeringen är helt återbetalt. Amortering av lån En hög skuldsättningsgrad är en risk. Förändringar i ränteläget kan få stora konsekvenser för den kommunala ekonomin. För att minska känsligheten bör skuldsättningen minska de närmaste åren. Låneskuld september 2013; 62,2 mnkr. Låneskuld 2014 01 01 61 166 522 kr Målet är att amorteringarna skall uppgå till minst 6.8 % årligen. 2014 4 165 000 kr. Soliditet (hur stor del av tillgångarna som är finansierade av eget kapital) Kommunen: Årligen stärkas och uppgå till 73 procent som långsiktigt mål (exkl skuld för pensioner intjänade före 1998). Inklusive skuld för pensioner intjänade före 1998 är det långsiktiga målet lägst 25 procent. Kommunens betalningsberedskap ska vara minst 30 mnkr i genonomsnitt per månad. Resultat Årligt budgeterat resultat ska minst motsvara 1,2 procent av skatteintäkter och bidrag. Under en 10 års period ska utfall och budgeterat årets resultat vara 1,2 procent i snitt. Det betyder att vid fastställande av budget för treårsplanen ska budgeterat resultat för planperioden, innevarande års resultat, årets resultat de senaste 6 åren, tillsammans i snitt vara 1,2 procent Det innebär att budgeterat resultat kan behöva överstiga 2 procent vissa år. I de fall prognoser under året visar på klart högre utfall av årets resultat än budgeterat ska inlösen av pensionsskuld/amortering av lån övervägas. 9

7.2 Verksamhetsmål Verksamhetsmål Hämtade från kommunens kvalitet i korthet, 2012. KKik Förskolan Mått 12 Hur många barn per personal är det i kommunens förskolor? Både planerad och faktiskt. Minska skillnaden mellan planerad resurs och faktisk resurs. Planerad resurs är idag 65 % högre än faktisk resurs (5,3/3,2=1,65). Skillnaden ska vara högst 20%. Mått 17 Vad är kostnaden för ett inskrivet barn i förskolan? Kostnaden ska inte överstiga medelkostnaden med mer än 2 %. Grundskolan Mått 18 A Vilket resultat når elever i årskurs 6 i kommunen i de nationella proven? Andelen elever som uppnått Skolverkets fastställda kravnivåer ska vara lika med eller högre än medelvärdet. 10

Mått 19 Andel behöriga elever till något nationellt program på gymnasiet. Andelen behöriga elever ska vara minst 90% 2014. Mått 21 Kostnad per betygspoäng. Kostnaden per betygspoäng ska minska med minst 4 % per år till 380 kr 2016, eller med andra ord; höja betygspoängen så att kostnaden sänks till 380 kr. Äldreomsorg Mått 25 Vad kostar en plats i kommunens särskilda boende? Kostnaden ska minska med minst 2 % per år till 650 000 kr 2016. Mått 26 Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sitt särskilda boende. 11

Andelen ska inte understiga 85 %. Mått 28 Vad är kostnaden per vårdtagare inom hemtjänsten i kommunen? Kostnaden ska minska med minst 2 % per år till 172 000 kr 2016. Mått 29 Andel brukare som är ganska/mycket nöjda med sin hemtjänst. Andelen ska inte understiga 93 %. Övriga verksamhetsmål Minskad sjukfrånvaro innebär lägre kostnader för vikarier och sjuklön. Sjukfrånvarons utveckling de senaste tre åren: 2009 6,9 % 2010 5,5 % 2011 6,2 % Källa: Kommunens egen statistik Sjukfrånvaron hos kommunanställda skall minska (Se personalpolitiska programmet) Kostnaden inom för, grund och gymnasieskolan Kostnaden ska minska med minst 2 % per år till 158 000 kr 2016. 12

Kostnaden ska minska med minst 2 % per år till 113 000 kr 2016 Kostnaden ska minska med minst 2 % per år till 135 000 kr 2016 Personalkostnadernas utveckling År 2009 57,8 % 2010 62,4 % 2011 62,8 % Personalkostnadernas andel av kommunens bruttokostnader får inte överstiga föregående års andel (i kommunens bruttokostnader ingår samtliga verksamhetskostnader.) Ungdomar behöver eget boende, en tro på arbete och en meningsfull fritid. (Goda levnadsvillkor för barn och ungdomar i Vilhelmina) Antalet barn och ungdomsärenden på IFO ska minska (i procent av totala antalet barn och ungdomar i kommunen, mättal tas fram) Utvecklingsenheten och fastigheter. Energi och media kostnaden för byggnader och anläggningar. Minskning med i genomsnitt 2 % / år under perioden. 7.3 Driftbudget 13

Kommunfullmäktige BUDGET 2013 2016 2013 2014 2015 2016 Prognos Driftbudget Fullmäktige 944 993 1 109 1 047 Revison 128 177 153 157 Valnämnd 41 189 27 26 Överförmyndare 709 730 701 697 Fullmäktige totalt 1 822 2 089 1 990 1 927 14

Kommunstyrelsen BUDGET 2013 2016 2013 2014 2015 2016 Prognos Driftbudget Politisk verksamhet 3 604 3 684 Räddningstjänst 6 184 6122 Ekonomienhet 3 826 3788 Fastigheter 2 477 3477 Flygverksamhet 54 0 GVA enhet exkl VA o renh 9 682 8056 VA verksamhet 104 9 Renhållning 1 051 446 IT enhet 3 217 3185 Kostverksamhet 143 0 Kommunledning/kansli 3 727 3690 Näringsliv 249 247 Personal adm. 8 072 7991 Övrig verksamhet 19 185 18993 Utvecklingsenheten 22 170 22215 Kommunstyrelsen totalt 81 643 80 558 88 385 89 989 Verksamhetsförändringar Verksamhetsförändringar Politisk verksamhet 100 Räddningstjänst 143 Ekonomienhet 82 Fastigheter 1000 Flygverksamhet 0 GVA enhet exkl VA o renh 1000 VA verksamhet 0 Renhållning 0 IT enhet 138 Kostverksamhet 0 Kommunledning/kansli 131 Näringsliv 464 Personal adm. 385 Övrig verksamhet 2996 Utvecklingsenheten 500 Generell besparing 0,5 % 434 S:A 3374 15

16 Utbildningsnämnden BUDGET 2013 2016 2013 2014 2015 2016 Prognos Driftbudget Förskola 43 559 43 329 Grundskola 83 971 83 741 Gymnasieskola 41 733 41 183 Förvaltningskansli 5 099 5 099 Skolmåltider 8 187 8 187 Politisk verksamhet 693 693 Lärcentrum 5 838 5 838 UBN totalt 189 080 186 244 192 605 196 458 Verksamhetsförändringar Verksamhetsförändringar Förskola 230 Grundskola 230 Gymnasieskola 550 Förvaltningskansli 0 Skolmåltider 0 Politisk verksamhet 0 Lärcentrum 0 Generell besparing 1 826 S:A 2 376 16

Socialnämnden BUDGET 2012 2015 2013 2014 2015 2016 Prognos Driftbudget Övrig verksamhet 5 228 3 762 Individ och Familjeomsorg 23 348 20 769 Vård och omsorg 138 428 145 766 Immigrationservice 962 0 Socialnämnden tot 166 042 169 414 180 158 183 761 Verksamhetsförändringar Verksamhetsförändringar Övrig verksamhet 0 Individ och Familjeomsorg 0 Vård och omsorg 6 329 Immigrationservice 0 Generell besparing 0,5% 883 S:A 7 212 17

Miljö och Byggnadsnämnden BUDGET 2013 2016 2013 2014 2015 2016 Driftbudget Prognos Miljö och bygg tot 1 882 2 217 2 359 2 432 44 2 173 Verksamhetsförändringar Genell besparing 2 % 44 18

Driftbudget 2013 2014 2015 2016 Prognos Kommunstyrelsen totalt 81 643 80 558 88 385 89 989 Utbildningsnämnden totalt 189 200 186 244 192 605 196 458 Socialnämnden tot 166 042 169 414 180 158 183 761 Miljö och bygg tot 1 882 2 173 2 359 2 432 Summa 438 767 438 389 463 507 472 640 Finansiering Kommunalskatt 251 086 257 704 269 301 283 574 Gen statsbidrag 188 155 184 379 182 841 182 154 Pensionskostnader 11 949 16 720 17 043 17 519 Fin kostn/int, mm 13 374 13 240 13 227 13 254 S:A Finansiering 440 666 438 603 448 326 461 463 AFA mm *) 9 000 Resultat 10 899 214 15 181 11 177 Avs eget kap 10 899 214 15 181 11 177 Investeringar 11 195 12 000 10 000 10 000 Avskrivningar 15 570 18 556 18 556 18 556 Amortering av lån 3 765 4 165 4 165 4 165 Nya lån 16 000 0 0 0 Summa 27 509 2 605 10 790 6 786 19

Investeringsbudget 2014 2016 2013 2014 2014 2015 2016 Kvarvaran Överf de medel fr 2013 130918 KOMMUNSTYRELSEN 8000 Kontorsinventarier Förlagslån Ö Norrlands kreditförening Markköp Rivning Regnb mm 30,1 Andelar Folkets Hus 0,0 Kommunal ledningsplats 150,0 Miljöbod ÅVC Granberget 10,6 Upprustning Järnvägsgagtan (Magas.g.) 0,0 Åtgärder hiss enl lag 671,2 Avloppsverk tätort 100,0 Sorteringsförbättring Granberget 657,4 Upprustning Kyrkstan 132,8 CCR skåp flygplats 1155,1 Summa Kommunstyrelsen 300,0 2,9 UTBILDNINGSNÄMNDEN 137,0 2 000 Inventerier/utrustning mm grundskola 2985,9 Lokalanpassn Latikb/Nästansjö Summa Kultur o utbildningsnämnden 21,0 SOCIALNÄMNDEN 526,3 2 000 Inventarier socialnämnd 505,3 Inventarier/utrustning Åsbacka Inventarier Tallbacka Omb Galaxen/Dagcenter Inventariere handikappomsorg 45,3 Inventarier/utrustning Strandbacka 45,3 Summa Socialnämnden 485,3 13,2 Miljö och byggnadsnämnden 131,0 458,1 Ej fördelad investeringsram BRUTTOINVESTERINGAR 12 000 20