GEO INNOVA Förnyad huvudstudie Scharins industriområde Skellefteå kommun Maj, 00 Uppdragsgivare: Skellefteå kommun Datum: 00-0- Vårt uppdragsnr: 00 Uppdragsledare: Maria Carling/Jan Sundberg Handläggare: Annika Åberg, Pär-Erik Back, Karsten Håkansson Geo Innova AB Teknikringen C 0 Linköping Tel 0-0 90 Fax 0-0 9
GEO INNOVA Sammanfattning På Scharins industriområde i Skellefteå kommun har industriell verksamhet bedrivits sedan 00-talet. Verksamheterna har främst omfattat sågverksamhet, pappersmassatillverkning samt board-tillverkning. Ett stort antal undersökningar av mark och grundvatten har utförts inom Scharins industriområde. Undersökningarna visar att de viktigaste föroreningarna utgörs av arsenik och dioxin. Dessa föroreningar förekommer på vissa ställen inom området i mycket höga halter. Dioxin i jord förekommer dels i ett område ut mot Skellefteälven i södra delen av Härvelträsket, dels i ett avgränsat område i mitten av det tidigare sågverksområdet. I övriga delar av industriområdet är sannolikheten liten att dioxin ska påträffas i jorden. Arsenik i jord förekommer mera utspritt, framför allt inom Härvelträsket. Härvelträsket har tidigare använts för deponering av avfall från industriområdet, vilket kan förklara den heterogena spridningen av arsenik. Inom sågverksområdet har två arsenikförorenade områden avgränsats. Arsenikförorening finns också i anslutning till den tidigare lackeringsbyggnaden (norra delen av området). Föroreningen här kommer från den slaggsand som använts som konstruktionsmaterial. Totalt finns ca 000 kg arsenik på Scharinsområdet. Av denna mängd finns ca 0000 kg i slaggsanden och ca 000 kg deponerat på Härvelträsket. Avgränsade hot spots förutom dessa områden står för ca 00 kg medan alla övriga delar tillsammans innehåller ca 00 kg arsenik. Dioxin förekommer i huvudsak i de avgränsade hot spots områdena (0 g på Härvelträsket och 0 g på sågverksområdet). I övriga delar av Scharins förekommer ca g dioxin varav den största andelen finns i direkt anslutning tillavgränsade hot spots. Även grundvattnet inom området är till viss del förorenat av arsenik och dioxin. Via förorenat grundvatten sker troligen en spridning av dioxin och arsenik från området till Skellefteälven. Erosion i strandkanten bedöms bidra till föroreningsspridning. Tillskottet av arsenik till älven är troligen så lågt att det är svårt att se någon direkt påverkan från området. Även för dioxin är halterna låga, men provtagning i älven tyder på en påverkan från området. En riskbedömning har utförts där riskerna för människors hälsa och miljö har diskuterats. Både riskerna idag och i framtiden, med en förändrad markanvändning enligt kommunens förslag, har bedömts. I riskbedömningen har hänsyn tagits till föroreningarnas farlighet, föroreningsnivån, risken för att människor exponeras för föroreningarna, riskerna för markmiljön samt risken för föroreningsspridning till älven. Sammanfattningsvis visar riskbedömningen att riskerna för hälsa och miljö i nuläget är höga. För att riskerna ska bli acceptabla krävs att området åtgärdas. En åtgärdsutredning har genomförts där olika åtgärder beskrivits. De olika åtgärdsalternativen har sedan vägts mot varandra i en riskvärdering där bl.a. ekonomiska, miljömässiga och tekniska aspekter beaktats. Hänsyn har också tagits till de övergripande åtgärdsmål (beskriver bl.a. hur området ska kunna användas i framtiden) som kommunen fastslagit för området. Det åtgärdsalternativ som föreslås innebär att de mest förorenade områdena (hot spots) på sågverksområdet och Geo Innova AB Teknikringen C 0 Linköping Tel 0-0 90 Fax 0-0 9
GEO INNOVA Härvelträsket åtgärdas genom bortgrävning och förbränning/deponering på extern anläggning och att en begränsande täckning anläggs på närliggande ytor. Dessutom föreslås att ett erosionsskydd installeras i strandlinjen mot älven. För det område som förorenats genom slaggsand föreslås att de förorenade massorna schaktas bort och deponeras på en extern anläggning. Genom dessa åtgärder bedöms riskerna för hälsooch miljöpåverkan minska avsevärt. Kostnaderna bedöms uppgå till 0 miljoner kronor för förordat alternativ. Geo Innova AB Teknikringen C 0 Linköping Tel 0-0 90 Fax 0-0 9
Innehåll sid Sammanfattning Bakgrund Uppdragets omfattning och syfte Områdesbeskrivning. Läge, ägarförhållanden. Markanvändningsförhållanden. Verksamhetshistorik 9. Hydrogeologiska och geologiska förhållanden Utförda undersökningar Föroreningssituationen. Bakgrundshalter. Föroreningar i jord. Föroreningar i grundvatten. Föroreningar i sediment och slam. Föroreningar i ytvatten. Utvärdering av kongenmönster för dioxiner Avgränsning och mängdberäkningar 9. Avgränsningar 9. Mängder sågverksområdet. Mängder Härvelträsket. Mängder A-området. Föroreningsmängder utanför specifika delområden. Övriga föroreningar. Sammanställning av uppskattade mängder Spridningsförhållanden. Transport- och spridningsvägar. Lakbarhet av styrande parametrar. Uppskattad föroreningsspridning. Utspädning i recipient Riskbedömning. Övergripande åtgärdsmål. Föroreningskällor (riskobjekt) och skyddsobjekt. Exponeringsrisker vid dagens markanvändning. Exponeringsrisker vid framtida markanvändning. Platsspecifika riktvärden. Kompletterande exponeringsberäkningar. Kvantifiering av risknivåer. Acceptabel föroreningshalt och restmängder 9.9 Sammanfattande riskbedömning och bedömning av saneringsbehov 9 G:\Projekt\00-Scharins\Rapport\Revidering maj-0\huvudrapport-reviderad-009.doc 00-0-9
9 Åtgärdsutredning 99 9. Åtgärdsförutsättningar 99 9. Åtgärder för förorenad jord - allmänt 00 9. Åtgärder för förorenad jord in situ 0 9. Rening av grundvatten 0 9. Uppgrävning och omhändertagande 0 9. Omhändertagande ex situ 0 9. Aktuella åtgärdsalternativ 09 0 Förslag till riskvärdering 0. Bakgrund 0. Sammanfattning av åtgärdsalternativ 0. Riskreduktion 9 0. Jämförelse av olika åtgärdsalternativ 0. Förordat åtgärdsalternativ 0. Förslag till mätbara åtgärdsmål och åtgärdskrav 9 Handlingsplan. Förberedande arbete. Projekteringsdirektiv. Myndighetsprövningar. Miljökontroll. Ansvarsutredning. Huvudmannaskap och finansiering. Planering av fortsatta arbeten Referenser Bilagor Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga 9 Bilaga 0 Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga Bilaga 9 Dag- och spillvattenledningar Statistik över analyser i jord för delområden Resultat från simulering av föroreningsutbredning Provpunkter i yt- och grundvatten Lakning och geokemi Planerad markanvändning Underlag till exponeringsberäkningar Kvantifiering av risker Avgränsning av arsenik och dioxin Resultat slugtester Grundvattennivåer Rutnät provtagning Härvelträsket Avgränsning förorening oljecistern och boardfabrik (tallolja) Åtgärdsutredning tidigare huvudstudie Resultat provtagning ytvatten Ansvarsutredning Höjdkarta Slaggsand och järnsand Karta TOC-analyser G:\Projekt\00-Scharins\Rapport\Revidering maj-0\huvudrapport-reviderad-009.doc 00-0-9
G:\Projekt\00-Scharins\Rapport\Revidering maj-0\huvudrapport-reviderad-009.doc 00-0-9
Bakgrund På Scharins industriområde i Skellefteå kommun har industriell verksamhet bedrivits sedan 00-talet. Verksamheterna har främst omfattat sågverksamhet, pappersmassatillverkning samt board-tillverkning. Ett stort antal miljögeotekniska undersökningar är utförda inom Scharins industriområde. Undersökningarna visar att den allvarligaste föroreningspåverkan kommer från arsenik och dioxin, som ställvis förekommer i mycket höga halter. Även andra föroreningstyper förekommer, men bedöms inte ha dimensionerande betydelse för risker/åtgärder. En huvudstudie (inkl. riskbedömning och åtgärdsutredning) genomfördes 00. Därefter har rivning och sanering av byggnader inom området påbörjats och nya kompletterande markundersökningar utförts. Resultaten från dessa utökade undersökningar har inneburit att nya förorenade områden identifierats, samtidigt som befintliga förorenade områden avgränsats. Geo Innova har på uppdrag av Skellefteå kommun utfört en förnyad huvudstudie för mark (exkl. ansvarsutredning) inom Scharins industriområde. Underlaget har utgjorts av tidigare utredningar och undersökningar samt de kompletterande undersökningar som utförts under 00-00. Uppdragets omfattning och syfte Syftet med uppdraget är att med utgångspunkt från den tidigare huvudstudien och genomförda fördjupade undersökningar och utredningar utföra en huvudstudie i enlighet med Naturvårdsverkets kvalitetsmanual. Arbetet med huvudstudien har omfattat följande moment: - Genomgång av befintligt underlagsmaterial - Karakterisering och avgränsning av föroreningarna - Riskbedömning och bedömning av saneringsbehov - Åtgärdsutredning - Riskvärdering - Handlingsplan G:\Projekt\00-Scharins\Rapport\Revidering maj-0\huvudrapport-reviderad-009.doc 00-0-9
Områdesbeskrivning. Läge, ägarförhållanden Scharins industriområde är beläget i samhället Ursviken km öster om Skellefteå centrum. Området gränsar till Skellefteälven och innefattar fastigheterna Ursviken : samt Ursviken :. Fram till 9 ingick den del av fastigheten Ursviken : som ligger söder om Mekanvägen i Scharins industriområde (Kemakta, 00). Industriområdets yta är ca ha. Sedan 990-talet är all näringsverksamhet på området nedlagd. Den tidigare fastighetsägaren gick i konkurs 99 och konkursförvaltaren avslutade konkursen utan att en ny ägare tillträtt fastigheten. Fastigheten är därför i dag att betrakta som herrelös. Figur - Karta över Scharins industriområde med omgivningar. Flertalet byggnader är idag rivna.. Markanvändningsförhållanden Scharins-området omfattas av en stadsplan från 99, och är enligt denna plan reserverat för industriändamål (Skellefteå kommun, 00). I dagsläget bedrivs ingen näringsverksamhet på området. Väster om fabriksområdet har Skellefteå kraft och Burlins Åkeri upplag. Bostadsområden finns i direkt anslutning till områdets norra och nordvästra del. Delar av området har inhägnats inför rivning av byggnader på området. Det saknas stängsel för stora G:\Projekt\00-Scharins\Rapport\Revidering maj-0\huvudrapport-reviderad-009.doc 00-0-9
Lackering delar av det s k Härvelträsket-området som fortfarande är fritt att tillträda. Detta område utnyttjas då och då av allmänhet. Det är t ex vanligt att området används för att rasta hundar. Den framtida markanvändningen inom industriområdet är inte bestämd. Ett förslag har tagits fram av Bygg- och miljökontoret i Skellefteå kommun (se Bilaga ), där huvuddelen av området ska vara möjligt att använda för sport och fritidsverksamhet. Den norra delen av området ska gå att använda till bostäder och arbetsplatser.. Verksamhetshistorik Den historiska redogörelse som redovisas nedan är i huvudsak taget från den tidigare huvudstudien (Kemakta, 00), med vissa kompletteringar. Historiska verksamheter och byggnader inom Scharinsområdet redovisas i Figur -. ) ) ) ) ) ) ) Oljecisterner Boardfabrik ) ) ) )) ) Sliperi )) ) Hamnmagasin Slamdeponi Sågverksområdet Flisupplag ) Transformatorer Sedimenteringsbassäng Brädgård Deponiområde 00 meter Figur - Karta över historiska verksamheter och byggnader inom Scharinsområdet (Skellefteå kommun, 00). På flygfoto från 9 syns också delar av den historiska verksamheten. Bl a framgår det att delar av Härvelträsket utnyttjats som brädgård. G:\Projekt\00-Scharins\Rapport\Revidering maj-0\huvudrapport-reviderad-009.doc 00-0-9 9
Figur - Flygfoto från 9 över Scharinsområdet... Områdets industrihistoria Industriell verksamhet har bedrivits inom området sedan 0-talet. Från början låg här ett sågverk. 9 startade AB Scharins Söner tillverkning av pappersmassa vilket pågick fram till mitten av 90-talet. Under 90-talet började man med boardtillverkning. AB Scharins Söner bedrev verksamhet inom området fram till 9 då företaget gick i konkurs. Ett konkursbolag drev verksamheten under två år innan konkursförvaltaren startade företaget Scharins Unitex AB 9 och bedrev verksamhet fram till 99. I slutet av 99 köptes företaget Ljusneboard upp och det nybildade företaget Scharins-Ljusne koncentrerade produktionen till anläggningen i Ljusne. Scharins Unitex AB, som i juni 99 ändrade namn till Kexitex Träfiberplattor i Ursviken AB, har bedrivit uthyrningsverksamhet (uthyrning av byggnader och mark på fastigheten Ursviken :) under perioden 99 99. Därefter förvaltas området av konkursbolaget för Kemitex Träfiberplattor i Ursviken AB... Industriella processer och hanterade ämnen Sågverksindustrin För att förhindra blånad impregnerades virket genom doppning. Vilket medel som har använts är oklart men uppgifter finns att med impregneringsmedel innehållande klorfenoler har använts. Muntlig uppgift gör gällande att även telefonstolpar har impregnerats. Stenkolstjära ska ha använts inom området för rostskydd av t ex kättingar. Massatillverkning Vid tillverkning av den mekaniska massan impregnerades massa med fenylkvicksilverpreparat, Pulpasan, från 90-talets början fram till 90. Pulpasan förbjöds 9. Hanteringen ska ha minskat successivt efter 9 då man övergick från våt till torr mekanisk massa. Massan har även blekts. Troliga blekkemikalier är enligt muntliga uppgifter natriumsulfit, -bisulfit och/eller diotonit. G:\Projekt\00-Scharins\Rapport\Revidering maj-0\huvudrapport-reviderad-009.doc 00-0-9 0
Boardtillverkning Få kemikalier uppges användas vid boardtillverkningen. Flis och spån ingick i boarden. Pappersmassa användes som ytskikt. Om den massa som användes vid boardtillverkningen hade impregnerats är oklart. Enligt muntliga uppgifter från f d anställda impregnerades en del av boarden (s k ZMA-board) med hjälp av arsenikhaltiga preparat. Arseniktillsatsen skedde i form av ett pulver som blandades i ett kärl innan tillsats till massan. Som bindemedel i boarden användes tranolja, senare tallolja. Övrigt Transformatorer med PCB-haltiga oljor har använts på området samt eldningsoljor och smörjoljor. Aska och slagg har deponerats inom området. Under 90-talet utfördes enligt uppgift sanering av asbest och PCB i de flesta industribyggnaderna... Avfallshantering Spånrester som uppkom vid sågning av virke täcker i dagsläget stora delar av markområdet. En reningsanläggning för processvatten från sliperiet anlades under 90-talet (sedimenteringsbassäng i Figur -). Vattnet renades genom sedimentering och det avskilda slammet (fibrerna) avvattnades och återvanns i processen (eldades) eller deponerades inom industriområdet. Notera att sedimenteringsbassängen anlades efter det att kvicksilverbaserade preparat hade slutats användas för impregnering av massan. Det har därför bedömts mindre troligt att slam deponerat inom området innehåller större mängder kvicksilverföreningar. Använda kemikalier kan ha följt med spillvatten som släppts ut till Skellefteälven eller slam/sediment som har deponerats inom området. Vid lackeringsbyggnadens sydöstra hörn ska ett upplag för lösningsmedels- och färgrestavfall ha funnits. Uppgifter om avfallshantering inom området baseras på muntliga uppgifter som har framkommit vid intervjuer med tidigare anställda. Deponier Från ca 9 och fram till att miljölagstiftningen stramades upp på 90-talet deponerades huvuddelen av det avfall som uppkom i verksamheten på delar av området som benämns Härvelträsket. Den största delen utgjordes av processrester från massatillverkning, boardtillverkning och lackering. Annat diverse avfall som kan nämnas är slagg från panncentral, tomma kärl från använda produkter (oljor etc.) och rivningsrester. Deponeringen började i delen längst åt öster och utgör utfyllnad i det egentliga Härvelträsket som då hade vattenspegel. I Figur - är området som använts benämnt deponiområde. Totalt har över 00 000 m produktionsrester deponerats. När sedimenteringsbassängen byggdes började man deponera slamrester från den verksamheten, men även askor och rivningsrester, nordost om själva bassängen. Området kallas slamdeponi i Figur -. Totalt har över 0 000 m produktionsrester deponerats. Ett flisupplag har funnits mellan sedimenteringsbassängen och sågområdet. Området som märkts flisupplag i Figur - är ett område där det enligt en muntlig uppgift ska finnas kreosotrester deponerade. G:\Projekt\00-Scharins\Rapport\Revidering maj-0\huvudrapport-reviderad-009.doc 00-0-9
.. Byggnader Antalet fabriksbyggnader och anläggningar inom området uppgår till ca 0 st. De uppvisar stor spridning såväl avseende ålder och skick som storlek och användbarhet. Byggnaderna beskrivs mer ingående i WSP, 00b. Rivning och sanering av byggnader inom området har inletts och planeras att vara färdigt under våren 00. Endast tre byggnader (sedimenteringsbassängen, gamla mekaniska verkstaden och sliperiet) kommer att sparas. Förorenade områden vid transformatorer saneras i samband med att kabel grävs upp och transformatorer rivs. Sågverksområdet Enligt intervjuer med tidigare anställda skedde träimpregneringen vid sågverkets östra gavel. Det impregnerade virket lades upp för att torka på ytan nordost om skjulet. Sliperiet I sliperiet producerades och impregnerades massan med Pulpasan (fenylkvicksilver). Från 90-talet pumpades processvatten från sliperiet till sedimentationsdammen för rening. Innan dess hade vattnet letts ut till Skellefteälven. En träledning har påträffats inom sliperiet vilket kan vara resterna av utloppsledningen till älven (KM Miljöteknik, 99a). Cisternerna där Pulpasan tillsattes massan ska enligt uppgift ha svämmat över då och då. Hamnmagasinet Här förvarades massan i väntan på vidare transport från området. Massa kunde förvaras i upp till ett år i väntan på export. Magasinet användes från 90-talet också för förvaring av board. Boardfabriken I källaren i den sydvästra delen av fabriksbyggnaden ska ett kemikalieförråd ha varit beläget. I källaren i den sydöstra delen av fabriksbyggnaden har två cisterner för tallolja stått som svämmat över vid ett tillfälle. Oljecisterner Sex oljecisterner finns i den västra delen av industriområdet. Samtliga oljecisterner är idag rivna, men marken är inte sanerad. Transformatorer Nio transformatorer ska enligt uppgift finnas inom området. Eventuella rester av olja i transformatorerna eller i marken runt dessa kan innehålla PCB. Samtliga transformatorer är idag rivna. Marken runt transformatorerna håller för närvarande på att saneras... Dag- och spillvattenledningar Två utsläppspunkter för processvatten till älven har identifierats, se bilaga och Figur -. Båda är idag pluggade. En av utsläppspunkterna utgjordes av en träledning som mynnade vid älvkanten strax väster om hamnmagasinet. Träledningen ska enligt uppgift från anställda på Scharins-området ha gått från sliperiets sydöstra ände till en bunker vid älvkanten och därifrån till den s k avloppspumpstationen i direkt anslutning till sedimenteringsbassängen (muntlig uppgift Skellefteå kommun). Utloppet till älven var ett katastroföverlöp där vatten släpptes ut vid översvämningar. Ledningen bestod av trä bara de sista fem metrarna mot älven och är i övrigt utbytt mot betongrör, vilket förmodligen skedde då pumpstationen byggdes på 90-talet. Ledningen är idag igengrävd och en provtagnings-/inspektionsbrunn installerad. G:\Projekt\00-Scharins\Rapport\Revidering maj-0\huvudrapport-reviderad-009.doc 00-0-9
Genom sågverksområdets östra del går en dagvattenledning som avvattnar Ursvikens samhälle. Ledningens diameter är m. ) ) ). Nedstigningsbrunn Nedstigningsbrunn Provtagningsbrunn.. Processvattenledningar, pluggade mot älven 00 meter Samhällets dagvattenledning (ingen tillförsel från industriomr.) Figur -. Dag- och spillvattenledningar inom Scharins-området (Skellefteå kommun, 00).. Hydrogeologiska och geologiska förhållanden Tidigare undersökningar av Kemakta (00) samt Thyréns, (00a) har gett en beskrivning av förhållandena vid området. Huvudsakligen har beskrivningarna refererat till industriområdet och endast i mindre utsträckning berört Härvelträsket. Nedan beskrivs hela området utgående från tidigare utredningar samt kompletterande hydrogeologiska studier gjorda under innevarande huvudstudie... Topografi Sågverksområdet sluttar svagt mot älven och topografin i närområdet är flack. Den plana asfaltplattan i området där det fd hamnmagasinet stod ligger ungefär - meter över älvnivån. Höjdkarta över Härvelträsket finns som bilaga... Geologisk uppbyggnad Marken består av fyllnadsmaterial på silt- och lersediment. Sedimenten underlagras av morän. Mäktigheten av sedimenten är störst i östra änden av industriområdet och minskar mot väster. I västra delen förekommer moränen direkt under fyllningen. Fyllningens kvalitet varierar inom industriområdet. Fyllningarna består av ca 0, - m ren spån och/eller bark ovan barkinblandad siltig grusig sand och trärester. Fyllningstjockleken G:\Projekt\00-Scharins\Rapport\Revidering maj-0\huvudrapport-reviderad-009.doc 00-0-9
uppgår till ca m inom större delen av området runt f.d. sågverk, flisupplag och hamnmagasin. Inom området där hamnmagasinet tidigare har stått utgörs fyllningen mestadels av siltig grusig sand och grusig sand med trä- och kolrester ner till ca m. Området är asfaltsbelagt. Inom sågverksområdet och flisupplaget är ytan delvis asfalterad och delvis täckt av spån och bark. Området vid oljecisternerna har fyllts med siltig grusig sand och siltig sandig morän ner till m djup. För Härvelträsket har Skellefteå kommun upprättat ett rutnät, se bilaga. Marken vid Härvelsträsket består från väster av fyllnadsmaterial på silt med sulfidinslag. Fyllnadsmaterialet består inom västra delen av Härvelsträsket av flis, bark och spån, samt trärester. Fyllningstjockleken är varierande mellan och m. Österut övergår det underliggande materialet till siltig lera eller lerig silt. Ytterligare åt öster om en linje (linje AD, se bilaga ) mellan sedimenteringsbassängen och tekniska kontoret avtar fyllningens tjocklek och övergår till den naturliga marken som här består av torvlager på siltig lera eller lerig silt. Från och med linje AN och österut till linje AR (se bilaga ) har borrningar gjorts ned till ett siltlager beläget på nivån - m. Från och med linje AR återkommer trärester blandat med torv i de ytliga lagren. Ytterligare längre österut förekommer enligt muntliga uppgifter och flygbilder från 9 samt 9 fyllning i de norra delarna. Denna består av boardmaterial och trärester (AT till BD). Den naturliga jorden består söder om denna del av torv på silt. Mäktigheten av torven ökar i ostlig riktning. Djupet ned till tätande nivåer (lerig silt) kan ej bedömas i området öster om linje AN... Grundvattenförhållanden Grundvattenytan i området ligger i nivå med Skellefteälven. En sammanställning av inmätta grundvattennivåer har tidigare redovisats av Kemakta. Inmätta grundvattennivåer under 00 finns redovisade i bilaga. Grundvattenströmningen inom området är riktad mot älven. Inom själva industriområdet är grundvattenytan belägen ca m under markytan, och ligger i fyllnadsmassorna. Också vid Härvelträsket styrs grundvattennivåerna av älven. Grundvattnets temperatur varierar inom området, se Tabell -. Mätning av temperaturen utfördes i samband med de enhålstest (undersökning av hydraulisk konduktivitet) som utfördes i november 00. Vid försöken hälldes kallt vatten i rören (lufttemperatur ca -0 grader). Detta påverkade temperaturen i rören vid försökets första steg. Vid försökets andra del som innebar en borttagning av vatten med bailer så bedöms emellertid det inströmmande vattnet representera temperaturen i det omkringliggande grundvattnet, och divrarna bedöms ha antagit vattnets temperatur. Nedanstående loggade temperaturdata representerar temperaturen i rören under försökets andra del. Kontrollmätningar med manuell temperaturmätning genomfördes för alla rör 00--9 (lufttemperatur ca - grader). Denna mätning utfördes efter enhålsförsöken. G:\Projekt\00-Scharins\Rapport\Revidering maj-0\huvudrapport-reviderad-009.doc 00-0-9
Tabell -Temperatur ( C) i grundvattenrör, -9 november 00. GV-rör Logger (00--, 00--9) GV,, GV,, GV,, GV, GV 0,, GV 0, GV,, GV,, Manuell mätning (00--9) Flera prover togs manuellt från rör och rör. Temperaturen i rör efter :e och :e litern var, respektive, grader och i rör efter :e litern, grader. I rör noterades likt av ruttna ägg 00-- och sur lukt 00--9 av två olika provtagare. I norra Sverige kan grundvattnets temperatur normalt förväntas vara omkring - C. Den höga temperaturen i GV orsakas troligen av nedbrytning av organiskt material, vilket också indikeras av det enstaka mycket höga TOC-värde ( mg/l) som analyserats 00-0- 0. Av de provtagna rören var TOC-halten högst i detta rör. Även i GV var temperaturen högre än i övriga rör. Även här var TOC-halten hög, mg/l. Älven var vid mättillfällena isbelagd. Det låga temperaturen uppmätt vid den manuella mätningen i GV 0 kan tyda på inverkan från älven, men det bör observeras att mätningen kan ha påverkats av den låga lufttemperaturen (- C) vid mättillfället. Grundvattenströmningen är långsam i bark- och spånfyllningen och i de naturliga silt- och lersedimenten. Uppmätningar av den hydrauliska konduktiviteten har utförts tidigare och Kemakta (00) anger att den hydrauliska konduktiviteten i fyllningen i sågverksområdet ligger i storleksordningen 0 - m/s. Ytterligare uppmätningar av den hydrauliska konduktiviteten har utförts av Geo Innova med samma metod (enhålstest) se Tabell - och bilaga 0. Tabell - Hydraulisk konduktivitet, K, för marken kring grundvattenrör vid det undersökta området vid Scharins, Skellefteå. Djup anges i meter under markytan (m u m y). Rör Inströmningsf örsök K (m/s) Utströmningsf örsök K (m/s) Rörets underkant (m u m y ) Filterrörets längd (m) Filterrörets nivå (m u m y) Material på filterrörets nivå GV 0-0 -,0,0-,0 le, gr, järnsand, trä, spån GV 0-0 -,,-, LeSaSi GV 0-9 0 -,0,0-,0 SiSa GV 0-0 -,,-, SaSi, LeSi GV0 0-0 -,9,9-,9 Si (trä), sulesi GV För tätt för att utvärdera,,-, Si GV 0-0 -,0,0-,0 GV 0-0 -,0,0-,0 G:\Projekt\00-Scharins\Rapport\Revidering maj-0\huvudrapport-reviderad-009.doc 00-0-9
Den höga grundvattentemperatur som noterats i GV och GV bedöms bero på nedbrytning av organiskt material, vilket de höga TOC-värdena i dessa rör tyder på. De båda rören skiljer sig åt i fråga om hydraulisk konduktivitet genom att GV är mycket tätt och GV är det rör som har högst hydraulisk konduktivitet av alla undersökta rör. I bägge fallen kan det bero på att vattnet i huvudsak är stillastående, för GV kan orsaken vara att vattnet kommer från ett större stillastående magasin med genomsläppligt material, vilket innebär att in- och utströmningsförsöken ger en snabb återhämtning av vattennivåerna. Det senare stöds av mätningar av grundvattennivåer vid GV som visar små variationer över tiden. Vid flera tillfällen har en svavelväteliknande lukt noterats. Det är troligt att nedbrytningstakten är hög inom delar av Härvelträsket. Analysresultaten från GV som är beläget i det område som avvattnar området där GV finns, har en hög hydraulisk konduktivitet (ungefär hälften av konduktiviteten i GV). Halten av TOC i GV är förhållandevis hög (0 mg/l), och det förekommer en lukt som tolkas som svavelväte i denna punkt. Nivån i rör samvarierar i hög grad med nivån i älven vilket tyder på att vattnet i denna punkt inte är stillastående och den höga hydrauliska konduktiviteten därför representerar ett flöde. Tidigare beräkningar refererade av Kemakta (Tyréns, 00a) har indikerat en transporthastighet motsvarande, m/år under naturliga grundvattengradientsförhållanden. Detta motsvarar en hydraulisk konduktivitet av 0 -. Kemakta uppskattade konduktiviteten i de sandiga fyllningarna under hamnmagasinet till i storleksordningen 0 - - 0 - m/s. I mätningarna utförda av Geo Innova uppmättes en hydraulisk konduktivitet vid hamnmagasinet (GV och GV ) på mellan 0 - - 0- m/s. Kring sedimenteringsbassängen (GV och GV 0) uppmättes konduktiviteter på mellan 0 - - 0 - m/s. Längst i öster vid Härvelträsket uppmättes de högsta konduktiviteterna 0 - - 0 - m/s. Grundvattenflödet inom industriområdet har modellerats i Modflow (Tyréns, 00a). Modellen omfattar industriområdets hela infiltrationsområde. Det totala grundvattenflödet ut mot Skellefteälven har därigenom uppskattats till 0,00-0,0 m /s. Områdets yta inklusive Härvelträsket har av i denna utredning uppskattats till drygt 0 ha, medan uppskattningar av Kemakta gav en yta av 0 ha. Nederbörden uppgår årligen till mellan 00 och 0 mm. Avdunstningen uppgår till 00-0 mm/år. Den del av nederbörden som infiltrerar (nederbörd minskad med avdunstning) i området uppskattas således till ca 00 mm/år, baserat på avrinningsdata från Storbäcken som är ett närliggande kustområde (SMHI, 99). Detta ger en ytavrinning och grundvattenbildning inom området på ca 90 000 m per år, varav större delen bedöms bilda grundvatten och en mindre del utgör ytavrinning. Att lite vatten ytavrinner beror på att få ytor inom området är hårdgjorda och att jorden i stora delområden har ett organiskt innehåll som underlättar infiltrationen. Dessutom kan vatten infiltrera i kanterna av de hårdgjorda ytorna. Med en grundvattenbildning på 90 000 m per år blir flödet till Skellefteälven från området av storleksordningen 0,00 m/s. I avrinningsområdet ingår också delar av Ursvikens samhälle, men troligen inte hela eftersom delar av samhället avleds genom en dräneringsledning (se.). En grov uppskattning är att det sammanlagda avrinningsområdet är dubbelt så stort och att därmed dubbla mängden strömmar till älven, d.v.s. 0,00 m /s. Ett sätt att bedöma rimligheten i dessa uppskattningar är att räkna den hydrauliska konduktiviten baklänges från flödet, med hjälp av antagande om mäktigheten av G:\Projekt\00-Scharins\Rapport\Revidering maj-0\huvudrapport-reviderad-009.doc 00-0-9
vattenförande lager (b) samt det strandavsnitt som berörs av flödet, samt de gradienter som uppskattats (dh/dx). Q = K m b dh/dx En beräkning har gjorts (Tabell -) med en uppdelning på de två områdena, Härvelträsket och sågverksområdet. Det har antagits att halva vattenmängden strömmar genom sågverksområdet och halva genom Härvelträsket. Tabell - Beräknad hydraulisk konduktivitet för sågverksområdet samt för Härvelträsket baserat på infiltrerad mängd vatten vid området. Sågverksområdet Q (m /s) 0,00 0,00 m (m) 0 0 b (m), dh/dx, 0-0 - Härvelträsket K (m/s), 0 -, 0 - Av tabellen framgår att den beräknade hydrauliska konduktiviteten vid sågverksområdet ligger något högre än den uppmätta medan den beräknade konduktiviteten vid Härvelträsket ligger i nivå med den uppmätta... Ytvatten Scharins industriområde ligger i direkt anslutning till Skellefteälven, dit ytavrinning och grundvattenströmning från industriområdet sker. Skellefteälven är totalt 0 km lång och det totala avrinningsområdet är km. Medelvattenföringen vid älvens mynning är ca 9 m /s (Vattenportalen, 00). En dräneringsledning på området gick från ångcentralen direkt ned till älven. Ledningen är numera proppad så att den inte har direktkontakt med älven, ingen vattenspegel finns vid utloppet. En träledning från sliperiet som tidigare gick till sedimenteringsbassängen och som enligt SWECO, (00) hade ett katastrofutsläpp i älven är numera också proppad. En liten vattenspegel finns så att eventuella utsläpp kan provtas eller hanteras. Vidare finns en dagvattenbrunn i kanten av flisupplaget (se bilaga ). Enligt muntlig uppgift avvattnar denna samhället Ursvikens dagvatten samt de numera rivna kontorsbyggnader som fanns nära infarten till området. I skogen strax öster om reningsverket (sedimenteringsbassängen) går ett dike. Diket är oftast torrt men har provtagits en gång 00-0-. Vid besök 00-- fanns ett mindre vattenflöde i diket. G:\Projekt\00-Scharins\Rapport\Revidering maj-0\huvudrapport-reviderad-009.doc 00-0-9
Utförda undersökningar Ett flertal undersökningar har tidigare utförts på Scharins industriområde. Undersökningarna har utförts både av konsulter och av Skellefteå kommun. Inga kompletterande undersökningar har utförts inom ramen för Geo Innovas uppdrag. Utförda utredningar och undersökningar beskrivs kortfattat nedan. Beskrivningarna är till stora delar hämtade från den tidigare huvudstudien (Kemakta, 00). Scharins industriområde Förstudie. Miljövärdering av mark och byggnader. KM Miljöteknik AB, 99-09- Utifrån en översiktlig besiktning av hela Scharins industriområde sammanställdes miljöaspekter och åtgärder omfattande mark, grundvatten, byggnader och bottensediment i Ursviksfjärden. Inom undersökningen genomfördes provtagning av slam från sedimenteringsbassängen (analys av tungmetaller, organiska ämnen och närsalter) och transformatorolja från sliperiet (analys av PCB). Ingen PCB detekterades i proven. Scharins industriområde Förstudie. Byggnadsteknisk bedömning av kostnader för rivning av byggnader och anläggningar samt kostnader för renovering av kajanläggning. KM Miljöteknik AB, 99-09- Sammanställning av kostnader för rivning av totalt stycken byggnader och anläggningar inom industriområdet och renovering av kaj. AB Scharins & söners Industriområde - Utredning av potentiellt förorenade markområden och redovisning av miljörättsligt ansvar för föroreningar inom industriområdet. Skellefteå kommun, rapport 00/0 En utredning av föroreningssituationen inom Scharins industriområde genomfördes i avsikt att översiktligt inringa områden som är intressanta för fortsatta undersökningar. I samband med detta genomfördes en utredning som klargör undersöknings- och åtgärdsansvaret. Scharins industriområde En fallstudie ur marksaneringsperspektiv, Drott et al. 00-0- Arbetet omfattade en riskklassning enligt MIFO-modellen samt förslag på fortsatta åtgärder inom området. Arbetet baseras på resultat från tidigare undersökningar, muntliga uppgifter samt litteraturdata. Rapporten fokuserar på den del av industriområdet där sågverk och flisupplag har legat. Vid riskklassningen tilldelas objektet riskklass. Förutom ovanstående utredning har följande elevarbete genomfördes: Oljecisterner på Scharins industritomt: Ett förslag på åtgärder, Eriksson et al., 00-0-. Markundersökning Scharins Industriområde, Ursviken : och :. Sycon Teknikkonsult AB, 00--. Översiktliga markundersökningar genomfördes i avsikt att översiktligt utreda föroreningssituationen och spridningsrisken inom industriområdet. Det konstaterades att halterna av metaller och PAH är förhöjda inom stora delar av området, men att det endast är inom begränsade delar som föroreningshalterna är så höga att en åtgärd är befogad. G:\Projekt\00-Scharins\Rapport\Revidering maj-0\huvudrapport-reviderad-009.doc 00-0-9
Bland annat togs jordprover i närheten av tre stycken transformatorer. Två av dessa prover uppvisade PCB-halter över riktvärdet för känslig markanvändning. Resultaten indikerade att PCB-haltig olja har använts i transformatorerna tidigare och att marken under är förorenad. Materialsammanställning Scharins industriområde. Tyréns Infrakonsult AB, uppdragsnr. 900-00, 00-0-9. Under hösten 00 utförde Tyréns Infrakonsult AB på uppdrag av Skellefteå kommun en fördjupad miljögeoteknisk undersökning av mark, grundvatten och byggnader. I undersökningen ingick även en inventering av förekommande materialrester i sliperi- och boardfabriksbyggnaderna, samt miljöstörande material inom hela fastigheten :. De undersökningar som utfördes var bl a XRF-analyser av betonggolv på ett antal punkter och laboratorieanalyser (metaller, organiska föroreningar) av betongproppar. Prover togs även av massa- och spånrester utomhus för att få en uppfattning om bakgrundshalterna. Analyser av proven visade på mycket höga metallhalter. Kvicksilverföroreningen ansågs så utbredd att samtliga materialrester bör behandlas som mycket förorenade. Volymen metallförorenade materialrester inne i byggnader uppskattades till 0 m i boardfabriken och m i sliperiet. I sliperiet ligger halterna av kvicksilver mellan mg/kg TS och 0 mg/kg TS. Fördjupad markundersökning Scharins industriområde. Tyréns Infrakonsult AB, uppdragsnr. 900-00, 00-0-0. Fördjupade miljötekniska undersökningar av mark, grundvatten och byggnader genomfördes. Syftet med utredningen var att i detalj avgränsa föroreningarnas utbredning i jord och grundvatten. Arbetet omfattade också att ta fram åtgärdsmål och åtgärdskrav samt förslag till möjliga åtgärdsmetoder. I undersökningen ingick även en inventering av förekommande materialrester i byggnaderna för sliperi- och boardfabrik, samt miljöförstörande material inom hela fastigheten :. Utredningen konstaterar att föroreningshalterna överstiger Naturvårdsverkets riktvärden för allvarligt tillstånd inom stora delar av området. Arsenik anses styrande för utbredningen av metallförorening, och föreslås användas för att avgränsa förorenade massor. Däremot kunde ingen avgränsning av utbredning av klorfenol och dioxin göras. Som åtgärdsmål föreslogs Naturvårdsverkets generella riktvärden för mindre känslig markanvändning (MKM). Det föreslogs att massor inom Sågverk, flisupplag och hamnmagasin med halter överstigande MKM grävs upp och förbränns alternativt jordtvättas. Oljeföroreningar vid oljecisterner föreslogs behandlas in situ. Komplettering dioxinanalyser vid sågverksområdet Scharins Industriområde. Tyréns Infrakonsult AB, uppdragsnr. 900-00, 00-0-0. Undersökningen omfattade analys av dioxin i jord ned till maximalt m djup och grundvatten inom sågverksområdet. Utredningen visade att dioxin finns vid sågverksskjulets västra sida där impregneringen skedde, men också i området norr om skjulet där det impregnerade virket torkades. Man drar slutsatsen att dioxinet huvudsakligen är begränsad till bark- och spånfyllningen eftersom analys på naturlig mark uppvisar låga halter. Dioxin påvisades också i ett grundvattenrör beläget ca m söder om sågverksskjulet. Grovt uppskattades mängden dioxinförorenade massor till 000 m, varav ca / även bedömdes innehålla arsenik i koncentrationer överstigande MKM. Olika behandlingsmetoder för omhändertagande av dioxin- och arsenikförorenad jord presenterades. G:\Projekt\00-Scharins\Rapport\Revidering maj-0\huvudrapport-reviderad-009.doc 00-0-9 9
Fördjupad miljögeoteknisk undersökning av dioxiner. WSP Samhällsbyggnad, uppdragsnr. 00090, 00-0-9. Uppdraget syftade till att avgränsa utbredningen av dioxin i området kring sågverksområdet i tre dimensioner samt utreda, värdera och bedöma omgivningspåverkan för olika behandlingsalternativ och att formulera mätbara åtgärdsmål. Provtagning av jord visade att dioxinföroreningen återfinns heterogent i fyllningen, och sträcker ned till i medeltal, m djup. Djupare finns tätare jord som har halter som underskrider gällande riktvärden. Jordvolymen inom det förorenade området bedömdes uppskattningsvis uppgå till 000 m, varav ca 9 00 m uppskattades innehålla dioxin i halter över i utredningen föreslaget platsspecifikt riktvärde (0 ng/kg TS). Grundvattnet konstaterades innehålla mycket höga halter av arsenik och bly, men även dioxin påvisas. Det föreslogs att dioxinförorenade massor skulle schaktas ur och behandlas genom förbränning eller termisk avdrivning alternativt deponeras. Provtagning och analys av sediment längs Norrlandskusten under 00 i regi av SGU. Som en del av den ordinarie miljöövervakningen genomfördes ett omfattande program med provtagning och analys av sediment längs Norrlandskusten under 00 av SGUs maringeologiska avdelning. Provtagning skedde bl.a. i en ackumulationsbotten i en djupfåra nedströms Scharins i Skellefteå. Analys av metaller utfördes. Höga eller mycket höga halter av arsenik, krom koppar och nickel påträffades. Huvudstudie avseende efterbehandling av Scharins industriområde i Ursviken, Skellefteå kommun. Kemakta Konsult AB. Kemakta AR 00-0. Slutversion reviderad 00-0-9. Inom ramen för huvudstudien utfördes kompletterande undersökningar av Kemakta (i samarbete med Tyréns) under perioden juni september 00. Undersökningarna omfattade provtagning av jord, provtagning av grundvatten samt provtagning av vatten och sediment sedimenteringsbassängen (även kallat reningsverket). Huvudstudien fokuserade på området runt det f d sågverket. Platsspecifika riktvärden togs fram för fyra typer av planerade markanvändningar för olika delområden inom Scharins. Volymen arsenikförorenad jord med halter över det platsspecifika riktvärdet uppskattas till ca 0 000 m och volymen dioxinförorenad jord med halter över det platsspecifika riktvärdet uppskattas till 000 m. Riskbedömningen visade på ett stort behov av saneringsåtgärder inom området. Spridning från området bedöms vara måttlig. Olika åtgärdsalternativ utreddes. Det lämpligaste alternativet bedömdes vara urschaktning av de förorenade jordmassorna för behandling genom förbränning eller annan termisk metod samt jordtvätt. Kostnaden för sanering genom urschaktning av jord enligt föreslagna åtgärdsmål uppskattades till -0 miljoner kronor, med antagande om att alla massor måste förbrännas. Vidare konstaterades att marken vid Härvelträsket och boardfabriken bör undersökas ytterligare. Kompletterande miljöteknisk undersökning av mark och grundvatten. SWECO Viak. Uppdragsnr 000, 00-0-. Syftet med den kompletterande undersökningen var att avgränsa förekomsten av arsenik och dioxin i mark i anslutning till sågverksområdet, samt att undersöka förekomsten av zink, bly, PCB och alifater och andra organiska föroreningar inom vissa delar av industriområdet. Även provtagning av grundvatten ingick i undersökningen. I uppdraget ingick också att sammanställa tidigare data. G:\Projekt\00-Scharins\Rapport\Revidering maj-0\huvudrapport-reviderad-009.doc 00-0-9 0
Skellefteå kommun. Kompletterande miljögeotekniska undersökningar (opublicerade data), 00. Skellefteå kommun har under 00-00 utfört ytterligare undersökningar av jord, grundvatten och ytvatten i syfte att utöka dataunderlaget avseende föroreningssituationen. Undersökningarna har omfattat ytlig jordprovtagning över hela industriområdet, uppföljning av höga arsenik- och dioxinhalter i ytjordsundersökningen, fördjupade undersökningar av PCB i anslutning till elinstallationer, undersökning av grundvatten, undersökning av ytvatten (Skellefteälven) genom passiva provtagare samt provtagning och analys av bakgrundshalter. G:\Projekt\00-Scharins\Rapport\Revidering maj-0\huvudrapport-reviderad-009.doc 00-0-9
9 s: 0 0 9 :. 0. 0. 0. 0. 0.. 0. 0. :0 0. 0. : 0... 0. 0.9 0.9 0. 0. 0. 0. 0. 0. 0.9 0.9 : REGISTERFÖRAREN. : 0..9 : : 0 9 0 0 0 : Järnvägsleden. SKELLEFTEÅ 0. 0 0. 0 : :. 0 0 9 0 0 9 9 0 9 0. s: s:. 9 9 s: 9 0. 9 0.. 9 0. 9 0 s: 0 0 9...0 9 9.. s: 0 0....9 9.9.. 9 9. 9. :.... 0 9..9 9 0 s: 9.. 9.. s:. 9.0.0 9. 0 0 0..... 0.. 0. 0 0. 9.0 9. 9 s: 9. 0 0 9...0 :0. :... 0.... 9 9 0 0 s: 0. 0. :9. 9 0.. 9. 9.. :... :...9 :0 :.9.0 : :9 s: 9. :. 0.0 : : :. : : :. :..0 :....0 : : 0.. :.... : 9 :.......0...9 9.. : s:.. 9. 9..9.0.. 0.. 9 0. :.......9 0.. 0.9.0.9 9 0.9. :..9.. 0.. 0...0.9....9....9......... 9.. 0.. s:.. s:...0 KANTAREN Skellefte älv : 0 :0 9 9 : : 0 : STAPLAREN 0 : 0 : SORTERAREN () : 0 Spånvägen :0 0 0 () 0 9 () 0 0 9 0 0 BUNTAREN () () 9 FINSLIPAREN : () 9 9 Mekanvägen 9 0. HUGGEN 9 0 SLIPSKIVAN 0 9 0 A,B () FINSLIPAREN 9 FÖRMANNEN BARKAREN ÅNGSÅGEN RISÖN SPÅNET 0 ARKET 9 9 9 HACKAREN () () 0 0 9 0 A,B VERKMÄSTAREN 9 A 9 ELDAREN : (0) () 0 9 A-F () () () PRESSAREN A-F FLISEN 0 A- C 9 0 0A-C SMÖRJAREN KAMREREN 9 9 9 SLIPMÄSTAREN ÅNGSÅGEN 9 FÖRVALTAREN () () 9 9 0 () () SKIVAN 9 - - -9,, MASSABALEN 0 9-99 -9 9 Furunäsgatan Mekanvägen DRUVFLÄDERN 0 SKRIVAREN 9- URSVIKEN 9-9 9 PARKOLVONET 0 90 9 0 0 9 0 0 0 0 9 FIBERN HAVTORNET INGENJÖREN ROSENGINSTEN 0 0 09 0 CLEMENTZ SKOGSOLVONET CLEMENTZ 9 VÅRGINSTEN 0 PÄRLBUSKEN VRESROSEN - DAGGROSEN - - 0 - URSVIKEN - PEDAGOGEN 00-9 9 PLÅTEN - GRANBACKEN - - - 9- Skellefte älv 9 SÄLLSKAPET HEDERN 0 9-0 - 0-9 0. KOLVSTÅNGEN SLÄKTSKAPET 9-0 Fredsgatan 9 BRODERSKAPET Fredsgatan -99 KAMRATSKAPET 9-9- 0-9 0 9- CYLINDERN KANTPRESSEN URSVIKEN 0. 0. -9 Vänskapsgatan 0 0. - 9.0 0-0. -9 SKELLEFTEÅ A. - VÄNSKAPEN B 0 9. -. 0 KANTPRESSEN VENTILEN : -.0... 0. Föroreningssituationen. Bakgrundshalter För att få ett bättre underlag för bedömning av de lokala bakgrundshalterna har fem provpunkter utanför själva industriområdet undersökts (Skellefteå kommun, 00). Provtagning och analys har skett av den övre delen av jordprofilen, ner till ca 0, m under markytan. I Figur - redovisas provpunkternas läge. REF REF Plankväg Furunäsgatan 0 Kubbvägen Klemensnäsvägen Finsliparvägen Furunäsgatan Södra Hällgrensvägen 9 Bäckmansgatan 9 Åkerströmsvä gen Flisgränd Hällg rensvägen 0 REF 9 0 Södra Scharinsvägen 9 9 99 9 Scharinsvägen 0 0 9 Å grensgatan 9 Kolbacksvägen 0 Fibergatan Måbärsgatan Måbärsgatan Flädergatan 0 0 Skelleftehamnsvägen Bokgränd Karagangatan 9 För ening svägen Kar agangatan Karagangatan Saltmätar gränd 0 0 REF Saxgatan - 9 Skelleftehamnsvägen 0 Vänskapsgatan 9 Cylindergränd Korintgatan REF Ventilgränd Kvartersgränd Brödrahemsgatan Gunsenvägen Figur - Provpunkter för bestämning av bakgrundshalter (referensprover). I Tabell - redovisas medelvärdet för några metaller för prover taget ca 0, m under markytan (oftast det djupast tagna provet). Att inte de allra ytligast proverna redovisas, motiveras av att de moränprover som finns i SGUs markgeokemiska databas (och som föreslås användas som bakgrundshalt vid beräkning av riktvärden) är provtagna på nivån 0,-,0 m under markytan. Ett referensprov har också analyserats med avseende på dioxin. I Tabell - redovisas också ett medelvärde avseende arsenik i moränprover i Skellefteälvens dalgång (Sunnanå Rönnskär) från SGUs markgeokemiska databas. Tabell - Bakgrundshalter i jord nära Scharins industriområde (provtagning Skellefteå kommun 00) och i Skellefteälvens dalgång (SGUs markgeokemiska databas). As Pb Cr Cu Zn WHO-TEQ Enhet mg/kg TS ng/kg TS Referensprov, Scharins 9, SGUs markgeokemiska databas För riskbedömningen föreslås att medelvärde från SGUs markgeokemiska databas används, representerande den sydligaste delen av Skellefteälvens dalgång. Detta motiveras av att människor normalt kan förväntas vistas och röra sig i ett större område utanför Scharins industriområde. G:\Projekt\00-Scharins\Rapport\Revidering maj-0\huvudrapport-reviderad-009.doc 00-0-9
. Föroreningar i jord.. Arsenik Antalet arsenikanalyser som utförts på området uppgår till st (Tabell -). Dessa har tagits i sammanlagt provpunkter, varav provpunkter legat mellan - m djup och 0 st under m. Medelvärdet för alla laboratorieanalyser uppgår till 0 mg/kg, medan medianvärdet tangerar mg/kg. Detta innebär att arsenikhalterna är skevt fördelade med en liten andel provpunkter med extremt höga arsenikhalter. Min- och maxvärdena omfattar flera tiopotenser i skillnad. Maxhalten på 00 mg/kg har analyserats inom det s k A-området (0,- 0, m djup). Statistik över arsenikanalyser inom delområdena sågverket och Härvelträsket är redovisade i Bilaga tillsammans med sannolikhetsdiagram för markkoncentrationerna. Tabell - Statistisk sammanställning av arsenikhalter på Scharins industriområde. Sammanställningen omfattar samtliga analyser som utförts på området (Sycon 00, Tyréns 00a & 00b, WSP 00a, Kemakta 00, SWECO VIAK 00, Skellefteå kommun 00). As (mg/kg TS) As-XRF (mg/kg) min 0,, max 00 0 medel 0 0 median St. avvikelse 9 90 Variationskoeff. n 00 Utbredningen av arsenik på området är sammanställd i Figur. Figur.. Redovisningen inkluderar både laboratorieanalyser och XRF-mätningar. Analyser från samtliga undersökningar har inkluderats. Data omfattar provpunkter på 0-0, respektive 0,- m djup. Grön klass markerar halter under det platsspecifika riktvärdet för bostäder (0 mg/kg TS) och gul klass under riktvärdet för äventyr/sport/rekreation ( mg/kg). Vid det planerade bostadsområdet väster om lackeringsbyggnaden förekommer arsenikhalter över riktvärdet på 0 mg/kg TS. Föroreningen är sannolikt förknippad med slaggsand som använts i detta område. Även i nordvästra delen av Scharins-området förekommer halter över 0 mg/kg TS. Specifika föroreningskällor som kan kopplas till områdesverksamheten saknas här, men de höga bakgrundshalter av arsenik som finns generellt i Skellefteå-området kan ha betydelse. Föroreningsbilden på sågverksområdet styrs av det platsspecifika riktvärdet för äventyr/sport/rekreation ( mg/kg TS). Föroreningssituationen är komplex då halter över och under riktvärdet på mg/kg TS förekommer nära varandra. Föroreningsutbredningen kan dock avgränsas till två relativt tydliga områden som koncentreras kring området för det tidigare hamnmagasinet samt själva sågverket. Vid Härvelträsket förekommer halter över riktvärdet mg/kg TS utbrett över större delar av området. Delar av området är inte provtagna och det går inte att utsluta att ytterligare områden med höga halter arsenik kan förekomma. Föroreningsmönstret gör det svårt att urskilja en tydlig avgränsning för detta delområde. Resultaten pekar dock på att föroreningen är mindre utbredd i de västra delarna samt i det sydöstra hörnet. Nordvästra delen av Härvelträsket utgör en tidigare slamdeponi medan norra och östra delen av området utgjort deponiområde, se G:\Projekt\00-Scharins\Rapport\Revidering maj-0\huvudrapport-reviderad-009.doc 00-0-9
: : ÅNGSÅGEN. RISÖN..9... 0..0 : :...9... ÅNGSÅGEN.0. 9 0.9.9.9. SKIVAN.. :.9. 0.0 9 URSVIKEN 0 9..... :....9.0.. FIBERN 0.. s:..0.. 0.9.0.. URSVIKEN... PLÅTEN..... 0 vidare Figur -. De centrala delarna av Härvelträsket har tidigare använts som brädgård. I denna del av Härvelträsket förekommer höga arsenikhalter, liksom i delar av det tidigare deponiområdet. I deponiområdet har arsenik påträffats även på större djup. Nordost om själva Härvelträsket finns ett dike som avleder dagvatten från Ursvikens samhälle (se bilaga). Området runt diket översvämmas sannolikt vid snösmältningen på våren och kan då förväntas föra med sig olika föroreningar från samhället. De förhöjda arsenikhalterna antas härröra från detta eftersom diffus spridning av arsenik förekommit i regionen. As i jord 0-0, m 900 Flisgränd A,B PEDAGOGEN 900 Södra Scharinsvägen 9 Kolbacksvägen Saxgatan 9 Fibergatan 900 Mekanvägen 900 900 9000 Skellefte ä 900 00 00 00 00 00 00 00 900 000 00 00 00 As-halt, lab 0 to 0 0 to to 00 00 to 0 As-halt, XRF 0 to 0 0 to to 00 00 to 0 Figur. Utbredning av arsenik (mg/kg) på området. Redovisningen omfattar analyser från 0-0,m medeldjup (Sycon 00, Tyréns 00a & 00b, WSP 00a, Kemakta 00, SWECO VIAK 00, Skellefteå kommun 00). Grön klass utgör halter under det platsspecifika riktvärdet för bostäder (0 mg/kg TS) och gul klass under riktvärdet för äventyr/sport/rekreation ( mg/kg TS). G:\Projekt\00-Scharins\Rapport\Revidering maj-0\huvudrapport-reviderad-009.doc 00-0-9