Foto Petra Hellberg 1
Skuggfåglarna Om att ockupera sin plats i livet trots att ingen erbjuder dig den premiär på Unga Klara 25 januari 2007 Lärarmaterial av Monica Nyberg, lärare och dramapedagog. Det här materialet är tänkt att du ska kunna använda dig av på ett sätt som passar just dig och din grupp. Det betyder att du kan plocka som du vill bland övningarna och göra om dem till dina egna, anpassade efter dig och gruppens behov. Beroende på vilken ålder dina elever har och hur klassen är kan du också ändra fokus och svårighetsgrad. Att uppleva teaterföreställningen är fullt tillräckligt men att arbeta vidare med det som den väcker hos eleverna är spännande och kan fördjupa såväl teaterupplevelsen som de ämnesstudier och/eller den process gruppen är inne i. Likaså är det ett verktyg för den individuella utvecklingen. Övningarna går ju att fylla med det som passar! Mycket nöje och med förhoppning om nya spännande möten i grupperna! 2
Innan teaterbesöket Oavslutade meningar Denna övning går till så att du läser den oavslutade meningen och låter eleven avsluta den. Låt eleverna få en mening var. De får avsluta med det första de kommer att tänka på. Om du avvaktat och en elev inte kommer på något så låt eleven säga pass och gå vidare till nästa. Du kan givetvis författa hur många oavslutade meningar som helst men här kommer några förslag: - När jag hör ordet teater tänker jag - När jag hör ordet skådespelare tänker jag - Jag tycker att teater är - Om jag var skådespelare då skulle jag vilja spela - En regissör är den som - Jag skulle vilja se en pjäs som handlar om - En dramatiker arbetar med att - På teatern finns det ännu fler yrken som t ex - Det bästa med teater är - Det sämsta med teater är - Stadsteatern ligger - I framtiden kommer teatern att - Jag tror att föreställningen vi ska se är - När man går på teater är det viktigt att tänka på - Den största skillnaden mellan film och teater är - Jag tror Skuggfåglarna handlar om - För att bli skådespelare måste man - Om jag bestämde skulle teater - Jag tror att en skådespelare tjänar - Den bästa teaterföreställning jag sett var - Den sämsta teaterföreställning jag sett var - Kvinnliga skådespelare är - Manliga skådespelare är - På teatern finns det gott om - Att spela en roll gör... - Att spela en roll är - Att vara naturlig kan - Alla människor kan Utgå från föreställningens program och flyer och berätta kort om föreställningen. 3
Efter teaterbesöket Rubriker Låt eleverna individuellt fundera över vilken rubrik de skulle vilja sätta på föreställningen. En rubrik som sammanfattar det starkaste intrycket/det du fastnade för i föreställningen. Ge dem varsitt papper och penna för att skriva ner den. Vartefter de blir klara samlar du in dem och sätter upp dem på väggen. När alla är klara samlas ni framför rubrikerna. Ta en rubrik i taget och låt eleven presentera tankarna bakom rubriken. Alltså: Om du skulle skriva en rubrik över det som fångade dig mest i föreställningen, hur skulle den rubriken se ut? Runda Alternativ till ovanstående övning är att placera eleverna i en ring. Låt dem sedan en och en berätta vad de minns starkast från föreställningen. Överensstämde föreställningen med deras förväntningar? Fråga om det finns andra tankar/reflektioner kring föreställningen? Fick de några nya tankar med sig? Manus Nedan följer stycken ur manuset till Skuggfåglarna. Dessa kan du arbeta med på olika sätt. Efter avsnitten ges exempel på övningar utifrån respektive stycke. Avsnitten kan läsas högt eller delas ut till eleverna. Text 1. och vid järnvägsbron. Vi måste iaktta henne, dag efter dag. Studera och studera. Och en vacker kväll möter vi henne. Visst. En vacker kväll. Vi väntar in rätt tillfälle för: vi vill inte dö. Säg efter mej: vi vill inte dö. 4
Vi vill inte dö. Så vi är tålmodiga. Mm. Jag ska skaffa ett par nya skor. Och sen skaffa mej ett jobb. Komma upp mej. Det är emot gravitationslagen. Du har inget mål i livet. Inga planer för framtiden. Nä, men jag iakttar. Iakttar vadå? Allt möjligt. Folk. Jag har iakttagit. Imorgon. Idag. I åratal. Och så här är det. Du och jag och alla andra ungar därute, vi är bara. Som kvarglömda potatisar i en låda. Har du nånsin sett en potatis som glömts kvar i en låda? Potatisen tror att mörkret är jord och så börjar den sätta groddar för att överleva, men mörkret ör inte jord och allt den får att suga på är en handfull luft. Och sen dör den. Jag är ingen potatis. Det är du visst. Nej, det är jag inte. Potatisar kan inte springa. Det kan jag. Och när vi väl har bestämt oss så kommer jag att vara över den där bron innan du har hunnit halvvägs. Till dess går jag hem. Vad är klockan? Nio minuter i sju. 5
Vet du vad vi gör? Vi övar. Vadå övar? Som på riktigt. Nästan. Som uppvärmning. Du vet. När eleverna hört/läst ovanstående text ber du dem att fundera på dessa följande frågor: Vad har du för mål eller planer i livet? Vad drömmer du om? Vad får det att bränna till i dig och tänka att det här vill jag? Alternativ 1, tremannagrupper Låt dem fundera enskilt en kort stund och eventuellt skriva ner några stödord. (Du kan också välja att ge dem detta i läxa att fundera på och skriva ner några tankar kring.) Dela därefter (eller det tillfälle då de ska redovisa sin läxa) in dem i grupper med tre deltagare i varje. Ge dem varsin uppgift enligt följande: en presentatör, en observatör, en dokumentatör. Presentatören berättar om sina tankar. Dokumentatören skriver ner, observatören lyssnar och är den som håller koll på tiden. Ingen får avbryta när presentatören talar. Hon/han har ca 10 min på sig. Därefter läser dokumentatören upp det den skrivit och berättar hur den tolkat det presentatören sagt. Plats för frågor. Om det finns funderingar kring det presentatören sagt så kan man nu diskutera det presentatören sagt. Totalt får detta ta 20 min. Dokumentatören ger det den skrivit till presentatören. Därefter byter man roller tills alla tre haft alla roller. Varje elev får nu skriva sin berättelse om vad de vill i livet och lämna in till dig. Alternativ 2, skrivuppgift Låt dem istället skriva en berättelse utifrån frågorna. Låt dem t ex skriva som om de inte bodde i Stockholm utan på en mindre ort i Sverige eller ett annat land. Vilka typer av möjligheter skulle det finnas där? Vilka drömmar skulle kunna gå att förverkliga? Som sig själva om 25 år. Vad gör de? Var bor de? Vad kämpar de för? Hur ser deras liv ut? Har deras mål/planer/drömmar uppfyllts? 6
Utifrån att de själva är föräldrar och har en son/dotter som är i den ålder de själva är i nu. Vilka mål/planer/drömmar skulle de vilja att deras barn hade? Tror de att känner till sina barns tankar? Kommer de att stötta vilka mål/planer/drömmar som helst? Vilka drömmar tror du att dina föräldrar hade när de var i din ålder? (Fråga dem). Uppfylldes någon/några? Hur lyckades de med det? Text 2. Hon höll om mej. Men det var inte det. Att hon höll om. Ibland när jag var med henne var hon inte där. Eller när jag inte var med henne så var hon där, men ändå inte där. När jag var ensam i sängen på natten kunde jag känna hennes andedräkt i mina öron. Nej. och Så var det inte. Det var inte bara du och jag. Det var nåt mer. Som i skolan. I skolan lär dom en. Att tala. Dom säger att det är matematik historia geometri, vad som helst. Men dom lär en att tala. Inte om världen, men om saker. Bara saker: en dörr, en karta en kopp. Namnet bara. Inte vad en kopp betyder, vem som hållit i den, vem som druckit ur den vem som inte gjort det och varför var en karta kom ifrån, vem som märkte ut floderna, vem som kommer att köra fel; eller en dörr. Vem sågade till virket och hängde upp den? Varför just den bredden, den höjden? Och vem fattade beslutet? Vem höll med? Vem höll inte med? 7
Och vad hände med dom på grund av detta? Dom lär oss bara att tala saker. Så det är så vi talar. Men på det viset finns inget förflutet. och Och ingen framtid. För när man har sagt saken, så går man vidare. Man tittar inte bakåt. Man skulle aldrig korsa sitt spår, aldrig stanna upp och vända sej om. (inte längre lekfull) Men du stannade, eller hur? Du stannade upp och vände dej om. Hon skrattade åt allt som kändes riktigt. Och du vände tillbaka. (lugnt) Ditt as. ( drar sig tillbaka något, men är fortfarande där.) Det var inte bara på nätterna. På dagen ibland. Inte hennes röst, men hennes ljud. Jag hörde henne. Men det var inte det. Det var mer så här. Som den här koppen. ( tar sin dricksmugg. Lugnt och sansat lägger han sig på knä och krossar den mot golvet. Hans hand blöder en aning. Han rafsar bland skärvorna.) Titta. En gång var det här sand och hetta. Inte längesen. Andra saker också. Smått och gott. Och nu. Är det nåt annat. Glas. Blod. Och den är sönder. (Han plockar upp en stor skärva och närmar sig Gin.) Jag skulle kunna sprätta upp dej med den här. Gin ger honom en örfil. Han tystnar. Men det var det hon gjorde med mej. Sprättade upp mej, och efter det var saker inte bara saker längre. Dom var mer. Det dom hade varit och det dom skulle kunna bli. Jag var bara en unge vilken som helst. Du brydde dej inte om det. Jag tänkte inte ens på det. Men plötsligt en dag visste jag inte riktigt. Det var det hon gjorde. Hon fick mej att tveka. I allt. Jag blev. Osäker. Titta. Det är ingen kopp längre; det är en kniv. 8
blir oerhört påverkad av. Ställ följande fråga till eleverna: Vem/vad påverkar dig mycket? Ge dem som läxa att dokumentera detta. Gärna med bilder. Det går också att dokumentera genom att berätta skriftligt (eller med film, teckningar mm). När de tar med sig sina dokumentationer låter du dem presentera det enligt följande. Alternativ 1. Gör en utställning av allt det som eleverna haft med sig, foton, texter osv. Alternativ 2. Gemensam reflektion kring dokumentationen. Totalt tar uppgiften ca 40 min. A. Dela in dem i grupper med minst sex personer i varje. Välj 1. Mötesledare - håller koll på fokus och tiden. Fördelar ordet. 2. Sekreterare - antecknar det centrala som sägs. 3. Presentatör den/de som presenterar gruppens arbete för de andra grupperna. (Rollerna kan cirkulera) B. Presentatören ger först en kort bakgrund till sin dokumentation. Därefter får gruppen ta del av dokumentationen. Deltagarna observerar bilden eller läser texten och noterar vad de särskilt uppmärksammar. C. Ledaren låter sedan varje gruppmedlem beskriva vad de ser i bilden/texten/filmen, men utan tolkningar eller värderingar om arbetets kvalitét eller personligt tyckande. D. Väcker dokumentationen några frågor? Är det en påverkan som man blir stark av? Är det en påverkan som man skulle kunna göra något ännu bättre av? Hur gå vidare? Är det något som man ska tänka på? E. Presentatörerna från respektive grupp får kort presentera vad som diskuterats. F. Låt alla skriva individuellt och lämna in till dig: fick du med dig några nya tankar efter detta arbete? Det går förstås att göra både alternativ 1 och 2! 9
Reflektion I föreställningens beskrivning står det att den handlar om att ockupera sin plats i livet trots att ingen erbjuder dig den A. Låt varje elev fundera individuellt en kort stund kring vad detta betyder. Hur kan man ockupera sin plats i livet? B. Låt dem sedan vända sig till sin granne och utbyta sina tankar. Det kan också ske i smågrupper. C. Låt paren berätta för hela klassen vilka idéer de haft/fått. D. Sammanställ idéerna och sätt upp på klassrumsväggen. E. Avsluta med en gemensam diskussion kring: har vi fått med oss några bra tankar kring hur man kan lösa situationer när det är svårt att ta plats? Ytterligare idéer? Heta stolen Sitt på stolar i ring. Det ska även finnas en tom stol. Du läser påståendena ett i taget. Om en elev håller med om påståendet så byter de plats, håller de inte med sitter de kvar. Påståendena går att tolka på olika sätt och det finns inget rätt eller fel. Man får även ändra sitt ställningstagande, de är inte bindande. Det är bra att börja med ett neutralt påstående så att de får pröva hur det fungerar. När eleverna tagit ställning till påståendet genom att flytta/sitta kvar så låter du några berätta hur de tänkt. Om de inte kan motivera så är det ok, du tackar ändå och går vidare till nästa. Som ledare är det viktigt att du förhåller dig neutral till det som sägs samt att du understryker att det inte finns något rätt eller fel svar. Se till att ordet fördelas mellan eleverna, så att det inte är samma personer som talar hela tiden. Poängtera att det är sakfrågan som ska diskuteras och stoppa alla personliga kommentarer om deltagarna. Nedan följer några förslag på påståenden. Fyll på och7eller byt ut till påståenden som du tycker passar din grupp bättre. Under övningens gång kommer du säkert på nya påståenden utifrån de diskussioner som uppstår. Förslag på påstående (de två första är uppvärmning, för att prova på): Det är skönt att vara ledig. Sushi är gott. Det är viktigt att alla får ta plats. Alla vill inte ha utrymme. 10
Alla människor behöver ha drömmar om vad de vill i livet. Vuxna är väldigt målinriktade. Unga människor ska inte ha för starka drömmar om framtiden. Man kan bli precis vad man vill. Man har större möjligheter att få det som man drömmer om, om man bor i Stockholm. Det största hindret för att lyckas är du själv. Om man inte tar för sig i livet kommer man ingenstans. Lugna människor får mer som de vill. Om det inte fanns människor med temperament skulle ingenting utvecklas. Människor som bor på mindre orter har fler möjligheter att få göra det dom vill. Det är viktigt att kunna misslyckas. Alla människor har någon stark sida. Om man tar hjälp av andra är det lättare att hitta lösningar. I Sverige är det många som förverkligar sina drömmar. Skolan gör så att det blir lättare att få det som man vill. Det viktiga är att hitta de påståenden som bränner till och gruppen vill diskutera, inte att hinna alla påståenden. Alternativ till eftersnack när du sagt ett påstående är att låta dem vända sig till grannen och diskutera eller prata i smågrupper utifrån hur de sitter i ringen. Du gruppindelar dem. Mycket nöje! 11