Vårdvalsreformen några socialmedicinska aspekter

Relevanta dokument
Sociala skillnader i vårdutnyttjande möjliga mekanismer

Handlingar till Kommunstyrelsens arbetsmarknadsutskotts sammanträde den 30 maj 2016

Tabell1. Sundbyberg kommun. Botkyrka. kommun. Våldsbrott 2028 Våldsbrott 1811 Våldsbrott 1767 Våldsbrott 1707 Våldsbrott 1586

Företagsamheten 2017 Stockholms län

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december

Mortaliteten i Stockholms län :

Företagsklimatet i Nacka kommun 2018

Svenske erfaringer med fritt pasientvalg og fri etablering i primærlegemarkedet

Företagsklimatet i Haninge kommun 2018

Regelförenkling på kommunal nivå. Stockholm

Resvanor i Stockholms län 2015

Resvanor i Stockholms län 2015

NORRA LÄNET NÄRSJUKVÅRDSOMRÅDE NORD

Handikapp och habilitering

Inrikes in- och utflyttning till och från Stockholms län Vidareflyttning av utrikes födda

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av november 2012

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län vid slutet av april 2014

Företagsklimatet i Nykvarns kommun 2017

Bostadsbyggnadsplaner /50 - sammanfattning

Företagsklimatet i Stockholms stad 2017

Företagsamheten Stockholms län

Företagsklimatet i Nynäshamns kommun 2017

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december

FÖRSLAG 2017:84 LS Landstingsstyrelsens förslag till beslut. Valkretsindelning för perioden

38 Svar på skrivelse från Dag Larsson (S) om behovsindex i förhållande till vårdkonsumtion HSN

19.1 Färdtjänstberättigade efter ålder i Stockholms län 31 december

Vårdvalsreformen några socialmedicinska undringar

Företagsamheten 2018 Stockholms län

Företagsklimatet i Danderyds kommun 2017

Företagsklimatet i Nacka kommun 2017

Kvalitetsmätning i skolan

Inkomster. 362 Inkomster Årsstatistik 2012 för Stockholms län och landsting

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län mars månad 2015

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Uppföljning och analys utifrån WebCare - Kortversion December 2018

"Företagsamma människor och konkurrenskraftiga företag i gemenskap leder Sverige till ökat välstånd

Samverkansavtal. avseende. Introduktionsprogram - yrkesintroduktion som anordnas för en grupp elever. mellan

Befolkningen i Stockholms län 2016

Utredningen om kommunal planering för bostäder

Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län januari månad 2015

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2019

Befolkningen i Stockholms län 30 september 2014

Kvalitetsmätning i skolan

Arbetsmarknadsläget i Stockholms län februari månad 2015

Stödet för barn och ungdomar med hörselnedsättning inom stat och landsting i Stockholms län

Överenskommelse avseende verksamhetsförlagda inslag i internationella studenters studiegångar samt inom utbildningsvetenskapligt basår

Den demografiska utvecklingen i kommunerna i Stockholms län

Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2018

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2017

Bostadsbyggnadsplaner

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av augusti 2012

Hur kunde det bli så här?

Inkomster. Årsstatistik 2009 för Stockholms län och landsting. Inkomster

Vä lfä rdstäppet Stockholms lä n

Företagsamhetsmätning- Stockholms län JOHAN KREICBERGS HÖSTEN 2010

Företagsamhetsmätning Stockholms län. Johan Kreicbergs

Befolkningen i Stockholms län 2017

Mer information om arbetsmarknadsläget i Stockholms län i slutet av juli 2012

Befolkningen i Stockholms län 2018

Utbildningsnivåer och medelinkomst Kommunala jämförelsetal

Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2017

Sammanfattande slutsatser

Regionalt utvecklad kulturskola och regionalt utvecklad tillgång till idrottsanläggningar

Näringslivets Regelnämnd, NNR

Vilka krav kan man ställa innan man får rätt till en bostad?

Utvärderingars roll när politik omsätts i praktik

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2015

Servicemätning 2017-års ärenden Stockholm Business Alliance, SBA

Befolkningen i Stockholms län 2014

Antibiotikaförbrukning i SLL. Kvartal

Socialtjänst och socialförsäkringar

Bostadsmarknadsenkäten Öppet forum för boendeplanering 26 mars 2010

Bostadsbyggnadsplaner

Stockholmsenkäten 2018

Befolkningsprognoser Stockholms län /2045. Rikard Gard Alexandra Malm Enheten för befolkningsstatistik

Förtätning och utglesning i Stockholmsregionen Öppet forum, 9 juni Göran Johnson och Ulrika Palm Regionplanekontoret, SLL

Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2012

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2018

Befolkningen i Stockholms län 30 juni 2015

Kommunprognoser. Befolkningsprognos /45. Demografisk rapport 2013:09

Befolkningen i Stockholms län 31 mars 2016

Vilka är lokalpolitikerna i Stockholms län?

Utbildningsnivåer och medelinkomst Kommunala jämförelsetal

Befolkningen i Stockholms län 2015

Samverkansfunktion Stockholmsregionen

Ojämlikhet i hälsa. Sara Fritzell. /

Bostadsbyggnadsplaner Bilaga till Stockholms läns huvudrapport: Sammanfattning för Stockholms läns kommuner

Barnhälsovård. Resultat från patientenkät hösten Jämförelse med 2008

Domar och beslut som inte verkställts SoL 2006

Nya barnhälsovårdsprogrammet varför, vad, hur och när? Margaretha Magnusson och Margareta Blennow Barnveckan 22 april 2015

Svart på Vitt - Så mycket satsar Upplands Väsby

Influensasäsongen

Överenskommelse avseende boendeplatser för asylsökande ensamkommande barn KS/2014:371

Avtal avseende verksamhetsförlagda fältstudier inom speciallärar- och specialpedagogutbildningarna

Förslag att upphandla basgeriatrisk vård

Servicemätning 2016-års ärenden Stockholm Business Alliance, SBA

Såväl in- som utpendlingen har tagit ny fart

Befolkningsprognos /50

Förlängning av avtal med vårdgivare om tjänsten områdesansvar för barn och vuxna inom allmäntandvården i Stockholms län

Transkript:

Vårdvalsreformen några socialmedicinska aspekter Bo Burström, professor/överläkare Karolinska institutet Institutionen för folkhälsovetenskap Avdelningen för socialmedicin

Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) 2 Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och en vård på lika villkor för hela befolkningen. Vården skall ges med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans värdighet. Den som har det största behovet av hälso- och sjukvård skall ges företräde till vården. Lag (1997:142).

Sociala skillnader i hälsa sociala skillnader i vårdutnyttjande Personer i lägre socioekonomiska grupper är oftast sjukare än personer i högre socioekonomiska grupper Idag underutnyttjande av sjukvård i förhållande till grad av sjuklighet Lägre utnyttjande av vård bland boende i glesbygd och bland lågutbildade

Sämre självskattad hälsa och andel höginkomsttagare, SLL 2006 NORRTÄLJE NORRTÄLJE SIGTUNA SIGTUNA VALLENTUNA VALLENTUNA UPPLANDS-BRO UPPLANDS VÄSBY ÖSTERÅKER UPPLANDS-BRO UPPLANDS VÄSBY ÖSTERÅKER SOLLENTUNA TÄBY SOLLENTUNA TÄBY JÄRFÄLLA DANDERYD VAXHOLM JÄRFÄLLA DANDERYD VAXHOLM SUNDBYBERG SOLNA LIDINGÖ SUNDBYBERG SOLNA LIDINGÖ EKERÖ EKERÖ NACKA VÄRMDÖ NACKA VÄRMDÖ SALEM HUDDINGE TYRESÖ SALEM HUDDINGE TYRESÖ NYKVARN NYKVARN BOTKYRKA BOTKYRKA SÖDERTÄLJE SÖDERTÄLJE HANINGE HANINGE NYNÄSHAMN NYNÄSHAMN Andel (%) 18-84 år som anger mindre än god hälsa 18-22 23-26 27-30 31-36 37-44 Andel (%) manliga höginkomsttagare 3-16 17-26 27-34 35-43 44-54 Självskattad hälsa från Folkhälsoenkäten 2006 Höginkomsttagare, män 20-64 år 2006

Hälsans bestämningsfaktorer (Efter Dahlgren, Whitehead 1991)

Vissa steg som föregår vårdkonsumtion Ekonomi, kulturella faktorer, bemötande Hälsans bestämningsfaktorer Hälsotillstånd Behov Efterfrågan Vårdkonsumtion Tillgång till vård Utbud av vård

Vårdutnyttjande Ohälsa 180 45 160 40 140 35 120 30 100 25 Vårdtillfällen/1000 inv 80 60 40 Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning Procent 20 15 10 Förgymnasial utbildning Gymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning 20 5 0 25-44 45-64 25-44 45-64 Kvinna Man Akutsomatik 0 18-44 45-64 18-44 45-64 Kvinnor Kvinnor Män Män

Andel som avstått vård, läkemedel 40 trots upplevt behov 35 30 Avstått sjukvård pga dålig ekonomi Avstått från läkemedel pga dålig ekonomi Andel (% 25 20 15 10 5 0 Befolkningen 18-64 å Utlandsfödda Förtidspensionäre Ensamstående mödr Arbetslösa unga vuxn Utsatta personer Hemlösa persone Ekonomiskt bistånd

God hälsa och vård på lika villkor Olika behov/grad av sjuklighet => kräver omfördelning av resurser om målet är en god hälsa och vård på lika villkor Efterfrågan speglar inte alltid behov Löser marknadsorientering problemen? Styrning av resurser och utbud till individer/områden med större behov (?)

Marknadsorientering i vården Mål: - Ökad tillgänglighet - Ökad effektivitet - Minskade kostnader Problem: - marknad kräver ökat utbud (kostnad) - marknad kräver reglering (kostnad) - krävs ökad information för val (kostnad) - asymmetrisk information - externa effekter

Marknadsorientering i vården Valfrihet ett mål i sig - ökad patientmakt - rösta med fötterna - informerad patient Thomson S, Dixon A. Choices in health care: the European experience. J Health Serv Res Policy 2006;11:167-171. Fotaki M, Roland M, Boyd A, McDonald R, Scheaff R, Smith L. What benefits will choice bring to patients? Literature review and assessment of implications. J Health Serv Res Policy 2008;13:178-184

Marknadsorienterad vård fördelar/nackdelar Effektiv Konkurrens minskar kostnad Responsiv ökar patientens makt Krav på vinst ökar kostnad Cream skimming Kvalitetsbrister Kräver reglering

Erfarenheter av valfrihet i vård i andra länder Inget starkt tryck från patienter Önskemål att välja om lokal service inte fungerar bra I teorin möjlig kvalitetsförbättring I praktiken - ökad kostnad - inte ökad kvalitet - ökad ojämlikhet

forts. Erfarenheter Ökad valfrihet gynnar mest yngre, välutbildade och friskare personer Kan försämra för individer med komplexa problem kan fragmentisera vården och försvåra samordning Behov av ökad information, stöd till de som inte annars kan göra informerade val

Primärvårdens övriga uppgifter förutom direkt patientkontakt Primärvårdens områdesansvar Samverkan med Försäkringskassa, arbetsgivare, kommunala verksamheter Familjecentraler Lokalt primärpreventivt folkhälsoarbete

Ersättningssystemens betydelse Kapitering kontra besöksersättning? Många korta eller färre och längre besök? Fokusering på läkare eller teamarbete med andra personalkategorier? Betydelse för patient-läkarrollen? Hälsofrämjande/förebyggande arbete? Fri etablering var blir det lönsamt för läkare att arbeta?

Gynnas dessa grupper av Vårdvalsreformen? Personer med kroniska sjukdomar med större behov av vård? Personer som bor i glesbygd? Socialt och ekonomiskt utsatta grupper? Nyanlända invandrare/flyktingar?

Evidens för Vårdvalsreformen? Hur har man beaktat erfarenheter från andra länder? Har man analyserat möjliga effekter av Vårdvalsreformen för utsatta grupper? Hur tillgodoses vård efter behov? Medför Vårdvalsreformen en vård på lika villkor enligt Hälso- och sjukvårdslagen 2?

Läkarförbundets vårdvalsenkät (jan 2009) Halland, Stockholm, Västmanland - vårdtunga grupper får stå tillbaka Stockholm - många korta besök premieras - svårare att prioritera patienter med stora kroniska vårdbehov - ersättningssystemet premierar inte hälsofrämjande och förebyggande arbetssätt

Hälsofrämjande/förebyggande/ uppsökande insatser Hälsofrämjande/ förebyggande/ uppsökande insatser Ekonomi, kulturella faktorer, bemötande Hälsans bestämningsfaktorer Hälsotillstånd Behov Efterfrågan Vårdkonsumtion Tillgång till vård Utbud av vård

Hur åstadkommer man en bra primärvård i glesbygd? Vad karakteriserar en bra primärvård? Är det samma i tätort som i glesbygd? Hur tillförsäkras boende i glesbygd en god hälsa och vård på lika villkor? Kommer Vårdvalsreformen att underlätta eller försvåra?