Daniel tar plats i grönt VM. vm-uppladdning. Carl Flint sfåprel. s16. Per-Arne Nilsson: Bo01 visar vägen s2

Carl Flint sfåprel sommar s16 Per-Arne Nilsson: Bo01 visar vägen s2 nr 2/2006 vm-uppladdning Daniel tar plats i grönt VM Nya Stadion kan bli miljöanpassad. Förebilder finns i Tyskland där samtliga VM-arenor är långsiktigt hållbara. s6 hållbarhet Två nya bilpooler i Malmö s4 fritid Fånga fina fisken i sommar s12 bygga & bo Bo01 sätter punkt fem år senare s14 mat & hälsa Ekokocken lagar kyckling s3

Grön Stad nummer 2/2006 Bo01 visar vägen Innehåll Grön Stad 2/2006 malmö är idag känt över hela världen genom Ekostaden Augustenborg och Bo01. Där har vi visat att det går att gå från ord till handling och skapa mer ekologiskt hållbara stadsdelar som dessutom är moderna, attraktiva och vackra. Malmö omnämns i massor av svenska och internationella tidskrifter och böcker av skiftande slag. Det kommer mängder av besökare från när och fjärran som vill se och lära av vad vi har skapat. Vägen dit har varit lång. Det är nu i dagarna tio år sedan föreningen Svensk Bostadsmässa fattade beslut om att utse Malmö till platsen för den stora internationella bostadsmässa man ville anordna till millennieskiftet. Avsikten var att Bo2000 skulle genomföras på Ön i Limhamn. Strax efter nyår 1998 beslöt man att det hela skulle flyttas till Västra Hamnen och genomföras år 2001 istället. Den mycket korta förberedelsetiden blev en svår och smärtsam process men också en kreativ och produktiv tid. Efter tuffa debatter och negativa skriverier, ekonomiska svårigheter, fackliga konflikter och svår tidspress så kunde bomässan invigas för ganska precis fem år sedan. En kalldusch kom när Bo01 AB gick i konkurs dagen efter bomässans stängning. En kall och mörk höst och vinter lägrade sig över området med svårigheter att sälja lägenheter och nya skriverier. Därefter har bilden av Bo01 ritats i allt ljusare färger. En särskild historia är Turning Torso som också kom till som en del av bomässan och som också är ett exempel på en nydanande byggnad med en svår födelseprocess. hållbart sätt. Det är naturligtvis också viktigt att våra egna stadsutvecklingsprojekt i Malmö blir bra och långsiktigt hållbara. Därför hoppas jag att Bo01 ska få efterföljare, både i Malmö och i världen, som är ännu bättre och ännu mer miljöanpassade och hållbara. För detta krävs fler modiga, kreativa och nytänkande personer. Det tror jag att det finns i Malmö. slutligen vill jag också uttrycka min glädje och stolthet att Malmö är föregångare också vad gäller rättvis handel genom att vi nu har blivit Sveriges första Fairtrade City, mer om det kan du läsa i tidningen. Det är roligt att jobba i en kreativ och nydanande stad som Malmö. Per-Arne Nilsson avdelningschef, miljöförvaltningen Läs mer om Bo01 på sid 14 15 ett viktigt stöd för att kunna genomföra alla miljöåtgärderna är de statliga pengar vi har fått till Lokala investeringsprogram (LIP). Många åtgärder inom Bo01 och Västra Hamnen har fått LIP-stöd. När vi nu slutredovisar detta program så visar de olika vetenskapliga utvärderingar som gjorts att det mesta har lyckats även om det också finns saker som inte lyckats så bra. Några av husen förbrukar mycket mer energi än vad som var meningen. Men många hus klarar de tuffa målen och energi systemet för hundra procent lokalt förnybar energi fungerar utmärkt. Mässaktiviteterna som var fokuserade på miljö och hållbarhet lyckades bra, liksom våra projekt gällande trafik, kretslopp, biologisk mångfald, miljökommunikation m.m. det största värdet med Bo01 och Ekostaden Augustenborg är emellertid helheten. Att kunna visa konkreta exempel på hur mer hållbara och ändå attraktiva städer kan se ut från detaljer till helhet är jätteviktigt om vi ska kunna klara de enorma miljöoch resursproblem som mänskligheten står inför. När Kina, Indien och andra länder med stor befolkning nu tar välfärdssprång och snabbt bygger ut sina städer är det viktigt att det görs på ett miljöanpassat och långsiktigt s4 Två nya bilpooler har startat s5 Hiphop höjer rösten s6 Gröna mål för nya Stadion? s8 Rådgivning söker sig ut s9 Malmö en rättvis stad tema fairtrade s10 Shoppa med gott samvete! s11 Felicia lever som hon lär s12 Fisketips s14 15 Bo01 sätter punkt fem år efteråt s16 Carl Flint: Malmö runt på 80 slag s17 Aalborg visar vägen s18 Nu rullar Naturbussen s19 Naturguiden: Käglinge kalendarium Juni 2006 12 @KtAAH:M@JGH>DC måndag 6gg# Vk BVab dgc^idad\zgcv# @a# &-#(% Eskil Augusti 2006 15 ;A699:GBJH:M@JGH>DC tisdag E^aYVbbheVg`Zc `a# '%#(%# 6gg/ HijY^Z[g~b_VcYZi Stella 18 fredag B6ABy;:HI>K6A:C 7yG?6G Ellen 22 ;A699:GBJH:M@JGH>DC tisdag E^aYVbbheVg`Zc `a# '%#(%# 6gg/ HijY^Z[g~b_VcYZi Vi som gör tidningen Grön Stad är utgiven av Malmö stad Ansvarig utgivare är direktör Kent Holmgren, miljöförvaltningen. Redaktionen består av Birgitta Gisby, Monika Månsson, Malin Sandström, Anders Ekström, Daniel Nilsson, Tor Fossum, Mikael Ringman. Grafisk form av 040-12 06 00 Adressen är Grön Stad, Miljöförvaltningen, 205 80 Malmö. Telefon 040-34 20 53 Fax 040-30 41 05 E-post gron.stad@malmo.se Debattinlägg, boktips, reportageuppslag med mera honoreras efter överenskommelse. För annonser ring Patrik Madsén telefon 040-52 00 54. Tidningen är tryckt i 36.000 exemplar hos JMS Mediasystem som är ett Svanenmärkt tryckeri. Insändare och uppgifter om kommande evenemang, aktioner eller möten emottages tacksamt. Henrietta 27 söndag 7>KGu@:CH 96<# Rolf 3 söndag Alva 14 torsdag September 2006 H@D<:CH 96< ^ Idgje# @a# &%Ä&* HK6BE@JGH W g_vg# 6gg/ HijY^Z[g~b_VcYZi# Ida November 2006 14 tisdag Emil CNII CJBB:G 6K <GyC HI69

nummer 2/2006 Grön Stad Vattentältet tar semester! a Den 12 juni är sista dagen för Vattentältet vid handikappbadet på Ribban. Vi fortsätter gärna, om Malmö stad bara kan hitta en finansiering, berättar Mikael Palmgren, dykare, filmare och en av pedagogerna i projektet. Sedan förra sommaren har Vattentältet haft 37.000 besökare, inklusive de besökare man hade då verksamheten flyttades till Malmöfestivalen. Miljöpedagogerna ska under sommaren utreda förutsättningarna för en Temapark om vatten. Det är klart att vi kommer att använda oss av de erfarenheter vi har gjort i Vattentältet. Vi kommer att arbeta med ett förslag som bygger på närheten till handikappbadet det ger spännande möten mellan barn och handikappade, berättar Mikael Palmgren. På Ribersborg har tusentals skolbarn under det gångna året håvat in djur från Öresund och snork lat fram på tipspromenader. Bild: Anders Ekström Ali Sen, kock på Malmös enda ekologiska skolkök på Djupadalsskolan, lagar en matig sommarmåltid som utmärkt går att packa ned i picknickkorgen. Den gillas av många och kan ätas både varm och kall. Bulgursallad med kycklingben (4 portioner) Detta behöver du: 1 kg ekologiska kycklingben 1 röd paprika 1 stor lök 1/2 gurka 1/2 isbergssallad 100 gram persilja 1 dl olja 5 dl kokande vatten 4 dl fin krossad bulgur 1 citron Salt, vitpeppar, paprikapulver (blandas ihop) Så gör du: Salta och peppra kycklingbenen och sätt in i varm ugn på 175 grader cirka 30 min. Koka upp vattnet och blanda i bulgur. Täck med folie och ställ den till sidan. Hacka och fräs löken som sedan blandas med färdig bulgur. Isbergssallad, gurka, tomater och paprika skivas i en centimeter tjocka stavar. Ekokocken Ali rekommenderar Blanda i alla grönsaker i kall bulgur. Gör dressing med olja, citronsaft från citronen, hackad persilja med salt, peppar och paprika pulver som blandas i bulgursalladen. Bild: Anders Ekström Den 13 maj hade Slottsträdgården en temadag för barn Så ett frö! På ett antal stationer hade barn möjlighet att med alla sinnen utforska trädgården: smaka och lukta på den, plantera, titta och lära. På bilden ser vi John Taylor och Ahmed Hussein. Grön Stad proudly presents: Anders Olsson Hallå Anders Olsson, djurskydds inspektör i Malmö, varför har ni bildat ett kattråd? Nja, vi har inte bildat något formellt, det är mer en diskussions grupp. Vilka är med? Tidigare sköts 450 katter om året i Malmö, men tolkningen av Djurskyddslagen änd rades så att även förvildade katter ansågs vara husdjur. De får inte skjutas på längre håll än tre meter. I princip måste man ha polistillstånd för varje katt. Miljöförvaltningen, Sydkatten, Gatu kontoret, Fastighetskontoret, Djurens Rätt, Djurskyddet Malmö, Djurens Vänner, Katt hjälpen, Kattkommando Syd, Kattjouren, Polisen och Malmö Viltvårdsförening. Varför ändrades reglerna? Vad ska ni prata om? Det är väl en risk att tamkatter skjuts av misstag? Problematiken kring de förvildade katterna i Malmö. Sedan avskjutningen i stort sett upphörde år 2003 har antalet vildkatter ökat. Vi räknar med att det nu finns 3000-4000 förvildade katter i Malmö. Det var en incident där en utekatt i Rönneholmsparken sköts som väckte protester för att det fanns uppgifter om att den ägdes av en familj. Den är liten. Sedan början av 80-talet har vi skjutit runt 9000 katter av dem har två haft anknytning till familj. Jägarna är erfarna och ser på utseende och beteende om de är vilda eller ej. Vid minsta osäkerhet låter man katten löpa. Vad ska ni göra i Kattrådet? Vi ska vara ett forum där vi kan utbyta tankar och idéer kring problematiken. Samtidigt kan utbytet ge en samsyn och större tyngd vid uppvaktande av myndigheter och departement. Hur går det? Bra. Vi är i sak eniga om att det bästa är avskjutning. Jag hoppas vi kan enas om skrivningen till Djurskyddsmyndigheten för att kräva att de ger oss råd om hur vi ska hantera situationen. För nu råder ett moment 22. Text: Maria Sehlin Anders Olsson.

Grön Stad nummer 2/2006 Två nya bilpooler har startat hållbarhet sunfleet är ett företag som har byggt upp flera bilpooler i Göteborg. Med stöd av EUprojektet Smile vill kommunen få igång en verksamhet också i Malmö. Per Lanevik, initiativtagare och vd för SunFleet, säger att verksamheten får växa fram i takt med att kunder strömmar till. Vår strategi är att börja med att skriva avtal med företag. Det ger en stabil grund för bilpoolen. Sedan kan man bygga på med privatpersoner som kan använda bilarna under kvällstid, berättar Per Lanevik som drog igång den första bilpoolen vid Centralstationen i vintras. då handlade det bara om en bil. Under våren har ytterligare ett företag anslutit sig och då har poolen byggts ut med ytterligare en bil. Samtidigt startade en ny bilpool i Västra Hamnen med två bilar, sedan SunFleet skrivit avtal med två företag i närheten. Pauline Stoltz och Helle Pedersen delar bil. Bild: Mikael Ringman uppdraget från smile är att dra igång totalt fem pooler i Malmö. Där intresse uppstår - det vill säga där företag är beredda att skriva avtal - avgör var nästa projekt startar. bada ute i sommar! Sand mellan tårna eller garanterat varmt vatten? I Malmö finns många alternativ om du vill bada utomhus i sommar. Här finns flera fina havsbad och även några friluftsbad med tempererat vatten utomhus. Här är några förslag: Havsbad. Västra Hamnen. Det nya havsbadet med stort trädäck att dyka från ligger rakt utanför Turning Torso. Pauline Stoltz och Helle Pedersen är grannar. I två år har de delat bil. vore det inte för Paulines katt, Sophie, så hade idén aldrig uppstått. Helle Pedersen och hennes sambo brukar vara kattvakt när Pauline åker bort. En dag för två år sedan satt de och bläddrade i sina kalendrar för att få ihop ett fungerande kattschema. Pauline berättade hur svårt hon hade det att sälja sin bil. Jag som är från Danmark var van vid danska priser och tyckte det var jättekonstigt. Hon begärde ju inget högt pris. Där någonstans dök idén upp vi kunde köpa in oss i bilen, säger Helle Pedersen som aldrig tidigare hade ägt en bil, inte hennes föräldrar heller. Hon är född och uppvuxen i Köpenhamn, där bil var dyrt och något man klarade sig utan. Nu finns två nya bilpooler i Malmö. Båda drivs av SunFleet som har för avsikt att starta tre bilpooler till. i göteborg driver SunFleet en bilpool med kommunala tjänstebilar. Där har man tagit ytterligare ett steg: bilarna är numera också öppna för privatpersoner. Vi vill ju att så många som möjligt ska kunna använda sig av våra bilpooler. Det är först då man ser de samhälleliga vinsterna, säger Per Lanevik. Texter: Mikael Ringman Grannar med egen bilpool I närheten av Centralstationen står två bilar i den ena av SunFleets bilpooler. Bilarna bokas via Internet och öppnas med hjälp av mobiltelefonen. Bild: Mikael Ringman Bild: Anders Ekström. Klagshamns strand. Sand, brygga och flotte med utsikt över bron söderifrån. Sibbarp. Här badar du från bryggor eller i den lilla barnviken. Dessutom ett kallbadhus. Ribersborg. Malmös egen Copacabana med långgrund sandstrand mitt i Malmö. Dessutom bryggor och ett kallbadhus. Friluftsbad. Segevångsbadet Öppet helger 10 18, vardagar 10 19.. Inträde 25 kr per person. Lindängebadet. Öppet 11 18 varje dag, under högsäsong 16 juni till 20 augusti klockan 10 19. Inträde 35 kr för vuxna, 25 kr för barn. Familjepris 70 kr. Rosengårdsbadet. Öppet helger: 11 17, vardagar 11 20. Inträde 10 kr för barn, 20 kr för vuxna. pauline stoltz hade köpt bilen när hon bodde i Lund, mest för att kunna pendla till Malmö. När hon 2002 flyttade till Triangeln minskade bilbehovet drastiskt. Hon körde sällan, men fick ständigt gå ut och parkera om bilen. Efter några parkeringsböter bestämde hon sig för att göra sig av med bilen. Någon försäljning blev det aldrig. Bara någon dag efter kattmötet bestämde sig Helle Pedersen och hennes sambo för att de vill köpa hälften av bilen. Jag står fortfarande som ägare på alla papper. Men vi har skrivit ett kontrakt där det står att vi äger hälften var och att jag inte kan sälja den utan deras medgivande, berättar Pauline Stoltz. vid det första bilmötet talade de igenom situationen ytterst noggrant, något de rekommenderar eventuella efterföljare att göra. Möjliga problematiska situationer dryftades. De var inte så många. Pauline fick exempelvis inskrivet i kontraktet att hon har rätt att ha bilen varje tisdag kväll, då hon har pianolektioner. Bilen står numera i ett garage. De har var sitt bensinkort och tankar när det behövs. I bilen finns en bok där de skriver ned hur lång sträcka de har kört. En gång i halvåret sätter de sig ned och stämmer av körda mil mot betald bensin. Andra fakturor delar de på. Bokningen sker via mejl eller ett telefonsamtal. helle pedersen har fått biljett till Mamma Mia i Stockholm i höst, den helgen är redan bokad. Semestern kommer de överens om. Och det gjorde de egentligen redan tidigare, för att lösa passningen av Sophie.

nummer 2/2006 Grön Stad Ökat lantbrukar intresse för Krav a Svenska lantbrukares intresse för att Kravmärka sina produkter ökar. Fast intresset är lägst i Skåne. Det visar den senaste Lantbruks barometern, en årlig intervjuundersökning där 4 000 lantbrukare deltar. Intresset för Kravcertifiering har ökat från åtta till 14 procent över landet. Lägst är intresset i Skåne och Blekinge, där bara sju procent av lantbrukarna vill Kravmärka mera. Betydligt flera kan tänka sig att använda lantbruksnäringens egen märkning, Svenskt Sigill. Mer än tjugo procent av de skånska bönderna uttryckte ett sådant intresse. EMC kliver in a Ekologiskt Marknadscentrum har gjort om sin hemsida och skapat en ny logga. Den nya profilen presenterades i samband med stämma den 25 april. Vi vill med den nya profilen signalera att vi tar ett kliv in i framtiden där vi vill agera på både nationella och internationella arenor, säger ordförande Kerstin Andersson. Vid stämman valdes tre nya ledamöter in, däribland Björn Stenbeck från Salt & Brygga i Malmö. www.ekologisktmarknadscentrum.org Våtmarker blir rekreations områden? a Över 1000 våtmarker har anlagts i Skåne sedan början av 1990-talet. Men fler och framför allt större våtmarker behövs. Det föreslår länsstyrelsen i den Våtmarksstrategi för Skåne som skick ats ut på remiss. Länsstyrelsen konstaterar att våtmarker är effektiva och ofta nödvändiga verktyg för att nå flera miljömål kring vattenkvalitet, biologisk mångfald med mera. Men deras betydelse för den eko nomiska utvecklingen i Skåne och för skåningarnas sociala välfärd är under skattad, skriver länsstyrelsen som också pekar på våtmarkernas potential som rekreationsområden. Här ser man möjligheter, inte minst för Malmö och andra kommuner i Sydväst skåne där bristen på allemansrättslig mark är stor. Gå och rösta, uppmanar Lamine Touré och Sami Rekik. Vi kommer att åka runt och dela ut t-shirts och singlar i olika områden i Malmö, unga blir glada av sånt, säger Lamine. Bild: Anders Ekström Hiphop höjer rösten demokrati Kan hiphop få unga väljare att förstå hur viktigt det är att rösta? Det tror i alla fall Lamine Touré och Sami Rekik. Deras uppdrag är att få första gångsväljare att gå till urnorna. ungdomar vet att det är dåligt med jobb idag och att framtiden ser osäker ut, men många verkar ändå inte veta varför de ska rösta, säger Lamine. De ser massor av musikvideos på tv och då kanske en låt om att rösta kan få dem att fatta varför de ska rösta och hur det går till. sami och lamine jobbar i Rosengård med ungdomar genom det brottsförebyggande projektet Streetsmart. De driver även Made produktionsbolag och är välkända samarbetspartners för många i Sveriges hiphopkretsar. den här gången anlitade de hiphopartisterna Gonza och Pauline som fick skriva musik och text. Det var så perfekt när Touré ringde mig och ville att jag skulle skriva låten, berättar Gonza på telefon några dagare senare. Jag tycker att det är en viktig fråga och hade faktiskt själv funderat på att jag borde uppmuntra till att rösta. Jag var i Stockholm en helg och det var så många rappare där som var negativt inställda till valet. Många unga klagar på att de inte har jobb eller att de blir diskriminerade. De måste förstå att det går att förändra genom att rösta. han fortsätter, utan paus: Jag ville ha en barnkör som symbol Fjärrvärme är ett enkelt, pålitligt och prisvärt sätt att minska bland annat koldioxidutsläppen. E.ON är en av Sveriges största biobränsleanvändare, och vi producerar också ofta fjärrvärme genom att ta tillvara värme som annars hade gått till spillo. Mer info på www.eon.se. www.eon.se tanken att använda musik för att intressera unga för valet uppstod i ett projekt. Valnämnden i Malmö stad kontaktade några studenter på K3 på Malmö högskola, för att få deras åsikter om hur man ska få unga att engagera sig i valet. De hade massor av idéer och förslag, men de flesta var riktade politiskt och just det kan vi inte använda, berättar Grethe Lindhe, projektledare i valnämnden. Däremot, fortsätter hon, tog vi fasta på musik och den föreslagna sloganen Höj din röst. Dessutom kommer de reklambyråer vi anlitat att utgå från den grafiska profil som studenterna tagit fram. Text: Karin Didring Hilanders Vill du ha grönare värme? iserade framtiden och så kontaktade jag Pauline för att hon skulle hjälpa mig med några melodier. Sen pusslade vi ihop olika musik- och textidéer.

Grön Stad nummer 2/2006 Gröna mål för nya Stadion? fritid MFF ska bygga en ny fotbolls stadion. Det kan bli en arena med miljöprofil. Solceller på taket och publik som lämnar bilen hemma är två för hoppningar hos miljöförvaltningen. snart drar fotbolls-vm i Tyskland i gång. Ett VM som sätter miljö och hållbarhet i första rummet genom sitt program Green Goal. De tolv tyska arenorna har till exempel alla byggts eller renoverats utifrån ett miljöperspektiv. Samma idéer vill miljöförvaltningen ska prägla Malmös nya stadion. Det är nu vi har chansen, annars dröjer det 50 år till nästa gång vi bygger en arena, säger avdelningschef Ulf Imander på miljöförvaltningen. nya transportlösningar, miljövänliga material och alternativa energikällor är några av de möjligheter bygget av en ny arena öppnar upp för. Det bästa ur miljösynpunkt är att många kan gå och cykla till stadion, och vi tror att cykelvägnätet kan förbättras ytterligare. Idag finns det också särskilda busslinjer direkt till stadion. De bussarna tillsammans med citytunneln kan leda till än färre bilar. Men förvaltningen har även mer djärva idéer. Som att dra nytta av Malmös cirka 160 regndagar. Regnvattnet skulle kunna samlas upp i en damm eller i ett underjordiskt magasin. Det kan då användas till bevattning av gräsmattan på stadion och grönområden intill. När det gäller själva byggnaden är miljöförvaltningen främst ute efter lång siktigt hållbara material och miljömärkta produkter, t ex målarfärg. En ny arena skulle också kunna vara självförsörjande på el genom solceller på taket. Att skära ned på energikostnader för själva driften är också viktigt. Det kan man till exempel göra genom att installera lågenergilampor. Det finns bidrag till miljöåtgärder som kan täcka 50 procent eller mer av kostnaderna, inte minst när det gäller energifrågor. Och vi har experter här som kan hjälpa till att ansöka om dessa bidrag. ulf imander är mån om att önskemålen inte bara förblir önskemål. Han och hans kollegor hoppas på att bli inbjudna till ett möte med MFF och entreprenören, där de kan lägga fram sina idéer. Nya arenor ute i Europa har en miljövänlig profil. Det vill vi också ha. Christer Persson är utvecklingschef på Malmö stad och ledamot i MFF:s styrelse. Han företräder MFF i stadionfrågan. Vi måste prata igenom vad det innebär Ulf Imander. Bild: Anders Ekström. att ha en ekologisk image, säger han. Jag vet att miljöförvaltningen har tagit upp det och jag har också haft funderingar kring det. Men vi måste vänta med de diskussionerna till dess att vi har valt arena bland de fyra arkitektförslagen. Det grönaste VM hittills När Tyskland för snart åtta år sedan an sökte om att arrangera VM var miljövänliga arenor ett vinnande argument. projektet döptes till Green Goal. Nu när VM börjar har projektet genomförts. Olympiastadion i Berlin, där finalen spelas nionde juli, har gått igenom det största ansiktslyftet. Energisparande ljus, underjordisk värme och ett nytt tak är några av nyheterna. Men den största nyheten ur ett miljöperspektiv är den nedgrävda jättetanken som ska samla hälften av allt regnvatten som det 42 000 kvadratmeter stora taket lyckas fånga upp. På det sättet ska arenan vattnas med regnvatten och spara in på kranvatten. i dortmund, där Sverige spelar sin premiärmatch mot Trinidad och Tobago, får arenan Westfalenstadion el tack vare solceller. Faktum är att all energi som förbrukas på arenorna är så kallad grön el, som kommer från förnybara energikällor. På alla arenor råder sopsortering. Och åskådare som beställer bratwurst får den i ett korvbröd. Onödigt skräp som papperstallrikar är nämligen bortransonerat. de som har biljett till en VM-match kan bidra till Green Goal. För att minska koldioxidutsläppen gäller biljetten som en lokal biljett med kollektivtrafiken under hela matchdagen. Dessutom åker 6000 ackrediterade journalister gratis tåg över hela Tyskland. Men ökade avgasutsläpp är omöjliga att komma ifrån. Det har Tyskland tänkt kompensera genom miljöåtgärder i andra länder. En av de åtgärderna är en investering på en halv miljon euro i en biogasanläggning i sydöstra Indien. Texter: Torbjörn Hallgren fem frågor till daniel andersson Bild: Anders Ekström. Daniel Andersson, 28, är spelaren som förenar fotbolls-vm i Tyskland med MFF och den nya stadion. Vi passade på att gratulera honom till VM-platsen och ställde några korta frågor efter en svettig träning. 2009 ska den vara klar. Är du kvar då? Vilken är din favoritarena i Europa? Det hoppas jag. Bara benen håller. Mitt kontrakt sträcker sig till och med 2008. Jag får tala med Bengt Madsen om förlängning. Jag har spelat mycket på San Siro. Den gillar jag. Fantastisk inramning med närheten till folket. Är det viktigt med miljöprofil på MFF:s nya arena, nu när nya arenor i Europa strävar efter det? Men först ska du ner och spela på toppmoderna arenor i Tyskland. Hur kul känns det? Det är så klart viktigt med miljön, och kan man göra det ekologiskt så är det bra. Men det handlar också om pengar. Otroligt. Att spela ett VM är det största man kan göra. Helt nya arenor och inga löparbanor, det är schysst. Och i Allsvenskan? Olympia. Det är en kompakt arena. Och så är det ju derbystämning.

nummer 2/2006 Grön Stad Bara vanligt vatten på Humanitetens hus Humanitetens hus satsar i år på en ny utställning: Bara vanligt vatten. under våren har Humanitetens hus varit stängt för renovering. När Röda Korset öppnade igen invigde man också årets stora utställning. Den ägnas åt vattnet, en livsnödvändighet. Men som Carina Nilsson, miljönämndens ordförande och en av invigningstalarna, påpekade även upphovet till många av världens konflikter. Stig Sjögren, VA-verkets direktör, var en annan av invigarna. Han talade om att vi i Sverige är lyckligt lottade som kan ta vatten för givet. Vi har så gott om vatten att det inte är meningsfullt att spara på kallt vatten. Det hjälper ingen. Däremot kan vi gärna spara på varmvatten, eftersom det går åt energi för att värma upp det. Och vi kan vara varsammare mot det vatten vi har. Exempelvis genom att inte kasta miljöfarliga eller olämpliga saker i avlopp och toastolar. Birthe Müller, verksamhetsledare i Humanitetens hus, säger att hon hoppas att utställningen ska väcka tankar hos besökarna och förändring. Utställningen avslutas med en möjlighet att avge ett eller flera löften om enkla saker man som individ kan göra för att förbättra vattensituationen, exempelvis: använda mindre mjäll schampo, äta mera vegetariskt, inte överdosera disk- och tvättmedel. AB J.M. JÖNSSON Arlövsvägen 24, 040-437030, www.jmjonsson.se LJÖMÄRKT MI KLIPP GRÖNT MED MILJÖVÄNLIGA KLIPPARE 3 40 0 0 9 Svante Wallseth och Stina Magnusson tittar efter vanligt vatten. Bild: Anders Ekström 4RANSPORTER ÊR EN BUDl RMA MED FULLSERVICE INOM LÊTTA OCH TUNGA TRANSPORTER 6I HAR '03 POSITIONERING SOM INNEBÊR SÊKRARE OCH SNABBARE SYSTEM 6ÌRA TJÊNSTER UTFÚRS PÌ ETT KOMPETENT OCH SERVICEMÊSSIGT SÊTT FÚR ATT LÌNGSIKTIGA OCH UTVECKLINGSBARA KUNDRELATIONER SKA SKAPAS 4RANSPORTER!" 3CHEELEGATAN s -ALMÚ 4ELEFON s &AX WWW COM

Grön Stad nummer 2/2006 Elisabet Carlsson och Per-Ola Ormes arbetar med budget- och hyresrådgivning på miljöförvaltningen. Avdelningen har börjat med uppsökande verksamhet i högre utsträckning än tidigare. Här på ett besök på Fontänhuset. Bild: Anders Ekström. Rådgivning söker sig ut Någon har nyligen blivit vräkt. En annan har mögel i badrummet men vågar inte ringa hyresvärden. En tre dje lever under existensminimum. Medlemmarna på Fontänhuset ha de många frågor när budget- och hyresrådgivningen kom på besök. inrättning, hit blir man inte remitterad. Medlemmarna delar erfarenheten att tappa fotfästet i tillvaron. För många har det varit förenat med förfallna räkningar, inkassokrav och utmätning från kronofogdemyndigheten. När Per-Ola Ormes och Elisabet Carlsson börjar berätta om sin verksamhet har ett dussintal personer slagit sig ned på stolarna framför. lars-erik isgren och Tomas Magnusson tar emot vid ingången. De håller i Fontänhusets kulturella evenemang som arrangeras varannan vecka och som sådant räknas ett besök från miljöförvaltningens budget- och hyresrådgivning. Fontänhuset är en arbetsinriktad verk samhet för personer som har varit patienter i psykiatrin. Det är inte en kommunal elisabet carlsson jobbar med budget rådgivning och berättar att hon kan ge råd och stöd när man får problem att klara av ekonomin. Har man dåligt med pengar är det extra viktigt att göra upp en budget, så att man har koll på ekonomin. Om man ändå drar på sig skulder är det viktigt att inte ha för bråttom. Att nappa på något av de låneerbjudanden bygga & bo Jag skulle ju ändå dö. Fontänhuset har tillgång till tre lägenheter för träningsboende. I en av dem bor Bo Forsberg. i maj förra året avhystes jag från min lägenhet. Jag hade varit deprimerad, haft självmordstankar. Då spelade inte sånt som räkningar någon roll, jag skulle ju ändå dö. Jag låg på sjukhuset i två månader och när jag skrevs ut hade jag ingenstans att bo. Stora skulder och utmätning från kronofogden väntade. Jag gick faktiskt till budgetrådgivningen. Där fick jag veta att jag inte behövde betala mer än att jag hade existensminimum kvar. någon lägenhet gick inte att få tag i. Enda möjligheten var att bo på härbärgen, Vallhem och Västerhem mest. Det var tufft att sköta jobbet och ha så otrygg bostadssituation. Och det var jobbigt för självkänslan. Jag har inga missbruksproblem som många andra på härbärgen. Jag är inte som dem, ändå är jag här, har jag sjunkit så lågt?. det var en otrolig lättnad att få möjlighet att flytta till den här lägenheten. Fontänhuset har ett samarbete med MKB. Om jag sköter det här ska jag kunna få ett eget kontrakt efter en tid. som dimper ned i brevlådan är sällan någon bra lösning, säger Elisabet Carlsson som har två viktiga råd till den som har blivit skuldsatt: Tala med fordringsägarna. Berätta hur det ligger till. Att få anstånd är ingen omöjlighet. Prioritera hyra och elräkning. Att ha någonstans att bo är det viktigaste. per-ola ormes är specialiserad på hyresrådgivning och informerar om vilka rättigheter och skyldigheter man har som hyresgäst. Att man har rätt att inte bli störd och att värden ska hålla lägenheten i ett visst skick. Att också det omvända gäller: man får inte störa grannar eller missköta lägenheten. Då kan besittningsskyddet förverkas, det vill säga man kan bli vräkt. Något som Fler söker hjälp budget- och hyresrådgivningen har ökat sina uppsökande insatser. Genom förebyggande verksamhet kan vi förhoppningsvis bidra till att färre får problem i senare skede, säger Lars Nöremark, chef på budget- och hyresrådgivningen. Under det senaste året har man börjat med en boskola, med information kring boendet. Dessutom erbjuder man information kring skuldhantering. Ibland, som i artikeln från Fontänhuset intill, blir det både och. Vi vänder oss i första hand till grupper som kan tänkas hamna i en problematisk situation, berättar Lars Nöremark. också kan ske om man gång på gång betalar hyran för sent. Får ni problem att betala hyran eller med andra skulder - kom till oss tidigt. Ju tidigare desto bättre. Då kan de värsta svårigheterna undvikas, säger Per-Ola Ormes som fick svara på många frågor under informationen. Text: Mikael Ringman budget- och hyres råd givningen i malmö är en del av miljöförvaltningen erbjuder privatekonomisk rådgivning till privatpersoner och skuldsatta personer ger hyresrådgivning all rådgivning är kostnadsfri i Malmö arbetar sju personer varje onsdag är öppen besöksdag, övriga dagar får man boka tid i förväg. fakta Budget- och hyresrådgivningen hade under 2005 ungefär 1500 kontakter kring boendefrågor. 70 procent av dem som riskerade vräkning kunde med stöd av avdelningen reda ut situationen. Hade under 2005 ungefär 1000 besök. Ungefär 200 fall slutade med skuld sanering.

nummer 2/2006 Grön Stad tema fairtrade Handlar du Rättvisemärkt? Elin Hörberg: Jag köper mest eko logiskt. Jag har precis fått veta vad som är skillnaden så nu kommer jag nog att köpa mer. Lisa Christofas: Inte planerat, men när jag handlar blir det kosmetika, hudvårdsprodukter och choklad. Malmö en rättvis stad Malmö är Sveriges första Fairtrade city. Det krävs mod att vara först. Nu hoppas vi att andra kommuner följer efter, säger Ilmar Reepalu, kommunstyrelsens ordförande. diplomeringen skedde i direkt anslut ning till kommunstyrelsens sammanträde i mitten av maj där frågan hade behandlats politiskt. Alice Bah Kuhnke, generalsekreterare i Rättvisemärkt, var lycklig över den första svenska utmärkelsen. Att få dela ut det här diplomet känns helt fantastiskt. Det här är min roligaste dag på jobbet hittills. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att det här bara är början. Alice Bah Kuhnke påpekar att diplomet är ett startskott, ett åtagande. som fairtrade city ska Malmö verka för en ökad konsumtion av rättvisemärkta produkter. Malmö har också bildat en styrgrupp, med miljönämndens Carina Nilsson som ordförande, som leder det fortsatta arbetet. Dessa krav på politiskt stöd är nog de mest långtgående bland dem som ställs på en Fairtrade city. Staden måste dessutom rymma ett visst antal butiker och företag med rättvisemärkta produkter. Ilmar Reepalu tycker att Malmö gjort sig förtjänt av utnämningen. Många engagerade tjänstemän och politiker har arbetat med frågan. Det krävs mod för att driva nya frågor. Malmö var tidigt ute med krav på ställningstagande mot diskriminering i upphandlingar. Kanske är det inget krav som håller rent juridiskt. Men det är ett ställningstagande. Företag som vill arbeta med oss vill gärna visa sig duktiga inom det här fältet. På samma sätt tror jag att det här kan påverka, säger Ilmar Reepalu. Text: Mikael Ringman några av kraven: Olof Martinsson: Jag försöker, Det blir mest kaffe. Jag köper ekologiskt annars. För tätort med över 100 000 invånare gäller: Minst 50 Rättvisemärkta produkter fördelade på minst sju dagligvarubutiker. Minst tre kaféer, restauranger eller hotell som serverar Rättvisemärkt kaffe. Minst 50 arbetsplatser ska konsumera minst en Rättvisemärkt produkt. Tio av dessa ska minst ha två produkter. Alice Bah Kuhnke gav Ilmar Reepalu och Carina Nilsson diplomet ett bevis på att Malmö är en Fairtrade city. Foto: ANDERS EKSTRÖM dessa sitter i styr gruppen för malmö Carina Nilsson, ledamot i kommun full mäktige och ordförande i miljönämnden. Catarina Rolfsdotter-Jansson, journalist. Ulf Hansson, företagare, Morot & annat. Jasmin Rezai Lind, verksamhetsledare för Rättvis Handel inom Röda Korsets Ungdomsförbund. Kristian Smedjeback, ordförande Världsbutiken. Birte Reng Svensson, kvalitets- och miljö samordnare, serviceförvaltningen. Birgitta Gisby, informatör, miljöförvaltningen. Fest på Drottningtorget med rättvisefokus Allt fler människor intresserar sig för hur de varor de konsumerar är producerade. Det räcker inte längre med ekologiska produkter utan många vill dessutom köpa rättvist; något som Röda Korset i Malmö tagit fasta på genom att anordna en Fairtrade festival. Marianne Schönbeck: Ja, om jag kan och det inte är för dyrt. Jag har provat kaffe och marmelad. Marmeladen är jättegod! det är den 13 maj och solen värmer. En blandad samling människor står runt de som dansar Capoeira mitt på Drottningtorget. Dansarna har vita kläder och rör sig smidigt, trivs med sin centrala plats. Bakom dem står fem randiga tält uppställda där det säljs smycken, skönhetsprodukter, kläder, godis och mat. När uppvisningen är slut promenerar folk omkring, provsmakande rättvis choklad och fikande rättvist kaffe. Stämningen är avslappnad och glad, alla pratar och leendena är många. Vid ett stånd kan barnen vara med i en kicktävling där de kan vinna en rättvisemärkt fotboll signerad av MFF:s herrlagsspelare. Inne i Humanitetens hus på torgets norra sida hålls en annorlunda modevisning, med mycket musik och sprakande kläder, hår och smink. Hela arrangemanget stöds ekonomiskt av Malmö stads miljöanslag. Text: Karin Didring På Drottningtorget hölls den första Fairtrade festivalen. Bild: Anders Ekström.

Grön Stad nummer 2/2006 10 tema fairtrade Delad glädje är dubbel glädje. Genom att köpa prylar som är producerade under kontrollerade rättvisa förhållanden, gör du både dig själv och den som tillverkat varan glad. Flätade korgar från Zimbabwe. Stor: 145 kr, liten 45 kr. IM. Rättvis hud- och hårvård. Från 185 kr. Manatura. Skosnören i hampa. 35 kr. Morot & annat. Tribal-armband. 89 kr. Världsbutiken. Oemotståndeliga mjukisdjur. 45 kr. IM. Shoppa med gott samvete! delad glädje är dubbel glädje. Genom att köpa prylar som är producerade under kontrollerade rättvisa förhållanden, gör du både dig själv och den som tillverkat varan glad. Är det en present du är på jakt efter ger du med dubbel omtanke. En shoppingtur kan inte sällan leda till att det dåliga samvetet drabbar en. Man har gjort av med pengar som behövs till något annat, har köpt något som kanske är tillverkat under omänskliga arbetsförhållande, ens köprus belastar miljön i onödan Men det finns massor med prylar att köpa i Malmö där din shopping faktiskt bidrar till att skapa en bättre värld. Grön Stad har plockat fram några godbitar så att du enkelt kan köpa student-, bröllops-, dop- eller andra presenter med riktigt gott samvete. Eller bara helt enkelt handla något till dig själv. prylarna i reportaget är tillverkade under kontrollerade rättvisa förhållanden. Alla är dock inte Fairtrade-märkta. Till exempel är inte IM:s varor (som dock tillverkas i kontrollerade biståndsprojekt) och en del av Uma bazaars varor (som tillverkas i kooperativ med humanitära förtecken i Indien) certifierade. En shoppingtur kan inte sällan leda till att det dåliga samvetet drabbar en. hitta rätt till rättvist Rättvisemärkt/Fairtrade är ett märke som dyker upp på fler och fler varor i Sverige. Flest varor i Malmö hittar du i Världsbutiken, men frågar du efter varor med denna märkning i din vanliga livsmedelsbutik är chansen stor att du antingen hittar en vara som kaffe, te, choklad eller bananer, eller att din handlare tar in den. Genom att köpa varor med denna märkning bidrar du till att arbetare och odlare får skäligt betalt för det arbete de utför. Du motverkar barnarbete och främjar organisationsrätten. Ditt inköp motverkar diskriminering på grund av tro, kön eller hudfärg. Och du uppmuntrar ekologiskt odlande. Det är alltså en etisk märkning som garanterar att de mänskliga rättigheterna har varit i fokus när varan producerats. Arbetet med att kontrollera producenterna sker inom ramen för FLO Fair Trade Labelling Organization, som är ett internationellt samarbetsorgan. Rättvisemärkt/Fair Trade omfattar över 500 certifieringsorganisationer med mer än 1,2 miljoner producenter i ett femtiotal länder i Latinamerika, Afrika och Asien. Rättvisemärkt i Sverige består av en förening och ett bolag. Föreningen för Rättvisemärkt i Sverige är en ideell organisation. Rättvisemärkt i Sverige AB är ett bolag som utfärdar licenser till svenska företag och arbetar för att öka produktionssortimentet i Sverige. Bolaget ägs av Svenska kyrkan och LO. Återvunna smycken. Ring: 120 kr, armband: 200 kr. Babuscka. Halsband. 200 kr. Babuscka. Skål för nötter och annat. 175 kr. IM.

11 nummer 2/2006 Grön Stad tema fairtrade Texter: Catarina Rolfsdotter-Jansson Bilder: Karin Oddner Kuddfordral i olika storlekar. Från 179 kr. Uma bazaar. Olika internationella såser. 102 kr. Världsbutiken. Nyckelring. 39 kr. Uma bazaar. Barntröja. 289 kr. Uma bazaar. Pärlemokors från Betlehem. 75 kr. IM. Morgontofflor i tovad ull. 400 kr. Världsbutiken. Felicia lever som hon lär Jag önskar att fler människor förstod hur viktigt det är att de utnyttjar sin makt som konsumenter, säger Felicia Konrad. Trots att Felicia själv menar att hon kan göra mer för miljön och rättvisan i samhället, är hon en ytterst medveten konsument. felicia konrad har länge varit intresserad av miljö- och rättvisefrågor. Men när sonen Noak föddes för snart tre år sedan blev drivkraften ännu starkare. Hon handlar bara ekologiska livsmedel, städar utan att använda kemikalier och är kund i den medlemsägda, räntefria JAK-banken. Felicia är även medlem i Svenska Naturskyddsföreningen. För Felicia var starten för hennes medvetna och etiska konsumtion att hon i 20-årsåldern blev vegetarian. Behovet kom inifrån. Jag önskar att fler människor åt vegetariskt, eftersom det inte belastar miljön lika mycket som när vi äter animaliskt protein. Det är annorlunda med naturfolken de tar bara så mycket djur som de behöver för att överleva, de industrialiserar inte djuren. felicia köper först och främst ekologiska livsmedel, och i de fall det går att få tag på även rättvisemärkta varor. Det blir främst kaffe, bananer och te. Det känns jätteviktigt med rättvisemärkt. Men jag vet också att de ekologiska varorna är producerade med hänsyn till dem som arbetat med varan. Felicia pratar gärna med andra om etisk konsumtion, och önskar att det fanns ett bra TV-program om ämnet och att pressen tog detta ämne på större allvar. Hon menar att som det är nu hålls en hel värld av kunskap tillbaka av konsumtionssamhället. Det finns massor av material om sport, men nästan inget om hur de människor mår som producerar vår mat och våra kläder. Därför vet många inte hur det egentligen går till. Jag försöker påverka genom att prata och diskutera med andra om varför jag gör de val jag gör. De som på något sätt redan tagit ställning för något i sitt liv reagerar positivt, men det finns givetvis människor som är fullständigt ointresserade. Jag upplever att de sätter på sig skygglappar och väljer att tro att bara för att livsmedel och andra varor säljs i vanliga affärer, så är de okej producerade. De väljer att tro att de som säger att barn far illa i konventionella bananodlingar bara håller på med propaganda. Felicia menar att det tar tid att ändra sitt beteende, men att hon upplever att de som börjat konsumera ekologiskt och rättvisemärkt inte känner att de vill gå tillbaka, eftersom det känns så bra. Jag tycker att man ska försöka leva som man lär. Om fler börjar köpa rättvisemärkt kaffe och bananer och frågar efter fler varor i sin butik, kan det börja hända saker. Felicia Konrad, sångare och röstperformer, handlar helst i butiker där hon vet att varorna är schyst producerade, som här hos Uma bazaar.

Grön Stad nummer 2/2006 12 Östra Förstadsgatan 13, nära Slussplan 040-123 085, info@umabazaar.se Öppettider: Tisdag till fredag 11-18, lördag 11-15 Ta ställning. Handla på Röda Korsets mötesplats Kupan. Det är både avkopplande och kul att fiska, säger Eva Bitgren som fångat en horngädda vid Ön i Limhamn. Bild: Anders Ekström. Att köpa kläder eller prylar från Röda Korset är en fredshandling! Då bidrar du till rödakorsverksamheten här hemma och ute i världen. Du bidrar också till att minska belastningen på jordens resurser. Röda Korset står för en hållbar utveckling ur ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt perspektiv. Fånga fina fiskar fritid Det finns många fina fiskar i Malmö, en del av dem kan man fånga. I Malmö kan du både fiska i havet, i kanalen och i sötvattensdammen i Sallerup. det är väldigt avkopplande att fiska! Sen är fisken god att äta, säger Eva Bitgren som brukar fiska från Ön i Limhamn. allt man behöver för att ge sig ut på fisketur är en enkel fiskeutrustning. Den fungerar både i kanalen och längs havet. Mest populärt är det nog att fiska på Ön i Limhamn. Här kan man få torsk och spätta och på försommaren även horngädda. Sent på kvällarna lär det även gå att fånga sill kanske dags att lägga in egen mid sommarsill i år? en tämligen ny fiskeplats, som snabbt blivit populär, är under brofästet till Öresundsbron. I samband med brobygget lade man ut stora stenbumlingar där som gör att platsen är bra för att fiska havsöring och torsk. Även på Klagshamnsudden kan man fånga dessa fiskar, och faktiskt även gädda om man har tur. Däremot får man inte fiska i industrihamnarna. Besök oss på Köpenhamnsvägen 6 i Malmö, telefon 040-21 25 51. (Observera våra sommartider under juniaugusti: 10.00 16.00) i kanalen i centrala Malmö är vattnet bräckt (blandat havsvatten och sötvatten) och här är det framför allt id som fångas. Den är inte så populär att ta med sig hem till middag eftersom den innehåller många ben. Framåt hösten kommer dock den mer populära abborren här. Men man får inte fiska från broarna och måste vara försiktig när man använder kastspö så att man inte får en människa på kroken! Kanalen kan vara en bra plats för fiskande barn, här kan man agna ett enkelt metspö med mask på kroken. Just nu är det lite glesare än vanligt mellan fiskarna här på grund av att bygget för Citytunneln har stängt av Suellsbron. om man inte vill köpa egen fiskeutrustning kan man åka ut till havs på fiskebåtarna Pelle och Ekeskär där det finns utrustning. En sådan tur kostar dock pengar. De kör en tur ut i Öresund och då är det framför allt torsk och sill som nappar. Öppettider: måndag-fredag 10.00 18.00 Kläder att må bra i! Hos oss hittar du kläder i ekologiska kvalitéer, vegetabilgarvade skor och mycket, mycket mer... Välkommen! SÖDRA VALLGATAN 3 MALMÖ ÖPPET: V 10-18, L 11-16, LL 11-17 www.janewikstrom.com ett annat alternativ är Sallerups dammarna i östra Malmö som är Malmö stads fiskedammar och sköts av en sportfiskeförening. Utrustning finns att hyra för 40 kronor. Här kan man sommartid fiska regnbåge, öring och bäckröding med flugfiske eller spinnfiske för en dagsavgift på 150 kronor eller enbart kvällskort för 75 kronor. Text: Maria Sehlin GR NSTADMAJ PDF Njut av sommaren på hjul Sugen på en cykeltur i Malmös lantligare omgivningar? Att spana in stadens konstverk? Går ni i bröllopstankar och vill titta närmare på Malmös kyrkor? Då finns cykelturen för dig. malmö är en cykelstad. Landet är platt och det går 390 kilometer cykelvägar kors och tvärs genom staden. En tur till nya områden kanske kan vara en skön avkoppling en semesterdag? Malmö stad har gjort färdiga cykelturer som visar vägen till olika sevärdheter: Blå turen: Andas saltstänk! 22 kilometer längs havet. Gröna turen: Fyll lungorna med frisk luft, 26 kilometer genom parker. Kyrkorturen: Planera bröllopet och hitta till stadens kyrkor via valfria cykel vägar. Torupsturen: 35 kilometer till Bok skogen och Torups slott. a a a a a Konstrunda: 15 kilometer med 46 av stadens konstverk. Kartorna finns även på tyska och engelska. Dessutom finns en digital cykelkarta på nätet på Malmö stads hemsida. Text: Maria Sehlin morot och annat har butiker på drottningtorget 2a och tegnérsgatan 58. telefon: 040-302150, 040-157415. öppettider: 12-19 (vard), drott 10-15 (lörd) limhamn 10-14(lörd). # - och 9 Världsbutiken i Malmö rättvisemärkt ekologiskt hembakat #- -9 stort urval av fair trade livsmedel och hantverk, Blackspot skor och tröjor från DEM #9 härlig uteservering vid Malmö museer, i Kommendanthuset på Malmöhusvägen spännande sallader åter på menyn catering, fikaleveranser och festbokningar färdiga picknickkorgar att ta med till stranden ps! bra musik säljer vi också #-9 + Bild: Anders Ekström sommartider: ti-fre 10-17 helger 11-17 040-34 42 86 www.varldsbutikenimalmo.org

Grön Stad nummer 2/2006 14 hit gick pengarna: Bo01 är internationellt mycket upp märksammat för sina omfattande miljösatsningar. Studiebesök från hela världen kommer i en strid ström för att titta på Malmös nya stadsdel som är självförsörjande på energi, har nytänkande avfallslösningar och visar prov på modernt hållbart byggande. Miljösatsningarna på Bo01 har fått statliga bidrag i flera omgångar. Malmö har i två omgångar fått stöd till Bo01 genom Lokala investeringsprogram, LIP. Bidragen från LIP har varit på mellan 30 upp till 100 procent finansiering, vilket innebär att de totala miljösatsningar som gjorts är långt större än bidragen. De övriga pengarna har betalats av företag, kommunala bolag och förvaltningar. Statliga bidrag: Cirka 224 miljoner kronor Miljöinvestering: Cirka 550 miljoner kronor (bidrag + miljöinvesteringar från kommun och företag) Total investering: Cirka 1250 miljoner kronor (bidrag + miljöinvesteringar + andra investeringar). En kvarts miljard satsade staten på Bo01 och Västra Hamnens miljölösningar. Malmö stad, kommunala bolag och näringslivet har tillsammans bidragit med ytterligare en miljard. Grön Stad har undersökt vart pengarna gick. Bo01 sätter punkt fem år efteråt bygga & bo Frågorna Grön Stad har låtit personer med inblick i Bo01 några boende, några tjänstemän utvärd era de miljösatsningar som gjordes. Som utgångspunkt har vi använt de åtta insatsområden som Malmö stad fick statliga bidrag till. stadsplanering En myllrande stadsdel som erbjuder möjligheter för ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Hur har det blivit? 1 marksanering Före byggandet handlade mycket av debatten om den förorenade industrimarken som området skulle byggas på. Efteråt nämns det inte alls. Var farhågorna överdrivna? 2 3 energi Att området skulle producera lika mycket förnybar energi som konsu meras, var en ny idé. Hur blev utfallet? kretslopp Källsortering, avfalls kvar nar, sopsugar hur har det fungerat? 4 trafik Bo01 fick ett miljöanpassat trafiksystem med cykelvägar, utbyggd kollektivtrafik och bilpool. Men planerade för få parkeringsplatser. En felsatsning? 5 grönstruktur och vatten Gröna tak, dagvattenhantering Bo01 skulle bli en modern stadsdel som gav plats åt bygg nader, människor, biologisk mångfald och vatten? Känns den grön? 6 bygga och bo Hur blev husen egentligen? Energieffektiva, miljöanpassade bostäder eller otäta och slarvbyggda till följd av dålig planering? 7 8 information, kunskapsspridning Det har satsats mycket på kunskapsspridning om hållbarhetsutveckling före, under och efter mässan. En femtedel av de statliga bidragen på 250 miljoner kronor har satsats på detta välinvesterade pengar? klas tham, mässarkitekt 1 Jo, jag tycker det verkar som om det faktiskt blivit så. Ekologisk - Mycket blev fel, särskilt i husens energianvändning, men det mesta tycks ha gått att rätta till mycket blev riktigt bra och hoppingivande. Social - Det blev inte en isolerad mono kultur för de mest välbesuttna. Olika slags människor bor blandat i området, och alla besökare från hela Malmö har fått sociologer att tala om Bo01 som en integration point. Ekonomisk så jävig jag är, vågar jag säga att det är ovanligt hög kvalitet på stadsplanering, arkitektur, parker och markbehandling, konst. Hög kvalitet ger bästa förutsättningar för långsiktigt god ekonomi. helena parker, boende 1 Det myllrar av människor från tidig vår till höst. För oss som bor här finns det alltid en ny väg hem. Trots att vi bott och gått på samma gator i snart fem år. 2 Det skrevs i en tid då media fokuserade helt på negativa aspekter kring det nya området och bomässan. Samtidigt överdrev kommunen problemen i en förhoppning att få bidrag för sanering. När behoven inte var så stora hamnade man i ett pedagogiskt dilemma. 3 För oss i Västra Hamnen betyder det 4 Se första frågan inte så mycket, och det tycker jag är ett gott betyg. Vi får vår energi precis som alla andra. För Malmö som stad betyder det däremot väldigt mycket. Att bygga ut energisystemet med förnybar energi i samma takt som staden byggs ut är en sund tanke. 5 Ett planerat p-hus blev aldrig byggt men visst, det kan man nog ändå säga, i alla fall i ett kort perspektiv. Att de skulle bli SÅ många besökare till området hade vi inte räknat med. 5 6 6 Ja, ganska, men inte alls tillräckligt. Där den inre gatans alla lyktstolpar står skulle också lika många träd ha stått. Den singelfyllda markremsan mellan ytvattenrännorna och husens fasader är tänkt att möjliggöra (singeln ersätts med jord) plantering av häckar, klätterväxter, spaljéträd möjligheten kvarstår, jag hoppas mycket på den! 8 Kommunen kan berätta om den väldiga mängden studiebesök från Sverige och utomlands. Jag kan berätta om massor med frågor och kontakter från hela världen, om alla föreläsningar jag ombeds hålla i Sverige och i Europa (ett tiotal utanför Sverige 2005), och underbart beröm som Bo01 och Västra Hamnen ofta får. Nej, rätt satsning! Visst har vi som bor här ett jätteansvar. Samtidigt kan kommunen göra mycket genom att spärra för genomfartstrafik och arbeta med fartbegränsande åtgärder. Bo01 är ett utmärkt exempel på det jag skulle kalla för urbant hållbart boende. Husen ligger tätt, men har du förmånen att stå på någon av de högt liggande balkongerna och tittar ut så är området ändå grönt. Taken är ljuvliga. Biologisk mångfald, hmmm mycket spindlar i alla fall. Men jag gillar det. 7 Husen är vackra och med en nyskapande design. Men i ett så tufft klimat så hade det nog behövts betydligt robustare lösningar. Men mitt hus är bra! Levererar inte de utlovade 105 kwh/m2, år, men är välfungerande. 8 Ja, för hur ska vi annars föra erfar enheterna vidare, både de positiva och negativa? li lovehed, eon 1 Det känns som om området verkligen blivit myllrande. Många besökare letar sig dit privat och besökare från i princip alla världsdelar kommer än idag på besök för att beskåda stadsdelen. 3 Eon (f.d. Sydkraft) har visat att man kan bygga ett energisystem som grundar sig på förnybara energikällor och koppla samman det med befintlig infrastruktur. Tekniskt har delarna som inneburit nyutveckling (tex. solfångarna som kopplas till fjärrvärmenätet) fungerat bra. Dessvärre har vissa delar med konventionell teknik fungerat mindre bra (värmepumpen). 5 Eon var inblandat i bilpoolen genom att tillhandahålla miljöfordon såsom elbilar och gasbilar. Intresset var lågt för bilpoolen så den upphörde. Bo01-området är kanske inte heller den typ av område dit de som kan tänka sig avstå från egen bil flyttar. 7Alla hus har inte byggts så energieffektivt som de borde, vilket kan bero både på dålig planering/projektering och på slarv under byggtiden. Flera hus var mycket teknikintensiva med komplicerade hus interna system som tagit tid att justera in. Områdets boende hör kanske inte heller till den mest sparsamma kategorin. Efter några år hade dock flera av husen sänkt energianvändningen, även om de flesta ännu inte nått målen på 105 kwh/m2. 8 Otaliga föredrag och studiebesök med besökare från jordens alla hörn har hållits. Energisystemet till exempel, används som ett gott exempel i tidningar, tidskrifter, filmer, av EU:s generaldirektorat för energi och miljö osv. I Barcelona, som var partner i EU-projektet kring Bo01s energisystem, har man nu byggt ett mycket likt system med förnybar fjärrvärme och fjärrkyla som sannolikt är de första i Spanien. Det är väl verkligen kunskapsspridning?

15 nummer 2/2006 Grön Stad Nu byggs Lillgrund a Transport 24.493.600 SEK Administration 12.058.000 SEK Marksanering 29.000.000 SEK Byggnader 81.607.100 SEK Kretslopp 6.883.000 SEK Energi 10.000.000 SEK Information 41.775.200 SEK Nu har Vattenfall startat bygget av Lillgrund vindkraftpark Sveriges största vindkraftpark. Produktionen från de 48 vindkraftverken motsvarar hushållsel till drygt 60 000 hem. Sedan den 20 mars är bygget av Lillgrund vindkraftpark igång. I maj muddrades havsbotten för att förbereda för de fundament som ska bära upp vindkraftverken. De gjuts ombord på pråmar i Polen och levereras till Lillgrund i juni. Grönt 17.856.000 SEK Muddring har påbörjats vid Lillgrund. Bild: Vattenfall. lars tufvesson, boende 1 Visst myllrar det. Socialt är strand promenaden en gigantisk succé. Däremot vet jag inte om engångsgrillarna och de överfulla papperskorgarna som blir kvar när solen har gått ner är ekologiskt hållbara. 3 Idén med 100 procent lokalt förnybar energi är tilltalande, fast det är lite fusk att låtsas att vindkraftverket i Norra Hamnen skulle ligga i Västra Hamnen. För mig innebär energisatsningen att min bostad inte har speciellt höga driftskostnader. 4 Det är bekvämt med bostadsnära källsortering. Sopsugen är okej, förutom stoppen orsakade av paraplyer, granar, sängkläder och liknande. När räkningen för stoppen kommer infinner sig samma känsla som när man får parkeringsböter trots att man själv inte har syndat. 5 Bilpoolen i den form som erbjöds strax efter mässan var ett misslyckande. Det var också en felsatsning att först planera för ett bilfritt Bo01-område, för att sedan ändra sig och tillåta bilar i området. Cykelvägarna är generellt sett bra, men jag saknar en kortare och genare väg från Bo01 till Stortorget för cyklister och gående. 6 Stadsdelen känns mer vattnig än grön. Det handlar mycket om vatten på Bo01. Däremot är växtligheten inte speciellt imponerande. Växtligheten fick inte riktigt plats, när allt annat fint skulle klämmas in på samma yta. 7 Det finns exempel på båda varianterna. Media lyfter gärna fram slarvet och drar alla hus i hela området över en kam, vilket är lite irriterande. 8 Det är bra med kunskapsspridning. Själv sprider jag kunskap om Västra Hamnen på ett ekonomiskt hållbart sätt. Besök gärna www.bizzbook.com/hamnen och studera resultatet! eva dalman, arkitekt stadsbyggnadskontoret 1 Bo01 lever upp till löftena. Det är de soliga, lediga dagarnas viktigaste mötesplats i stan. Det går utmärkt att klara sig utan egen bil. Det finns kollektivtrafik, cykelbanor och service på nära håll. Energianvändningen är liten och den energi som används är nästan helt och hållet grön. 2 Det tycks så. Enligt experterna var marken på Bo01 ungefär lika förorenad som marken i de stora parkerna i Malmö. 5 När jag tittar i backspegeln inser jag att vi gick händelserna något i förväg när vi optimistiskt drog ner på antalet parkeringsplatser. Området uppfattas fortfarande inte riktigt som en del av innerstaden. Och i ytterstad förlitar sig de boende i hög grad på en egen bil för sina transporter. När Västra Hamnen är fullt utbyggd och sammanlänkad med innerstaden tror jag att parkeringsbehovet minskar. 6 Det gröna är ett starkt karaktärsdrag för Bo01-området och bidrar kraftigt till dess attraktivitet. Allt eftersom grönskan tätnar ökar charmen ytterligare. Vattenspeglar, dammar, rörligt vatten i små och stora kanaler och närheten till havet betyder enormt mycket för upplevelsen av stadsdelen. 7 Att hus byggs lite för snabbt och improviserat är dessvärre inget unikt i Byggsverige. Den senaste uppföljningen visar att det absoluta flertalet byggnader på Bo01 är rejält mycket mer energieffektiva än genomsnittshuset i nyproduktion i Sverige. 8 Det är viktigt att lägga resurser på att tala om vad som åstadkommits och hur hållbarheten ska uppnås. Här handlar det om opinionsbildning för hållbar livsstil och hållbar stadsutveckling. En sådan omställning får och bör inte ske i det tysta utan människors kunskap och påverkan! tor fossum, miljöförvaltningen 1 Det har blivit över all förväntan. Området är till synes exklusivt, men samtidigt inklusivt då det har blivit en plats för alla Malmöbor, en plats man är stolt över och gärna tar besökare till. 2 Eftersom Västra hamnen var ett gam malt industriområde var man tvungen att undersöka om det fanns föroreningar i marken. 3 Det är ett intressant systemtänkande att man bygger anläggningar för energi produktion som ska täcka konsumtionen baserat endast på förnybara källor som solfångare, vindkraft och värmepumpar som nyttjar havsvatten. 4 Insamlingen av källsorterat avfall fun gerar jättebra. När det gäller organiskt avfall fungerar avfallskvarnarna bra. Det är jättebekvämt för de boende, avfallet går till biogasrötning. Sopsugsystemet fungerar inte lika bra. 5 Verkligheten gjorde att man har fått justera dessa åtgärder, både pg a det stora trycket på området med alla besökare och det faktum att de boende inte gör sig kvitt sin bil. För att förhindra bilåkande inom den bilfria stadsdelen tvingades man införa fysiska spärrar, skyltar var inte nog. 7 De flesta husen är bra miljöanpassade bostäder. Några byggnader har man fått rätta till byggfel i. Egentligen ganska otroligt att det gick rent logistiskt att under så kort tid bygga så många byggnader med så många olika byggherrar på så liten plats samtidigt, och att inte byggfelen blev fler. 8 Satsningarna i området har satt Malmö på världskartan bl a genom en aktiv spridning av erfarenheterna i olika samanhang, genom deltagande i utställningar, konferenser och produktion av informationsmaterial och rapporter. Under hösten börjar arbetet med kablarna. Monteringen av själva vind kraftverken startar under sommaren 2007. Parken ska vara i drift i slutet av 2007. Området är avstängt för båttratfik ända tills vindkraftparken står på plats. Utställningar: Det finns två utställningar om Lillgrund vindkraftpark inne i Malmö. Det är i Malmö Stadshus från den 1 maj till 28 juli och Malmö Stadsbibliotek från den 15 juni till 15 augusti. Chauf förer lär sig köra ekosmartare a Inom EU-projektet Smile samarbetar Malmö stad och Malmö lastbilcentral. Projektet ger Malmö LBC bidrag för att utöka sin heavy eco driving - utbildning till att omfatta alla förare. Peter Wihlborg, miljö- och kvalitetschef på Malmö LBC berättar att 70 av förarna redan har utbildats i ekosmartare körning. Det har lett till en minskning av drivmedelsförbrukningen med 17 procent per fordon. Malmö LBC har också, som för sta lastbilcentral i Sverige, fått för säk ringsbolaget Trygg-Hansas utmärkelse Trafiksäker lastbilcentral. Lokala bönder i förening a Skånes ekobönder har slutit sig sam man i en ideell förening, ekobonden.se, för att skapa opinion för den skånska ekomaten. Föreningen har under våren besökt Malmö och andra kommuner för att berätta om sin sak. Ekobonden.se har en hemsida med samma namn.

NÅGOT ATT PYSSLA MED I SOMMARSTUGAN NÄR DET REGNAR DU BEHÖVER EN TÄRNING FÖR ATT SPELA DETTA ENASTÅENDE OBJEKTIVA SPEL. KLIPP UT SPELPJÄSERNA HÄR INTILL OCH VÄLJ ETT FÄRDMEDEL. DU KAN VÄLJA MELLAN ATT GÅ, CYKLA ELLER KÖRA STADSJEEP. SLÅ TÄRNINGEN OCH FLYTTA LÄNGS VÄGEN MED SAMMA FÄRG OCH LYD INSTRUKTIONERNA. VARJE PRICK PÅ DIN VÄG MOTSVARAR ETT STEG. SPELAREN SOM SLÅR LÄGST VÄLJER FORDON FÖRST OCH SPELAREN SOM SLÅR HÖGST BÖRJAR. DEN SOM FÖRST HAMNAR EXAKT I MÅL HOS FALAFELMAKAREN VINNER SPELET. G! $$! &$ J# % % % %% $% #%! $$! &$ * % % % %%! $$! &$ * % % %%! $$! &$ G % % % %% LAN MÖL $ $%!! $%G J' # %% $% Ö MALM ER É MUS J #& %!G $ J#$ $ G G % & J! # * G $% ' # & F$% $ $ $%!! $%G J' # %% $% % %% & # $% % J $%G J' # %% $% & # G%% ' * *# $% # G% $% &% ' &%$ % $%G J' # %% $% $ RAVÄST EN N HAM % #$ %&# $ G %F# G * F $ % #$ %&# $ G %F# G G F $ & # G%%!& % # $%G J' # %% $% % #$ %&# $ G %F# G J# F $ & # %!! % * # $!G # & F# &% &# $! % # $ &# & $ * #!G $ G G % # $ &# & G# ' %%! $%G J' # %% $% AN RIBB 2006 CARL FLINT, www.carlflint.com DU VANN!! FIRA MED EN FALAFEL!

nummer 2/2006 Grön Stad Aalborg visar vägen 17 A 2217 06-05 Foto: Pressens Bild hållbarhet Malmö stads arbete med hållbar utveckling har slagit in på en ny väg. Slutmålet: intet mindre än den hållbara staden där politiker, tjänstemän samt Malmös invånare gemensamt förenas i arbetet för en hållbar utveckling. omsvängningen, som tog sin början kring 1996, fick 2004 ny fart då Malmö undertecknade Aalborgåtagandena, ett internationellt styrdokument för hållbar stadsutveckling Vad handlar detta om och vad har det inneburit för Malmös arbete med hållbar utveckling? kompassen som skall styra Malmö stads fortsatta arbete med hållbar stadsutveckling heter Aalborgåtagandena och täcker ett stort fält av olika områden, såväl ekologiska som sociala och ekonomiska. Områdena är organiserade under tio rubriker med ett flertal delmål om allt ifrån vattenkvalitet till medborgardialog, delmål som på sikt skall uppfyllas. Trevor Graham på miljöförvaltningen är en av dem som driver arbetet med Aalborgåtagandena i Malmö. Trevor berättar att Malmö just har avslutat sin lägesrapport. Det är en del av Malmös åtagande enligt Aalborg att rapportera vad som görs. Längst verkar Malmö ha kommit med arbetet att främja framkomlighet och minska trafiken. Sämst klarar sig Malmö inom området konsumtion och livsstil. Är detta ett bra resultat? Utifrån Aalborgåtagandenas syn på hållbar stadsutveckling går det bra för Malmö, men inte tillräckligt bra. Det går dock åt rätt håll, säger Trevor Graham och förklarar att rapporten ska ses som ett underlag för Malmös vidare arbete med hållbar utveckling och ge en indikation om arbetets svagheter och styrkor. Delmålen ska ses på ett övergripande plan där de flesta delmålen är väldigt Malmö har belönats med Svenska Solenergiföreningens, SEAS, pris för årets prestation. malmö ligger långt framme när det gäller solcellsanläggningar. Inom det närmaste ska två anläggningar bli klara. På taket till Tekniska museet installeras 500 kvadratmeter solceller och taket till kårhuset på Malmö högskola förses med 180 kvadratmeter solceller. Anläggningar av den storleken är än så länge ovanliga i Sverige och det är av den anledningen Malmö fått SEAS utmärkelse för 2006. Solceller genererar elektricitet, till skillnad från solfångare som producerar värme. Anläggningar för solfångare har funnits grova, och innehåller flera dimensioner. Utmaningarna är stora så vi har en bit kvar. som en konsekvens av lägesrapporten har bl. a en översyn påbörjats av hur olika planer och måldokument förhåller sig till varandra och till Aalborgåtagandena. Vad har då Aalborgåtagandena inneburit för Malmös arbete med hållbar utveckling? Jag tror att mervärdet är att man tvingas tänka på samordning och synergi på ett sätt som man inte gjort förut. Tidigare har vi definierat hållbarhetsfrågorna rätt mycket ur ett miljöperspektiv och haft ett ganska uppstyckat arbete. lägesrapporten ska nu ut på ett bredare samrådsförfarande med berörda parter. Konkreta handlingsplaner ska upprättas. Mycket arbete återstår men Malmö stad verkar med arbetet kring Aalborgprocessen ha tagit viktiga steg i riktning mot ett mer hållbart Malmö. Text: Jens Sjölander aalborgåtagandena Aalborgåtagandena lanseras under en konferens i Aalborg 2004. Åtagandena innehåller tio politikområden och 50 delmål. Alla som skriver under åtar sig att presentera en lägesrapport om hur arbetet går utefter de 50 delmålen, samt påbörja en process där delmålen i samråd med medborgare och professionella konkretiseras och görs mätbara. Detta är de tio politikområdena: 1. Styrning och förvaltning 2. Lokal styrning i riktning mot hållbarhet 3. Naturliga gemensamma nyttigheter 4. Ansvarsfulla konsumtionsmönster och val av livsstil 5. Planering och stadsbyggnad 6. Bättre framkomlighet, mindre trafik 7. Lokala hälsofrämjande insatser 8. Livskraftig och hållbar lokalekonomi 9. Jämlikhet och social rättvisa 10. Lokalt till globalt Satsning på solenergi prisas under längre tid. Även inom det här området händer det mycket i Malmö. I sommar får Segevångsbadet solfångare, som bidrar till uppvärmningen av vattnet i badet. På taket ligger 1,2 mil smala svarta rör som vattnet pumpas igenom. Solfångarna väntas täcka en fjärdedel av badets värmebehov. segevångsbadet är först i raden av fritidsförvaltningens satsning på solfångare på fritidsanläggningar. De andra friluftsbaden och Bunkeflo IP står på tur. En annan solfångaranläggning installeras på den före detta lärarhögskolan i Heleneholm som får 1100 kvadratmeter solfångare som producerar värme. Text: Mikael Ringman Använd aldrig rött när du ska bygga om! Vi är ett av Sveriges största försäkringsbolag. En naturlig följd av det är att vi är en stor beställare av byggreparationer i samband med skador. Vi bygger för ungefär 800 miljoner kronor om året! Den som bygger så mycket vill givetvis veta att materialen som används är vettiga. Dels att de håller och fungerar, men även att de är bra för miljön. Varje år sammanställer vi därför en skrift, Folksams byggmiljöguide, som med en enkel märkning visar vilka material som är bäst för miljön. Rött betyder dåligt, gult betyder sådär och grönt är bra. Ska du också bygga om, tycker vi att du ska börja med att skaffa Folksams byggmiljöguide. Du får den gratis. Oavsett om du är kund hos oss eller inte. Kontakta oss eller gå in på www.folksam.se Alla som ska bygga om får Folksams byggmiljöguide gratis!

Grön Stad nummer 2/2006 18 Arrie dammar värt ett stopp Ett av stoppen på Naturbussens linje är Arrie dammar, ett än så länge relativt okänt naturområde nära Malmö. arrie dammar ligger precis vid gränsen mellan Malmö, Vellinge och Svedala kommuner. Arrie dammar är ursprungligen en grustäkt som under årtiondena har för vandlats till en plats med ett intressant fågelliv och där några fjärils- och grodarter utmärker sig bland djurarterna. Förra året köpte Region Skåne in marken för att utveckla det som friluftsområde. Nu har Naturbussen, en unik satsning på kollektivtrafik till naturområden, startat i Malmö. Bild: Marie Sager. Nu rullar Naturbussen malmö inledde under valborgshelgen ett treårigt projekt tillsammans med kommunerna i Lund, Staffanstorp och Lomma. Tillsammans med Skånetrafiken ska de bygga upp en fungerande buss verksamhet. Målet är att den ska bli så populär att linjerna efter projekttiden ska kunna ingå i Skånetrafikens ordinarie trafik. I dagens samhälle är det viktigare än någonsin att folk har en möjlighet att komma ut i naturen, säger projektledaren Anders Åsberg. Naturbussen omfattar tre linjer som passerar naturområden dit det vanliga linjenätet sällan når. Det rör sig om vanliga gula regionbussar som skyltas Naturbussen. Malmölinjen går bland annat till Torup och Häckeberga. En annan linje startar i Lund och går via Bjärred, Lomma och Staffanstorp till Torup. Den tredje linjen går österut från Lund i en ringlinje som passerar bland annat Skrylle, Silvåkra och Vombs fure. Vi har byggt upp linjerna så att resenärerna ska kunna ta sig vidare och byta mellan linjerna, berättar Anders Åsberg. Utgångspunkten för Naturbussen är att göra naturen tillgänglig för alla: man ska inte behöva ha bil för att ta sig till naturen. Ett annat viktigt mål är att öka folkhälsan, att uppmuntra folk i staden att röra sig mera. Naturbussen arrangerar flera aktiv iteter under helgerna, där personal berättar om exempelvis fåglar eller grodor, eller leder vandringar och promenader. Naturbussen-konceptet består av ytter ligare en del. Under veckorna har kom munala verksamheter möjlighet att beställa utflykter till något av naturområdena. Något som framför allt skolor väntas utnyttja. Naturbussens turer pågår till 18 juni och gör därefter sommaruppehåll till 2 september. Detaljerat program: www.naturbussen.se arbetet följs på nära håll av ett antal forskare vid Malmö högskola, Lunds universitet och SLU i Alnarp. Projektet är ett pilotprojekt inom svensk forskning kring närnatur och sker i samarbete med Centrum för Biologisk Mångfald i Uppsala. Malmö är en stor stad med få grönområden. Det vore spännande om Arrie dammar kan fylla en del av de behov av naturupplevelser som finns, inte minst hos dem som bor i Malmös ytterområden, säger projektledare Per Hillbu, naturgeograf på Teknik och Samhälle på Malmö högskola. Forskningsprojektet pågår i två år och finansieras med stöd av Sparbanksstiftelsen Skåne. tidtabell helger Att åka med Naturbussen under helgerna kostar 30 kronor t/r. Avgångar Malmö C: 9.00, 10.30, 13.30, 15.00 Hållplats också Kungsgatan, Södervärn, Persborg, Jägersro, Kristineberg. Naturområden: ex vis Käglinge, Arrie dammar, Torup, Hyby, Häckeberga. Text: Mikael Ringman De jobbar ute i alla väder Under ett år har sju Oxieklasser en dag i månaden haft undervisning i Käglinge rekreationsområde. naturskolan står bakom projektet. Bo Lindvall på Naturskolan berättar att målen var två: att sprida kunskap om Käglinge som utflyktsområde och att uppmuntra till mer uteundervisning bland skolorna. Bland de sju lärarna som har deltagit i projektet har målet infriats. Vi kommer att jobba vidare och inspirera andra på våra respektive skolor, berättar Agneta Ohlsson, lärare på Kungshögsskolan. tidigare har hon inte arbetat särskilt mycket med uteundervisning. Det har varit sådant hon har önskat, men som har fått stå åt sidan för allt annat hon vill hinna med. Men jag upplever inte att det har tagit mer tid att planera för de här lektionerna än andra. Och eleverna har upplevt det positivt. Trots att jag har en sjätteklass och elever i den åldern sällan är jätteförtjusta i uteaktiviteter. Men när klassen själva fick bestämma en utflykt inför skolavslutningen, valde de faktiskt att åka till Käglinge. Annika Whitling på Tingdammsskolan tillhör de pedagoger som ofta har deltagit i Naturskolans aktiviteter och som har arbetat mycket med utelektioner. Eleverna ser det som en skön dag. Men det är inte bara lattjolajban får man förklara. Vi ska ha lektioner också, berättar Annika Whitling. naturskolan har lett en del av aktiviteterna: kartkunskap, skogsröjning med såg och yxa, vattenundersökningar, matlagning i det fria. Annat har klasserna genomfört på egen hand. Det finns så mycket man kan göra. Jag har små barn och då kan man exempelvis ha bokstavsträning, säger Inez Kretz på Tingdammsskolan. Lärare och elever har tillsammans gjort en utställning om året i Käglinge. Den finns till beskådande i Oxie medborgarhus. Text: Mikael Ringman Bild: Annika Whitling. Under ett år har ett antal lärare i Oxie haft flera lektioner i Käglinge, en del tillsammans med Naturskolan. Bild: Agneta Ohlsson.

19 nummer 2/2006 Grön Stad din väg ut i naturen Skogens dag i Bokskogen i Torup blir den 3 september kl 10.00-15.00. Temat för 2006 blir Skogen en stimulans för dina sinnen Vi fortsätter i år att arbeta vidare på förra årets tema med att göra skogen mer tillgänglig för funktionshindrade. Skogens dag 2006 blir en dag då vi sprider information om skogens betydelse för välbefinnande och hälsa. Studier visar att regelbunden vistelse och aktivitet i naturen/skogen påverkar oss fysiskt och psykiskt. Sinnesintryck som dofter och synintryck stimulerar hela kroppen och påskyndar läkning och återhämtning. En skolelev ger sig ut och håvar i Käglingedammen. Bild: Agneta Ohlsson. Matrast i Käglinge. Bild: Agneta Ohlsson. Käglinge rekreationsområde käglinge rekreationsområde är ett ganska ungt och varierat naturområde med lövskog, dammar, sänkor och öppna böljande ängar. Rekreationsområdet anlades i början på 1980-talet, när det grustag som legat på platsen lades ner. Malmö stad planterade flera olika sorters träd och buskar, bland annat hasselbuskar, skogsek, vårtbjörk, gråal och skogslönn. I rekreationsområdet finns det stigar att promenera på och två fasta grillplatser. sedan träden planterades för 25 år har det blivit fina partier med blandlövskog i området. Skogarna är mysiga att promenera i och det finns gott om nedfallna grenar att bygga kojor av. I lövskogen trivs småfåglar som talgoxe, lövsångare och näktergal. På marken under löven kan man om man har tur se en stor skalbagge som heter läderlöpare. Den kan bli upp till 4 cm lång. Läderlöparen är svart och blank och kan springa fort för att hinna i fatt sina bytesdjur, därav namnet. i östra delen av rekreationsområdet finns spår efter grusbrytningen kvar i form av en stor ränna, Käglinge ränna. På 1890 talet tog man grus från området till att bygga kontinentalbanan mellan Malmö och Trelleborg. Käglinge ränna är ett kalkhaltigt fuktigt område med mycket sand i marken och som betas av får och vilda kaniner. Tillsammans skapar dessa förhållanden som ovanliga växter som orkidéer trivs i. Några av orkidéerna som finns i området är tvåblad och kärrknipprot. I sydvästra delen av rännan finns även ett trädbestånd av asp som är ovanligt för södra Skåne. Du kan känna igen aspträdet genom att lyssna på det. När det blåser skakar aspens runda löv fram och tillbaka eftersom bladen har ett platt skaft som vinden tar tag i. i käglinge ränna trivs även insekter som fjärilar och vildbin. I sandbackarnas varma soliga lägen kan vildbin lägga sina ägg. Det finns även gott om vildkaniner. Den sandiga marken gör det lätt för dem att gräva bohålor. Andra djur som du lätt träffar på i rännan är snäckor av olika slag. Snäckor har hus på ryggen. De bygger upp sitt skal av bland annat kalk som det finns det gott om i Käglinge ränna. Man tar sig lätt igenom Käglinge ränna på upptrampade stigar. i käglinge rekreationsområdes mitt finns en stor äng. Här kan man såväl se böljande backar som vida vidder och höga hus i Malmö. när man slutade att ta grus från området lämnades en del grävda hålor som så småningom vattenfylldes. Idag är hålorna dammar med ett rikt djurliv. Djur som trivs i dammarna är grodor. Några av dem är ätlig groda, vanlig groda, åkergroda, vanlig padda samt mindre och större vattensalamander. Den vanligaste förekommande grodan i dammarna är den ätliga grodan. Under grodornas fortplantningstid på våren kan man höra när de spelar, nästan med ett öronbedövande kväkande. Tänk på att i Sverige är alla grodor är fridlysta, vilket innebär att man ska lämna dem i fred. i dammen lever även andra vattendjur som klodyvel, buksimmare, flicksländelarver, sötvattensmärlor och kräftor. Om man har med sig en håv kan man fånga upp djuren och titta på dem en stund. Bra utrustning för håvning är förutom en håv en burk att släppa djuren i. Man kan tillverka en håv av en hushållssil och ett kvastskaft eller pinne. Om du vill veta mer om vattendjur kan du titta på Malmö Naturskolas webbsida Gläntan www.natur.pedc.se Text: Carolina Andersson så här tar du dig till käglinge rekreationsområde Cykel Följ Jägersrovägen, ta höger ut på Agnesfridsvägen, sväng vänster ut på Käglingevägen. Följ Käglingevägen, sista biten är på landsväg tills du kommer fram till Källtorpsvägen. Vik in på Källstorpsvägen och cykla ca 300 meter på vägen för att komma in i Käglinge rekreationsområde. Buss Från Södervärn går buss 144 eller från Jägerso centrum går buss 31 till Käglinge rekreationsområde, hoppa av vid busshållplatsen Rönnebjärsvägen och promenera in på Källstorpsvägen som ligger 100 meter från busshållsplatsen. Sedan kommer du in i Käglinge rekreationsområde. Bil Åk Ystadvägen mot Jägersros trafikplats och sväng av mot Käglingevägen nr 101. Ta av till höger in på Källstorpsvägen. Det finns parkering en bit in på Källstorpsvägen. Malmö Naturskola har verksamhet för Malmös pedagoger och elever. En del utedagar förläggs till Bokskogen. Läs om oss w w w. n a t u r. p ed c.s e

INFORMATIONSFABRIKEN {resund rundt tvådagarsbiljetten från 199 kr! En trevlig utflyktsresa med stopp där det passar dig. {resund rundt-biljetten gäller i två dagar på tågen och kostar bara 199: eller 249:, beroende på var du stiger på. På köpet får du rabatter på nöjen, sevärdheter och övernattningar längs spåret. Broschyr med massor av restips finns på våra kundcenter och försäljningsställen. Välkommen! e Tel. 0771-77 77 77 www.skanetrafiken.se