Sveriges Psykologförbund

Sveriges Psykologförbund

2 Innehåll 3 Åren som gått 4 Presentation av Psykologförbundet 5 Förtroendemannaverksamhet och villkor 6 Våra medlemmar 7 Medlemsrådgivning och service 10 Professionen 13 Utbildning 15 Internationellt 16 Kommunikation och påverkan 19 Psykologiguiden 21 Psykologtidningen 22 IHPU Psykologiutbildarna Bilagor 23 Bilaga 1. Avgivna remissyttranden under 2013 2015 24 Bilaga 2. Representanter i organisationer och utredningar 26 Bilaga 3. Förtroendevalda och tjänstemän per december 2015 Produktion: Susanne Bertman, Sveriges Psykologförbund Grafisk form: Informationsbolaget Nyberg & Co. Foto: Susanne Bertman, Johan Paulin med flera september 2016

3 Åren som gått Verksamhetsåren 2013 2016 har varit händelserika år både i samhället och för psykologer och Psykologförbundet. Inte minst har det under perioden blivit än tydligare att efterfrågan på psykologisk kunskap och psykologer har ökat. Vi ser det genom det ökade intresset för Psykologiguiden och inte minst den succé som Psykologiscenen gjorde på Bokmässan. Vi ser det också på det kraftigt ökade deltagandet av psykologer i media. Att söktrycket till psykologutbildningen är högt och att bristen på psykologer debatteras i media är ytterligare tecken på efterfrågan av oss psykologer och vår kunskap. Samtidigt ökar den psykiska ohälsan och stressen både i skolan och på våra arbetsplatser. Tyvärr är inte psykologer undantagna när det gäller arbetsrelaterad ohälsa. Detta har gjort att förbundet under perioden fått arbeta både med att visa politiker och beslutsfattare behovet av psykologer och att hjälpa och stötta i arbetsmiljöarbetet och stötta de psykologer som drabbats. Intresset för psykologi och behovet av psykologer gör att vindarna har blåst vår väg. Vi har märkt det i att det har blivit allt lättare att få kontakt med beslutsfattare och politiker för att föra fram våra frågor. Under åren som gått har mycket av arbetet som skett syftat till att skapa en plattform för att ytterligare stärka psykologernas ställning. Organisationen för och innehållet i specialistutbildningen har förändrats för att inom kort kunna nå målet för en offentlig sanktionering. En viktig del i det har arbetet med att ta fram materialet Tänk nytt kring psykiatrin varit. Under verksamhetsåren har det också genomförts en stor arbetsmiljökartläggning för att ha ett underlag i resonemangen med arbetsgivarna vad psykologer behöver för att få en god arbetsmiljö. I avvaktan på att det skapas en god arbetsmiljö på våra arbetsplatser har våra lokala fackliga företrädare och våra ombudsmän gjort stora insatser för att stötta medlemmar som hamnat i svårigheter. Ett arbete som sällan syns men som är en grundbult i det fackliga arbetet och ack så viktigt för den enskilda medlemmen. I den här verksamhetsberättelsen kan ni läsa om en del av det arbete som pågått. Vi har gjort framsteg och mycket har hänt. Vi kan dock inte slå oss för bröstet och vara nöjda. Nästa period ska vi bli än bättre, synas än mer och plocka frukterna av det vi odlat den här perioden. Anders Wahlberg Förbundsordförande

4 presentation av psykologförbundet Presentation av Psykologförbundet Sveriges Psykologförbund är psykologernas fackliga och professionella organisation. Psykologförbundet grundades 1955 och har under kongressperioden fått fler än 11 000 medlemmar. Förbundet har ett brett uppdrag och ska tillvarata medlemmarnas såväl fackliga som yrkesmässiga intressen. Det betyder att förbundet förutom att påverka fackliga frågor som löner och anställningsvillkor även arbetar med frågor som rör psykologens roll i samhället liksom yrkesetik, yrkesjuridik, utbildning och forskning. Förbundets uppgifter uttrycks i stadgarna på följande sätt: Psykologförbundets har till uppgift att: verka för goda arbetsvillkor göra psykologer och psykologiska kunskaper tillgängliga främja utvecklingen av psykologin som vetenskap och tillämpning Högsta beslutande organ är kongressen, som sammanträder vart tredje år. Kongressen har bland annat till uppgift att utse förbundsstyrelsen som är förbundets högsta beslutande organ mellan kongresserna. Mellan kongressåren hålls rådskonferenser med syfte att följa upp och vara rådgivande till förbundsstyrelsen. Förbundsstyrelsen har till sitt förfogande ett kansli med anställda tjänstemän, som under ledning av en förbundsdirektör leder den dagliga verksamheten samt verkställer de beslut som fattas av kongress och förbundsstyrelsen. Genom medlemskap i förbundet har medlemmar möjlighet att få lokalt stöd på sina arbetsplatser genom lokala psykologföreningar (landstingskommunal sektor), akademikerföreningar (privat sektor) samt av Saco-S-föreningar (statlig Medlemmar Rådskonferens Förbundsstyrelse Kansli sektor) samt möjlighet att gå med i en yrkesförening. Målsättningen är att det ska finnas en lokal förening hos varje arbetsplats med psykologer anställda. Då de flesta av förbundets medlemmar arbetar inom landstingskommunal sektor företräds dessa av psykologföreningar. Hos mindre arbetsgivare inom Råden Psykologförbund Yrkesföreningar Nätverk Specialistrådet Etikrådet Studeranderådet Vetenskapliga rådet Kongress Landstingskommunal sektor Stat (Saco-S) + RAPPA Privat (Akademierföreningar) Föreningen för forensiska psykologer POMS habiliteringspsykologernas yrkesförening Privatpraktiserande psykologer inom Psykologförbundet Psifos föreningen för psykologer i förskola och skola Psykologer för mödravård och barnhälsovård Psykologer för hållbar utveckling HBTQ psykologer Seniorpsykologerna Sveriges förening för arbets- och organisationspsykologer Sveriges Geropsykologers förening Sveriges Kliniska psykologers förening Sveriges neuropsykologers förening Yrkesföreningen för döva och hörselskadade

5 landstingskommunal sektor kan föreningen ersättas av ett kontaktombud. Psykologföreningarna har det övergripande ansvaret för förbundets lokala verksamhet. Till psykologföreningarnas viktigaste uppgifter hör att driva lokal förhandlingsverksamhet samt i övrigt lokalt företräda medlemmarna i fackliga frågor. Under kongressperioden har det bildats nya föreningar men föreningar har också upphört. Förbundet arbetar aktivt att på olika sätt försöka inspirera, stödja och motivera medlemmar att engagera sig fackligt och upprätthålla psykologföreningar lokalt. En medlem i förbundet kan också välja att vara medlem i en yrkesförening. Förbundet har 12 yrkesföreningar (11 sedan KBT upphört) och dessa har en nyckelroll bland annat när det gäller att utveckla och påverka i professionsfrågor. Yrkesföreningarna är, tillsammans med förbundets fyra råd: Etikrådet, Specialistrådet, Studeranderådet och Vetenskapliga Rådet, förbundsstyrelsens beredningsorgan. Inom förbundet finns även nätverk. Under kongressperioden bildades Sveriges psykologers HBTQ nätverk samt PHU psykologer för hållbar utveckling. HBTQ nätverket började som en kompetensgrupp initierad av förbundsstyrelsen då HBTQ var ett av styrelsens fokusområden. Kompetensgruppen bidrog med kunskap, erfarenheter, idéer och kontakter i detta arbete. Gruppen upplöste sig själv och övergick i ett nätverk och har idag ca 70 medlemmar. Nätverket har arrangerat seminarier på Pride, samordnat Prideparaden, bemannat i Saco-tältet mm. Förbundet är medlem i Saco (Sveriges Akademikers centralorganisation), samt PTK (förhandlings- och samverkansrådet för privatanställda tjänstemän). Internationellt är förbundet medlem i EFPA (European Federation of Psychologists Associations), IUPsyS (International Union of Psychological Science), EAWOP (European Association of Work and Organizational Psychology) samt ITC (International Test Commission). Förtroendemannaverksamhet Under kongressperioden har två rådskonferenser genomförts (2014 och 2015). Rådskonferenser äger rum åren mellan kongresserna. De kongressombud som fått flest röster inom respektive valdistrikt representerar medlemmarna på konferensen tillsamman med förbundets yrkesföreningar och råd. Syftet med rådskonferenserna är att vara rådgivande till förbundsstyrelsen, förrätta eventuella fyllnadsval och få rapport av styrelsen hur arbetet fortlöper under kongressperioden. Förbundsstyrelsen har under kongressperioden sedan 1 januari 2014 haft 17 protokollförda styrelsemöten. Förbundets lokala organisation bygger på att alla anställda psykologer ska ha en tillhörighet till en lokal förening, det vill säga en förening för alla psykologer hos en arbetsgivare. Under kongressperioden har det bedrivits ett arbete för att starta psykologföreningar i olika kommuner och landsting. Stöd, råd och utbildning har getts till ett antal psykologföreningar för att etablera och stärka den lokala organisationen. I december 2015 hade 75 procent av samtliga yrkesverksamma psykologer tillhörighet till en psykologförening eller kontaktombud. Inom landstingen/regionerna fanns det psykologföreningar på alla utom en arbetsplats. Inom kommunerna fanns det 75 psykologföreningar, varav tre kommunövergripande, och 41 kontaktombud. Inom den statliga sektorn är det Saco-S som företräder förbundets medlemmar lokalt. Det finns även en rikstäckande förening, RAPPA, som organiserar psykologer inom Arbetsförmedlingen. RAPPA arrangerar t.ex. studiedagar. Inom den privata sektorn finns hos några arbetsgivare s.k. Akademikerföreningar vars uppgift är att ta tillvara samtliga Saco medlemmars gemensamma intressen och företräda dem i fackliga frågor. 519 medlemmar är registrerade som fackligt förtroendevalda. Det motsvarar ungefär 6 procent av förbundets yrkesverksamma medlemmar. Av dessa är 63 medlemmar anmälda skyddsombud. Förbundsstyrelsen har under perioden tillsammans med kanslipersonalen genomgått en halvdagsutbildning i HBTQ relaterade frågor. förtroendemannaverksamhet

6 VÅRA MEDLEMMAR Våra medlemmar En hög anslutningsgrad är viktig för att förbundet med styrka ska kunna företräda psykologin och psykologprofessionen. Att mäta anslutningsgraden för alla medlemmar sammataget är komplicerat. Men ett mått är att göra en jämförelse med Socialstyrelsens statistik över antal legitimerade psykologer som finns och jämföra med medlemmar med psykologlegitimation. För studenterna är det möjligt att jämföra antal studerandemedlemmar mot antal utbildningsplatser som finns. Anslutningsgraden för legitimerade psykologer var 75 procent per den 31 december 2015 och studerandeanslutningsgraden var 55 procent. Vid kongressperiodens slut hade förbundet blivit fler än 11 000 medlemmar. Den 31 december 2015 uppgick medlemsantalet till 11 200 medlemmar. Av dessa var ca 8 200 yrkesverksamma, ca 1200 pensionärsmedlemmar och drygt 1 700 var studenter. Psykologförbundets medlemsantal har under kongressperioden ökat med knappt fyra procent. Den största ökningen är bland pensionärer och yrkesverksamma. Studenter har minskat och ett arbete pågår med att ta fram en handlingsplan för rekryteringsarbetet för nästkommande period. Psykologföretagarna har också fått fler medlemmar under perioden och ökat med 3,4 %. I december 2015 var 1518 medlemmar i Psykologföretagarna. Var tredje medlem i förbundet har någon form av egen verksamhet vid sidan av sin anställning, pension etc. 12000 3500 3000 2500 2000 1500 1990-1999 1980-1989 1970-1979 1960-1969 1950-1959 10000 8000 6000 4000 Totalt Yrkesverksam Studerande 1000 500 0 1940-1949 1930-1939 1920-1929 2000 0 2012 2013 2014 2015 Pensionär Medlemmarnas åldersfördelning Medlemsutvecklingen 2013 2015 10% 12% 16% 74% Yrkesverksamma Student 13% 59% Landsting Kommun Pensionär 16% Privat Stat Medlemmar per medlemskategori Medlemmar per arbetsmarknadssektor

7 Medlemsrådgivning och service Medlemsrådgivningen som förbundet erbjuder bedrivs både lokalt och centralt och ges i form av både muntlig och skriftlig rådgivning och vägledning. Denna service utgör en central del av Psykologförbundets verksamhet och är omfattande. Rådgivningen har skett framförallt per telefon och mejl, men också via hemsidan och i Psykologtidningens frågespalter. Vanliga frågor gäller exempelvis relationen till arbetsgivaren, specialistutbildningen, PTP, professionsjuridiska frågor, etiska frågeställningar, lönerådgivning semester och bisysslor. Förbundet erbjuder även förhandlingsstöd genom att vi företräder våra medlemmar inom alla sektorer gentemot deras arbetsgivare, såväl via våra lokala företrädare som genom förbundskansliets förhandlingschef och tre ombudsmän. De vanligaste individförhandlingarna har under perioden gällt omplacering, omorganisation, uppsägning av personliga skäl eller arbetsbrist, varning, avstängning, arbetsmiljöproblematik och omreglering av anställningsavtal. Förbundet genomför årligen en löne- och arvodesenkät bland medlemmarna för att kartlägga lön och löneutveckling samt arvoden. Resultatet används bland annat som stöd till medlemmarna vid vår löne- och arvodesrådgivning. Den service som har givits inom ramen för rådgivningsverksamheten har varit både anställningsrelaterad och yrkesrelaterad. Anställningsrelaterade ärenden har inbegripit allt från frågor av upplysningskaraktär till frågor som krävt längre förhandlingsinsatser med deltagande av lokalt förtroendevalda eller ombudsmän från förbundskansliet. Inom det yrkesjuridiska området har rådgivningen handlat främst om sekretess, journalföring, intygsgivning och vittnesplikt. Förbundet erbjuder även biträde till medlemmar i ärenden rörande anmälningar till Inspektionen för vård och omsorg, IVO. En omfattande rådgivning inom utbildningsområdet har också skett, framförallt rörande PTP och specialistutbildningen. Med syftet att fortsätta utveckla förbundets serviceverksamhet till medlemmar och förtroendevalda har ombudsmannajouren och rådgivningen till medlemmar inom det yrkesjuridiska området under kongressperioden sammanförts till en gemensam Medlemsrådgivning. Målsättningen är att härigenom förenkla kontaktvägarna till förbundet för att medlemmarna ska kunna få ett sammanhållet svar på sina frågor samt att stärka och effektivisera rådgivningsverksamheten. Att bedriva utbildningsverksamhet gentemot både yrkesverksamma psykologer och förtroendevalda är även det en viktig uppgift för Psykologförbundet. Medarbetare på förbundskansliet genomför årligen cirka 30 utbildningsdagar inom det professionsjuridiska området. Att utbilda, stödja och rekrytera förtroendevalda är centralt i förbundets verksamhet. Förbundet har arbetat aktivt för att öka det lokala engagemanget och stärka det lokalfackliga arbetet samt på olika sätt hjälpt till med rekrytering av och riktad utbildning till lokala företrädare där det behövts. Under perioden har förbundet hållit ett tiotal fackliga utbildningar i bland annat arbetsrätt, samverkan och medbestämmande, lön och arbetsmiljö för att medlemmar och förtroendevalda ska få bättre förutsättningar för delaktighet och ett reellt inflytande på sina arbetsplatser. För psykologföretagare erbjuder förbundet inom ramen för medlemskapet en omfattande företagsförsäkring, särskild upphandlingsbevakning, inspirerande föreläsningar, arvodesstatistik och allmän rådgivning. Åtta inspirationsdagar per år för egenföretagare har erbjudits våra medlemmar. Vi har haft många medlemmar som deltagare i bland annat Malmö, Umeå, Göteborg, Stockholm och Luleå. Under kongressperioden har Saco beslutat att genomföra parallella seminarier för både chefer och egenföretagare. Förbundet erbjuder också stöd till medlemmar som är chefer när det bland annat gäller deras anställningsvillkor. Saco anordnar fem gånger per år Ny som chef, ett inspirationsseminarium för den som är ny i chefsrollen eller som är på väg att bli chef. Under kongressperioden genomfördes Ny som chef i Linköping, Gävle, Göteborg, Karlstad och Stockholm. Seminarierna handlade mycket om kommunikation och dess vikt vid förändringsarbete. Utöver Ny som chef anordnar Saco regelbundet också frukostmöten i Sacos lokaler med olika föreläsare samt interna nätverksträffar med externt inbjudna talare i kompetensutvecklingssyfte. Exempelvis föreläste Gunnar Wetterberg på temat Chefen som en svensk kulturtillgång. En del av dessa föreläsningar finns tillgängliga via webbsändning för medlemmarna. Sacorapporten Chefens lön lanserades även 2013. Tvärprofessionella chefskonferenser tillsammans med bland andra Sveriges Arbetsterapeuter, Fysioterapeuterna och Akademikerförbundet SSR har ägt rum. Teman som behandlats Mod att leda och Lugn att leda (innehåll: arbetsmiljö, det gränslösa arbetet, stress). Saco har lanserat ett nyhetsbrev, Chefsnyheterna, som medlemmarna kan prenumerera på vilket vi har tipsat om i medlemsbrevet. medlemsrådgivning och service

8 förhandlingsverksamhet och villkor Förhandlingsverksamhet och villkor Arbetet med att ständigt förbättra villkoren för våra medlemmar är en prioriterad fråga för förbundet. Ett viktigt instrument för att göra detta är kollektivavtalen. Där regleras förmåner som tjänstepension, extra semesterdagar och försäkringar, som kan ge utfyllnadsbelopp vid till exempel föräldraledighet eller sjukdom. Villkoren ses över regelbundet och vi arbetar ständigt för att förbättra dem. Vi analyserar också varje år löneutfallet och löneprocessen för att kunna ge rätt stöd till medlemmar och till förtroendevalda och för att utvärdera hur avtalen fungerar och hur de tillämpas. Dessutom har de synpunkter som förbundet förde fram i remissvaret avseende föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö i stor utsträckning hörsammats och sedermera inkorporerats i det förslag som sedan kom att utgöra föreskriften. I arbetet med att förbättra villkoren för psykologer har arbetsmiljöfrågan haft ett särskilt fokus under kongressperioden. Utöver det intensifierade arbetet med att utbilda och ge rådgivning till förtroendevalda och skyddsombud som stöd i det lokala arbetsmiljöarbetet har förbundet under perioden tagit initiativ till en arbetsmiljöundersökning. Undersökningen genomfördes i samarbete med institutionen för psykologi vid Lunds universitet under hösten 2014 med förhoppningen att denna första kartläggning av psykologers arbetsmiljö ska väcka intresse för vidare forskning på området, och dessutom vara ett underlag för jämförelser. Rapporten är sammanställd av Elinor Schad och Roger Persson och finns att läsa på Psykologförbundets hemsida. Inom alla olika avtalsområden och sektorer är det Psykologförbundet som företräder de egna medlemmarna när det gäller individärenden inom det arbetsrättsliga området. Generellt kan sägas att antalet individärenden, i form av uppsägningar, utköp, verksamhetsövergångar samt tvister på grund av omständigheter hänförbara till personkonflikter har varit fortsatt högt under kongressperioden. Under kongressperioden kan vi konstatera att förbundets medlemmar haft en löneutveckling som inte understiger jämförbara gruppers utveckling, eller som i vissa fall gett ett bättre utfall. Detta gäller generellt för medlemskollektiven inom respektive sektor, och än mer vid jämförelse mellan identiska individer. Centrala förhandlingar om löneoch anställningsvillkor för förbundets medlemmar sker i huvudsak inom tre förhandlingskonstellationer: För våra kommunal- och landstingsanställda inom AkademikerAlliansen; för våra statligt anställda medlemmar inom Saco-S; och för anställda i den privata sektorn i Saco-P/PTK. Psykologförbundet arbetar mycket aktivt för att förhandlingsprocesserna ska utvecklas på olika avtalsområden på ett sätt som motsvarar medlemmarnas förväntningar. Landstingskommunal sektor AkademikerAlliansen är en central förhandlingsorganisation inom den landstingskommunala sektorn, där Psykologförbundet har en självständig ställning. Tillsammans med övriga i alliansen ingående förbund har vi ett gemensamt huvudavtal med Sveriges kommuner och landsting (SKL) och sluter centrala avtal. Lokalt utövar förbundet självständigt sin partsställning. Inom den kommunala sektorn har vi ett tillsvidareavtal som bygger på individuell och differentierad lönesättning utifrån lokal lönebildning. % 5 2012/2013 % 2013/2014 % 2014/2015 5 5 4 4 4 3 3 3 2 2 2 1 1 1 0 Landsting Kommun Privat Stat Samtliga 0 Landsting Kommun Privat Stat Samtliga Löneutveckling för identiska individer per arbetsmarknadssektor 0 Landsting Kommun Privat Stat Samtliga

9 Avtalet innehåller inga centralt angivna siffror och huvudprincipen är att lön ska sättas enligt den så kallade dialogmodellen i samtal mellan chef och medarbetare. Tanken med att låta avtalen gälla tills vidare är att på så sätt skapa mer stabila förutsättningar för ett långsiktigt arbete med löner och anställningsvillkor. Psykologförbundet har inom Akademikeralliansen aktivt deltagit i avtalsrörelsen under kongressperioden genom att diskussioner kontinuerligt förts med Sveriges kommuner och landsting, SKL för att förbättra den lokala tillämpningen och löneprocessen. Lönsamprojektet I syfte att få till stånd ett lokalt fackligt inflytande på arbetsplatser där förbundet och ett flertal av AkademikerAlliansens förbund endast har en eller ett fåtal medlemmar startades ett projekt vid namn Lönsamprojektet under kongressperioden. Projektet syftade till att hitta tvärfackliga samarbetsformer i det lokala lönearbetet. Pensionsavtalet Den 4 oktober 2013 träffades en överenskommelse om AKAP-KL, ett nytt helt avgiftsbestämt tjänstepensionsavtal för kommuner, landsting och bolag inom Pacta. Det nya avtalet trädde i kraft från och med första januari 2014 och gäller anställda, födda 1986 eller senare. AKAP-KL innebär större flexibilitet vad gäller att byta arbetsgivare. Ytterligare en fördel är att AKAP-KL låter dig tjäna in pension under hela yrkeslivet, medan det äldre systemet innehåller både en undre och en övre åldersgräns. Studentmedarbetaravtalet Sveriges Kommuner och Landsting, OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet och AkademikerAlliansen har enats om ett nytt studentmedarbetaravtal för välfärden. Det nya avtalet ger studenter en chans att tidigt få erfarenhet av arbete inom kommuner och landsting. AID Ett partsgemensamt arbete har påbörjats för att göra en utvärdering samt översyn av AID. Arbetsidentifikation kommuner och landsting (AID) är ett system för gruppering av arbetsuppgifter. AID är avsedd för att kunna analysera lönebildningen på central och lokal nivå samt att ge underlag för viss planering. Förbundets fokus i arbetet är bland annat att arbeta för det i AID ska vara möjligt att identifiera specialistpsykologer som har ett annat uttalat ansvar. Arbetet pågår fortfarande och förbundet har en ledande roll i arbetet. Förbundsordförande Anders Wahlberg valdes under 2015 till ordförande i AkademikerAlliansens representantskap. Statlig sektor Saco-S är en förhandlingsorganisation för statligt anställda akademiker. Förbundet har ingen egen partsställning utan avtal sluts av Saco-S såväl lokalt som centralt. Omställningsavtalet Saco-S och Arbetsgivarverket har skrivit under ett nytt omställningsavtal som gäller för anställda inom staten. Målet med de nya avtalen är att undvika arbetslöshet och att arbeta proaktivt. Med de här avtalen får våra medlemmar tidiga insatser, tillsvidareanställda efter ett års anställning och visstidsanställda efter två års anställning. I det gamla avtalet krävdes det att visstidsanställd hade arbetat i tre år för att få stöd. Pensionsavtalet Arbetsgivarverket, Saco-S och Seko har idag undertecknat ett avtal om nya pensionsbestämmelser för unga medarbetare i staten. Avtalet innebär att ett nytt flexibelt premiebestämt pensionssystem införs, som kommer att underlätta såväl rörligheten på arbetsmarknaden som ett längre arbetsliv. Pensionsavtalet är ett flexibelt avtal som kan anpassas efter olika individers behov. En ny premie på 1,5 procent kan användas för att trappa ner i slutet av arbetslivet eller för att öka ålderspensionen. Våra medlemmar kan också göra enskilda överenskommelser med sin arbetsgivare om att göra extra avsättningar till den framtida pensionen. Arbetstagaren tjänar in till sin pension under i princip hela arbetslivet. Dessutom har den som är sjuk eller föräldraledig har ett förbättrat intjänande än i tidigare pensionsavtal. BESTA Under perioden har en partsgemensam grupp arbetat med att uppdatera och förbättra BESTA. BESTA används som indelningsgrund för att gruppera och redovisa arbetsuppgifterna för anställda som ingår i den partsgemensamma lönestatistiken för det statliga avtalsområdet. Delar av det förbundet ville justera godtogs och är infört i en ny uppdaterad version. Privat sektor Privatanställda medlemmar inom förbundet har sina avtal inom PTK-området. PTK är bara part i pensions- och omställningsavtalen och övriga kollektivavtal träffas med en mängd olika arbetsgivarkonstellationer. Avtalen har olika löptid och olika innehåll. Avtalen där vi har flest medlemmar är tillsvidareavtal och saknar angivna lägstanivåer för löneökningsutrymmen, kollektivt och/eller individuellt. Förbundet ingår i samverkansorganisationen Saco-P. Förbundets privatanställda medlemmar finns framförallt inom två grupperingar, båda ryms inom Saco-P. I det ena tjänste- och handelssektorn företräds förbundets medlemmar av AHT, Akademikerförbunden inom handel och tjänster, där förbundet är representerat. För de olika enskilda avtalen finns ett Sacoförbund ansvarigt för avtalsområdet. I det andra Vårdgruppen (Almega Vårdföretagens avtal) är Fysioterapeuterna med flera akademikerförbund avtalsbärare. Förbundets medlemmar företräds där genom vårt deltagande i Vårdgruppen. Inom ramen för förhandlingar och avtalsvård har parterna arbetat med frågor som lön, sjuklönebestämmelser och föräldraledighet. förhandlingsverksamhet och villkor

10 professionen Professionen Psykologassistent Arbetet med att tydliggöra yrkesroll och ansvarsområde för den som är en assistent till en legitimerad psykolog psykologassistent har vi fortsatt med genom att uppdatera skriften Rekommendationer vid tjänstgöring som psykologassistent och genom att introducera en särskild Psykologassistentdag som hölls vid Linnéuniversitetet 2015, samt vid de ordinarie professionsdagarna vid universiteten. PTP Psykologförbundet är en del i det nationella nätverket för PTP-studierektorer, som träffas två gånger per år. Både Psykologförbundet och PTP-nätverket träffar handläggare på Behörighetsavdelningen på Socialstyrelsen för att förankra frågor om PTP och yrkeslegitimation. 2015 producerade PTP-nätverket och PTP-handboken Nationell handbok för praktisk tjänstgöring för psykologer Psykologförbundet i samarbete också en uppdaterad version av PTP-handboken, bland annat med exempel på individinriktat och övrigt psykologarbete från fler verksamhetsområden. Utlandsstuderade psykologer Psykologförbundet har varit aktivt i arbetet med universiteten, Arbetsförmedlingen, Utbildningsdepartementet och Socialstyrelsen i frågan om hur personer som studerat till psykolog utomlands effektivare skall få rätt bedömning gällande validering av meriter och möjligheten att inom rimlig tid kunna påbörja kompletterande praktik och studier. I december 2015 gick Utbildningsdepartementet ut med en förfrågan till samtliga lärosäten med psykologprogram om intresset för att bedriva kompletterande utbildning för personer med utländsk psykologexamen. Tio av landets elva lärosäten med psykologprogram har anmält intresse för att bygga upp en kompletteringsutbildning för psykologer med utländsk examen. Den framtida inriktningen på området psykisk hälsa Psykologförbundet har under 2015 deltagit i flera dialogmöten och internat i Socialdepartementets regi och under ledning av regeringens psykiatrisamordnare, liksom även i hearings och diskussionsmöten anordnade av Folkhälso- / Sjukvårdsministern. Vid dessa möten har bland annat diskuterats om hur vi i samhället bättre kan utnyttja de resurser som faktiskt finns genom effektivare samarbeten. Psykologförbundet har varit aktiva i dessa diskussioner där vi visat att vi är öppna för samarbeten över professions- och verksamhetsgränser samtidigt som vi lyfter fram hur just psykologens och specialistpsykologens kompetenser bäst tas tillvara och matchar de olika funktioner som behövs i en verksamhet. Socialdepartementets internat hade tre övergripande teman: förebyggande insatser, tidiga insatser, samt insatser för omfattande behov. Psykologisk expertis har en given och central roll inom samtliga dessa områden. Kompetensförsörjning av psykologer inom Hälso- och sjukvården Förbundet skickade 2013 en skrivelse till Socialutskottet med en uppmaning till utskottet att beordra regeringen att ta fram en strategi kring kompetensförsörjningen i linje med Missbruksutredningens förslag. Två partier Socialdemokraterna och Miljöpartiet anammade förbundets uppmaning i sina motioner. Regeringen gav Socialstyrelsen i uppdrag att ta ställning till om kompetensmål för fort- och vidareutbildning av psykologer inom området psykisk ohälsa kan förstärka kompetensen och underlätta kompetensförsörjningen av psykologer. Arbetet skedde i samarbete med Psykologförbundet, Sveriges Kommuner och Landsting samt Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa. Rapporten utkom under 2015. Bland annat var slutsatsen att det ännu inte finns behov av att ur ett patientsäkerhetsperspektiv införa reglerad specialistordning för fler yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens bedömning är därmed att det inte är aktuellt att i detta uppdrag ta fram kompetensmål inom ramen för en reglerad specialiseringstjänstgöring med läkarnas ST som förebild.. En av anledningarna till denna slutsats var en beskriven otydlighet om vad som ingår i, och vilka krav som ställs på, kompetensområdet psykologisk utredning och diagnostik, samt psykologisk behandling, av psykisk ohälsa. Socialstyrelsen beskrev därför behovet av ett fortsatt arbete som tydliggör detta område: Socialstyrelsens bedömning är att ett första steg för att långsiktigt förbättra försörjningen av psykologisk och psykoterapeutisk kompetens i hälso- och sjukvården, är att göra en fördjupad analys för att tydliggöra vad som ryms inom utredning och diagnostik samt psykologisk behandling av psykisk ohälsa. Psykologförbundet uppvaktar Socialdepartementet löpande för att få dem att ge besked om när steg i utredningen om kompetensförsörjning för psykologer kan påbörjas. Vi får positiva signaler om en fortsättning från Socialdepartementets sida i dessa frågor. Patientsäkerhet vid psykologisk behandling Psykologförbundet har haft flera möten med Socialstyrelsen gällande deras arbete med att utarbeta riktlinjer för frågor om patientsäkerhet och oönskade effekter vid psykosociala insatser. Patientsäkerhetsfrågor handlar bland annat om att identifiera och åtgärda vårdskador, negativa effekter, uteblivna effekter, och liknande. Att kunna skilja ut det ena från det andra, samt avgöra om en negativ påverkan på en patient eller i värsta fall ett dödsfall är kopplat till eller beror på psykologiska åtgärder, kräver både en

11 professionen generaliserad och en kliniskt specialiserad kompetens inom området psykologi. Därför anser Psykologförbundet att endast specialistpsykologer har rätt kompetens att ansvara för och leda utvecklingsarbetet gällande patientsäkerhet vid psykologisk behandling och psykoterapi, liksom psykologisk utredning, en ståndpunkt som hittills har mottagits på ett lyhört sätt i diskussioner med Socialstyrelsen. Vi har påtalat att det ofta inte blir rätt att sammanblanda psykologiska och sociala insatser i dessa sammanhang, med termen psykosocial, eftersom implikationerna ofta är olika. Specialistpsykologen med psykologiskt ledningsansvar för psykologisk behandling och psykoterapi Psykologförbundet har mött politiker, tjänstemän vid departement och myndigheter, professionsföreträdare och brukarföreningar och diskuterat frågan vad samhället skulle ha att vinna på att låta specialistpsykologer axla ett större ansvar i vården. Ett exempel gäller frågan om psykoterapi och psykologisk behandling. En av slutsatserna i rapporten Tänk nytt kring psykiatrin var att kombinationen av generaliserad och specialiserad kunskap inom ett kunskapsfält ger den professionelle förutsättningar till en unik och slagkraftig helhetssyn och differentiellt tänkande både vad gäller utredningar, åtgärder och utvärderingar. Det finns bara en generalist/grundutbildning som lär ut området psykologisk behandling och psykoterapi nämligen psykologprogrammet. Därför vill Psykologförbundet peka på möjligheten att specialistpsykologer i klinisk psykologi i vårdens verksamheter bör vara ett stöd för legitimerade psykoterapeuter som inte är psykologer, och för andra yrkesgrupper som arbetar med samtalsbehandling av olika slag, i frågor som rör klinikens totala vårdprocesser, patientsäkerhet, diagnostik, och utvärderingar. Detta samlade påverkansarbete kommer att intensifieras under kommande mandatperiod. Tänk nytt kring psykiatrin Psykiatriprojektet som initierades under föregående kongressperiod fokuserade under 2015 på en enkät- och intervjuundersökning gällande psykiatrikers och psykologers arbete i vuxenpsykiatrin. Fokus i studien låg på hur samarbete ser ut och hur det skulle kunna förbättras mellan dessa yrkesgrupper, samt på en beskrivning av likheter och skillnader i kompetenser och ansvarsområden. Utifrån denna beskrivning av samarbete och fördelning av ansvarsområden presenterade Psykologförbundet en modell för psykiatrin, där bland annat specialistpsykologer axlar det övergripande ansvaret för vården sida vid sida med psykiatriker. Det psykologiska ledningsansvaret innebär inte att ta över det ansvar som åligger all legitimerad personal enligt patientsäkerhetslagen, utan att stödja verksamheten genom att utveckla vårdprocesser (i samarbete exempelvis med det medicinska ledningsansvaret), patientsäkerhet och implementering av kunskap och riktlinjer för frågor om psykologisk utredning, behandling och psykoterapi.

12 professionen Sjukskrivningsfrågan Psykologförbundet lämnade 2013 in ett förslag till Socialförsäkringsministern om försöksverksamhet för sjukskrivande psykologer. Initiativet till detta kom från Socialförsäkringsminister Ulf Kristofferson, vid möte med förbundet. Ett sådant pilotprojekt bör omfatta ett till två landsting med god tillgång på psykologer, pågå under minst två år och utvärderas av oberoende myndighet eller forskningsinstitution. Sjukskriving för psykologer begränsas till området psykisk ohälsa och kräver också att psykologerna som skall delta går en kurs i försäkringsmedicin. Syftet med att psykologer självständigt kan sjukskriva vid psykisk ohälsa är att effektivisera vårdprocesserna och avlasta primärvårdsläkare och psykiatriker. En sådan försöksverksamhet har redan genomförts i Norge 2009-2011. Förslaget behandlades i riksdagen men fick avslag. Arbetet med denna fråga fortgår med uppvaktning av Socialförsäkringsminister och Försäkringskassa. Kvacksalverifrågan I en debattartikel i SvD (2013-01-02) undertecknad av Lars Ahlin och Psykiatrikerföreningens ordförande Lise-Lotte Risö Bergerlind framfördes krav på reglering när det gäller behandling av psykiska sjukdomar och psykologisk behandling. Artikeln kommenterade senare av psykiatrisamordnare med flera. Senare samma år inbjöds Psykologförbundet att delta vid en workshop om oönskade effekter av psykologisk behandling. Arrangörer av workshopen var Socialdepartementet, SBU och Socialstyrelsen. En revidering och uppdatering av förbundets folder Håll koll på titlarna har gjorts. Nytryck och uppdatering av förbundets kort med samma namn har gjorts. Efterfrågan är stor. Vägledning för mödra- och barnhälsovård och elevhälsa Föregående kongressperiod fick Socialstyrelsen i uppdrag att ta fram vägledningar för elevhälsan, för mödrahälsovården och för barnhälsovården. Under denna kongressperiod har tre olika vägledningar för dessa utkommit. Psykologförbundet har haft representanter i referensgrupperna och varit remissinstans.

13 utbildning Utbildning Grundutbildningen Antalet nybörjarplatser på psykologprogrammen är idag 654 vid elva universitet. Under kongressperioden startade en ny psykologutbildning vid Karlstad universitet. Söktrycket till psykologprogrammen har varit fortsatt högt. Enligt UHR var antalet sökande till psykologprogrammet ca 60 per plats för samtliga, oavsett 1:a eller 2:a handsval (2016). För att stärka psykologkårens medvetenhet om yrkesetik, yrkesjuridik och professionalisering anordnar förbundet regelbundet professionsdagar på samtliga studieorterna. Momenten med etik och juridik har också förstärkts och utvecklats på de flesta programmen. Företrädare för förbundet föreläser på grundutbildningen rörande etik, juridik, psykologassistent, PTP, specialistutbildning och karriärvägar för psykologer. Förbundet har också regelbundna möten med programmens studierektorer. En fråga som diskuterats mycket är egenterapimomentet och andra moment som syftar till ökad självkännedom. Efter att ha arbetat utförligt med denna fråga har förbundsstyrelsen förslag på hur vi skulle kunna skriva om detta i vår Utbildningspolicy. Specialistutbildningen Under kongressperioden har ett strategidokument antagits av förbundsstyrelsen som förtydligar förbundets syfte och mål med specialistordningen. Strategier och tillvägagångssätt har utkristalliserats för att göra specialistutbildningen angelägen för psykologer, arbetsgivare och samhället i stort. Arbetet med att nå målen om offentligt erkännande och finansiering av specialistutbildningen pågår kontinuerligt genom uppvaktningar och dialog med departement, SKL, Socialstyrelsen och arbetsgivare. Det finns ett 90-tal specialisttjänster i dagsläget, vilket är långt ifrån tillfredsställande. Däremot ser utvecklingen mot fler tjänster ljus ut mot bakgrund av det arbete som görs centralt på kansliet och lokalt bland fackligt förtroendevalda. Intresset för specialistutbildningen hos psykologer, kursgivare, arbetsgivare och andra intressenter har ökat markant under kongressperioden. Söktrycket till specialistutbildningen har varit fortsatt högt. Antalet ansökningar under kongressperioden uppgick till 902 stycken, vilket är en ökning med 80 procent jämfört med föregående kongressperiod. Lejonparten av ansökningarna, 81 procent, är till specialiseringar inom det kliniska området. Övriga ansökningar är jämt fördelade på arbets- och organisationspsykologi och pedagogisk psykologi. Under perioden har 82 specialistbehörigheter utfärdats, jämfört med 120 föregående kongressperiod. Per den 31 december 2015 har totalt 2 452 specialistbehörigheter utfärdats, varav ca 80 procent är inom området klinisk psykologi. Under kongressperioden har totalt 231 nya specialistkurser ackrediterats, vilket är en betydande ökning från föregående kongressperiod. Under kongressperioden har en tjänstemannaorganisation runt specialistutbildningen byggts upp. Syftet var att förbättra kvalitén i specialistutbildningen, öka servicen för de som går utbildningen och Specialistkollegium Antagning Specialistkurs 1 2 3 Skriftligt specialistarbete Metodkurs Psykologarbete inom aktuell specialitet i minst 5 år 4 5 6

14 utbildning samordna kansliets arbete med utbildningen med arbetet med specialisttjänster, offentligt erkännande och finansiering. Ett omfattande arbete har genomförts för att överföra ärendehanteringen från specialistrådet till kansliet. Administrativa rutiner och system har byggts upp för att effektivisera arbetet. För att tydliggöra specialistutbildningens relevans och möjliggöra kontinuerlig kompetensutveckling för alla psykologer i Sverige har specialistutbildningen öppnats upp för psykologer som inte är medlemmar i Psykologförbundet. För att göra specialistutbildningen relevant för verksamheters behov av psykologisk kunskap och tillämpning har ett stort arbete lagts på att förtydliga specialistinriktningarnas mål och innehåll tillsammans med yrkesföreningar och sakkunniga. Detta arbete kommer ligga till grund för att stimulera till bättre kursutveckling under nästa kongressperiod. Andra mer centrala kvalitetsförbättringar som införts är att ST-psykologerna ombeds att formulera en studieplan för genomförandet av sin specialistutbildning. Detta innebär att ST-psykologen behöver formulera syfte och mål med sin specialisering, helst i dialog med arbetsgivaren och utifrån verksamhetens behov av kvalificerad kompetens. Med utbildningsplanen har kraven höjts på ökad stringens i utbildningens olika delar, samt på relevant arbetsinnehåll under specialisttjänstgöringen. Tjänstgöringen bedöms vid ansökan till specialistutbildningen liksom vid ansökan om behörighet som specialist. Numer krävs också att man söker in till specialistutbildningen först, och tar sina meriter sen. Detta för att förbättra integrationen mellan teori och praktik och åstadkomma en mer verksamhetsanknuten specialisering. Specialistutbildningen bygger på en längre tids inriktningsspecifik yrkesutövning som sammanvävs med specialiserade faktakunskaper. Att en behörig specialistpsykolog följer och säkerställer den blivande specialistens fördjupade yrkesskicklighet är i dagsläget en stark rekommendation. Mentorskap är infört i specialistutbildningen, vilket är ett första steg mot att integrera handledning som en permanent struktur. Fler insatser har gjorts för att öka kvalitén i samtliga moment i specialistutbildningen. Specialistkursernas relevans för den avsedda specialistinriktningen har förtydligats och kvalitén följs upp tydligare genom kursutvärderingar och bedömning av sakkunniga. För att kurser inom psykologisk behandling, som är öppna för andra yrkesgrupper, ska kunna ackrediteras ställs krav i form av särskild examinationsordning och psykologspecifika utbildningsmoment för psykologer. En positiv utveckling är att allt fler sammanhållna utbildningar ackrediteras inom specialistutbildningen. Tre universitet har tagit fram specialinriktningar för psykologer som går psykoterapeutprogrammet, vilket betyder att utbildningsinnehållet till delar är unika och anpassade för psykologers förkunskaper. Ett referentgranskningssystem har byggts upp för att på ett mer gediget, standardiserat och kvalificerat sätt bedöma de skriftliga specialistarbetena. Nya kriterier för de skriftliga specialistarbetena har arbetats fram för att förtydliga syftet med arbetet som kunskapstillskott inom psykologprofessionen. En metodkurs har utarbetats för att underlätta författandet av det skriftliga specialistarbetet och förbättra kvalitén på desamma. Den tidigare professionskursen har bytt namn till introduktionskurs och förlängts med en dag. Syftet är att kursen på ett tydligare sätt ska utgöra en inledande gemensam utgångspunkt för samtliga blivande specialister. Specialistkollegiet har också omarbetats för att bygga vidare på introduktionskursen och ge specialisterna förutsättningar för rollen som specialistpsykolog. Kollegiet ska förbereda specialistpsykologen för att kunna axla ett psykologiskt ledningsansvar och företräda psykologprofessionen och ämnesinriktningen.

15 Internationellt Sveriges Psykologförbund är sedan lång tid medlem av flera internationella organisationer. SAK (de nordiska psykologförbundens samarbetskommitté) har sex medlemmar, eftersom Färöarna deltar som egen organisation. Under kongressperioden har förbundets ledning (förbundsordförande och förbundsdirektör) träffat övriga förbundsledningar inom SAK en gång per termin. Sedan 2015 deltar en studeranderepresentant från varje land vid mötena. De frågor som behandlats har handlat om gemensamma ståndpunkter i EFPA-frågor, utvecklingen av specialistutbildningen i respektive land samt övriga frågor av gemensamt intresse. I samband med dessa träffar möts också varannan gång professionsansvariga från förbundskanslierna, respektive förhandlingscheferna. Sedan unionens bildande i Stockholm 1951 är förbundet, och dess föregångare, medlem av IUPsyS, International Union of Psychological Science. IUPsyS arrangerar en internationell kongress vart fjärde år. Vartannat år sammanträder organisationens generalförsamling. 2014 ägde generalförsamlingen rum i Paris. Förbundet har ett medlemskap i EFPA (European Federation of Psychologists Associations) sedan 1981. Organisationen som organiserar mer än 250 000 europeiska psykologer arbetar främst genom Standing Committees och Task Forces. Under kongressperioden har förbundet varit representerat genom ledamöter inom den vetenskapliga kommittén; kommittén för trafikpsykologi; kommittén för katastrofpsykologi; kommittén för etik; kommittén för klinisk neuropsykologi; kommittén för test och psykologisk testning samt kommittén för psykologi i utbildningsväsendet. En gång per termin träffas Presidents Council med ordföranden från alla medlemsländer i Europa där förbundet företräds av förbundsordföranden. Även förbundens generalsekreterare/förbundsdirektörer träffas i ett nätverk en gång per termin. Psykologförbundet stod värd för EFPAs kongress 2013 i Stockholm, ECP 2013. Förbundsstyrelsens presidium deltog i 2015 års kongress som hölls i Milano. Förbundets ordförande har dessutom besökt Norge, Storbritannien, Danmark och Litauen och deras psykologförbund på inbjudan av respektive förbunds presidenter. Förbundets medlemskap i EAWOP (European Association of Work and Organisational Psychology) är av senare datum. Framförallt medger medlemskapet att våra medlemmar inom fältet har en tydligare ställning i det europeiska samfundet. Förbundet knöts genom sin yrkesförening PSIFOS till ISPA, International School Psychology Association, under 2015. Slutligen bör nämnas medlemskapet i ITC (International Test Commission). Vårt deltagande där har under senare år främst handlat om att följa och påverka arbetet med en ny ISO standard för test och testning inom det arbetspsykologiska området. internationellt

16 kommunikation Kommunikation och påverkan Kommunikationsstrategi Tydlighet och synlighet behövs för att få andra än psykologer att förstå att tillgång till psykolog saknas i samhället och vilka konsekvenser det kan få såväl mänskligt som ekonomiskt. Förbundet har fortsatt följa den kommunikationsstrategi som togs fram till förra kongressperioden med budskapet vem som helt kan behöva en psykolog någon gång i livet i det budskapet ryms såväl elevhälsa, primärvård som psykiatri. Som utgångspunkt för sitt kommunikationsarbete har förbundet också haft det valmanifest som tidigare kongress godkänt. Valmanifestet slog fast följande: En person av fem drabbas någon gång under livet av depression. Det här ställer stora krav och förväntningar på samhället. Det finns i dag god kunskap om vad som krävs för att hjälpa dessa personer och många andra som lever med eller riskerar att utveckla en psykisk ohälsa. Psykologförbundets medlemmar bidrar med sin kunskap och kompetens, men till detta behöver vi att riksdag och regering, samt kommuner och landsting ETT valmanifest Minska den psykiska ohälsan Psykisk ohälsa är den ohälsa som växer snabbast idag. Mer än var tredje person som uppbär sjukpenning eller sjukersättning gör det på grund av psykisk ohälsa. Detta innebär främst ett lidande för de drabbade men får även stora ekonomiska konsekvenser för samhället. Det finns idag god kunskap om vad som krävs för att hjälpa dessa personer och många andra som lever med eller riskerar att utveckla en psykisk ohälsa. Psykologförbundets medlemmar bidrar med sin kunskap och kompetens men till detta behöver vi att riksdag och regering, samt kommuner och landsting bidrar med reglering och beslut som gör ersättningssystemen i vården förenliga med psykologiska insatser med god patientsäkerhet och som gör att psykologisk behandling blir tillgänglig på lika villkor för landets alla invånare. På så sätt kan vi tillsammans minska den psykiska ohälsan. Antaget av förbundsstyrelsen oktober 2013 bidrar med reglering och beslut som gör ersättningssystemen i vården förenliga med psykologiska insatser med god patientsäkerhet och som gör att psykologisk behandling blir tillgänglig på lika villkor för landets alla invånare. Psykologförbundet kräver att: Det i skolan ska finnas minst en psykolog per 500 elever. Det finns tillgång till psykolog på varje vårdcentral genom avtal eller anställning. Det inom primärvården finns en psykolog per 5 000 invånare i samtliga landsting och regioner. Psykologisk utredning och behandling ingår i basutbudet för vårdvalet i samtliga landsting och regioner. Psykologer skriver sjukintyg inom området psykisk ohälsa. Den specialistutbildning och specialistbehörighet som idag handhas av Sveriges Psykologförbund blir statligt reglerad. Specialisttjänster med utökat ansvar inrättas för psykologer inom den psykiatriska vården. Psykologers kompetens och psykologisk behandling blir tillgänglig även för patienter inom den psykiatriska slutenvården. Titelskyddet för psykologer förstärks och utvidgas för att skydda allmänheten mot skador som riskeras vid oseriös yrkesutövning inom området psykisk ohälsa. Legitimation införs som behörighetskrav för att utöva yrket som psykolog inom all hälso- och sjukvårdsverksamhet även utanför offentlig verksamhet. Målgrupper Våra målgrupper är allmänheten i egenskap av väljare och patienter, offentliga finansiärer av vård landsting och kommuner (politiker och tjänstemän) samt politiker och beslutsfattare på nationell nivå. Insatser Här är en del av det förbundet gjort under kongressperioden för att föra ut vårt budskap: Medverkan i externa grupper Möten med politiker på riksnivå och regionalt Vårdcentralsundersökning Psykologiguiden förbundets webbportal om psykisk hälsa och psykologi; en konsumentupplysning för allmänheten. Medverkan i Bokmässan med monter och senare Psykologiscenen. Se särskilt avsnitt Debattartiklar, egna och gemensamma med andra aktörer Seminarier under Almedalsveckan Psykologförbundet är också remissinstans

17 kommunikation Media och presskontakter Kontakter med media har skett fortlöpande genom åren. Dagliga kontakter med media är vanligt. Man efterfrågar tips om psykolog som kan uttala sig i specifika frågor men vill också ha förbundets syn på olika frågor. Förbundet har fått ett tjugotal debattartiklar publicerade, gemensamma med andra aktörer och egna, och ett 20-tal pressmeddelanden har skickats ut, regionalt och till riksmedia. Därtill kommer intervjuer med förbundsordförande som media själv initierat. Förbundsordförande har också skrivit ledare i tre Psykisk hälsa bilagor i SvD. Förbundets exponering i media ökade med sex procent jämfört med föregående kongressperiod. (934 mot 883) Psykologers exponering i media har dubblerats under kongressperioden. Vårt 25000 20000 15000 10000 5000 0 2013 2014 2015 10 781 17 181 Psykologers synlighet i media 21 124 mediabevakningsverktyg Newsmachines statistik visar en ökning från ca 11 000 träffar 2013, 17 000 träffar 2014 till 22 000 träffar år 2015. I samband med ECP2013 hade förbundet ansvar för pressaktiviteterna och bemannade presscentret och hade dagliga pressmeddelanden och presskonferenser Ett 30-tal journalister var i kontakt med presscentret. Störst uppmärksamhet blev det i SVT, TV4, och Sveriges Radio. Störst intresse väckte ämnen som inplantering av falska minnen, erfarenheter efter attacken på Utöja och om psykologin bakom ekonomiska beslut. Exempel på debattartiklar under kongressperioden: Stärk rehabgarantin - lägg ner psykoterapeututbildningen!, Dagens Medicin Fritt fram för psykisk behandling, SvD (2013) Förlegad syn på missbruksvård, SvD (2013) Ett hårt slag mot utbildningssystemet, SvD (2014) Barn och unga måste få skydd från våld, SvD(2014) Finansiering av välfärden står inför en kris, SvD (2015) Psykologer: Regeringen kränker barns rättigheter, SvD (2015) Avskaffa diskrimineringen av papperslösa i vården, Dagens Arena (2014) Ta ansvar för psykiskt sjuka och stoppa kvacksalveri, DN (2014) De som behandlar psykisk ohälsa måste kontrolleras, Dagens Medicin (2013) Ett upprop för stöd till traumatiserade flyktingar fick också stor uppmärksamhet. Vårdcentralsundersökning Under kongressperioden genomfördes en enkätundersökning till alla landets vårdcentraler för att undersöka tillgången på psykologer inom primärvården. Det är en uppföljning av tidigare undersökningar förbundet gjort som fått stor medial uppmärksamhet. Svarsfrekvensen blev 98 %. Undersökningen visade att fortfarande saknar 1/3 av landets vårdcentraler tillgång till psykolog. Vi ser däremot en positiv ökning av tillgången, från 54 % 2011 till 67 % 2015. Andelen anställda psykologer på vårdcentralen har ökat med 17 procentenheter mellan 2011 och 2015. Samarbete och samfinansiering med externt dokumentärfilmsprojekt Psykologförbundet deltar som partner tillsammans med andra organisationer såsom Rädda Barnen, Gålöstiftelsen, Ericastiftelsen, Ersta diakoni och Brottsofferjouren i ett samarbets- och påverkansprojekt, SE BARNEN, ett initiativ som ska förändra situationen för barn som upplever våld i nära relationer. Film and Tell har inom projektet skapat de två dokumentära långfilmerna My life my lesson och Say Something. som visats både på SVT och på bio. Psykologförbundet har deltagit i spridningsgrupp och projektgrupp, medverkat i en debattartikel i SvD och i paneldebatter under Almedalsveckan samt vid andra politikermöten. Intern kommunikation Förbundets huvudsakliga kanaler för att nå ut till medlemmarna är förbundets hemsida, Psykologtidningen, ett månatligt medlemsbrev via e-post och Facebook. Företrädare från förbundet har medverkat vid medlemsmöten som de lokala psykologföreningarna arrangerar. Hemsida 2013 bytte webbplatsen plattform. Antalet besök under perioden januari 2013 till december 2015 har varit ca 550 000 och totalt har sidor visats närmare 2 miljoner gånger (inklusive artiklar i tidningen). De mest besökta sidorna har varit sidor om lön och specialistutbildningen. En webbundersökning (Web-Service Award) har genomförts. Generellt visade den ett något sämre resultat gentemot