Vindkraft och naturvärden Stockholm 2011-02-17 alexandra.noren@naturvardsverket.se 2011-02-22 2011-02-22 1 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
Perspektiv! Naturpåverkan från andra energislag och mänskliga aktiviteter? Vindkraft är en del av energisystemet Påverkan lokalt, regionalt och globalt nu och framöver! 2011-02-22 2
Det finns inget energislag som är helt harmlöst mot miljön Vi behöver En förnybar energimix / fördela miljöproblemen Spara Effektivisera Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2011-02-22 3
Vindkraft bidrar ALLTID till uppfyllande av följande miljömål * Begränsad klimatpåverkan * Frisk luft Bara naturlig försurning Ingen övergödning Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2011-02-22 4
2011-02-22 5
Vindval kunskap om vindkraftens miljöpåverkan www.naturvardsverket.se/vindval Fokus på: 2005-2009 Marina områden 2009-2012 Land 2011-02-22 6
Forskningsprojekt Vindkraftens påverkan på: Marina ekosystem Fisk Ljud i marina miljön Människors intressen/ förankringsprocesser, upplevelse av ljud Landskapsanalys Kulturmiljö 2011-02-22 7
.. Forskningsprojekt Fåglar ( sjö, skog, fjäll) t.ex. flyttfåglar, kungsörn Fågelögat Fladdermöss Marint liv Planeringsverktyg för vindkraftens effekter på tamren 2011-02-22 8
Syntesprojekt 2009-2012 Sammanfatta och generalisera tillgänglig nationell och internationell forskning och kunskap; sammanvägd och vetenskapligt granskad 2011-02-22 9
Vindkraftens påverkan på Fåglar och fladdermöss ( 2011) Marina livet ( 2011) Människors intressen ( 2011) 2011-02-22 10
Fåglar, fladdermöss och vindkraft Störst risk/ effekt på populationsnivån/ gäller stora fåglar och fladdermöss (låg reproduktionstakt, hög årlig överlevnad) Mindre risk (hög reproduktionstakt, låg årlig överlevnad) gäller för småfåglar Risker: kollisioner, störning, barriäreffekt 2011-02-22 11
Kollisioner Idag dödar trafik, luftledningar, byggnader, master, stängsel mm betydligt mer fåglar än vad vindkraftverk gör( i Sverige och i världen i stort) Fladdermöss? Det finns inte så många verk idag Framtiden? 2011-02-22 12
Faktorer som påverkar kollisionsrisken Dödlighet 0-30 fåglar verk/år.normalt 1-10 Typ av fågel och när: Orädda (måsar, tärnor), rovfåglar, dålig flygare,(hönsfåglar) stora koncentrationer, nattflygande småfåglar vid plötsligt dåligt väder. Liten risk för småfåglar och sjöfåglar Flyttningsstråk förefaller inte vara problem( ex. Kalmarsund) 2011-02-22 13
Faktorer som påverkar kollisionsrisken Risken för skogsfåglar ännu oklar men sannolikt liten Risken för rovfåglar kräver ökad uppmärksamhet Årstid, väder och siktförhållanden (nattflygande småfåglar) Läget, våtmarker, bergskrön, boplatser, jaktmarker 2011-02-22 14
Fladdermöss Kollisionsrisk Död orsakas av snabb lufttycksändring kring rotorbladen!? Vindkraftverken kan attrahera insekter och blir därmed födosöksområde Föredrar att jaga under 5m/s Dödlighet 0-50/verk/år normalt (5-30) Kan bli problem på populationsnivå 2011-02-22 15
När kan det hända? Flest dödsfall ( 80-90%) Augusti-september Nattetid Vid högtryck samt svaga helst nordliga vindar Jämförelse med trafikdöd? 2011-02-22 16
Förlust av habitat och störning Mycket små effekter på häckande fåglar, stationära fåglar drabbas mindre än Flyttfåglar som är bättre på att väja men drabbas ändå mer Flocklevande fåglar undviker områden på upp till 800 m från vindkraftverk 2011-02-22 17
Hur minimera negativa effekter Noga planering av parken Undvik områden med höga koncentrationer av fåglar och fladdermöss Kompensationsåtgärder Stänga av verken vid kollisionsrisken normalt under 5m/s Att föredra: Öppen miljö, Storskaligt odlingslandskap, Havet 2011-02-22 18
Andra däggdjur än fladdermöss! Undvikande eller attraktionseffekter Småeffekter på säl Tydlig påverkan på tumlare under byggnadsfasen men det sker en långsam återhämtning under driftsfasen Påverkan på däggdjur på land, särskilt stora rovdjuren, älg, rådjur är ännu oklar men troligen liten Nätverket av vägar mellan verken splittrar t.ex skogslandskapet.habitatförluster behöver uppmärksammas 2011-02-22 19
Fisk Undflyende- och attraktionseffekter Effekterna hittills verkar små Känner inte av ljud- partikelaccerelationen på avstånd över 10 m från vindkraftverk Liten påverkan på beteende och aktivitetsmönster hos både pelagiska och bentiska fiskar. Artskillnader finns. 2011-02-22 20
Botten - och sedimentlevande organismer Undflyende- och attraktionseffekter Liten påverkan på beteende och aktivitetsmönster av ljud och vibrationer Fundament skapar yta och därmed tillkommer fler livsmiljöer Fundament blir ett rev Lokalt orsakar reveffekten i regel ökad biodiversitet men kan innebära ett ändrat habitat, som kan attrahera vissa fiskar men kan vara ogynnsam för andra 2011-02-22 21
Mera om Rev. Typen av fundament inverkar olika på den marina miljön beroende bottenförhållanden ( hårdbotten, mjukbotten) Tripod och gravitationsfundament ger mest reveffekt Hård botten- rev då alltid positiv med mera substrat Faktorer för påväxten är främst salthalt, vågexponering, ljusförhållanden 2011-02-22 22
Människor Förankingsprocessen i lokalsamhället är viktigtidig dialog Ljud/ buller kan vara störande De flesta närboende störs inte Samband visuel upplevelse och ljudstörning Förväntningar på boendemiljö spelar roll Tätortsbefolkning störs mindre än landsbyggdsbefolkning Hittilss inga hälsorisker påvisade 2011-02-22 23
Sammanfattning Negativa miljöeffekter av vindkraftsparker är hittlls Få och Små Den påverkan kan begränsas genom kunskaper om vilka miljöeffekterna är, god fysisk planering och åtgärder för att undvika skador Vid generalisering av forsk.resultat måste reg. skillnader beaktas liksom att det finns skillnader mellan hur olika arter påverkas 2011-02-22 24
Sammanfattning Eventuella kumulativa effekter behöver uppmärksammas med fortsatt vindkraftsutbyggnad, t.ex storskaliga barriäreffekter Förankringsprocessen i lokalsamhället är viktig- tidig dialog! 2011-02-22 25
Tack för uppmärksamheten! www.naturvardsverket.se/vindval alexandra.noren@naturvardsverket.se Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2011-02-22 26