Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2011 Eslövs kommun Granskning av delårsrapport 2011-07-31
Innehåll Sammanfattning... 2 1 Inledning... 3 1.1 Uppdrag och syfte... 3 1.2 Avgränsning och metod... 3 1.3 Budget 2011... 3 2 Analys av resultat och prognos i delårsbokslutet... 4 2.1 Kommentarer kring resultatutvecklingen... 4 2.2 Utfall för perioden... 4 2.3 Prognos för helåret... 4 2.4 Bedömning av lämnade prognoser... 6 3 Rättvisande räkenskaper... 6 4 Finansiella mål... 6 4.1 Noteringar... 6 4.2 Avstämning av balanskravet... 7 5 Verksamhetsmål... 7 5.1 Noteringar... 7 5.2 Bedömning... 8 6 God ekonomisk hushållning... 8 6.1 Noteringar... 8 6.2 Bedömning... 8 7 Delårsrapportens utformning... 8 1
Sammanfattning Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Eslöv gjort en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2011-07-31. Enligt kommunallagen skall fullmäktige ange mål och riktlinjer för verksamheten och finansiella mål kopplade till god ekonomisk hushållning. En uppföljning av dessa skall redovisas i delårsrapporten och årsredovisningen. Revisorerna skall bedöma om resultatet i delårsrapporten och årsbokslutet är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat. Denna bedömning skall ske skriftligen. Följande kan konstateras i bedömningen av delårsrapporten: God redovisningssed för kommunal verksamhet har i allt väsentligt följts. För perioden redovisas ett resultat på +30 Mkr (föreg år +57 Mkr) och för helåret är prognosen +15 Mkr, aktuell budget är +5 Mkr. Vi bedömer att periodresultatet i allt väsentligt är rimligt. Vi bedömer även att helårsprognosen är rimlig. Prognosens resultat innebär att det lagstadgade balanskravet kommer att uppfyllas. För helåret förväntas de största budgetavvikelserna uppkomma inom Barn- och familjenämnden med -11 Mkr, Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden med -10 Mkr, Servicenämnden med -4 Mkr samt Arbete och försörjning med -2,6 Mkr. De stora budgetavvikelserna inom nämnderna på totalt -28 Mkr är oroväckande och vi manar till särskild uppmärksamhet härför i budgetarbetet inför 2012. Efter avdrag för överskott inom avskrivningar och gemensamma poster inom finansförvaltningen på +11,2 Mkr blir den totala budgetavvikelsen för verksamhetens nettokostnad -16,8 Mkr. Det finns dock förslag att täcka detta underskott genom tilläggsanslag med 16,8 Mkr. Av de två finansiella målen bedöms utifrån prognosen resultatmålet uppnås men inte investeringsmålet. För 2011 har fullmäktige först i juni 2011 fastställt verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning. Således har verksamheterna inte hunnit arbeta utifrån målen och därför finns inte någon utvärdering av verksamhetsmål i delårsrapporten. Utvärdering skall i stället göras i årsredovisningen. Någon bedömning avseende om resultatet av årets verksamhet kommer att uppfylla de mål och inriktningar som fastställts av fullmäktige enligt god ekonomisk hushållning kan därför inte göras utifrån delårsrapporten. Vi bedömer att delårsrapporten i huvudsak uppfyller de krav man kan ställa på en delårsrapport för en kommun av Eslövs storlek. 2
1 Inledning 1.1 Uppdrag och syfte Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Eslöv gjort en översiktlig granskning av delårsrapporten 2011-07-31. Enligt kommunallagen skall revisorerna bedöma om resultatet i delårsrapporten och årsbokslutet är förenligt med de mål som fullmäktige beslutat. Delårsrapporten skall behandlas av fullmäktige. Revisorernas skriftliga bedömning skall biläggas delårsrapporten och årsbokslutet. Lagstiftningen fokuserar på god ekonomisk hushållning och på att öka långsiktigheten i den ekonomiskall och verksamhetsmässiga planeringen. Lagen ställer därför krav på att budgeten skall innehålla finansiella mål samt mål och riktlinjer för verksamheten. Uppdraget att bedöma resultatet i delårsrapporten och årsredovisningen innebär att revisorerna fått en kompletterande roll i processen att säkerställa att god ekonomisk hushållning uppnås. En förutsättning för att revisorerna skall kunna göra en bedömning är att kommunfullmäktige i budget/planer har fastställt mål och riktlinjer som är av betydelse för god ekonomisk hushållning och att dessa i förvaltningsberättelsen följs upp och utvärderas. Uppdraget har syftet att bedöma om ett balanserat resultat kan nås vid årets slut, bedöma om det är troligt att de av fullmäktige antagna finansiella målen uppnås, bedöma om verksamheten drivits så att fullmäktiges beslutade mål och inriktningar för verksamheten kan nås samt bedöma om delårsrapporten är upprättad enligt god sed för kommuner 1.2 Avgränsning och metod Granskningen utgår från den delårsrapport med helårsprognos som är upprättad per 2011-07-31 samt från budgeten som kommunfullmäktige antagit som styrdokument för år 2011 och perioden 2012-2013. Granskningen har i enlighet med god revisionssed varit översiktlig och bygger huvudsakligen på intervjuer samt en genomgång och avstämning av balansräkningens väsentligaste poster och prognosunderlag. Uppföljning har gjorts av processen för framtagandet av delårsbokslut med prognos samt de antaganden som ligger till grund för prognosen. Som utgångspunkt för planeringen av granskningen har använts FAR:s vägledning Översiktlig granskning av halvårs- och andra delårsrapporter samt de ändringar som trädde i kraft i kommunallagen den 1 december 2004. 1.3 Budget 2011 Ursprunglig budget för 2011 uppgick till +15 Mkr och bedömdes vara i balans. Efter tilläggsbudgetering uppgår aktuell budget till +5 Mkr. 3
2 Analys av resultat och prognos i delårsbokslutet 2.1 Kommentarer kring resultatutvecklingen Delår Helår (Belopp i Mkr) Utf 2010 Utf 2011 Förändr Utf 2010 Budget Prognos Avvik 7 mån 7 mån helår helår helår Pr-Bu Verksamhetens intäkter 222 221-1 396 433 463 30 Verksamhetens kostnader -951-998 -47-1 665-1 781-1 830-49 Jämförelsestörande kostn 0 0 0 0 0 0 0 Avskrivningar -27-27 0-58 -49-47 2 Verksamhetens nettokostn -756-804 -48 6,3% -1 327-1 397-1 414-17 % av skatter och bidrag 93,8% 97,2% 96,5% 100,4% 99,8% Skatteintäkter 574 595 21 978 999 1 019 20 Gen statsbidrag o utjämning 232 232 0 398 392 398 6 Sa skatter och bidrag 806 827 21 2,6% 1 375 1 391 1 417 26 Resultat före finans. poster 50 23-27 48-6 3 9 Finansiella intäkter 7 7 0 13 13 13 0 Finansiella kostnader 0 0 0 0-2 -1 1 Finansiellt netto 7 7 0 13 11 12 1 Resultat 57 30-27 61 5 15 10 % av Skatter och bidrag 7,1% 3,6% 4,4% 0,4% 1,1% 2.2 Utfall för perioden Som framgår av uppställningen ovan uppgår kommunens resultat per 2011-07-31 till +30 Mkr, vilket kan jämföras med resultatet för motsvarande period föregående år som uppgick till +57 Mkr, en skillnad på -27 Mkr. Verksamhetens nettokostnader har ökat 48 Mkr (+6,3 %), medan intäkterna från skatter och utjämning ökat med 21 Mkr (+2,6 %). Finansnettot är oförändrat. 2.3 Prognos för helåret Prognosen för helåret 2011 pekar på ett resultat på +15 Mkr mot budget +5 Mkr. Budgetavvikelsen på +10 Mkr består av ökade verksamhetsnettokostnader -17 Mkr, högre skatteintäkter 26 Mkr och förbättrat finansnetto +1 Mkr. Avvikelsen inom verksamheternas nettokostnader uppkommer utifrån nämndernas och styrelsens prognoser för 2011 med ett sammanlagt underskott om -28 Mkr jämfört med budget. Härtill kommer överskott för avskrivningar och gemensamma verksamhetsposter inom finansförvaltningen på +11,2 Mkr (förutom skatter och finansiella poster). 4
Nedan följer en sammanställning över nämndernas utfall, budget samt prognostiserad budgetavvikelse för helåret. (Belopp i Mkr) Helår Delår Budget Avvik Bokslut Bokslut Avvik Bokslut inkl TB Prognos prog jan-juli jan-juli 2011 2010 2011 2011 budg 2010 2011 /2010 Kommunstyrelsen - Kommunledningskontoret -72,7-74,1-74,1 0,0-38,4-46,5-8,1 - Arbete och försörjning -42,7-41,7-44,3-2,6-20,9-25,0-4,1 Barn- och familjenämnden -557,9-565,0-575,8-10,8-311,8-330,8-19,0 Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden -162,8-162,5-172,5-10,0-91,5-98,9-7,4 Kultur- och fritidsnämnden -58,4-61,3-61,4-0,1-32,3-35,8-3,5 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden exkl VA -65,1-58,6-58,9-0,3-35,0-34,0 1,0 - VA-enheten 0,9 0,0 0,0 0,0 2,0 1,0-1,0 Revisionen -0,8-0,9-0,9 0,0-0,3-0,2 0,1 Servicenämnden -3,0-6,1-10,3-4,2-2,8-5,6-2,8 Vård- och omsorgsnämnden -393,6-417,0-417,0 0,0-213,2-233,0-19,8 Överförmyndarnämnden -2,3-2,2-2,2 0-1,9-1,5 0,4 Summa nämnder och KS -1 358,4-1 389,4-1 417,4-28,0-746,1-810,3-64,2 Gem poster finansförvaltningen 88,9 40,9 49,9 9,0 16,9 33,7 16,8 Av- och nedskrivningar -57,7-49,0-46,8 2,2-27,3-27,2 0,1 Verks nettokostn totalt -1 327,2-1 397,5-1 414,3-16,8-756,5-803,8-47,3 Tabellen visar verksamheternas nettokostnader exkl avskrivningar, vilka redovisas gemensamt. För helåret förväntas de största budgetavvikelserna uppkomma inom Barn- och familjenämnden med -11 Mkr, Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden med -10 Mkr, Servicenämnden med -4 Mkr samt Arbete och försörjning med -2,6 Mkr. Övriga nämnders prognoser innehåller inga större avvikelser mot budget. Större avvikelser anges inom respektive nämnds/utskotts budget vid årets slut: Nämnd / utskott Orsak Belopp Mkr Utskottet för Arbete- och försörjning Försörjningsstöd -3,7 Barn- och familjenämnden Institutionsplaceringar -5,0 Servicenämnden Fastighetsunderhåll -4,0 Vård- och omsorgsnämnden IFO vuxen -6,9 Vård- och omsorgsnämnden LSS 4,6 Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Gator, vägar, parkering -1,5 För ytterligare kommentarer hänvisas till respektive nämnds analys i verksamhetsberättelsen. Tabellen visar också att verksamhetskostnaderna på nämndsnivå ökat med 64 Mkr (+8,5 %) mellan delårsperioderna 2010 och 2011. För helåret förväntas kostnadsökningen uppgå till 28 Mkr eller +2,8 % enligt tabellen. 5
2.4 Bedömning av lämnade prognoser Prognoserna indikerar att helårsresultat totalt sett blir positivt (+15 Mkr). Nämndernas prognoser kommenteras i verksamhetsberättelsen. Åtgärder med anledning av lämnade prognoser De stora budgetavvikelserna inom nämnderna på totalt -28 Mkr är oroväckande och vi manar till särskild uppmärksamhet härför i budgetarbetet inför 2012. Efter avdrag för överskott inom avskrivningar och gemensamma poster inom finansförvaltningen på +11,2 Mkr blir den totala avvikelsen på nivån verksamhetens nettokostnad -16,8 Mkr. Det finns förslag att täcka detta underskott genom tilläggsanslag med 16,8 Mkr. 3 Rättvisande räkenskaper En förutsättning för att kunna bedöma om en ekonomi är i balans är rättvisande räkenskaper. Delårsbokslutet skall upprättas enligt god kommunal redovisningssed, vilket innebär att samma redovisningsprinciper skall tillämpas som vid årsbokslut. Detta medför krav på bokslutsprocessen att rutinerna anpassas så det är möjligt att få fram uppgifter till delårsbokslutet samt att föra ut rättvisande resultatmätning på förvaltningar och deras undernivåer. T ex skall periodiseringar av väsentliga poster ske enligt samma principer som vid årsbokslut. Vi har tagit del av kommunens delårsbokslut och översiktligt granskat dokumentationen av avstämningar av balanskonton. Granskningen påvisar att avstämning av väsentliga balanskonton skett, men att specifikationer av posternas innehåll och underlag kan förbättras. Vid vår övergripande granskning av delårsbokslutet har inte framkommit några poster som skulle inneburit några väsentliga förändringar av resultatet eller påverka prognosen väsentligt. Dock bör en genomgång ske av hur återuppbyggnaden efter branden av Norrevångshallen och försäkringsersättningen härför skall hanteras inför årsbokslutet. Detta har inte beaktats i prognosen. 4 Finansiella mål 4.1 Noteringar Den budget som kommunfullmäktige beslutade om för 2011 bedömdes vara en budget i balans. Enligt tillägget i kommunallagen skall i budgeten föras ett resonemang om god ekonomisk hushållning och därvid skall fullmäktige anta finansiella mål och verksamhetsmål med anknytning till detta begrepp. Dessa skall följas upp och bedömas i förvaltningsberättelsen. Om så behövs skall även förslag till åtgärder anges. Det är över denna kommunstyrelsens uppföljning och bedömning som sedan revisorerna skall avge ett särskilt yttrande till fullmäktige. I budgeten 2011 och i flerårsplanen 2012-2013 finns intaget ett särskilt avsnitt som utvecklar fullmäktiges syn på begreppet god ekonomisk hushållning (se särskilt avsnitt nedan) och där finns angivet två finansiella mål och ett antal förslag till verksamhetsmål som alla anknyter till 6
detta begrepp. De i budgeten uppställda förlagen till verksamhetsmål skall detta år ses som en indikation på ambitionsnivån för mandatperioden och har under våren 2011 legat till grund hos nämnder och utskott för utveckling av egna mål, vilka sedan samordnats och i juni 2011 fastställts av fullmäktige. Enbart de finansiella målen följs upp och redovisas i delårsrapportens förvaltningsberättelse. Årets resultat skall vara minst 1 procent av skatteintäkterna, ca 15 Mkr per år under planperioden. Enligt prognosen kommer resultatet att uppgå till + 15 Mkr för helåret varför målet bedöms uppnås. Investeringsvolymen (exkl VA) skall ej överstiga nivån på avskrivningar och resultat under en femårsperiod, planperioden sam de två tidigare åren. Kommunen har ovanligt höga investeringar i år och nästa år. Bedöms inte uppnås varken för perioden eller i årsprognosen. Utdebiteringen skall vara oförändrad 19,74 per skattekrona under perioden. Målet innebär att en totalram för kommunens resursförbrukning sätts. (Eftersom utdebiteringen för 2011 beslutades av fullmäktige redan 2010 kan målet för innevarande år mer betraktas som en budgetförutsättning än ett styrande mål att uppnå för verksamheten.) Bedömning Om prognosen står sig kommer ett av två finansiella mål att uppnås. Resultatmålet uppnås men inte investeringsmålet. Utdebiteringsmålet uppfattar vi inte som ett mål som skall utvärderas för året, eftersom utfallet var givet innan året började. 4.2 Avstämning av balanskravet I förvaltningsberättelsen görs en avstämning av prognosen mot balanskravet. Resultatet i helårsprognosen blir +15 Mkr. Även beaktat att några mindre reavinster skall återläggas bör balanskravsresultatet bli positivt utifrån prognosen. Något underskott från tidigare år finns inte att beakta. Skulle kommunen redovisa ett negativt balanskravsresultat vid årsskiftet skall detta täckas under de tre närmaste åren. Bedömning Den gjorda prognosen indikerar att resultatet för 2011 kommer att uppfylla balanskravet. 5 Verksamhetsmål 5.1 Noteringar För 2011 har fullmäktige först i juni 2011 fastställt verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning, som ligger i linje med målen för mandatperioden, vilka lagts fast i budgeten för 2011. Verksamhetsmålen baseras på förslag från nämnder och utskott. Således har verksamheterna inte hunnit arbeta utifrån målen och därför finns inte någon utvärdering av verksamhetsmål i delårsrapporten. Utvärdering skall i stället göras i årsredovisningen. 7
5.2 Bedömning Eftersom någon utvärdering av verksamhetsmålen inte kan göras i delårsrapporten kan vi inte heller göra någon bedömning härav. 6 God ekonomisk hushållning 6.1 Noteringar I budgeten har Eslövs kommun definierat God ekonomisk hushållning enligt följande: Varje generation bär själv kostnaderna för den service man konsumerar. Ingen kommande generation skall behöva betala för det som tidigare generation förbrukat. Så stor nytta som möjligt av befintliga resurser skall skapas för kommuninvånarna. De finansiella målen anger att ekonomi är en restriktion för verksamhetens omfattning. Verksamhetsmålen skall spegla effektiviteten och göra uppdraget tydligt mot kommuninvånarna. God ekonomisk hushållning har uppnåtts när samtliga finansiella mål och flertalet verksamhetsmål uppnåtts. För 2011 har fullmäktige först i juni 2011 fastställt verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning, som ligger i linje med målen för mandatperioden, vilka lagts fast i budgeten för 2011. Verksamhetsmålen baseras på förslag från nämnder och utskott. Således har verksamheterna inte hunnit arbeta utifrån målen och därför finns inte någon utvärdering av verksamhetsmål i delårsrapporten. Utvärdering skall i stället göras i årsredovisningen. 6.2 Bedömning Någon bedömning avseende om resultatet av årets verksamhet kommer att uppfylla de mål och inriktningar som fastställts av fullmäktige enligt god ekonomisk hushållning kan därför inte göras utifrån delårsrapporten. Vi tycker det är utmärkt att en så tydlig tolkning angetts för när god ekonomisk hushållning skall anses vara uppnådd. 7 Delårsrapportens utformning Den formella delårsrapporten innefattar Förvaltningsberättelse med analys av omvärld, kommunens ekonomi, kommentar till resultatutfall och investeringar för kommunen och nämnderna för perioden och helårsprognos, uppföljning och kommentar till de av fullmäktige beslutade finansiella och verksamhetsmålen kopplade till god ekonomisk hushållning och en balanskravsavstämning, jämte framtidsbedömning. (Verksamhetsmålen utvärderas dock inte förrän till årsredovisningen detta år.) Redogörelse för verksamheterna inklusive resultat och prognos, målutvärdering, kommentarer etc för nämnder, utskott och bolag. De ekonomiska rapporterna i form av resultaträkning, balansräkning och kassaflödesanalys för kommunen samt resultat och investeringsredovisning för verksamheterna och särredovisning för VA-verksamheten i enlighet med VA-lagen. Detta förklaras i en notapparat och redovisning av använda redovisningsprinciper. 8
De kommunala bolagen upprättar delårsbokslut per 30 juni och någon sammanställd redovisning finns inte upprättad, vilket inte är ett lagkrav. Bolagens resultat och prognos kommenteras dock. Vi noterar att genom en förändrad layout gentemot föregående år, där texten nu inte skrivs i spalter, har antalet sidor utökats från 62 till 119 trots ganska oförändrat innehåll. Genom att det i sidhuvud eller sidfot inte framgår vilken verksamhet som redovisas kan strukturen upplevas otydlig vid en genomläsning. Bedömning Vi bedömer att delårsrapporten i huvudsak uppfyller de krav man kan ställa på en delårsrapport för en kommun av Eslövs storlek. Eslöv den 19 oktober 2011 Anders Löfgren Auktoriserad revisor och certifierad kommunal revisor 9