Intervjumall för äldre skogsbeten

Relevanta dokument
Välkommen till Västergården på Hjälmö

Biologiskt kulturarv som vägvisare för bevarande av kalkbarrskog. Anna Dahlström Marja Erikson Tommy Lennartsson

Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening

Skogen Tiden. På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt

RAPPORT 2007/1 ÅTGÄRDER FÖR HOTADE INSEKTER PÅ KRISSLA. Tommy Lennartsson

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker

Varför var landskapet öppnare förr? Delsbo Byaråd Öppet landskap

RAPPORT 2007/2 LÄNNA EKLANDSKAP. Sara Overud Wissman och Pär Eriksson

Skogen förr. Skog som ska röjas. Skog som ska gallras. Skogen idag

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Presentation Beslutspunkt Naturvårdsavtal 2017 Snäckevarps Samfällighetsförening

Hur har naturvärden påverkats av röjning/avverkning i betesmarker?

Hej! Här kommer rådgivningskvittot digitalt. Jag skickar brochyr också men de kommer med post nästa vecka.

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

BETESMARKEN. BYSAMHÄLLET Bete. Foder NYA ODLINGSMETODER FÖRÄNDRAR LANDSKAPET

Kalkbarrskogen ovanlig och hotad skogsmiljö Maria Forslund med hjälp av Niina Sallmén, Länsstyrelsen i Uppsala


VÄRDET AV ÖPPNA MARKER I LANDSKAPET - VILKA ÄR DE?

Hägnader. Stensträngar - trägärdesgårdar. Trägärdesgårdar. Gamla talesätt. Stavver och trinn

Silvopasture medveten odling av träd på samma mark som bete i någon form av rumsligt arrangemang eller tidssekvens. Karl-Ivar Kumm

Stockholm

Kalkbarrskogar i Uppsala län 13 års erfarenheter

Tomtägare som vill hålla brynet öppet bör kunna få rätt att röja zonen fram till stigen utifrån ovanstående beskrivna principer.

VILTVÄNLIGT SKOGSBRUK

Skötselplan Brunn 2:1

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län Rikkärr för uppföljning av biologisk Lennartsson och Ingemar Frycklund

Ängsmark. Jordebokskarta i 1-säde

Örnanäs. Skånes första kulturreservat

Skötselplan för naturpark inom Laggarudden etapp 4

Välkommen till Naturpunkt Betesmarken

Äger du ett gammalt träd?

Skogsvårdsplan. Kungshamns Samfällighetsförening

Asp - vacker & värdefull

BETESDJUR PÅ NATURRESERVAT

Vårda väl. Bondeskog. Husbehovsbruk skapade varierade skogar. Biologiskt kulturarv Riksantikvarieämbetet januari 2013

Sammanställning över fastigheten

Egna erfarenheter av att kombinera historia och biologi. Problem, frågeställningar, situationer där det vore bra att arbeta med historia biologi

Restaurering av miljö för hasselmus i Marks kommun. Foto: Boris Berglund

Kulturlämningar och skogsbruk

4.Östra Täby. 4. Östra Täby. Skala 1:18000

Restaureringsplan för Natura området på Utlängan, SE , i Karlskrona kommun

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

Inventering av naturvärden på Aroseniustomten, Älvängen, Ale kommun. PM inför detaljplan. På uppdrag av Ale kommun

Jordbrukets tekniska utveckling.

Beskrivning av naturvärden för naturvårdsavtal 303/2004.

Släpp tidigt Rotationsbete oftast bäst avkastning både på djur och bete Anpassa beläggningen! Tumregel: Efter halva sommaren, halva beläggningen

Svensk författningssamling

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011

Skog. till nytta för alla. Skogsbränslegallring

Skötselplan inom detaljplanen Del av Brunnsvik 1:68

Om Skogsbruksplanen kommentar 2015

13 praktiska allmänna skötselråd

RESTAURERINGSPLAN Prästgårdskilens naturreservat RESTAURERINGSRÅDGIVNING DATUM: Postadress: Göteborg Adress: Skansgatan 3

Grönområdesplan över Oxhalsö 2:26 m.fl. fastigheter, Blidö församling, Norrtälje kommun.

DELRAPPORT 4 NATURMILJÖER VID NEDRE DALÄLVEN

PM - underlag för sökande till nytt arrende för Tyresta gård

Utmarken kring Väsby. Odlingslandskap. Historiskt. mellan Bög och Väsby

Restaureringsplan för Natura området Rånö Ängsholme, SE i Haninge kommun

Skötselplan för naturmark i Kronogårdsområdet, Älvängen Ale Kommun

Vikten av småbiotoper i slättbygden.

Pedagogiska vattenmiljöer vid Erikstorps förskola

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA

Rönnäs. Rådgivning

Arbetsplan för N2000-området Horsvik SE inom projektet Life Coast Benefit LIFE12 NAT/SE/000131

Naturreservatet Rosfors bruk

Miljöersättning för bevarande av natur- och kulturmiljöer i odlingslandsakapet

Markvårdsplan. Snäckevarps Samfällighetsförening Snäckevarps Vägförening Markvårdsplan 2014

Jordbruksinformation Gynna brynen och få nyttor tillbaka

Kapplet, Mästocka ljunghed och Torrör.

Version GRÖNOMRÅDESPLAN HAGABY-HÖGBY SAMFÄLLIGHETSFÖRENING

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!

Art enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996.

NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV

Lättfattligt om Naturkultur

Restaureringsplan för Järkö i Natura 2000-området Järkö, SE , i Karlskrona kommun

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

MILJÖRESA I TID OCH RUM - Lövängen. Teoridel Utförs i skolan

Beslut om bildande av naturreservatet Karsvreta träsk i Österåkers kommun

Övergripande och förberedande skötselplan för Telestadshöjden, Växjö kommun

Naturreservatet Hällsö

Restaureringsplan för Natura området Tjurpannan, SE i Tanums kommun

Friställning av skyddsvärda träd 2017

BESLUT. Kumla kommuns beslut med föreskrifter angående bildande av. Med stöd av 7 kap. 4 miljöbalken (1998:808) förklarar kommunfullmäktige

3 Om Komet 5 Kometområde Östra Skåne 6 Arbetssätt 9 Vad är en skog med höga naturvärden? 11 Skyddsvärda skogsmiljöer

Skötselplan. för området kring dammen på Hökeberget, Hamburgsund

Naturvård i NS-bestånd

Tranors nyttjande av en tranbetesåker vid Draven i Jönköpings län

Restaureringsplan inom Life+ projektet GRACE

Skogens trivsel- och upplevelsevärden

PROJEKT ROSLAGSHAGAR och miljömålen för odlingslandskapet

Säterbruk i Värmland

Restaurering av Wikparken

Strategi för Knivsta kommuns skog- och naturmark

Offertfö rfrå gån Avverkning öch rö jning vid Vå rmlånds Så by

T räd. Värdefulla. Anderstorp

Effekter av KULMrådgivning

Transkript:

Intervjumall för äldre skogsbeten Framtagen av: David Englund, med hjälp av Tommy Lennartsson, Anna Dahlström & Maria Forslund år 2010. Syfte: Att ta reda på hur skogen användes traditionellt. En kombination av naturgivna förutsättningar, historiskt och traditionellt brukande antas ligga bakom en stor del av den biologiska mångfalden i området. Området antas bibehålla eller öka sin biologiska mångfald om området sköts på ett liknande sätt framöver. Det biologiska kulturarvet får en viktig del i områdets bevarande. För en fullständig analys, där även granskning av historiskt material och biologi (ex svamp- och kärlväxtflora samt hävdindikatorer) studeras, se Biohistorisk analys av kalkbarrskogar i Uppland (Lst i Uppsala 2012). Utförande: Intervjuer görs med äldre personer som har kunskap om hur ett visst område har brukats traditionellt. Intervjuer bör göras vid mer än ett tillfälle och kan varvas inne vid köksbordet och ute i fält. Vid ett återkommande besök kan man ställa följdfrågor. Intervjun bör ha föregåtts av en instudering av området och frågorna bör ha anpassats efter rådande förutsättningar och vad man redan vet om området. Hur man genomför en intervju, se olika litteratur bland annat Nycklar till kunskap (CBM 2012) samt Ju förr desto bättre (CBM 2009). Annan intressant litteratur är Fårad mark (Sveriges Hembygdsförbund 1997). Frågor Lokal man intervjuar om (fastighet, bynamn, etc), intervjuplats, datum, person som blir intervjuad, personens relation till området (markägare, arrendator, granne, etc), person som intervjuar. Tycker du att området har förändrats under din livstid? Virkesuttag Vad avverkade man Till vad skulle det användas Hur mycket virke togs Hur ofta På vilket sätt togs det ut Plock-, luck-, kalhuggning, gallring, röjning Hur gick urvalet till Hur behandlades döda träd vindfällen

Vad gjorde man med riset efter huggning Hur fick man gärdsgårdsvirke? vad togs ut till det när tog man ut det förbättrades virket innan avverkning Förekom kolning. Var, när, i vilken omfattning I vilken omfattning såldes timmer eller virke. När då Vad hade olika trädslag för värde för gården. Bekämpade man Asp på något vis Buskar och småträd. Hölls dom efter. Lövtäkt. Förekom det, hur Hur har skötseln av gården förändrats Vad är skillnaderna, när, var När upphörde huggning virkesuttag Djur och bete Vad fanns det för djur Hur många var det Hur snart gick ni över från att ha många djur till endast kor? Hur många kor, ungdjur (och får?) hade man? Hur rörde sig djuren på markerna Var betade de När på året höll de till i skogen Gick olika djur tillsammans någon gång på skogen, i hagar Hur skedde betet inom byn. Sambete mellan gårdar. Mellan olika djurslag Betade djuren någon annanstans Gick djuren fritt Flyttades djuren Hur och när flyttades de mellan områdena? Hur räckte betet på skogen

Högg man bort träd för att förbättra betet Förbättrade man betet på skogen. Röjning, gallring, kvistning Hur fick djuren vatten. Källor, bäckar, havet, sjöar, brunnar. Hur gick det till när betet upphörde. När var det. Hur förändrades skogen. Vad tog vid. Generationsbyte. Har det förändrat något Minns du något område där djuren ofta var. Varför var de där. Kan de berätta något mer om hur djuren betade? Var föredrog de att gå? Betesorganisation Stängslade man skogen någon gång. Varför Var vissa områden stängda i perioder? Vilka områden, när och varför? Skissa upp stängsel och gärdsgårdar i backarna, åkrarna, skogen var fanns grindarna? Fanns det olika fållor? Varför gjorde man just den uppdelningen. Var betet bättre eller sämre någonstans? Vilka djur fick vilket slags bete? När släpptes olika djur ut och hur länge in på hösten betade de? Var betade djuren på försommaren? När på sommaren betade djuren i respektive område? Efterbete på vallar, hagar Efterbete på åkrarna? När flyttades djuren till åkrarna? Gjorde ni olika från år till år? Varför? Skissa upp en årskalender! Finns det några anteckningar el dagböcker om arbetet på gården? Fanns det någon nattfålla intill lagårn, eller stod korna inne under natten (eller fick de gå ut i någon större hage)? Togs djuren hem varje dag eller var de kvar någonstans på betet under natten? Betestryck och relationen mellan tillgång och behov: Var betet tillräckligt under normala år? Hände det att betet inte räckte till någon gång (vad gjorde man i så fall, tilläggsutfodring med löv e.d.)?

Var det ofta upptrampat någonstans. Där de drack, åt ofta Fanns det överblivet bete ibland / alltid (i så fall vad förblev obetat/mindre betat)? Fanns det något samarbete gällande betesmarker mellan grannar (så att man betade på varandras betesmark vid behov)? Gjorde man något enbart för att avsiktligt förbättra betet (röja bort buskar t.ex.)? Gjorde man andra aktiviteter som samtidigt gynnade betet? Hur viktigt var bete i relation till annat då man bestämde var och hur man röjde? Hur var tillgången till vinterfoder? Odling o slåtter Slog man hö i våtmarker någonstans? Hur såg våtmarkerna nere kring kvarndiket/sågdammen ut förr? Rita in Stormyren Slår ni hästhöet på samma ställen som ni slog förr? Var mer precis? När slår ni, hur är det hägnat? Odlades säd på alla åkrarna? (fanns det vissa man bara tog hö på?) Fanns det långliggande vallar/lindor som man bara plöjde upp ibland? Åkrar som var övergivna redan på er tid? Vilka var de bästa åkrarna och betesmarkerna? Vilka var de sämsta? Fanns det lador där höet lagrades eller kördes allt in till skullen direkt? Hur mycket fick man hålla efter buskar och sly i åkerkanter? På backar? Fanns det områden med mycket enbuskar? Höll man efter asp På flera håll i skogen ser man underkvistade gammelgranar. Vet ni något om varför man gjort så? Var gick brukningsvägarna mellan åkerlappar och i skogen? Hur och när användes dessa? Vart ledde ev vägar?

På holmarna mellan åkrarna finns här och där stora hasselbuketter som ser ut att ha skördats någorlunda nyligen. Det finns också ett och annat hamlat träd, exempelvis sälg. Minns ni att man tagit löv åt djuren? Annat nyttjande av skogen Bär Svamp (Vilka är ätliga?) Plockade man blommor, Guckusko, vilka, när, var. Hur mycket fanns det, var då. Har markerna förändrats på något vis. Humusskiktet, tunnare förr Finns det dagböcker Barndomen Hur har utsikten förändrats? Hur långt kunde man se från olika ställen? Var fanns hagarna när du var ung? Hur hårt betade var backarna? Fanns det glesa skogsbeten någonstans? Med betestuktade granar? Var låg hallonhyggena? Tog man löv åt djuren? Var tog man det? I backarna? Hassel? Sälg? Har Du hört något om kolning och tjärbränning i din barndom? Ungefär när användes kolbottnarna? Tjärdalen? Hur länge betades norra delen av biotopen? Historiska lämningar När var väderkvarnen aktiv? Gammal gärdesgård i BS-området. Var? Hur gick den? GPS Karta Titta tillsammans i fält Gärdesgårdsrester Grindar Husgrunder Kolbottnar Tjärdal Kvarnen Svampar etc. Redigerad 2012-09-14