Förbundsstyrelsens förslag: Sammanslagning mellan Svenska Friidrottsförbundet och Svenska Gång- och Vandrarförbundet

Förbundsstyrelsens förslag: Sammanslagning mellan Svenska Friidrottsförbundet och Svenska Gång- och Vandrarförbundet Förslag: Förbundsstyrelsen (FS) föreslår att förbundsmötet (FM) beslutar att slå samman Svenska Friidrottsförbundet (SFIF) och Svenska Gång- och Vandrarförbundet (SGVF) den 1 januari 2013 och därmed även upplösning av SGVF. att godkänna avtal för sammanslagningen ( sammanslagningsplan ) mellan SFIF och SGVF enligt bilaga 1 1. Bakgrund Internationellt ingår gång i friidrotten och numera är Sverige det enda landet som har separata förbund. Historiskt sett var gångsporten en del av friidrotten även i Sverige då gång fram till 1934 var en del av Svenska Idrottsförbundet, vilket fram till 1950 var namnet på den organisation som numera heter SFIF. År 1934 bildades Svenska Gångförbundet, som 1995 bytte namn till Svenska Gång- och Vandrarförbundet (SGVF). Under senare decennier har diskussioner om en sammanslagning mellan SGVF och SFIF förekommit i flera omgångar, men har inte varit föremål för någon djupare gemensam utredning. Vid SGVF:s förbundsmöte i Borås den 10 april 2010 behandlades en motion från Västsvenska Gångoch Vandrarförbundet. I motionen förslogs att SGVF skulle återuppta utredningen om samgående mellan SGVF och SFIF med syfte att på sikt nå ett sådant samgående. Motionären pekade bland annat på problem med rekryteringen inom gångsporten samtidigt som flera friidrottsklubbar tvingas tacka nej till ungdomar som vill börja med friidrott. Vidare framhöll motionären att det på klubbnivå finns goda exempel på hur gång och övriga friidrottsgrenar befruktar varandra. SGVF:s förbundsmöte beslutade att anse motionen besvarad med hänvisning till förbundsstyrelsens svar som innebar att förbundsstyrelsen skulle utreda konsekvenserna av ett samgående och presentera och diskutera resultatet vid gångtinget den 12-13 mars 2011. Utifrån den utredning som förbundsstyrelsen presenterade fördes en debatt om förutsättningarna för ett samgående. En majoritet av de närvarande, som representerade såväl distrikt som föreningar, var positiva till ett samgående och överens om att fortsätta utredningen tillsammans med SFIF. Deltagarna på Gångtinget var av den uppfattningen att det behöver finnas ett avtalsförslag att ta ställning till vid kommande förbundsmöte. SGVF tog första kontakten med SFIF i ärendet genom en skrivelse den 3 november 2010. Den 19 februari 2011 beslutade SFIF:s förbundsstyrelse att fortsätta utredningen om ett eventuellt samgående med SGVF under förutsättning att Gångtinget sa ja till fortsatt utredning. I samband med SFIF:s förbundsårsmöte i Gävle den 26-27 mars informerades deltagarna om att SFIF och SGVF kommer att genomföra en gemensam utredning för och konsekvenser av en eventuell sammanslagning. 2. Utredningsgruppens arbete och förslag I månadsskiftet april/maj tillsatte de två förbunden en gemensam utredningsgrupp med uppdrag att utreda de organisatoriska, verksamhetsmässiga, ekonomiska och juridiska konsekvenserna av en eventuell sammanslagning och att redovisa resultatet av utredningen för respektive förbunds styrelse. Vidare ingick i uppdraget dels att skicka ut en likalydande remiss till föreningar och distrikt inom respektive förbund, dels att föra en dialog med Riksidrottsförbundet (RF). Utredningsgruppen har bestått av ordförande Toralf Nilsson (SFIF), sekreterare Johanna Axelsson (SFIF), Folke Andersson (SGVF), Thore Brolin (SFIF), Birger Fält (SGVF), Mikael Norman (SFIF) och Andreas Thornell (SFIF). Till några möten bjöd gruppen in experter inom olika områden från respektive förbund: Alexandra Kreuzer Boberg (SGVF, styrelse och ungdomskommitté), Andreas 1

Rydberg (SFIF, ungdomsrådet), Daniel Bergin (SFIF, utbildningar), Fredrik Trahn (SFIF, information), Gunilla Dahlén (SFIF, motion), Stefan Olsson (SFIF, landslag) och Stephan Hammar (SFIF, marknad). Utredningsgruppen inledde sitt arbete den 30 maj. Därefter genomfördes ytterligare fyra möten till och med den 26 september, varefter gruppen överlämnade sitt förslag till respektive förbundsstyrelse som vid möte den 7-8 oktober (SFIF) respektive den 15 oktober (SGVF) med några smärre modifieringar beslutade att skicka förslaget på remiss. Förslagen som utredningsgruppen förordade vid en sammanslagning är i stora drag dessa: Sammanslagning Vid en sammanslagning tar SFIF över alla tillgångar och skulder i SGVF. Medlemskapet i SGVF upphör automatiskt när det förbundet upplöses och medlemmarna kan i stället bli medlemmar i SFIF. Gemensamt tävlingsprogram Tävlingsprogrammet slås ihop och utredningsgruppen föreslår att gång kommer till under Friidrotts- SM, att det blir ett separat gångmästerskap under inomhusmästerskapen och även ett separat lång-sm i gång. Tävlingsklasserna föreslås bli förändrade för SGVF för att anpassas till det internationella system som SFIF använder och det blir något färre distanser för att få plats med tävlingen tidsmässigt. Sanktion för arenatävlingar inomhus och utomhus följer samma regler som friidrottens idag. Detta innebär att inomhustävlingar söks på våren (april-maj) och att utomhustävlingar söks på hösten (september-oktober). Tävlingar och vandringar utanför bana likställs med friidrottens långlopp vilket innebär att lopp/tävlingar/vandringar med färre än 200 deltagare kan sanktioneras på distriktsnivå medan större lopp/tävlingar/vandringar ska sanktioneras centralt. Gemensamt landslag Vid landskamper och mästerskap är det förbundskaptenen som ansvarar för alla uttagningar, men precis som för alla andra grenar idag inom SFIF lämnar grenansvariga förslag. Tjejgåing och Sverigevandring centrala aktiviteter Arrangemang som idag drivs på förbundsnivå inom SGVF, Tjejgåing och Sverigevandring, bedrivs i fortsättningen i SFIF regi. Gemensamma utbildningar Om förbunden slås samman ska gång presenteras som vilken friidrottsgren som helst i utbildningsmaterial och kurser. Den mer utförliga beskrivningen av utredningsgruppens slutsats och förslag, som redovisades i remissen, återfinns i bilaga 2. I den redovisas även den nulägesbeskrivning och analys som ingick i remissen. Den 19 oktober skickades remissen ut till de röstberättigade organisationerna inom respektive förbund, samt föreningen Elitklubbarna (friidrott), med begäran om svar senast den 12 december. Parallellt lades remissen även ut på respektive hemsida med inbjudan till övriga föreningar att lämna synpunkter på remissen. 3. Uppföljning av inkomna remissvar Vid remisstidens utgång hade det kommit in totalt 34 remissvar, 17 från vardera friidrott och gång. 23 av svaren kom från de formella remissinstanserna (11 från friidrott och 12 från gång) och resten från övriga föreningar, friidrottens veterankommitté och en enskild person. Utredningsgruppen har gått igenom inkomna remissvar och kunnat konstatera att såväl inom friidrotten som inom gången var den övervägande delen av svaren från de formella remissinstanserna positiva till en sammanslagning, även om det förekom olika former av förbehåll. Nedan redovisas de viktigaste och mest förekommande frågorna och negativa kommentarer som framkom i remissvaren. Utredningsgruppens eventuella kommentarer till dess redovisas i kursiv stil direkt efter respektive punkt. 2

Remissvar från gångdistrikt och -föreningar: De föreningar som sysslar med vandring är generellt sett mer tveksamma. Tveksamheterna domineras av ekonomin och tidsperspektivet på samgående. En del kan tänka sig en sammanslagning, men vill ha mer tid på sig för förankring och beslut. Utredningsgruppen anser inte att tidplanen för ett beslut om eventuellt samgående är för forcerad. Frågan om ett samgående har under ett flertal år varit uppe till debatt inom SGVF och som framgick av följebrevet till remissen har beslutet om att en utredning skulle göras varit känt sedan förbundsmötet i april 2010. En senareläggning av beslutet kan, enligt gruppens mening, knappast förändra skälen till om eller varför en sammanslagning av förbunden bör ske. Det finns en oro kring och en okunskap om storleken på medlemsavgiften i SFIF. Mindre föreningar kan komma att läggas ned och vandrarföreningar kan komma att lämna förbundet. I bilaga 3 redovisas nuvarande medlemsavgifter för de föreningar som är anslutna till SFIF och en beräkning av vad SGVF:s föreningar skulle ha fått betala baserat på 2011 års SMresultat. Föreningarna har inte hunnit ha årsmöte och anser sig därför ha svårt att ta ställning. Utredningsgruppen anser inte att det är nödvändigt med att ha årsmöte för att kunna besvara remissen. Det finns önskemål om att ha en ordinarie (eller adjungerad ledamot), såväl i SFIF:s styrelse som i SDF-styrelserna, som ska bevaka gångens intressen under en period av tre-fem år. Andra remissinstanser önskar en särskild gångkommitté. Utredningsgruppen anser att gången bör integreras så snabbt som möjligt och bli en gren bland andra grenar. Vad som sker på distriktsnivå är upp till respektive distrikt att avgöra. Det finns önskemål om att kansliet ska ha särskild kompetens för gång. Utredningsgruppen anser inte att så ska vara fallet utan att gången bör integreras så snabbt som möjligt och bli en gren bland andra grenar. Det är viktigt att säkerställa de specifika behov av utbildning av domare, tränare och andra ledare som finns. Utredningsgruppen delar denna åsikt och har i remissen redovisat under punkten 6.2.1 redovisat ett övergripande förslag kring utbildningsverksamheten. Resterande detaljfrågor får hanteras efter eventuellt beslut om sammanslagning. Det finns en oro för att gången kommer att försvinna vid en sammanslagning. Det är viktigt att säkra en fortsättning och utveckling av Tjejgåing. Utredningsgruppen delar denna synpunkt. Arrangemangen Tjejgåing och Sverigevandringen är verksamheter som fortsätter i SFIF:s regi i samarbete med arrangörsföreningarna. De arrangemangen belastar inte distriktens verksamhet. Remissen anses otydlig när det gäller vandringsverksamheten. Utredningsgruppen anser att det är viktigt att ta hänsyn till vandringens särart och att den egna hemsidan vandring.se blir kvar för information till alla organisationer med vandring på programmet. Det finns en oro för storleken på sanktionsavgiften för motionsarrangemang. Friidrottens sanktionsavgifter finns redovisade i bilaga 2. Många mindre motionsarrangemang torde klara sig med distriktssanktion för vilken avgiften är 0 kr. Aktiva som idag tävlar för en gångförening och en friidrottsförening måste välja en förening att tävla för. Remissvar från friidrottsdistrikt och -föreningar: Flera remissinstanser pekar på möjligheten att skapa självständiga sektioner för friidrott och gång inom SFIF. Utredningsgruppen anser att det leder till extra administration, men har ändå valt att titta närmare på Svenska Skidförbundet. Förbundet organiserar nio olika grenar med olika särart och har löst det på följande sätt. Förbundsstyrelsen är totalt ansvariga för förbundets ekonomi och verksamhet. Under den finns det nio olika kommittéer där de större har ett nominerings- och valförfarande och de mindre löser det på annat sätt. De olika grenarna ska bära sin egen verksamhet ekonomiskt och av de totalt ca 110 miljoner som Skidförbundet omsätter går ca 85 % till de två största grenarna dvs längd och alpint. Detta innebär att sponsorer är knutna till grenarna och pengarna stannar kvar i de grenarna. De 3

gemensamma pengarna som kommer in som bidrag från t ex RF och FIS delas ut enligt ett nyckeltal som bygger på LOK-stödstimmar. Grenkommittéerna är sedan ansvariga för sina respektive grenar och i pengarna ska täckas en central ledningsstabsfunktion med GS, ITstöd, ekonomifunktion, SDF och den egna grenens specifika kostnader. Remissen är otydlig kring den ekonomiska ställningen för SGVF:s distrikt och innebär en risk för ökad ekonomisk belastning på SFIF:s distrikt. Gångdistriktens ekonomiska tillgångar varierar kraftigt, mycket beroende på aktivitetsgrad inom respektive distrikt. Gångdistrikt med tävlingsgång har generellt ett större eget kapital. Det totala kapitalet i 2010 års redovisningar uppgår till ca 800-900 000 kronor. Någon egentlig koppling mellan ett aktivt och ekonomiskt starkt gångdistrikt och motsvarande distrikt inom friidrotten finns inte. Det är viktigt att notera att hur distriktens tillgångar, vid ett samgående, används är upp till respektive gångdistrikt att besluta om. Det behövs gångrepresentant i SFIF:s styrelse och distriktsstyrelserna för att säkerställa att gången blir en del av friidrotten. I fråga om SFIF:s styrelse framgår det av punkt 5 i förslaget till sammanslagningsplan att den tidigare ordföranden i SGVF:s styrelse blir adjungerad till SFIF:s styrelse från den 1 januari 2013 till SFIF:s ordinarie årsmöte 2013. Om den då nyvalda styrelsen så önskar kan en tidigare företrädare för SGVF adjungeras för att säkerställa gångkompetensen ytterligare ett år. Vad som sker på distriktsnivå är upp till respektive distrikt att avgöra. Att integrera gång i friidrottstävlingarna leder till längre tävlingar, vilket är i motsats till strävan att korta tävlingarna. I fråga om veteran-sm framställs det som omöjligt. Utredningsgruppen har förståelse för dessa argument och redovisar därför ett reviderat förslag i bilaga 4. Det är tveksamt om det finns resurser i distrikten att driva Tjejgåing och Sverigevandringen. Dessa evenemang belastar inte distrikten eftersom de genomförs av föreningarna. Flera remissinstanser önskar en grundligare konsekvensanalys av ekonomi och praktiska frågor för distrikt och föreningar. Då förutsättningarna skiljer sig åt mellan distrikten är det mest rimliga att en sådan analys och diskussion om praktiska frågor sker inom respektive distrikt. Utredningsgruppen anser att SFIF och SGVF, efter SFIF:s förbundsmöte den 24-25 mars 2012, bör stimulera distrikten att snarast inleda en diskussion om sammanslagning. Vad gäller medlemsavgifter för de föreningar som idag är medlemmar i SGVF kommenteras det på annan plats. För flertalet föreningar torde det därutöver inte bli några större ekonomiska konsekvenser. Som framgår av bilaga 1 blir medlemmarna i SGVF automatiskt medlemmar i SFIF vid sammanslagningen i den mån de inte efter förfrågan senast den 31 december 2012 meddelar att de inte vill bli medlemmar i SFIF. Aktiva som idag tävlar för en gångförening och en friidrottsförening måste välja en förening att tävla för. Kan en förening bli tvingad att ha med gång i sin verksamhet? Svaret på frågan är nej. Det är föreningarnas medlemmar som avgör föreningarnas verksamhetsinriktning. Det är redan idag svårt att hitta ledare till alla grenar/grengrupper. Även om ett samgående kan medföra ett visst bortfall på ledare kommer naturligtvis tidigare gångledare som kommer in i friidrottsföreningarna att bli en ny resurs. När det gäller gångdomare behöver dessa inte finnas i varje förening eller distrikt. Utbildning av domare sker centralt utifrån behov och intresse. Det finns en kulturell skillnad där många av dagens klubbar och friidrottsutövare inte ser gång som en friidrottsgren. Detta är något som är det är viktig att vara medveten om och aktivt jobba med om sammanslagningen genomförs. Vid sitt möte den 19 december beslutade utredningsgruppen att föreslå respektive förbundsstyrelse att gå vidare till SGVF:s extra förbundsmöte den 11 februari 2012 med förslag om sammanslagning och förutsatt att det extra förbundsmötet tillstyrker förslaget därefter ta det vidare till SFIF:s förbundsmöte den 24-25 mars. Förbundens styrelser behandlade utredningsgruppens förslag vid sina respektive 4

möten den 14 januari (SGVF) och 17 januari (SFIF), varvid de beslutade att med smärre justeringar förelägga förslag om sammanslagning till extra förbundsmöte (SGVF) respektive ordinarie förbundsmöte (SFIF) för beslut. För att sammanslagningen ska genomföras krävs att SFIF:s förbundsmöte tillstyrker förslaget och att det därefter tillstyrks vid ytterligare ett extra förbundsmöte inom SGVF, vilket är planerat att genomföras den 15 december. 4. FS motiv till förslaget om sammanslagning Sverige är det enda landet i världen där gångsporten inte är en gren inom friidrotten. Vid internationella mästerskap som OS, VM och EM har gången varit en gren inom friidrotten med en gemensam serviceorganisation. Att vara ett enat förbund skulle underlätta i ett internationellt perspektiv och göra landslagsverksamheten effektivare. Nationellt får vi en större rekryteringsbas och med fler aktiva får vi också en större tyngd och ett större inflytande inom idrottsrörelsen i Sverige. Ett samgående med friidrotten ger också gångsporten ett större utbud vad gäller utbildning av ledare och tränare. Genom att behandla gången som vilken friidrottsgren som helst inom friidrotten ger det också möjligheter till ett utökat tävlingsprogram i framtiden. Vandringsverksamheten får vid en sammanslagning tillgång till ett stort antal friidrottsföreningar som möjliggör en utveckling av arrangemang som Tjejgåing och Sverigevandringen. Ett samgående bör också ge ungdomsverksamheten möjligheter att växa, då gemensamma träningar ger fler möjlighet att prova på gången. Riksidrottsförbundets löfte om oförändrat bidrag under en övergångsperiod på tre år gör att verksamheten inte blir lidande, om pengarna används på rätt sätt. När även distrikten gått samman kan resurser frigöras och använda till att utveckla gångsporten. Det är viktigt att lyssna till hur tidigare sammanslagningar i Sverige utvecklat sig och även studera våra Nordiska grannars erfarenheter och dra lärdom av det. 5

Bilaga 1 SAMMANSLAGNINGSPLAN Mellan Svenska Gång- och Vandrarförbundet, org.nr 802001-3051, överlåtande ideell förening, och Svenska Friidrottsförbundet, org.nr 802001-0719, övertagande ideell förening, har denna dag träffats avtal om sammanslagning. Som förutsättningar för detta avtal gäller att Svenska Gång- och Vandrarförbundet före den 31 december 2012 genom två årsstämmor godkänner detta avtal, att Svenska Friidrottsförbundet före den 31 december 2012 genom beslut på årsstämma godkänner detta avtal. Genom sammanslagningen upphör medlemskapet i Svenska Gång- och Vandrarförbundet; blir medlemmarna i Svenska Gång- och Vandrarförbundet automatiskt medlemmar i Svenska Friidrottsförbundets i den mån de inte senast den 31 december 2012 meddelat att de inte vill bli medlemmar; upplöses Svenska Gång- och Vandrarförbundet utan likvidation samt; övertas Svenska Gång- och Vandrarförbundets samtliga tillgångar och skulder, rättigheter och förpliktelser av Svenska Friidrottsförbundet på sätt här nedan närmare anges; övertagandet sker till bokförda värden. 1. Sammanslagningsdag Sammanslagningen genomförs den 1 januari 2013. 2. Medlemskap Svenska Gång- och Vandrarförbundets medlemmar är från och med sammanslagningsdagen inte längre medlemmar i det förbundet. Medlemmarna kommer i stället att erbjudas medlemskap i Svenska Friidrottsförbundet om villkoren för medlemskap är uppfyllda. Medlemmarna kan alltså frivilligt välja om man vill bli medlem i Svenska Friidrottsförbundet. Medlemmar i Svenska Gång- och Vandrarförbundet som redan är medlemmar i Svenska Friidrottsförbundet kan fortsätta detta medlemskap. 3. Tillträdesdag m m Svenska Friidrottsförbundet övertar på sammanslagningsdagen Svenska Gångoch Vandrarförbundets rörelse med de tillgångar och skulder som parternas styrelser överenskommer om och som anges i en per den 31 december 2012 enligt lag och god redovisningssed upprättad balansräkning. Förteckning med uppgift om vad som övertagits och om de förpliktelser som ska fullgöras av Svenska Friidrottsförbundet ska upprättas per sammanslagningsdagen och undertecknas av representanter för parterna. Svenska Friidrottsförbundet övertar på sammanslagningsdagen Svenska Gångoch Vandrarförbundets rättigheter och skyldigheter mot Svenska Gång- och 6

Vandrarförbundets personal och ska från och med sammanslagningsdagen fullgöra Svenska Gång- och Vandrarförbundets förpliktelser mot personalen. Svenska Friidrottsförbundet ska från och med sammanslagningsdagen ombesörja betalning av de skulder och fullgöra de förpliktelser som Svenska Gång- och Vandrarförbundet då har mot tredje man och som anges i ovannämnda per dagen före sammanslagningsdagen upprättad balansräkning. Som Svenska Gång- och Vandrarförbundets skuld på sammanslagningsdagen ska anses, utöver direkta skuldförbindelser, semesterersättningar för dess personal för tiden före sammanslagningsdagen samt räntor, skatter o dylikt som förfaller till betalning efter sammanslagningsdagen, i den mån de belöper på tiden före sammanslagningsdagen. Svenska gång- och Vandrarförbundet ska från och med sammanslagningsdagen inte bedriva någon verksamhet och inte heller åta sig några förpliktelser. 4. Garantier Båda parterna garanterar att respektive förbunds bokslut per den 31 december 2012 upprättas enligt lag och god redovisningssed, efter oförändrade principer i förhållande till de närmast föregående årsboksluten och på ett riktigt sätt återger respektive förbunds resultat under verksamhetsåret och ekonomiska ställning per den dagen, att respektive förbund med dotterföretag intill sammanslagningsdagen, med beaktande av vad i detta avtal anges, kommer att bedriva sin rörelse efter de riktlinjer som den bedrivits under de senaste åren, att inga onormala förändringar äger rum före sammanslagningsdagen - jämfört med förbundens bokslut per den 31 december 2010 - med avseende på förbundens tillgångar och skulder samt anställdas löne- och pensionsvillkor, vilka är normala för verksamheten. Svenska Gång- och Vandrarförbundet garanterar att den av Svenska Friidrottsförbundet övertagna personalen inte för tiden efter sammanslagningsdagen tillförsäkrats andra förmåner än sådana som särskilt redovisats för Svenska Friidrottsförbundets styrelse eller som skall utgå enligt gällande kollektivavtal eller som annars är normala för branschen; att förbundet på sammanslagningsdagen inte har andra skulder och förpliktelser än som kommer att framgå av den i p 3 nämnda förteckningen; att förbundet inte har några lån och att dess egendom inte är pantförskriven eller belastad med annan begränsning; att förbundet intill sammanslagningsdagen inte är inblandad i processer eller tvister som kan leda till process, som ej meddelats Svenska Friidrottsförbundet; att tillfredsställande försäkringar tecknats för förbundets egendom och fortfarande är i kraft på sammanslagningsdagen. 5. Styrelsen i Svenska Friidrottsförbundet 7

Från och med sammanslagningsdagen och fram till Svenska Friidrottsförbundets ordinarie stämma år 2013 ska den tidigare ordföranden i Svenska Gång- och Vandrarförbundet vara adjungerad ledamot i Svenska Friidrottsförbundets styrelse. Som ett led i att integrera gångsporten i friidrotten ska Svenska Friidrottsförbundet inför och efter sammanslagningen stärka kunskapen om och medvetenheten för gångsporten inom distrikt och föreningar. 6. Revisorer Svenska Gång- och Vandrarförbundets revisorer ska tillsammans med revisorerna i Svenska Friidrottsförbundet granska förvaltningen och räkenskaperna hos Svenska Gång- och Vandrarförbundet för år 2012 innan de läggs fram på årsstämman för Svenska Friidrottsförbundet år 2013. 7. Valberedning Svenska Gång- och Vandrarförbundet ska utse en person att vara adjungerad ledamot i den valberedning som Svenska Friidrottsförbundet utser vid årsstämma år 2012. --- Detta avtal har upprättats i två originalexemplar, varav parterna tagit var sitt. Göteborg 2012- Stockholm 2012- Svenska Gång- och Vandrarförbundet Svenska Friidrottsförbundet ---------------------------- --------------------------------- 8

Bilaga 2 Utdrag ur remissen 5. Nuläge Grundfakta om SGVF SGVF bildades den 18 mars 1934 och har till uppgift att främja och administrera gångsporten i Sverige. SGVF är uppbyggt med 20 distriktsorganisationer, 126 föreningar med ca 30 900 medlemmar. SGVF har inom sin verksamhet såväl ungdoms- och tävlingsverksamhet (deltagande i OS, VM, EM och NM) som vandringar, motionsgång och tjejgåingarrangemang. SGVF är anslutet till Europäische Volksport Gemeinschaft (EVG). Nuvarande medlemsavgift är 500kr för tävlingsföreningar, 300kr för vandrarföreningar och 100kr för skolidrottsföreningar. Medlemsavgiften fastställs av årsmötet året före. Nedan redovisas utvecklingen av antalet anslutna föreningar och dess medlemmar. 2010 2009 2008 2007 Föreningar 126 127 127 127 Medlemmar 30900 31500 32000 29500 SGVF har en styrelse som består av en ordförande, sex ledamöter och två hedersledamöter. Därutöver är det på förbundsnivå engagerat tio arbetsgrupper/kommittéer utöver det verkställande utskottet, valberedningen och revisorerna. Centralt har SGVF två anställda. Förbundsårsmöte sker vartannat år från och med 2010 där det på mellanåret hålls ett Gångting. På förbundsårsmötet har distrikten 22 röster, med 1-3 röster vardera, och 10 enskilda föreningar med varsin röst. SGVF centralt arrangerar domarutbildning både på distrikts- och förbundsnivå. För att man ska kunna gå förbundsdomarutbildningen måste man dels ha gått instruktörsutbildningen steg 1, dels ha varit verksam som distriktsdomare i några år. Distriktsdomarutbildningen har de senaste tio åren genomförts vid fyra tillfällen (med fem-nio deltagare/gång). Förbundsdomarutbildningen hölls senast 2005 med sju deltagare. Dessutom finns en instruktörsutbildning i två steg som senast arrangerades 2008 (steg 1). Utbildningsmaterialet uppdaterades i början av 2000-talet. Det finns ganska många gångmästerskap, men inte så många tävlingar ute i landet. SGVF jobbar idag mer med att få de aktiva att vara med på tävlingarna som finns, snarare än att skapa fler. På junior- och ungdomssidan har gången andra åldersklasser än friidrotten. Internationellt finns International Marching League (IML) som tillhandahåller ett pass där man kan få stämplar för att man går vissa arrangemang. Det är ett tvådagarsarrangemang med olika sträckor mellan 2-4 mil med olika banor de olika dagarna. Fr o m 2012 har Sverige ett sånt arrangemang, Linnémarschen i Borås, som därmed bör få många deltagare från utlandet. Idag lägger SGVF ca en halv miljon kronor för elit/landslag. Detta används till läger, helgsamlingar, mästerskap och landskamper. Gången har följande tävlingsprogram på landslagsnivå idag: Internationella mästerskap (OS, VM, EM och motsvarande juniormästerskap) Världscupen (jämna år) Europacupen (udda år) Finnkampen. Nordisk landskamp Landskamp mot Lettland och Litauen Flerlandskamp i Podebrady (Tjeckien) Nordiska juniorlandskampen 9

Det finns fler organisationer när det gäller vandring: Korpen, Pilgrim i Sverige och Folksportförbundet. Ett fåtal föreningar är medlemmar i alla organisationer. Från Svenskt Friluftsliv har SGVF fått riktade bidrag som de sökt för till exempel Tjejgåing, ungdomsverksamhet och hemsidan på ca 300 000 kr/år. Centralt har SGVF en egen tidning som heter Gångsport med Vandring och driver evenemanget Tjejgåing. För Tjejgåing noteras i allmänhet en viss nedgång i antalet starter där det som mest har varit totalt ca 12 000 deltagare, men man nu är nere på 7-8 000. De flesta föreningarna är inriktade på motionsverksamhet. Många av dem har ingen ungdomsverksamhet och medelåldern är ganska hög. Föreningarna är i varierande storlek där de största är t.ex. Billingen, Stockholms vandrarförening, Ängelholm och Östersund. Deras verksamhet kan vara organiserade vandringar varje vecka och/eller stora arrangemang som återkommer varje år. SGVF idag har ett begränsat antal sponsorer. Det flesta är knutna till Tjejgåing i form av ettåriga avtal. De viktigaste avtalen är med Aller, HP och Guldfynd. De lokala arrangörerna för Tjejgåing har dessutom möjlighet att knyta lokala sponsorer till sig för att sponsra med saker till den presentpåse alla deltagare får. För de elitaktiva finns avtal med ett företag för fotvård i Eskilstuna. Under SM får den arrangerande föreningen själv sälja reklam på nummerlappar osv. SGVF:s ekonomiska utveckling i sammandrag från 2007 fram till 2010 ser ut enligt nedan. 2010 2009 2008 2007 Intäkter 3 672 692 3 842 957 4 039 540 3 802 237 Resultat 200 805 265 882 69 934-19 075 Summa eget kapital 1 147 898 947 093 681 211 611 277 Antal anställda 2 2 2 3,5 Grundfakta om SFIF Svenska Friidrottsförbundet, i dagligt tal Svensk Friidrott, har till uppgift att främja, utveckla och administrera friidrotten. Förbundets roll är att företräda friidrotten i Sverige samtidigt som man svarar för internationella och nationella tävlingar samt landslagets deltagande i bland annat VM, EM och landskamper. SFIF som bildades 1895 är ett av de större idrottsförbunden i Sverige och har idag ca 350 000 medlemmar organiserade i knappt 1 000 föreningar i 23 distrikt. Utöver detta deltar varje år en halv miljon svenskar, där många inte är föreningsanknutna, i löpartävlingar och motionslopp på landsväg och i terräng samt att många fler, över en miljon, har löpning enbart som motionsform utan att tävla. Nuvarande medlemsavgift är i grunden 1 800 kr/år. För de föreningar som tar SM-poäng är medlemsavgiften mellan 4 000-16 000 kr/år beroende på hur många SM-poäng som föreningen har tagit. Medlemsavgiften fastställs av årsmötet året före. SFIF har en styrelse som består av en ordförande, åtta valda ledamöter, en personalrepresentant, en hedersordförande och två hedersledamöter. Därutöver är det på förbundsnivå engagerat 15 arbetsgrupper/kommittéer utöver valberedningen och revisorerna. Centralt har SFIF 22 anställda som jobbar för att genomföra det som bestämts av förbundsårsmötet. Förbundsårsmötet hålls varje år där distrikten har 136 röster, två grundröster till alla distrikt, och resten fördelat i förhållande till LOK-stöd och SM-poäng. Basen av all verksamhet bedrivs i föreningarna med ideella ledare. Friidrott är en idrott som kräver många ledare, tränare, domare och instruktörer. Utbildningsverksamheten för dessa är organiserade av nio utvecklingscentrum (UC) vardera omfattande av ett eller flera SDF. På central nivå finns förbundsstyrelsen och förbundskansliet för att genomföra det som bestämts av förbundsårsmötet. Friidrottens utbildningar är: För styrelse/anställda: Framtidsledarutbildning För tränare: Barnledarutbildning, Ungdomstränarutbildning 10-14 år, Ungdomstränarutbildning 14-17 år, Juniortränarutbildning, Elittränarutbildning, Högskoleutbildning 240hp och Löpträningsutbildning 10

För tävlingsfunktionärer: Domarutbildning på föreningsnivå, Distriktsdomarutbildning och Förbundsdomarutbildning Utbildningarna organiseras av distrikten förutom dessa utbildningar som arrangeras centralt: Juniortränarutbildningen, Elittränarutbildningen, Löpträningsutbildningen steg 2 och Förbundsdomarutbildningen Ett stort antal föreningsarrangerade tävlingar både arena och långlopp finns och dessutom centralt arrangerade Folksam Grand Prix och Folksam Challenge. SFIF jobbar idag med ett digitalt anmälningssystem till tävlingarna som kallas FRIDA. SFIF har förutom landskamper/mästerskap för de elitaktiva tre olika stödprojekt: mästerskapsgruppen, coachteamet och elitidrottsskolan. Gemensamma landskamper/mästerskap med gång är: OS, VM, EM, (och motsvarande juniormästerskap), Finnkampen (där gången har en separat landskamp) och nordiska juniorlandskampen. Friidrotten har under senare år successivt fasat in ultradistanslöpning. 2011 genomfördes den första SM-tävlingen på 100 km. Ultradistanslöpningen får idag ca 100 000 kronor för utvecklingsarbete, läger och tävlingar. SFIF arrangerar idag inga egna motionslopp. 2011 arbetade SFIF ihop med Fortum för att marknadsföra och hitta tre lokala föreningar som arrangerade Ljusruset. För att få arrangera ett motionslopp måste en förening söka sanktion från SFIF eller distriktet. För deltagaren är det en kvalitetsstämpel på att ett arrangemang har en viss typ av service. Formellt är det så att en person som representerar en friidrottsförening i ett osanktionerat lopp riskerar tävlingsförbud. Alla sanktionerade lopp binder sig till att hålla vissa regler. Grundavgiften för central sanktion är 1 000 kr, men är högre för lopp med fler än 10 000 deltagare. För mindre lopp söks distriktssanktion, vilket är gratis. Fördelen med central sanktion är arrangemangen planeras så att det inte krockar och dessutom får man synas centralt i Löparkalendern (som finns i tryckt form åtminstone tills i år), på friidrott.se. Efter loppen ska arrangören redovisa antalet deltagare mm till SFIF. Den statistiken SFIF får in används mycket av media. För de som vill lära sig mer om löpning arrangerar SFIF Löpträningsutbildningarna Steg 1 och 2. Steg 1 är en utbildning på distriktsnivå och steg 2 arrangeras centralt. SFIF håller på att ta fram arrangörsmaterial till föreningar som ska arrangera lopp. I samband med det arbetet har två arrangörsträffar hållits i Skåne och Norrland där det var sådär uppslutning. Största motionsverksamheten är ändå Friskis och Svettis vars föreningar är anslutna till SFIF, men som inte är så inblandade i verksamheten i övrigt. SFIF:s strategi gällande marknadsfrågor är att knyta upp några stora sponsorer och låta föreningarna knyta egna sponsorer på hemmaplan. Nordea, Fortum, Folksam, Puma är de större partnerna som SFIF jobbar med. De har total exponering i allt som görs och har även branschexklusivitet. Detta gäller t ex Folksam GP, landslaget, SM arrangemang och hemsidan. Dessutom har SFIF ca 12 mindre partners, t.ex. Alleris, Atea, Scandic och vmp. SFIF:s ekonomiska utveckling i sammandrag (MSEK) ser ut enligt nedan. 2010 2009 2008 2007 Intäkter 45,2 52,8 48,5 51,7 Årets resultat -1,6 1.1-0,2 6,8 Summa eget kapital 12,804 10,598 11,477 13,277 Medeltal anställda 22 22 21 21 Föreningar som är medlemmar i både SFIF och SVGF 40 föreningar är medlemmar i både SGVF och SFIF. Därtill finns 86 rena SGVF föreningar och 954 rena SFIF föreningar. 11

6. Analys Utredningsgruppen har bearbetat ett antal frågeställningar under fem huvudområden, se nedan. Inledningsvis vid första mötet tog utredningsgruppen fram en SWOT-analys, och en analys av för- och nackdelar för respektive förbund. 6.1 ORGANISATION För att behålla ledare som idag engagerar sig i SGVF och dess distrikt är det viktigt att alla går in med ett synsätt som innebär att det är någonting som vi gör tillsammans. Det är viktigt att mötesplatser skapas såväl centralt som regionalt för att ledare ska lära känna varandra och varandras kompetenser. Det är viktigt att det inte uppstår hack i verksamheten (till exempel utbildning) på grund av tappad kompetens. 6.2 VERKSAMHET 6.2.1 Utbildning Det är viktigt att involvera nyckelpersoner som har kunskap om både gång och friidrott och kan lära ut gång på ett pedagogiskt sätt. I SFIF:s utbildningar för tränare upp till 14 år presenteras alla grenarna och där skulle gången kunna vara en av dem. Ett komplement avseende gångteknik i utbildningsböcker och för utbildarna måste då fixas. På juniortränarnivå är det lättare att integrera utbildningen då gång kan sammanföras med medel- och långdistans. Vad gäller domarutbildningen bör den tills vidare hållas separat. När det gäller utbildning är det viktigt att bestämma: 1. Vem ska hålla i utbildningen? 2. Hur gör vi med utbildningsmaterial? 3. Hur strukturerar vi utbildningen? 6.2.2 Tävling I vissa fall går det bra att lägga in gånggrenar i existerande friidrottstävlingar, men i andra fall kan det vara bättre med renodlade tävlingar. Gångtävlingar tar ofta tid och kan vara svåra att passa in på arenatävlingar i friidrott. Ett bra exempel är SM där gång liksom kula skulle kunna ske på torsdagskvällen i centrum av SM-staden. Nationella åldersklasser för gång är olika friidrotten och måste ändras för att passa ihop. Om beslut av sammanslagning tas i december 2012 (och det finns en ganska tydlig indikation i mars) kan man sedan integrera tävlingsprogrammet till sommaren 2013. Integrering av SM-programmet sker så fort som praktiskt möjligt. Beslut om SM arrangörer 2013 inom gånggrenarna borde kunna hanteras av SGVF under hösten 2012. 6.2.3 Landslag Organisatoriskt bör det bli enklare för SFIF att hantera gången vid en sammanslagning av förbunden. Idag är det en förbundskapten för friidrotten och en för gången. Vid en sammanslagning så måste det bli en förbundskapten som ansvarar för uttagningar och en grenansvarig för gången som förbundskaptenen kan diskutera med. De rena gångtävlingarna kan hanteras på liknande sätt som mångkamp och terräng där landslagsledaren tar ut och leder laget, men vid behov kan diskutera med förbundskaptenen. Det finns definitivt kulturskillnader i landslagen vilket är en viktig bit att arbeta med inför och vid en eventuell sammanslagning. 6.2.4 SGVF:s arkiv Arkivet innehåller förutom protokoll, verksamhetsberättelser och andra skrifter, historiskt intressant idrottslitteratur, priser och värdeföremål från förbundets mångåriga verksamhet. Hur frågan om framtida arkivering löses tas ställning till när det blir aktuellt med flytt av arkivet. Beroende av vad som ska sparas kan följande alternativ bli aktuella: SFIF:s arkiv, Folkrörelsearkivet, Idrottshistoriska Sällskap, Riksidrottsmuseet. 12

6.2.5 Sammanslagning ur ett ungdomsperspektiv Även om läger och aktiviteter i skolor anordnas av SGVF så finns det för få tränare som kan fånga upp de som vill börja. Det skulle vara lättare att rekrytera tränare ute i landet om det fanns fler och större föreningar bakom. Om gången var en av friidrottsgrenarna skulle samarbetet mellan tränare för gång och andra friidrottsgrenar förenklas och fler skulle få prova på gång. Attityden mot gången i Sverige är generellt sett inte så bra. Inställningen kan ändras, men då måste man visa att gången är en friidrottsgren och ingen särart. Att visa upp den inställningen i landets friidrottsskolor skulle vara ett bra steg på vägen. 6.3 EKONOMI 6.3.1 Bidrag från RF För att säkerhetsställa att inte grundbidraget eller centrala idrottslyftsmedel från Riksidrottsförbundet blir mindre totalt sett har utredningsgruppen tillskrivit Riksidrottsstyrelsen. De har beslutat att under en övergångsperiod om tre år låta bidragen beräknas som om det fanns två specialidrottsförbund istället för ett. 6.3.2 Svenskt Friluftsliv SGVF är medlemmar i Svenskt Friluftsliv där man de senaste åren fått bidrag på ca 300 000 kr per år för enskilda projekt inom motionsverksamheten. Vid en sammanslagning söker SFIF medlemskap i Svenskt Friluftsliv. 6.3.3 Ekonomiska villkor för tränare/ledare Idag förekommer ekonomiska ersättningar för domare inom både SGVF och SFIF vilket ser lite olika ut. SGVF betalar ut ersättning till resa och i vissa fall boende (på tvådagarstävlingar) för domare. Under SM är det fem-åtta domare som ska ha resebidrag vilket betalas av förbundet. SFIF betalar under SM ut ett mindre arvode (450 kr/person/dag) till förbundsstarters och kontrollanter. Resa och uppehälle bekostas av arrangerande föreningar. För att arrangera ett mästerskap får arrangörerna viss ersättning (10-50 000 kr) från SFIF. 6.3.4 SGVF:s distriktspengar Specialdistriktsförbunden (SDF) är egna juridiska personer som bestämmer själva hur de vill använda sina pengar, men utredningsgruppen föreslår att det även sker en sammanslagning av SDF:n hos SGVF och SFIF. Vid svårigheter med detta kan man ha två SDF under en övergångsperiod. Om ett SDF-gång förfogar över pengar som de vill ska vara öronmärkta till gångutveckling framöver kan man skapa en fond, kopplad till ett särskilt bankkonto, som har ett bäst före datum. Åtminstone 30 procent av tillgångarna borde gå direkt in i det nya distriktet. 6.4 JURIDIK 6.4.1 Inledning Genom en sammanslagning förs alla tillgångar och skulder i SGVF över till SFIF. Medlemmar i SGVF har kvar sitt medlemskap till och med 2012. Därefter kan medlemmarna välja om man vill bli medlem i SFIF och betala medlemsavgiften. Ingen blir tvingad till medlemskap i SFIF. 6.4.2 Stadgeändringar Eftersom gång per definition är att betrakta som friidrott behövs ingen ändring av ändamålet hos SFIF. SFIF:s styrelse får vidare skapa de särskilda grupper som behövs, t.ex. ett gångutskott. Någon ändring av stadgarna i SFIF är därför inte nödvändig på grund av sammanslagningen. 6.4.3 Gällande avtal hos SGVF SGVF har inga längre avtal än ettåriga för ett fotvårdföretag i Eskilstuna för de elitaktiva och arrangemanget Tjegåing. Tjejgåing är sponsrat av Aller, HP och Guldfynd. Förhandlingar om nytt hyresavtal för 2012 sker under hösten 2011. 13

Vid sammanslagning tas avtalen automatiskt över av SFIF, om inte motparten väljer att säga upp avtalet på grund av sammanslagningen och har rätt att göra det. SFIF tar således över ansvaret för de anställda hos SGVF. 6.5 FRAMGÅNGSFAKTORER Vid en fusion är det viktigt att få hela rörelsen inom förbunden med sig. Utredningsgruppen har tagit del av dokumentation och pratat med Norges Friidrottsförbund, Svenska Skyttesportsförbundet och Ridsportsförbundet som alla har genomgått en sammanslagning av idrotter. En sammanfattning av hur deras sammanslagning gick till redovisas i bilaga 5. Några framgångsfaktorer för att få en bra sammanslagning är: Demokratisk process (framförallt inom SFIF) som leder till en välkomnande attityd Beakta kulturella skillnader Involvera ungdomar Hitta positiva ambassadörer Ha samma syn om förväntningar av en sammanslagning SFIF:s styrelse bör ta en diskussion om hur svensk friidrott vill utveckla motionsverksamheten Låt det ta tid att hitta en gemensam agenda Ta bort det som bara är där för att det brukar vara så i tävlingsprogrammet Föreningarna vill att det ska vara ett enat förbund 7. Slutsats och förslag 7.1 Sammanslagning Utredningsgruppen förordar att en eventuell sammanslagning mellan SGVF och SFIF sker på samma sätt som vid en fusion. Vid fusion lägger man ihop tillgångar och skulder så att en av parterna tar över allt automatiskt. Se sammanslagningsplan i bilaga 1. 7.2 Tävlingsprogram Vid sammanslagning föreslås tävlingsprogrammet för SGVF och SFIF så långt som det är möjligt slås ihop från och med år 2013. Förslaget innebär att grenen gång kommer till under Friidrotts-SM, att det blir ett separat gångmästerskap under inomhusmästerskapen och även ett separat lång-sm i gång. De yngre klasserna (F13, F14, P13, P14) som i SGVF förut tävlat på SM nivå kommer nu att bli på regionnivå. Tävlingsklasserna blir förändrade för SGVF för att följa den internationella standarden som SFIF använder. Distanserna anpassas med något färre distanser i gång för att få plats tidsmässigt under SMtävlingarna och så att det går att samköra vid lågt deltagarantal. Sanktion för arenatävlingar inomhus och utomhus följer samma regler som friidrottens idag, detta innebär att inomhustävlingar söks på våren (april-maj) och att utomhustävlingar söks på hösten (september-oktober). För arenatävlingar görs ingen skillnad i rena friidrottstävlingar (enligt dagens definition) och friidrott/gång-tävlingar eller rena gångtävlingar. Idag kan man anordna tävlingar på distriktsnivå och central nivå. Centrala tävlingar hamnar i tävlingsprogrammet på friidrott.se och för distriktstävlingar på respektive SDF:s sida/kalender. Tävlingar och vandringar utanför bana likställs med friidrottens långlopp vilket innebär att lopp/tävlingar/vandringar med färre än 200 deltagare kan sanktioneras på distriktsnivå medan större lopp/tävlingar/vandringar ska sanktioneras centralt. Detta innebär också att lopp/vandringar/tävlingar/stafetter med både löpning- och s k Gåing-klass räknas ihop vad gäller deltagarantalet. Vid samgående utlyses under det första året en extra sanktionsperiod på en månad där befintliga (redan sökta och godkända) friidrottstävlingar kan lägga till gångdistanser i sina tävlingar och där dagens 14

gångföreningar kan ansöka om tävlingar i friidrott/gång för det året. Sedan gäller ovanstående bestämmelser. 7.3 Landslagsverksamheten Vid landskamper och mästerskap är det förbundskaptenen som ansvarar för alla uttagningar, men precis som för alla andra grenar idag inom SFIF lämnar grenansvariga förslag. I separata gånglandskamper/mästerskap görs uttagningar av grenansvarig i samråd med förbundskaptenen. 7.4 Motionsverksamheten Arrangemang som idag drivs på förbundsnivå inom SGVF, Tjejgåing och Sverigevandring, bedrivs i fortsättningen i SFIF regi. Hemsidorna, Tjejgaing.com och vandring.se, med bl.a vandrarguiden blir kvar med koppling till SFIF:s hemsida. 7.5 Utbildning Om förbunden slås samman ska gång presenteras som vilken friidrottsgren som helst i utbildningsmaterial och kurser. Detta kommer att ske successivt, vilket innebär att de nya böcker som har lanserats (Friidrott för barn) respektive kommer att lanseras (Grundträning i friidrott 10-14 år) under 2011 i ett första skede inte innehåller någon beskrivning av grenen gång. Däremot bör ett kapitel om gång, med disposition som påminner om övriga grenkapitel, läggas till vid framtida nytryck av böckerna och innan det som komplement till de böckerna som redan sålts. På sikt bör utbildningar för tränare som har aktiva som är äldre än 14 år revideras. Där kan gång integreras under grengruppen medel-/långdistans där man under vissa tillfällen delar upp och gör specialundervisning utifrån teknikundervisning och annat. 15

Bilaga 3 Nuvarande medlemsavgifter för Svenska Friidrottsförbundet Medlemsavgiften är kopplad till SM-poängen. Alla medlemsföreningar har en rösträtt vid SDF-mötet och några får extra röster enligt tabellen nedan. 10 största 16 000 SEK 4 11-20 12 000 SEK 3 21-30 8 000 SEK 2 31- ca 170 (alla med någon SM-poäng) 4 000 SEK 1 övriga helt utan SM-poäng 1 800 SEK Nedan följer ett räkneexempel nedan utifrån SFIF:s SM-poäng 2011. SFIF:s åldersregler och klasser har tillämpats och följande gångpoäng skulle då delas ut: GK Steget 6,25 Eskilstuna FIF 4,25 Mälarhöjdens IK 2 Växjö AIS 2 SK Svängen 1,75 IF Draget 0,75 IFK Sala 0,25 Lägger man in det i SM-poängen för 2011 blir det då: 1) Hässelby SK 38.25 2) Ullevi FK 37.75 3) Spårvägens FK 32.75 4) Örgryte IS 23.75 5) IF Göta Karlstad 22.75 6) Huddinge AIS 22 7) Hammarby IF 21.25 8) Malmö AI 19,5 9) Gefle IF 16 10) IFK Växjö 15) 11) Falu IK 12,25 12) Västerås FK 11 13) IFK Lidingö 10 14) Sävedalens AIK 9,5 15) IFK Helsingborg 8.75 16) Mölndals AIK 8,5 17) GoIF Tjalve & Turebergs FK 8 19) KFUM Örebro 7.75 20) Rånäs 4H 7,25 21) Eskilstuna FI 2,25 + 4,25 = 6,5 22) SK Bore & IFK Umeå & GK Steget 6.25, 25) IFK Lund & FK Studenterna 6, 26) F Bålsta IK 5.5, 27) Bollnäs FIK 4.75, 28) Nyköpings BIS & Upsala IF 4.5, 31) Hälle IF & Täbys IS & IK Ymer & Öresund FK 4.25, 35) IK Norrköping FI & KA 2 IF 3.75, 37) Högby IF & IK Lerum FI 3.5, 39) IFK Halmstad 3.25, 16

40) Bromma IF & Hovslätts IK & Sundsvalls FI & Trångsvikens IF & IFK Tumba & Team Ultrasweden LK 3, 46) Göteborgs KIK & Riviera FI 2.75, 48) Hellas FK & Kvarnsvedens GoIF & IF Kville & Råby-Rekarne FI 2.5, 52) IK Hakarpspojkarna & Ludvika FFI & IK Orient & Södertälje IF 2.25, 56) IK Sisu & Strömstad LK & IFK Strömsund & Trollhättans FIK & Villstad GIF & Västerås LK & Mälarhöjdens IK & Växjö AIS 2, 64) Alvesta FI & KFUM Arvika & Glanshammars IF & Habo FI-04 & Kils AIK & Skellefteå AIK & Stenungsunds FI & Tranås AIF & IFK Trelleborg & Ume FI & Wärnamo SK & Åhus FIK & SK Svängen 1.75, 77) Danderyds SK & Filipstads IF & IFK Göteborg & FI Kalmarsund & Klippans FK & Ljungby FIK & Umedalens IF & Varbergs GIF & Ärla IF & Östhammar FI 1.5, 87) Alingsås IF & UF Contact & Enhörna IF & FIF Gnistan & Hässleholms AIS & Motala AIF & IF Udd & IK Westmannia 1.25, 95) IK Akele & Björnstorps IF & Haparanda SKT & Karlskoga FI & IF Linnéa & Nedre Soppero IK & IF Start & Sundbybergs IK & Tanums IF & Tjust BRC & Ulricehamns FK & Ystads IF & Örbyhus IF 1, & IFK Sala 0,75 + 0,25 = 1 109) Enköpings AI & Eslövs AI & Fredrikshofs FI & Istrums SK & Järvsö IF & Linköpings GIF & IF Rigor & Strands IF & Strömstads IF & IFK Sunne & Tväråselets AIF & Vittsjö GIK & Östersunds GIF & IF Draget 0.75, 125) Båstads GIF & Estuna IF & Falkenbergs IK & F Gotländsk FI & IF Hagen & Hanvikens SK & Herrljunga SK & KFUM Kristianstad & IF Kronan & Lomma FIK & Luleå FI & Rydö ASK & IK Stål & Säffle FIK & IF Vingarna & Åkersberga SK 0.5, 141) FK Athlet & Dals Södra FFI & FI Danderyd Athletics & Eds SK & Falköpings FIK & Finspångs AIK & SK Graal & IK Hinden & Högbo GIF & Katrineholms SK & Kongahälla AIK & IFK Kristinehamn & Laholms IF & IFK Mora & Mosjö FK & IFK Märsta & Oskarshamns SK & SLK Oxelösund & Piteå IF & Skeninge IK & Stocksäters IF & Säters IF & Söderhamns IF & Tibro AIK & Tierps IF & Tyresö FK & Ununge IF & Väsby IK 0.25. Det skulle innebära följande medlemsavgifter för de föreningar som idag är medlemmar i SGVF. GK Steget 8000 SEK (betalar idag 1800 till SFIF) Eskilstuna FIF 8000 SEK (betalar idag 4000 till SFIF) Mälarhöjdens IK 4000 SEK (betalar idag 1800 till SFIF) Växjö AIS 4000 SEK (betalar idag 1800 till SFIF) SK Svängen 4000 SEK IF Draget 4000 SEK IFK Sala 4000 SEK (betalar idag 4000 till SFIF) Övriga föreningar får en årsavgift på 1800 SEK. Några av föreningarna är redan idag medlemmar i SFIF och kommer vid en sammanslagning därmed att få en lägre avgift än idag. 17

Bilaga 4 SM-tävlingar Inomhus Stora ISM (två dagar) Stora IJSM (två dagar) Stora IUSM (två dagar) ISM-IJSM-IUSM Mångkamp (två dagar) ISM-IJSM-IUSM-IVSM gång (en dag) Samlat gångmästerskap Utomhus Typ av tävling Friidrotts-SM (tre dagar+ ev extra dag) Med Män 10 000m (bana) och kvinnor 5 000m (bana) + om möjligt Män 20 km Kvinnor 10 km JSM (tre dagar) Med M22, P19, P17, K22, F19, F17 5 000m (bana) USM (tre dagar) Med P16, P15, 5 000m (bana) F16, F15 5 000 m (bana) SM Terräng (två dagar) SM Marathon (en dag) SM Halvmarathon (en dag) SM 100 km (en dag) SM-JSM-USM mångkamp (två dagar) Lång-SM Gång (en dag) Med Män 50 km, M35 20km, M22 20 km, P19+P17 10 km, Kvinnor 20 km, K35 10km, K22 20 km, F19+F17 10 km Veteran-SM (tre dagar) Veteran-SM Gång (två dagar) M35 5 000m + 10km, K35 3 000m + 5km Regionmästerskap P14+P13 3000m (bana), F14+F13 3000m (bana) Standardgrenprogram Utökas med följande gånggrenar Inomhus F12 2000m F13 3000m F14 3000m F15 3000m F16 3000m F17 3000m F19 3000m K22 3000m Kvinnor 3000m P12 2000m P13 3000m P14 3000m P15 3000m P16 5000m P17 5000m P19 5000m M22 5000m Män 5000m 18

Utomhus P12 2000 m (bana) P13 3000m (bana) P14 3000m (bana) P15 5000m (bana) P17 5000m (bana), 10 km P19 5000m (bana), 10 km, 20 km M22 5000m (bana), 10 km, 20 km Män 10 000m (bana), 20 km, 50 km F12 2000m (bana) F13 3000m (bana) F14 3000m (bana) F15 5000m (bana) F17 5000m (bana), 10 km F19 5000m (bana), 10 km, K22 5000m (bana), 10 km, 20 km Kvinnor 5000m (bana), 10 km, 20 km Anmälningsavgifter Avgift Efteranmälningsavgift 120 :- 400 :- Stora SM, ISM, ISM Gång, stora VSM, SM-VSM terräng*, 100 km* 170 :- 400 :- SM-VSM marathon och halvmarathon, SM-JSM-USM mångkamp, VSM femkamp, ISM-IJSM-IUSM mångkamp, Lång-SM Gång, 225 :- 500 :- Samtliga stafettlöpningar. 100 :- 350 :- JSM, IJSM, JSM terräng*. 80 :- 350 :- USM, IUSM, USM terräng*. Sanktionsavgifter För distriktstävlingar av alla slag 0 kr För centralt sanktionerade arena och inomhustävlingar 500 kr/dag För centralt sanktionerade lopp/tävlingar/vandringar/stafetter på terräng/landsväg 1000 kr med extra avgift vid fler än 10 000 löpare över 16 år (sammanlagt 10 000 kr). 19

Bilaga 5 Erfarenheter av sammanslagning från andra förbund Norges Friidrottsförbund Utredningsgruppen har pratat med Ole Petter Sandvig som är teknisk konsulent och Kjetil Hildeskor som är generalsekreterare i Norges Friidrettsforbund (NFIF). Det var Norges Idrettsforbund (NIF) som tog initiativ till att slå ihop förbunden då gångförbundet var nära konkurs. NFIF gick från 47 000 medlemmar till 75 000 medlemmar. Under två år hade de särade budgetar som de nu ska slå ihop. Under tre års tid får de extra pengar från NIF för sammanslagningen. NFIF har en kommitté som styr tävlingar och domare. En av medlemmarna i den centrala domarkommittén har också bakgrund inom gången. Vandring är stort i Norge och friidrotten har vunnit en del goodwill på det. De har nu fått genomföra ett stort motionsprojekt med pengar från staten. Idrotten i sig har inte varit något problem. Det som har varit svårt har varit de olika kulturerna där domare och statistikansvariga inom gången har blivit arvoderade medan inom friidrotten har de gjort jobbet ideellt. Svenska Skyttesportsförbundet Svenska Sportskytteförbundet slog nyligen ihop tre olika organisationer till en gemensam. Jimmy Persson som är ordförande i förbundet tycker att det har gått ganska bra där de ser många fördelar, men också nackdelar med kulturskillnader. Barn- och ungdomsverksamheten har förbättrats med den sammanlagda kunskapen hos alla grenar. Några avhopp har förekommit av äldre ledare centralt (ca 30%) och platser som var arvoderade. De sammanslagna förbunden är alla representerade i styrelsen. Ridsportsförbundet Ridsporten bestod ursprungligen av fyra olika organisationer: Ridfrämjandet, Svenska Ridsportens Centralförbund, Ponnyryttarförbundet och Svenska lantliga ryttares föreningars organisationer. De flesta föreningarna var trippelanslutna, några dubbelanslutna och några fyrdubbelt anslutna till dessa organisationer. Eftersom många var anslutna till flera förbund så innebar det att man utåt inte fick ihop matematiken riktigt hur många föreningar som fanns. Ridsporten sökte dock en möjlighet att vara en röst gentemot sina medlemmar men också utåt när de driver sina frågor. Diskussionen om samgående hade pågått under många år innan dess och man hade noga diskuterat för- respektive nackdelar med ett enat förbund. Rent praktiskt fungerade sammangåendet så att Ridfrämjandet som organisation med organisationsnummer finns kvar. Övriga organisationer fick på sina respektive årsmöten besluta att överlåta ekonomi och verksamhet till Ridfrämjandet. Samtidigt valde man att i Ridfrämjandet som enad organisation byta namn till Svenska Ridsportförbundet. I ett övergångsskede fanns också de olika delarna av de gamla förbunden med i stadgarna med platser i olika organ från de olika organisationerna men de har man nu kunnat ta bort. Idag finns det tre sektioner under Ridsportförbundet: Centrala ungdomssektionen, Ridskole- och utbildningssektionen och Tävlingssektionen. 20