Kurslitteratur ARKH21 Historisk arkeologi: grundkurs, 30 hp

Relevanta dokument
Andrén, Anders Mellan ting och text. En introduktion till de historiska arkeologierne. Stockholm/ Stehag. (228 s)

Andrén, Anders Mellan ting och text. En introduktion till de historiska arkeologierne. Stockholm/ Stehag. (228 s)

Andrén, Anders Mellan ting och text. En introduktion till de historiska arkeologierne. Stockholm/ Stehag. (228 s)

Kurslitteratur ARKH21 Historisk arkeologi: grundkurs, 30 hp

Delkurs 1: Historisk arkeologi- introduktion (gemensam med de andra ämnena) Texter delas ut i samband med föreläsningarna.

Kurslitteratur ARKH21 Historisk arkeologi: grundkurs, 30 hp

Mats Mogren - Publikationsförteckning

Det norrländska rummet

Arkeologi I (AR 1000) Schema HT 2019 (30 högskolepoäng)

Historical archaeology

Nya stadsarkeologiska horisonter

Anders Ödmans bibliografi

KBA103, Medeltidens bebyggelsehistoria, 7,5 högskolepoäng History of Medieval Built Environment, 7.5 higher education credits

Avrapportering ABM-projekt, Jonas M Nordin, Statens historiska museer

Nyare tids arkeologi i Sverige forskningsläge och framtidsperspektiv

Stora gatan i Sigtuna

INSTITUTIONEN FÖR EKONOMI OCH SAMHÄLLE

Jes Wienberg, bibliografi mm, Aug 2015

Piksborg, Läckö, kyrkorna

Övrig utbildning: Musiklinjen vid Sundsgårdens Folkhögskola Studentexamen från Naturvetenskaplig linje vid Katedralskolan i Lund 1990.

Historia GR (A), 30 hp

Kursplan. Konst- och bildvetenskap I. Art and visual studies. Konst- och bildvetenskap. Kursen är en fristående kurs. Standardbehörighet A

institutionen för historiska studier Litteraturlista Historia, grundkurs ht

Skabersjö 26:1 Skabersjö socken, Svedala kommun.

Keramik i Sydsverige. en handbok för arkeologer. red. Anders Lindahl Deborah Olausson Anne Carlie

Jes Wienberg, bibliografi, dec 2011

En GIS-Databas över Keramiska forskningslaboratoriets tunnslipsanalyser.

Arkeologi I. Schema HT 2011 (30 högskolepoäng) Kursen består av följande moment (det är obligatorisk närvaro på samtliga moment):

Andra tider, andra platser materiella uttryck av Historiebruk och kolonialism

KURSPLAN Historia, 1-30 hp, 30 högskolepoäng

Kulturlandskapsanalys med arkeologisk utredning, Flyttning av kraftledning väster Hjärup Flackarps och Uppåkra socknar Staffanstorps kommun Skåne

Lillgården i Sigtuna. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning

BESLUT. Styrelsen för humaniora och teologi Arbetsutskottet

Skanör 14:21, fornlämning 14

Historia GR (A), Ämneslärarutbildning för gymnasieskolan, 30 hp

Norden och Östersjöriket Sverige ca

Rådhustorget, Skanör

Innehåll. Förord. Inledning. 15 Medeltid och tidigmodern tid en klerkernas och adelns tid DEL 1 KLERKERNAS TID Vikingatid och tidig medeltid

Planerad bergtäkt i Stojby

Figur 207. Diagram över godstyper på bytomter.

Lokal examensbeskrivning

Kanaljorden 2:1. Planerad bebyggelse i anslutning till Bergs slussar Vreta klosters socken, Linköpings kommun Östergötland.

Den gamla muren tittar fram

2.10 Kulturmiljö. Allmänt. Områdets skogklädda del. Nuläge

Rapport om förnyad besiktning och utredning av ett medeltida vrak beläget i Ryamadviken, Sturkö, Karlskrona kommun, Blekinge län.

ARKEOLOGI I NORR 2 Z Z .. ' -, - UMEA UNIVERSITET. o::; . " y '. /''''' o - -"t' ..' , ;;.", -: ...,..., ~ ~ ~ ~ ~ o,, o.

Medeltid i Uppsala län

Forskargruppen på exkursion i Norrbotten tillsammans med referensgruppen maj 2012

Grävningserfarenhet från Danmark, Norge, Sverige och Estland. Grävningarna har berört allt från stenålder till nyare tid.

I have supervised and examined 5 PhD- students and 2 licentiate- students.

Bebyggelse, säterdrift och landskap

LAKVATTENDAMM ÖVER HAGSÄTTER GÅRD

Jes Wienberg, bibliografi, juli 2010

Kulturhistorisk utredning inför kraftvärmeverk i Transtorp, Madesjö socken, Nybro kommun, Småland

GLOBAL HISTORIA MOMENTBESKRIVNING

KALMAR LÄNS MUSEUM Kalmar läns fornminnesförening 1871 Stiftelsen Kalmar läns museum Verksamhetsplan Beslutad av styrelsen

Masterprogram i socialt arbete med inriktning mot verksamhetsanalys och -utveckling i civilsamhället

LANDSKAPSARKEOLOGI OCH TIDIG MEDELTID

Arbetsmaterialet består av digitala rapporter från uppdragsarkeologiska aktörer.

SLUTRAPPORT I PROGRAMMET MARKNADER OCH REGIONER I MEDELTIDENS SVERIGE

Klimatarbetet i praktiken

LEUVENIUS HAGE. Frivillig arkeologisk utredning. Fredrikskans 2:1 Gävle stad Gävle kommun Gästrikland Maria Björck

Nordisk kyrkohistoria (7,5p)

Heda Sten-, brons- och järnålder nära Heda i Östergötland. Heda, arkeologisk undersökning 2009, startsida. Startsida Loggbok Kontakt

Sten Tesch En kronologisk bibliografi

Hans Andersson. Perspektiv bakåt och framåt på medeltida stadsforskning

Referenser. Arbman, H Bidrag till kännedomen om det äldsta Sigtuna. Fornvännen 21.

Fortbildning för lärare 2012

Östra Tommarp 137:1 PLANTERING AV HÄCK

Skanör 32:5. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning år 2010 NYBYGGNATION INOM DET MEDELTIDA SKANÖR, RAÄ 14

Under runristad häll Tidigkristna gravmonument i 1000-talets Sverige

Strandängen. Arkeologisk utredning inför nybyggnation, Jönköpings socken och kommun, Jönköpings län

Har handledd 5 doktorander och 2 licentiater till examen.

Fastställande av examensbenämningar och deras engelska översättningar för utbildningsprogram inom humaniora och teologi

Nordidactica - Journal of Humanities and Social Science education

Har handledd 5 doktorander och 2 licentiater till examen.

Skanör 23:2, Östra Kyrkogatan och Slottsgatan

NY VATTENPOST PÅ STORA TORGET

Det förflutna människan i ett långtidsperspektiv

Kv Slaktaren 3 Sigtuna 2002

K U R S P L A N. Institutionen för humaniora. Historia, allmän kurs. History, general course

K U R S P L A N. Institutionen för humaniora. Historia, allmän kurs. History, general course

Att skapa landskap. Om identitetsskapande under medeltid

GÖTEBORGS UNIVERSITETSBIBLIOTEK /

Vad karaktäriserar vikingatidens Gotland

in Situ Västsvensk Arkeologisk Tidskrift

Söderport 11 i Malmö Arkeologisk förundersökning 2010

CRAFT THEORY 1 MAKING THEORY Kurskod: MFK113

Kalmar läns fornminnesförening 1871 Stiftelsen Kalmar läns museum Verksamhetsplan Beslutad av styrelsen

LADDA NER LÄSA. Beskrivning. Jordvärderingssystem från medeltiden till 1600-talet PDF ladda ner

Några sammanfattande reflexioner

Språk Engelska, italienska (universitetsnivå), franska, spanska, latin, klassisk grekiska (gymnasienivå)

Arkeologisk utredning inför detaljplan, del av Vimmerby 3:3, Vimmerby socken och kommun, Kalmar län, Småland

. Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern.

Socialt arbete AV, Globalisering och internationellt socialt arbete, 15 hp

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Kursplan. Historia A, 30 högskolepoäng History, Basic Course, 30 Credits. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå. Kursens mål

Innerstaden 1:62 Peter Lundbergsgatan, fornlämning nr 19

Arkeologisk undersökning vid Backgården

Transkript:

LUNDS UNIVERSITET Institutionen för arkeologi och antikens historia Kurslitteratur ARKH21 Historisk arkeologi: grundkurs, 30 hp Fastställd av institutionsstyrelsen 2014-12-02 Delkurs 1: Historisk arkeologi ting, texter och bilder (264 s) Andrén, A. 1997. Mellan ting och text. En introduktion till de historiska arkeologierne. Stockholm/ Stehag. (228 s) Lihammer, A. 2011. The position and potential of historical archaeology. The Forgotten Ones. Small narratives and modern landscapes. The Museum of National Antiquities, Stockholm Studies 18. Stockholm. S. 13-24. (12 s) Tillgänglig som PDF. Wienberg, J. 2014. Historical Archaeology in Sweden. European Journal of Post-Classical Archaeologies 4. S. 447-470. (24 s) Tillgänglig som PDF från LUP. Delkurs 2: Landskap och bebyggelse (1181 s) Teori Ashmore, W. 2007. Social Archaeologies of Landscape. A Companion to Social Archaeology. (Eds.) L. Meskell & R. W. Preucel. Malden, MA. S. 255-271. (16 s) PDF Fleming. A. 2006. Post-processual Landscape Archaeology: a Critique. Cambridge Archaeological Journal 16(3):267-80. (13 s) PDF Hansson M. 2009. Att skapa landskap. Om identitetsskapande under medeltid. Triangulering. Historisk arkeologi vidgar fälten. (Red.) M Mogren, M Roslund, B Sundnér & J Wienberg. Lund Studies in Historical Archaeology 11. Lund. S. 129-145. (16 s) Johnson, M. 2013. Phenomenological approaches in landscape archaeology. Annual Review of Anthropology 41: 269-84. (15 s) PDF Metod Herva, V-P & T. Ylimaunu. 2010. What s on the Map? Re-assessing the first urban map of Torneå and early map-making in Sweden. Scandinavian Journal of History 35(1): 86-107. (21 s) PDF "Historiska kartor". Temanummer av Ale 2008: 3. Lagerås, P. 2007. The ecology of expansion and abandonment: medieval and post-medieval agriculture and settlement in a landscape perspective. Stockholm. S. 9-181. (172 s) Riddersporre, M. 2001. Fornlämningsdata och digitala lantmäterikartor. Ett exempel på tillämpning av GIS. Från stad till land. En medeltidsarkeologisk resa tillägnad Hans Andersson. (Red.) A. Andrén, L. Ersgård & J. Wienberg. Lund Studies in Medieval Archaeology 29. Stockholm. S. 311-322. (12 s)

Welinder, S. 1994. The Ethnoarchaeology of a Swedish Village. Current Swedish Archaeology 2. S. 195-209. (15 s) Riksbildning och regionalitet Andrén, A. 2001. Mot kriget! Regional identitet över den gamla riksgränsen mellan Danmark och Sverige. Från stad till land. En medeltidsarkeologisk resa tillägnad Hans Andersson. (Red.) A. Andrén, L. Ersgård & J. Wienberg. Lund Studies in Medieval Archaeology 29. Stockholm. S. 177-186. (9 s) Carelli, P. 2001. En kapitalistisk anda. Kulturella förändringar i 1100-talets Danmark. Lund Studies in Medieval Archaeology 26. Stockholm. S. 99-141, 178-209. (73 s) Lihammer, A. 2007. Det centrala landskapet. Landskapsarkeologi och tidig medeltid: några exempel från södra Sverige. (Red.) M. Anglert & J. Thomasson. Uppåkrastudier 8. Acta archaeologica Lundensia Series in 8, No. 41. Stockholm. S. 227-265. (39 s) Mogren, M. 1997. Expansion Strategies and Peripheral Dynamics. Of Power and Resistance in Hälsingland. Visions of the Past. Trends and Traditions in Swedish Medieval Archaeology. (Eds.) H. Andersson, P. Carelli & L. Ersgård. Lund Studies in Medieval Archaeology 19. Stockholm. S. 199-238. (40 s) Mogren, M. 2008. Riksgränsen. Landskap bortom traditionen. Historisk arkeologi i nordvästra Skåne. (Red.) M. Anglert. Stockholm. S. 189-224. (36 s) (Tillgänglig som PDF) Byar, gårdar, utmark Anglert, M. & Knarrström, A. 2006. Sentida bosättningar och historisk arkeologi knappast en marginell historia! META 2006: 4. S. 53-74. (21 s) Bladh, G. 1998. Colonisation and the second stage changing land use in Finnskogen 1650-1750. Outland use in preindustrial Europe. (Eds.) H. Andersson, L. Ersgård & E. Svensson. Lund Studies in Medieval Archaeology 20. Stockholm. S. 184-194. (11 s) Ersgård, L. 2001. Människan vid kusten fiskebebyggelse från Skagerack till Bottenhavet under senmedeltid och början av nyare tid. Från stad till land. En medeltidsarkeologisk resa tillägnad Hans Andersson. (Red.) A. Andrén, L. Ersgård & J. Wienberg. Lund Studies in Medieval Archaeology 29. Stockholm. S. 95-104. (10 s.) Rosen, C. 2011. Människor, gårdar, landskap. Att leva på en gård i Västsverige under tidigmodern tid. Stockholm. (140 s) Schmidt Sabo, K. 2001. Vem behöver en by? Kyrkheddinge, struktur och strategi under tusen år. Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska undersökningar Skrifter 38. Lund. S. 11-95. (84 s) Schmidt Sabo, K. 2005. Bystrukturernas dynamik. Byarnas bönder. Medeltida samhällsförändringar i Västskåne. (Red.) M. Mogren. Lund. S. 140-277. (66 s) Svenson, E. 2009. Historisk arkeologi i skogen. Triangulering. Historisk arkeologi vidgar fälten. (Red.) M. Mogren, M. Roslund, B. Sundnér & J. Wienberg. Lund Studies in Historical Archaeology 11. Lund. 245-257. (12 s)

Ödman. A. 2009. Från obygd till bygd. Medeltida kolonisation, produktion och administration i norra Skåne. Triangulering. Historisk arkeologi vidgar fälten. (Red.) M. Mogren, M. Roslund, B. Sundnér & J. Wienberg. Lund Studies in Historical Archaeology 11. Lund. S. 313-27 (14 s) Urbanisering Andrén, A. 1989. State and towns in the Middle Ages. The Scandinavian experience. Theory and Society 18. S. 585-609. (25 s) (Tillgänglig som e-resurs) Andrén, A. 1998. Stadsvisioner. Urbana tankar i Skandinavien före 1700. Staden himmel eller helvete. Tankar om människan i staden. Stockholm. S. 142-184. (43 s) Anglert, M. 2006. Landskapets urbanitet. Nya stadsarkeologiska horisonter. (Red.) S. Larsson. Stockholm. S. 229-269. (42 s) Christophersen, A. 2001. Bóndi, bæjarmaðr, burghere. Om folk, hus og fremveksten av urban identitet i norske byer ca 1000-1700. 2001. Från stad till land. En medeltidsarkeologisk resa tillägnad Hans Andersson. (Red.) A. Andrén, L. Ersgård & J. Wienberg. Lund Studies in Medieval Archaeology 26. Stockholm. S. 51-62. (12 s) Larsson, S. 2006. Gestaltningen av några skånska städer. Centraliteter. Människor, strategier och landskap. (Red.) S. Larsson. Stockholm. S. 168-292. (126 s) Tagesson. G. 2013. Vore bäst alle huus vore lijka makt, ideologi och modernitet i den tidigmoderna staden. Visioner och verklighet. Arkeologiska texter om den tidigmoderna staden. (Red.) L. Ersgård. GOTARC Series C. Arkeologiska Skrifter No. 76. The Early Modern Town No. 1. S. 127-149. (22 s) (PDF) Thomasson, J. 2008. S'Villanorvm de Malmøghae - landskap, urbanitet, aktörer och Malmö. De første 200 årene - nytt blikk på 27 middelalderbyer. (Red.) H. Andersson, G. Hansen & I. Øye. UBAS 5. Bergen. S. 277-302. (26 s) (Även tillgänglig som PDF) Koloniala landskap Hall, M. 2006. Identity, Memory and Countermemory. The Archaeology of an Urban Landscape. Journal of Material Culture 11(1/2): 189-209. (20 s) (PDF) Mogren, M. 2009. Globalisering, plantager och landskapsförändringar I kolonialtidens Ceylon (Sri Lanka). Triangulering. Historisk arkeologi vidgar fälten. (Red.) M. Mogren, M. Roslund, B. Sundnér & J. Wienberg. Lund Studies in Historical Archaeology 11. Lund. S. 173-203 (30 s) PDF Delkurs 2: Landskap och bebyggelse, Bredvidläsning Andersson, S. & Hall, B. (red) 1990. Gumman och forskarna olika sätt att se på gården Björsjöås i Vättlefjäll. Arkeologi i Västsverige 4. Göteborg. (143 s) Christensen, S. Bitsch 2004. De danske middelalderbyers fremkomst, udvikling og udforskning - et bud på nogle hovedlinjer. Middelalderbyen. (Red.) S. Bitsch Christensen. Danske Bystudier 1. Århus. S. 13-61. (29 s) Kulturminnen och kulturmiljövård. (Red.) K-G. Selinge. Sveriges nationalatlas. Höganäs 1994. (184 s)

Myrdal, J. 1999. Jordbruket under feodalismen: 1000-1700. Det svenska jordbrukets historia 2. (Red.) J. Myrdal. Stockholm. (Även fritt tillgänglig via: http://www.kslab.ksla.se/femband/fembandet.htm) (407 s) Delkurs 3: Byggnader och bilder (1040 sidor) Byggnader och bilder allmänt Augustsson, J-E. 1992. Medeltida husbyggande i Sverige. Bebyggelsehistorisk tidskrift 23. S. 55-85. (26 s) Liepe, L. 1999. Genuskoder i medeltida altarskåp. Hikuin 27. S. 135-166. (32 s) Tillgänglig som PDF på UP. Svanberg, J. 2013. Medeltida byggmästare i Norden. Stockholm. (166 s) Kyrkor, kloster och hospital Cinthio, M. 1997. Trinitatiskyrkan i Lund - med engelsk prägel. Hikuin 24. S. 113-134. (22 s) Finns tillgänglig som PDF på UP. Holmberg, R. 1990. Kyrkobyggnad, kult och samhälle. Landskyrkan i Lunds forna ärkestift genom tiderna. Lund Studies in Medieval Archaeology 8. Stockholm. S. 7-100. (94 s) Skånska kloster. Skånes Hembygdsförbund, Årsbok 1987/88. 1989. (168 s) Sundqvist, O. 2007. Från vikingatida aristokratiska hallar till medeltida stormannakyrkor. Bebyggelsehistorisk tidskrift 52. S. 20-32. (13 s) Finns tillgänglig som PDF tidskriftens hemsida. Wienberg, J. 2014. Iøjnefaldende arkitektur. Nordens middelalderlige rundkirker. Kuml. Årbog for Jysk arkæologisk selskab, 2014. S. 205-244. (40 s) Finns tillgänglig som PDF på LUP. Gravar och gravskick Andrén, A. 2000. Ad Sanctos de dödas plats under medeltiden. Hikuin 27. S. 7-26. (20 s) Finns tillgänglig som PDF på UP. Befästningar och marinarkeologi Einarsson, L. 1996. Vraket som arkeologisk kunskapskälla regalskeppet Kronan. Bulletin för arkeologisk forskning i Sydsverige 4. Lund. S. 30-50. (21 s) Finns tillgänglig som PDF på UP. Hansson, M. 2006. Aristocratic landscape. The spatial ideology of the medieval aristocracy. Lund Studies in Historical Archaeology 2. Lund. (220 s) Tillgänglig som PDF från LUP. Hansson, M. 2011. Medeltida borgar. Maktens hus i Norden. Lund. (218 s) Delkurs 4: Människor och ting (868 sidor)

Arcini, C. & Tagesson, G. 2005. Kroppen som materiell kultur- gravar och människor i Linköping genom 700 år. Liunga. Kaupinga. Kulturhistoria och arkeologi i Linköpingsbygden. (Red.) A. Kaliff & G. Tagesson. Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska undersökningar, Skrifter 60. Stockholm. S. 283-319. (36 s) Barker, D. & Majewski, T. 2006. Ceramic studies in historical archaeology. The Cambridge companion to Historical Archaeology. (Eds.) D. Hicks & M. C. Beaudry. Cambridge. S. 205-231. (26 s) Borg, K. (red.). 1998. Eketorp III. Den medeltida befästningen på Öland. Artefakterna. Stockholm. S. 11-67 intensivt, s. 68-322 extensivt. (56 & 254 s). Carelli, P. 2001. Från husflit till marknadsproduktion. En kapitalistisk anda. Kulturella förändringar i 1100-talets Danmark. Lund Studies in Medieval Archaeology 26. Stockholm. S. 141-178. (37 s) Carlsson, K. 1998. Tre kvarter i Gamla Lödöse -kronologi och funktion. Urbaniseringsprocesser i Västsverige. En utvärdering av uppdragsarkeologins möjligheter att belysa historiska processer. GOTARC Serie C. Arkeologiska Skrifter 19. Göteborg. (90 s) Christophersen, A. 1982. Den urbane varuproduktionens oppkomst og betydning for den tidigmiddelalderske byutviklingen. Bebyggelsehistorisk tidskrift 3. S. 104-121. (18 s) Finns tillgänglig som PDF. Cochran, M. & Beaudry, M. 2006. Material culture studies and historical archaeology. The Cambridge Companion to Historical Archaeology. (Eds.) D. Hicks & M. Beaudry. Cambridge. S. 191-204. (14 s) Eriksdotter, G. 2010. Dolda laster? Magi och modernitet speglat genom kolonial handel i den nya världen under 1600-talet. Modernitetens materialitet. Arkeologiska perspektiv på det moderna samhällets framväxt. (Red.) A. Lihammer & J. M. Nordin. The Museum of National Antiquities, Stockholm. Studies 17. Stockholm. S. 27-45. (19 s) Gaimster, D. 2003. Pots, prints and protestantism: changing mentalities in the urban domestic sphere, c. 1480-1580. The archaeology of Reformation 1480-1580. (Eds.) D. Gaimster & R. Gilchrist. The Society for Medieval Archaeology, Mongraph series 15. Leeds. S. 122-144. (22 s) Gosden, C. 2005. What do objects want? Journal of Archaeological Method and Theory 12, No 3. S. 193-211. (18 s) Tillgänglig som E-resurs. Højmark Søvsø, M. 2009. Middelalderlige ringsspænder. Typologi, datering og brug. Kuml 2009. Årbog for Jysk Arkæologisk Selskab. S. 183-211. (28 s) Tillgänglig som PDF. Jonsson, K. 1995. Från utländsk metall till inhemskt mynt. Myntningen i Sverige 995-1995. (Red.) K. Jonsson, U. Nordlind & I. Wiséhn. Numismatiska meddelanden XL. S. 43-61. (18 s) Kilger, C. 1995. Myntfynd och den vikingatida silverhandeln. Myntningen i Sverige 995-1995. (Red.) K. Jonsson, U. Nordlind & I. Wiséhn. Numismatiska meddelanden XL. S. 27-42. (15 s) Klackenberg, H 1989. Kyrkfynden och medeltidsforskningen. Numismatiska meddelanden XXXVII. LLt. Festskrift till Lars O. Lagerqvist. S. 209-218. (10 s.). Lagerstedt, A. 2004. Det norrländska rummet. Vardagsliv och socialt samspel i medeltidens bondesamhälle. Stockholm Studies in Archaeology 30. Stockholm. S. 11-15, 85-208. (128 s)

Molaug, P. B. 1999. Noen tanker om representativitet ved middelalderske bygravninger. META 1999: 1. S. 38-48. (10 s) Nilsson Schönborg, G. & Rosén, C. 2003. Om värdet av keramik. Kärl i jordfynd, bouppteckningar och den arkeologiska litteraturen. META 2003: 2. S. 18-40. (23 s) Peers, L. 1999. Many tender ties : the shifting contexts and meanings of the S BLACK bag. World Archaeology 31, no. 2. S. 288-302. (15 s) Tillgänglig som E-resurs. Reisnert, A. 2008. Luxury in Malmö in the Medieval period. Luxus and Lifestyle. (Eds.) M. Gläser. Lübecker Kolloquium zur Stadtarchäologie in Hanseraum VI. Lübeck. s. 627-640. (14 s) Roesdahl, E. (red.). 1999. Dagligliv i Danmarks middelalder en arkæologisk kulturhistorie. København. S. 82-109, 124-171. (74 s) Rosén, C. 2001. Arkeologi i arkiven- bouppteckningar och jordfynd från en halländsk by. Från stad till land. En medeltidsarkeologisk resa tillägnad Hans Andersson. (Red.) A. Andrén, L. Ersgård & J. Wienberg. Lund Studies in Medieval Archaeology 29. Stockholm. S. 105-112. (8 s) Roslund, M. 1997. Crumbs from the rich man s table. Byzantine finds in Lund and Sigtuna, c. 980-1250. Visions of the Past. Trends and Traditions in Swedish Medieval Archaeology. (Eds.) H. Andersson, P. Carelli & L. Ersgård. Lund Studies in Medieval Archaeology 19. Riksantikvarieämbetet Arkeologiska undersökningar Skrifter nr 24. Stockholm. S. 239-297. (59 s). Roslund, M. 2001. Människor och ting perspektiv på medeltidens materiella kultur. (kompendium, 66 s) Finns tillgänglig som PDF. Roslund, M. 2006. Kulturmötets konsekvenser. Slaviseringen av den skandinaviska keramiktraditionen. Arkeologi och mångkultur. Rapport från svenskt arkeologmöte 2006. (Red.) M. Buström. Södertörn Archaeological Studies 4. Södertörn. S. 59-76. (17 s) Saunders, N. J. 1999. Biographies of brilliance: pearls, transformations of matter and being, c. AD 1492. World Archaeology 31, no. 2. S. 243-257. (15 s) Finns tillgänglig som E-resurs. Vretemark, M. 1997. Från ben till boskap. Kosthåll och djurhållning med utgångspunkt i medeltida benmaterial från Skara. Skrifter från Länsmuseet Skara 25. Skara. S. 30-49,166-177. (30 s.). Vretemark, M. 2001. Om nyttan av nötdjur. Från stad till land. En medeltidsarkeologisk resa tillägnad Hans Andersson. (Red.) A. Andrén, L. Ersgård & J. Wienberg. Lund Studies in Medieval Archaeology 29. Stockholm. S. 45-50. (6 s)