vårdriktlinjer Suicidprevention i vuxenpsykiatri
Suicidprevention för vuxna inom Psykiatrin Halland 1. Inledning 4 Mål 4 2. Vilka patienter? 4 3. Bemötande 4 4. Utredning och bedömning 4 Suicidstegen 5 Klinisk bedömning 5 Anamnes 5 Samtal med närstående 6 Skattnings- och bedömningsinstrument 6 5. Åtgärd och behandling 6 Heldygnsvård 7 Öppenvård 7 Samtalsbehandling 7 Säkerhetsplan 7 Vårdplanering 8 6. Dokumentation 8 7. Närstående 8 8. Samverkan 9 Inom psykiatrin 9 Med somatisk sjukhusvård, närsjukvård och kommunal omsorg 9 Med brukar- och närståendeorganisationer 9 9. Uppföljning och avslut 10 10. Särskilda rutiner vid suicid 10 Handläggningsrutiner 10 Efterlevandestöd 10 Anmälningsskyldighet 10 11. Uppföljning av vårdriktlinjer, införande och kvalitetsarbete 11 Referenslitteratur och lästips 11 Bilagor 13 Lathund för suicidriskbedömning enligt vårdriktlinjer 25 2
Fem viktiga budskap Våga fråga alla patienter som kommer i kontakt med psykiatrin ska tillfrågas om suicidtankar Dokumentera suicidriskbedömningen och vårdplan Samverka med närstående Alla patienter som gjort suicidförsök ska bedömas inom ett dygn Alla patienter som gjort suicidförsök ska följas upp under minst ett år Dessa vårdriktlinjer är reviderade 2012 av: Socionom och leg psykoterapeut Eva Bergqvist Psykolog Katarina Dalbjörn, psykiatriska kliniken, Varberg Psykiater, med. dr. Anna Ehnvall, vuxenpsykiatriska mottagningen, Varberg Specialistsjuksköterska i psykiatrisk omvårdnad Riga Kolmodin, affektiva enheten, psykiatriska kliniken, Halmstad Projektledare: Specialistsjuksköterska i psykiatrisk omvårdnad, FoU-strateg, fil. dr. Patrik Dahlqvist Jönsson, psykiatriska kliniken, Halmstad Vårdriktlinjer Vårdriktlinjer beskriver hur vård och behandling ska genomföras i hälso- och sjukvård för en viss grupp av patienter inom en stor organisation (klinik, upptagningsområde, region eller landsting). Vårdriktlinjerna är ett styrdokument som är fastställt av organisationens ledning och ska följas upp och revideras kontinuerligt. Omslagsfoto: Patrik Leonardsson 3
1. inledning Vårdriktlinjerna för suicidprevention inom vuxenpsykiatrin i Halland anger hur de olika verksam heterna ska utforma, förbättra och implementera patientsäkra rutiner med avseende på suicidnära patienter och suicidprevention generellt. Vårdriktlinjerna ska vara tillgängliga och kända för all berörd personal. Innehållet ska vara förståeligt för patienten, dennes närstående och andra intressenter. Det är framtaget i dialog med Spes i Halland och brukarråden inom Psykiatrin Halland. Revideringen av vårdriktlinjerna har föregåtts av en internrevision av suicidpreventionsarbetet, inhämtning av kliniska erfarenheter och en genomgång av evidensbaserad forskning, be - prövad erfarenhet, nationella vårdprogram, lokala riktlinjer, händelseanalyser gjorda av lex Maria-anmälda suicid i Halland och nationella riktlinjer angående suicidnära patienter från Socialstyrelsen. MÅL Övergripande mål Inga suicid bland patienter som har kontakt eller kommer i kontakt med psykiatrin. Delmål 1. All personal ska ha en grundläggande kunskap om suicidalitet, samtal och bedömning av suicidala patienter och arbeta i enlighet med vårdriktlinjerna. 2. All vård- och behandlingspersonal ska ha förmåga att genomföra en intervju med en patient utifrån suicidstegen Livräddning vid suicidalitet (bilaga 2), och att värdera risksamt skyddsfaktorer. 3. Alla nya patienter, patienter som gjort suicidförsök och patienter där suicidrisk föreligger som kommer i eller har kontakt med vuxenpsykiat rin ska suicidriskbedömas i enlighet med vårdriktlinjerna. Vid suicidförsök ska detta ske inom ett dygn. 4. Alla suicidriskbedömningar ska dokumenteras i enlighet med riktlinjerna. 5. Alla suicidnära patienter ska ha tydliga suicidpreventiva åtgärder dokumenterade i vårdplanen. 2. vilka patienter? Vårdriktlinjerna gäller för alla patienter som kommer eller är i kontakt med vuxenpsykiatrin i Halland och som utgör riskgrupp för suicid eller är suicidnära. Var uppmärksam på suicidriskfaktorer även om patienten inte uttrycker psykisk ohälsa. Det är viktigt att fånga upp alla! Fråga efter suicidtankar: om det är en ny patient (vid nybesök) vid misstänkt risk (bilaga 4) för att följa en suicidal krisutveckling om patienten genomgått tidigare suicidala kriser efter ett suicidförsök 3. bemötande Ett gott primärt bemötande som bygger på kunskap, respekt, värme och engagemang är av stor vikt för den suicidnära patienten och dennes närstående. Att skapa en god relation med patienten är väsentligt för den fortsatta behandlingen. Personkontinuitet är betydelsefullt. Vårdkontakten och vårdmiljön är viktiga för patientens motivation till behandling. En negativ uppfattning eller upplevelse av tidigare psykiatrisk vård kan vara av betydelse för patientens inställning till planerad behandling. Med suicidnära patienter avses personer som under det senaste året har gjort suicidförsök personer som har allvarliga suicidtankar personer som utan att ha allvarliga suicidtankar ändå bedöms vara i farozonen för suicid. 4. utredning och bedömning Alla patienter som kommer i kontakt med vuxenpsykiat rin (gäller även telefonkontakt) ska tillfrågas om suicidtankar och bedömas utifrån 4
suicidstegen (bilaga 2) av sin behandlings- eller vårdkontakt. En patient som bedöms suicidnära ska systematiskt suicidriskbedömas av behandlare med tillräcklig kompetens för detta. Vid svårbedömd suicidrisk, aktuella eller allvarliga suicidplaner ska sambedömning alltid göras med läkare. Vid DBT-behandling åligger det behandlaren/behandlarna att återkommande bedöma och följa upp suicidnära patient. OBS! Alla patienter som inkommit till sjukhuset efter ett suicidförsök ska bedömas av specialist i psykiatri eller i vissa fall av en erfaren ST-läkare med, i fallet, handledning av specialist inom ett dygn. Vid minsta tveksamhet måste specialisten själv göra bedömningen. 1. Suicidriskbedömningen ska grunda sig på SKANS: Suicidstegen, Kliniska bedömningen, Anamnes, information genom samtal med Närstående, samt resultat av Skattningsinstrument. 2. Varje suicidnära patient ska utredas med av seende på psykiatriska, somatiska, psykologiska, sociala och existentiella aspekter. Individuella stressfaktorer är också av betydelse. Kända riskfaktorer ska kartläggas. 3. Suicidriskbedömningen ska dokumenteras. 4. Information om suicidriskbedömningen ska vidarebefordras till patientansvarig läkare eller behandlingsansvarig, från öppenvård till heldygnsvård eller vice versa. Viktigt vid bedömningssamtalet: Skapa lugn och avskildhet. Försöka etablera en förtroendefull, ömsesidig kontakt. Möt individen utifrån den helhetssituation där suicidproblematiken har uppstått. Det kräver tålamod, tid och aktivt lyssnande. I detta skede bör man undvika tolkningar, hastiga beslut eller åtgärder och inrikta sig på härbärgering av det material den suicidnära personen lämnar. Låt bedömningssamtalet innebära en intervention där den viktigaste aspekten är att förmedla framtidshopp. Ta hänsyn till aktuell livssituation och ålder. Exempelvis kan kognitiva nedsättningar hos äldre patienter komplicera suicidbedömningen. 5. Suicidriskbedömning ska återupprepas till dess situationen stabiliseras. 6. Vid telefonkontakt: Vid en telefonkontakt med suicidnära patient kan mall enligt bilaga 1 användas som stöd för samtalet, bedömningen och åtgärderna. SKANS Suicidstegen Livräddning vid suicidalitet Suicidstegen ska användas av all personal som stöd för samtalet, undersökningen och åtgärder. Suicidstegen avser att beskriva den suicidala processen från nedstämdhet/hopplöshet till aktiva planer. För suicidstegen med statistiska riskfaktorer, skyddsbedömning och handlingsplan, se bilaga 2. För exempel på ytterligare frågor som kan ställas, se bilaga 3. Klinisk bedömning Den kliniska bedömningen är en sammanvägning av det som framkommer i de övriga delarna av SKANS och den personliga, yrkeserfarenhetsbaserade bedömningen. Det ingående patientsamtalet är det viktigaste instrumentet i all suicidriskbedömning. Anamnes Dessa delar bör alltid tas upp i anamnesen: Aktuella problem/utlösande påfrestningar Familjesituation Funktionsförmåga Hereditet (t ex suicid och/eller psykiatrisk sjukdom hos anhörig) Livsstil (t ex mat, sömn, motion, intressen) Missbruk Personlighet Psykiatriska sjukdomstillstånd Psykisk status Relationer till närstående Riskfaktorer (Beakta även graden av allvar i eventuellt planerat eller utfört suicidförsök) Skyddande eller hälsobefrämjande faktorer Socialt nätverk Social situation Suicidtankar/handlingar/planer/erfarenheter (aktuella och tidigare) Tidigare suicidförsök/tankar/handlingar/planer/erfarenheter Trauma/övergrepp 5
Samtal med Närstående (om inte starka skäl talar emot detta) Närstående ger ofta värdefull information för bedömningen.. Skattnings- och bedömningsinstrument Någon av följande skattningsskalor ska användas för skattning av suicidrisk. Vid indikation på suicidbenägenhet behövs ytterligare suicidriskbedömning göras: Följande faktorer visar på graden av allvar i ett planerat eller utfört suicidförsök: VAR: Valet av plats: till exempel en undanskymd plats med liten risk för upptäckt. NÄR: Valet av tid: risken att bli upptäckt är exempelvis mindre på natten eller när familjemedlemmar är bortresta. HUR: Valet av tillvägagångssätt, planerade eller utförda åtgärder för att förbereda suicidhandlingen: olika antydningar till omvärlden om att man snart är död, att ordna upp sina affärer, avskedsbrev, införskaffande av tabletter, rep eller vapen. Förvarningar till omgivningen ska tas på allvar. Ett försök att skaffa hjälp efter ett suicidförsök tyder på viss livsvilja. Vuxenpsykiatri Montgomery-Asberg depression rating scale (MADRS) självskattning gällande depression. Särskild observans på fråga nr 9 (livslust). Beck depression inventory (BDI) självskattningsinstrument för vuxna vid misstänkt depression. Fråga nr 9 ger svar på suicidbenägenhet. Äldrepsykiatri MADRS självskattning gällande depression. Geriatric Depression Scale 20 (GDS-20) skattningsformulär för att utröna om äldre person är deprimerad. Cornell skattningsskala används för skattning av depression vid demens då personen som ska bedömas för eventuell depression är mer än lindrigt dement. Kan besvaras av såväl patient som vårdare. För fördjupad kartläggning och bedömning av suicidproblematiken rekommenderas: CAMS bedömningsinstrument som även ger underlag för planeringen av den fortsatta behandlingen. Formuläret kan användas av ansvarig behandlare/sjuksköterska/kontaktperson. Är främst utarbetad för vuxna. Suicidal intent scale (SIS) används efter suicidförsök och värderar patientens intentioner med suicidförsöket. Sad persons scale enkel skattningsskala som används för att belysa de statistiska riskfaktorerna. Scale for suicide ideation (SSI) kan användas i mötet med en person som ännu inte gjort ett suicidförsök. Den syftar till att lyfta fram patientens attityd till att leva eller dö, karaktären av suicidtankar och tänkt suicidförsök, aktualisering av tänkt försök och bakgrundsfaktorer. 5. åtgärd och behandling Behandlingen av en suicidnära patient inriktas på det akuta skyddsbehovet. Det är angeläget att ta hänsyn till grundsjukdom, psykiskt lidande/ smärta samt viktiga psykosociala faktorer. Det primära är dock att förhindra självmordshandling. En patient som har gjort ett suicidförsök ska inte lämnas ensam förrän kvalificerad suicidriskbedömning har gjorts. Om en patient får ökade suicidtankar ska behandlaren utreda om patientens grundsjukdom är optimalt behandlad, tänka kring fördjupad diagnostik, om förändrad behandlingsstrategi bör övervägas och om omständigheter finns som gör grundsjukdomen mer svårbehandlad, exempelvis komorbiditet och missbruk. Närstående och behandlare ska uppmärksamma vad som kan göras för att stärka skyddet kring patienten. Hög suicidrisk hos en patient kräver akut livräddande behandling, likt en hjärt infarktspatient inom den somatiska vården. 6
Den akuta omvårdnaden av en suicidnära patient syftar till att skapa en god relation och garantera patientens säkerhet. En suicidnära patient ska informeras om möjlighet att kontakta psykiatrin dygnet runt. Beakta dos och mängd vid föreskrivning av läkemedel i syfte att minimera patientens tillgång till suicidverktyg i form av ordinerade läkemedel. Fråga också om redskap som kan användas för suicidhandling och som bör tas bort ur hemmiljön, till exempel tabletter, vapen. Behövs annan risksanering (exempelvis att undvika alkohol/droger som är en hög riskfaktor för suicid)? Heldygnsvård De kontaktpersoner som utses har som uppgift att skapa en bärande relation under vårdtiden. Det är viktigt att vårdpersonal har återkommande förtroendefulla samtal med den suicidnära patienten. Samtalen kan variera i antal och tid. Det är angeläget att suicidproblematiken tas upp i patientsamtalen. Det är också av vikt att samtala kring handlingsstrategier om patienten skulle få suicidtankar igen. På vårdavdelningen ska det hållas regelbundna läkarsamtal, medicinska bedömningar och suicidriskbedömningar som fortlöpande dokumenteras i journalen. Vid hög eller svårbedömd suicidrisk kan patienten behöva heldygnsvård och övervakning under perioder. LPT-bedömning kan bli aktuell. Graden av övervakning (bilaga 7) måste fortlöpande bedömas och omprövas. Övervakning är en kvalificerad vårdande/behandlande uppgift som i möjligaste mån ska skötas av ordinarie personal. Öppenvård I öppenvård finns det inte möjlighet till samma övervakning som när patienten är inneliggande. Man måste därför arbeta på ett delvis annat sätt för att kunna ge patienten en god och säker vård. Ny suicidriskbedömning vid varje återbesök till dess situationen stabiliseras. Nytt återbesök inom en vecka om patienten inte blivit inlagd på vårdavdelning. För den suicidala patienten blir det extra viktigt att tillgodose behov av: Tillgänglighet patienten kan behöva täta återbesök och telefonkontakter. Kontinuitet samma behandlare eller team av behandlare träffar patienten. Trygghet avsätt extra tid. Erbjud hembesök. Samarbeta med närstående och var öppen för deras oro. Många patienter behöver konkret kunskap och träning av olika färdigheter för att hantera svåra känslor och destruktiva mönster. Samtalsbehandling Det är viktigt att tillsammans med patienten gå igenom de omständigheter som lett till suicidtankar och suicidalt beteende. Patienten behöver hjälp att sätta ord på sina upplevelser och få förståelse för sin situation. Våga tala om och undersök suicidala tankar tillsammans med patienten. Förhåll dig inkännande, empatisk och bekräftande i förhållande till patientens psykiska smärta. Suicidalt beteende är ofta ett försök att lösa problem som upplevs vara olösliga hjälp patienten att se andra lösningar på sina problem. Suicidnära patienter har en sämre förmåga till problemlösning. Försök hjälpa patienten att hitta sin egen väg till problemlösning. Vad skulle de kunna göra för att må bättre? Börja med små steg. När det är möjligt, identifiera individuella färdighetsbrister och hjälp patienten att öka sin förmåga att hantera dem mer konstruktivt. Patienten kan till exempel ha svårigheter med relationer, stresshantering, problemlösning, självkontroll, känsloreglering. Säkerhetsplan Skriv ner en konkret individuell säkerhetsplan tillsammans med patienten. Beskriv tydligt vad patienten kan göra vid tidiga varningstecken på försämring eller i akut situation, exempelvis söka hjälp, telefonlista, involvera närstående eller andra som kan vara stödjande. Dessutom är det viktigt att identifiera för personen passande aktiviteter som kan vara avledande vid suicidala tankar, som promenera, laga mat eller lyssna till musik. Målet är att skapa ett starkt åtagande från patienten att använda säkerhetsplanen och att alltid ha säkerhetsplanen tillgänglig. 7
Exempel på alternativ problemlösning i form av säkerhetsplan som gjorts med patient: 1. Tala med kamrat (tfn. i mobilen) 2. Tala med närstående (tfn. i mobilen) 3. Kontakta psykiatrin (tfn. i mobilen) 4. Aktiviteter som brukar avleda: Se till att inte vara ensam Träna medveten närvaro Gå promenad Umgås med djur Lyssna till musik Laga mat Städa Annat? Vårdplanering En individuell vårdplan som utgår från suicidriskbedömningen ska omgående upprättas i överenskommelse mellan patient, närstående, behandlare och ansvarig läkare. Också denna ska redovisas i journalhandling. Det är väsentligt för suicidnära patienter att känna sig delaktiga i och ha en tydlig struktur över hur vården kommer att gestalta sig, till exempel vilken vårdpersonal patienten kommer att ha kontakt med och när. Viktigt är att göra problem- och resursinventering och sätta upp utvärderingsbara mål till vilka man kopplar behandlingsåtgärder. Den planerade tidsramen för vården och tid för utvärdering ska beskrivas. 6. dokumentation Bedömning av suicidrisk ska dokumenteras snarast i journalhandling under sökord Suicidrisk. Suicidrisknivå ska anges och sammanställning göras utifrån följande punkter: Beskriv var patienten befinner sig på Suicidstegen Klinisk bedömning Anamnes (inkluderar riskfaktorer och skyddande faktorer) Information från närstående Resultat av skattningsinstrument Bedömning av suicidrisknivå (se även Bilaga 4): Hög risk, till exempel oförändrad/kronisk plågsam psykologisk och social situation. Flera statistiska riskfaktorer. Skattning långt ned på suicidstegen. Psykotiska symtom och gravt missbruk i samband med social utslagning. Svårbedömd risk, till exempel dålig samtalskontakt. Patienten negativ till vård. Misstanke om manipulation. Svårbedömd suicidrisk utesluter inte hög risk. Låg risk, till exempel suicidtankar förnekas även om dödsönskan kan finnas. Patienten är positiv till vård. Goda närståenderelationer med vilja att ställa upp och vara behjälplig. Mål med vården och vilka åtgärder som vidtagits och vilka som planeras ska tydligt beskrivas i jour nalhandling (se även vårdplanering). 7. närstående Närstående utgör en viktig källa för information och ska så långt som möjligt vara delaktiga och engageras i vården. Psykiatrin ska ta tillvara deras kunskap och synpunkter. Dessutom kan kommunikationen mellan patienten och de närstående behöva underlättas. De närstående kan också behöva erbjudas eget stöd, till exempel då de uppmärksammar att patienten försämrats i sitt psykiska mående. Den suicidnära patienten ska informeras om vikten av kontakten med närstående. Ibland kan en patient motsätta sig att kontakt tas med närstående eller så kan det av andra skäl bedömas vara olämpligt. Dessa situationer kan hanteras genom att man talar om för närstående att information inte kan lämnas ut då patienten inte medgivit detta, men att behandlaren fortfarande har möjlighet att lyssna till den närståendes berättelse. Behandlaren kan uppmuntra patienten att berätta om sina känslor och tankar för när stående, som en hjälp för dem att sätta ord på sina upplevelser men också för att minska skam och känslor av utanförskap. Många närstående undviker frågor om suicidala tankar av rädsla för att det ska väcka fler liknande tankar eller till och med handlingar. De behöver få information om att direkta och konkreta frågor inte leder till ökad suicidrisk utan att de i stället kan skapa förutsättningar för dialog. Barn till suicidnära förälder ska särskilt uppmärksammas och erbjudas kontakt och stöd (till exempel enligt Beardslee s metod, via barnombudsmän eller Bim, Bip och Nova). 8
Suicidsriskbedömning Suicidriskbedömning ska ske på ett likartat sätt och enligt en viss struktur och ordning, dokumenteras i journalen och upprepas regelbundet så länge självmordsrisk föreligger. I bedömningen ingår att dokumentera: Psykiatrisk diagnos och aktuell behandling. Om patienten har självmordstankar och vari dessa i så fall består, hur ofta de förekommer samt när de förekom senast. Om patienten har självmordsplaner och vari dessa i så fall består, hur ofta de förekommer samt när de förekom senast. Riskfaktorer, bland annat om patienten tidigare gjort självmordsförsök och när det i så fall senast ägde rum. En sammanfattande riskbedömning inklusive uppgifter om vilka åtgärder som vidtagits i de fall det bedöms föreligga en risk för självmord. Minneslistor över statistiska riskfaktorer för självmord och olika skattningsskalor för självmordsrisk är ett bra stöd vid suicidriskbedömning. Värdering av självmordsrisk är dock alltid en klinisk bedömning. Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2010 8. samverkan Den suicidnära patienten ska alltid informeras om vikten av kontakten mellan vårdgivarna. För att samverkan inom specialistpsykiatrin och mellan specialistpsykiatrin, närsjukvård, somatisk sjukhusvård samt kommunal omsorg ska fungera optimalt krävs utarbetade rutiner för konsulter, remisshantering, överföring av patienter och information. Tydliga rutiner behöver ut arbetas mellan ambulansverksamheten, relevanta somatiska kliniker och psykiatriska kliniken så ingen tvekan råder om handhavande av suicidala patienter i samband med inläggning i akut skede. Tydliga rutiner behöver också utarbetas mellan primärvård, relevanta somatiska kliniker och psykiatriska heldygnsvårds- och öppenvårds enheter för att säkerställa kontinuitet i övergång mellan heldygnsvård och öppenvård för suicidala patienter. Inom psykiatrin I samband med inläggning eller utskrivning av suicidnära patient vid psykiatrisk heldygnsvård ska alltid vårdplaneringen för patienten samordnas mellan vårdavdelningen och öppenvård för att säkra vård och kontinuerlig uppföljning av patienten. Ett stort riskmoment för suicid är just under avbrott i vårdkedjan, exempelvis mellan heldygns- och öppenvård. När en patient lagts in för heldygnsvård ska ansvarig sjuksköterska på avdelningen snarast ta kontakt (muntligt och skriftligt) med öppenvården för att i god tid etablera kontakt och planera för insatser efter utskrivning. Behandlare i öppenvården ska aktivt hålla kontakt med patient och personal på vårdavdelningen under vårdtiden, delta i vårdplaneringsmöte i slutet av vårdtiden och erbjuda en tid för uppföljning senast inom en vecka efter utskrivning. Med somatisk sjukhusvård, närsjukvård och kommunal omsorg Alla konsulter och remisser som gäller suicidnära patient ska ges högsta prioritet i hanteringen och ska följas upp med telefonkontakt eller besök samma dag. Bedömning och/eller stöd och utbildning kring den aktuella suicidnära patienten ska erbjudas. Med brukar- och närståendeorganisationer I frågor som berör suicidalitet ska, när behov finns, ett utbyte av stöd och utbildning kunna ske med de lokala brukar- och närståendeorganisationerna. Det är viktigt att förmedla hopp till den suicidnära patienten. Detta kan underlättas om man får möta andra som tagit sig igenom liknande 9
erfarenheter. Kontakt kan därför behöva förmedlas till någon av dessa organisationer. 9. uppföljning och avslut Uppföljning av suicidnära patienter är av särskild vikt. Följande patienter ska alltid erbjudas uppföljning inom psykiatrin senast nästkommande dag via öppenvård eller akutvårdsmottagning. Patienter med allvarliga suicidtankar eller som gjort ett suicidförsök och som avvikit från psykiatrisk mottagning, akuten, IVA eller annan somatisk vårdavdelning innan psykiatrisk bedömning hunnit göras, eller som bedömts vara i behov av psykiatrisk heldygns- eller öppenvård men som tackar nej eller ställer sig ambivalenta till vård. Detta ska ske genom planerat återbesök eller uppsökande telefonkontakt av särskilt utsedd personal, till exempel triagesjuksköterska vid psykiatrisk akutenhet eller av ordinarie behandlingseller vårdkontakt inom psykiatrin. En suicidnära patient som uteblir från besök ska omgående följas upp aktivt av behandlingseller vårdkontakten genom uppsökande per telefon och om så bedöms hembesök. Kontakta även närstående. En patient som har gjort ett suicidförsök ska följas upp inom psykiatrin under minst ett år efter suicidförsöket innan han eller hon avslutas. 10. särskilda rutiner vid suicid Handläggningsrutiner vid suicid För handläggningsrutiner vid suicid på vårdavdelning, se bilaga 5, eller då patient som vårdas/ behandlas inom Psykiatrin Halland har genomfört ett fullbordat suicid, se bilaga 6. Efterlevandestöd Suicid eller ett suicidförsök innebär svåra påfrestningar för familjen och den nära omgivningen. Sorg och saknad blandas med känslor av skuld och ilska på ett sätt som överstiger vanligt sorgearbete (detta kan också gälla berörd personal och, på vårdavdelning, medpatienterna). Om en patient tar sitt liv ska de närstående erbjudas kontakt för information och krisstöd. De ska också informeras om Riksorganisationen för suicidprevention och efterlevandes stöd (Spes), som är en anhörigförening, och kyrkans efterlevandegrupper. Föreningen har även en speciell ungdomssektion med daglig telefonjourlinje. Förmedla adresser och telefonnummer. Barn- och ungdomspsykiatrin ska erbjuda kontakt och krisstöd till alla barn och ungdomar som förlorat en viktig person genom suicid. Om en patient tar sitt liv ska berörd personal ges tillfälle till debriefing i grupp och retrospektiv genomgång. Utöver debriefing kan enskilda berörda behöva individuellt stöd. Det finns alltid ett behov av psykiatrisk specialistbedömning när en patient bedöms som suicidnära. (Socialstyrelsen 23) Anmälningsskyldighet Alla suicidförsök som görs av patienter som ligger inne på psykiatrisk vårdavdelning eller som har behandlingskontakt med öppenvårdsmottagning ska avvikelserapporteras av kontaktperson eller behandlingskontakt. Om ett suicidförsök bedöms vara relaterat till brister i samband med undersökning, vård eller behandling ska även en anmälan enligt lex Maria göras. En anmälan enligt lex Maria ska göras om en patient i samband med undersökning, vård eller behandling begått suicid eller inom fyra veckor efter vårdkontakt begått suicid och detta kommit till vårdgivarens kännedom. Om anmälan görs enligt lex Maria ska närstående informeras om att anmälan görs, ges möjlighet att beskriva sin upplevelse av händelsen och erhålla kopia av anmälan. Närstående är inte part i ett ärende enligt lex Maria. Läkare har skyldighet att göra anmälan om vapeninnehav enligt 6 kap. 6 vapenlagen. Personal, i såväl heldygns- som öppenpsykiatrisk vård, som får vetskap om att patient innehar vapen ska informera ansvarig läkare om detta oavsett patientens tillstånd eller sociala situation. Läkaren bedömer och handlägger vidare. 6 kap. 6 vapenlagen är en skyddsbestämmelse som ska säkerställa att polisen efter anmälan från läkare ska kunna göra kontroller mot vapeninnehavarregistret och i förekommande fall undanröja risken för att patienten skadar sig själv eller någon annan. 10
11. uppföljning av vårdriktlinjerna, införande och kvalitetsarbete Aktivitet kopplat till huvudmål (sid 4) Uppföljning av lex Maria-anmälda suicid. För detta ansvarar verksamhetscheferna Aktivitet kopplad till delmål 1, 2, 4 & 5 (sid 4) All personal har ett individuellt ansvar för att ta del av, förstå och arbeta utifrån vårdriktlinjerna. Utbildning om Vårdriktlinjerna Suicidprevention i vuxenpsykiatri och om Samtal med suicidnära patient ska ges som del av introduktion till all ny personal men också vara återkommande för uppdatering av kunskap och kompetenshöjning av personalen. För detta ansvarar verksamhetscheferna Aktivitet kopplad till delmål 3, 4 & 5 (sid 4): Varje enhet ska utifrån vårdriktlinjerna förtydliga hur suicidpreventionsarbetet kan organiseras, säkras och utföras inom respektive verksamhet. Detta inkluderar samarbetet med andra enheter eller verksamheter. För detta ansvarar avdelningscheferna Aktivitet kopplad till delmål 3, 4 & 5 (sid 4): Statistisk uppföljning av exempelvis antalet nya patienter i relation till dokumenterade suicidriskbedömningar eller antalet patienter diagnostiserade för suicidförsök i relation till dokumenterade suicidriskbedömningar. Avvikelserapportering av brister i suicidrisk bedömning. För detta ansvarar verksamhetscheferna Aktivitet kopplad till delmål 4 & 5 (sid 4) Kvalitativ uppföljning av slumpvis utvalda dokumenterade suicidriskbedömningar med vårdplaner. För detta ansvarar avdelningscheferna Övriga aktiviteter Vårdriktlinjerna ska vara kända för vårdgrannar samt brukar- och närståendeorganisationer. För detta ansvarar avdelningscheferna Allmänna råd för suicidprevention ska finnas tillgängligt på hemsidan för Psykiatrin Halland. För detta ansvarar förvaltningschef Revidering av vårdriktlinjerna ska ske vart tredje år och till denna bör representant från lämplig brukar- och närståendeorganisation bjudas in. För detta ansvarar psykiatrins ledningsgrupp Uppföljning av mål ska göras fortlöpande. REFERENSLITTERATUR OCH LÄSTIPS Runesson, B. 2010. Regionalt vårdprogram suicidnära patienter. Stockholms läns landsting. www.vardsamordning.se American association of suicidology. 28. Surviving suicide, 20(2). Barca, F. & Bohman, S. 27. Suicidförebyggande vårdprogram, Norrbotten. Beskow, J., Beskow, A.P. & Ehnvall, A. 25. Suicidalitetens språk, Studentlitteratur. Beskow, J. 27. När himlen är nära Samtal med svårt sjuka och äldre samt deras närstående, vårdare och efterlevande, Spes och Sensus, Göteborg. ISBN 978-91-633-0254-1. Beskow, J. & Wikström, L. 27. Psykisk livräddning. En första lektion om suicidprevention för dig som tänker på självmord. Västsvenska nätverket för suicidprevention (WNS). Beskow, J., Salkovskis, P. & Beskow, A.P. 27, Cognitive treatment of suicidal adults. Chiles, J.A., Strosahl, K.D. 25. Clinical manual for assessment and treatment of suicidal patients. American psychiatric publishing inc, Washington DC. Firestone Lisa. 28. Voices of suicide: Learning from those who lived. European symposium on suicide and suicidal behavior, Glasgow, Scotland, August 28. The Glendon association. Folkhälsoinstitutet. 25. Folkhälsorapport 25. Frick, P. 27. Spes medlemsundersökning, När någon tagit sitt liv efterlevandes situation. Gaynes BN, West SL, Ford CA, Frame P, Klein J, et al. 24. Screening for suicide risk in adults: a summary of the evidence for the U.S. Preventive services task force, Ann intern med, 18;140(10):822 35. 11
Henden John; 28. Preventing suicide, the solution focused approach, John Wiley & Sons, Ltd Johnson, J., Tarrier, N. & Gooding, P. 28. An investigation of aspects of the cry of pain model of suicide risk: The role of defeat in impairing memory. Behavior research and therapy, 46, 968 975. Landstinget Dalarna. 27. Vårdprogram inom vuxen - psy kiat rin suicidnära patienter. Landstingets utvecklingsenhet, Dalarna. Miller, A.L., Rathus, J.H. & Linehan, M.M. 27. Dialectical behavior therapy with suicidal adolescents, The Guilford press. New York. Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP). Skriftserie över nationella nätverkskonferenser om självmordsprevention. www.ki.se/suicid Nordöstra Skånes sjukvårdsdistrikt (uppdaterad version). 24. Vårdprogram för omhändertagandet av suicidnära patienter inom nordvästra Skånes sjukvårdsdistrikt. Psykiat riska kliniken Hässleholm-Kristianstad. Norrlands universitetssjukhus. 26. Vårdprogram suicid. Psykiatriska kliniken, Umeå. Programgrupp primärvård och Programgrupp psykiatri. 25. Vårdprogram om suicidprevention för vuxna. Landstinget i Jönköpings län, Jönköping. Psykiatriska kliniken i Linköping. 26. Vårdprogram suicidnära patienter. Närsjukvården i centrala Östergötland. Riksförbundet för suicidprevention och efterlevandes stöd (Spes). 27. Förgätmigej, medlemstidning, 20:2. Runesson, B. 1998. Suicidriskbedömning. Rapport nr 1. Selén, K. 23. Samtalshandledning, Det går att leva vidare. Samtal om sorgen efter närstående som tagit sitt liv. Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP). Sensus studieförbund. Sjöström, N. 29. Sleep, sense of coherence and suicidality in suicide attempters. Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, Sektionen för psykiatri och neurokemi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Svenska psykiatriska föreningen och Spri, 1997. Självmordsnära patienter kliniska riktlinjer för utredning och behandling, Spris förlag. Västra Götalandsregionen. 24. Regional utvecklingsplan för psykiatri insatser till självmordsnära patienter med hög suicidrisk. Rapport från arbetsgrupp. Waern, M. 20. Suicid in late life. Kompendiet, Göteborg. Waern, M. 23. När patienten väljer döden: Suicid hos den egna patienten ett trauma för läkaren. Läkartidningen, 24:2140 2143. Wasserman, D. 1998. Depression en vanlig sjukdom. Kapitel 23 när livslusten inte räcker till, 271 280, Natur och Kultur, Borås. Vuxenpsykiatriska kliniken i Ljungby. 24. Vårdprogram för suicidprevention. Landstinget Kronoberg. WEBBADRESSER Canadian coalition for seniors mental health. www.ccsmh.ca International association for suicide prevention, IASP. www.iasp.info NASP, Nationellt center för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa. IPM, Institutet för psykosocial miljömedicin, Karolinska institutet, Stockholm. www.ki.se/suicid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). www.msb.se Nasjonalt senter for selvmordsforskning og forebygging vid Universitetet i Oslo. www.selvmord.info World health organisation, WHO. Sida om suicidprevention och speciella program. www.who.int/mental_health/prevention/en Socialstyrelsen. 23. Vård av självmordsnära patienter en kunskapsöversikt. Socialstyrelsen. 26. Förslag till nationellt program för suicidprevention befolkningsinriktade och individinriktade strategier och åtgärdsförslag. Socialstyrelsen och Epidemiologiskt centrum. 26. Avsiktligt självdestruktiv handling i Sverige en underlagsrapport. www.sos.se Socialstyrelsen. 27. Självmord 26 anmälda enligt lex Maria. En sammanställning av de beslut som har fattats till och med mars 27. 12
bilagor Bilaga 1 Rutin vid telefonkontakt med suicidnära person Vem är den suicidnära personen och var befinner han/hon sig? Anteckna aktuella telefonnummer och adress. Om annan än den självmordsnära ringer, tag detta på allvar, fråga efter den uppringandes namn och relation till den självmordsnära. Anteckna telefonnummer och adress. Har den suicidnära haft kontakt med psykiatrin tidigare? I så fall, anteckna namn på patientansvarig läkare och kontaktperson. Fråga den som ringer vad som gör honom/henne orolig och hur risksituationen ser ut. Bedöm hur allvarlig situationen är och vilka tidsmarginalerna är. Måste personen till sjukhuset? Krävs akuta medicinska insatser? Ambulans? Polis för att ta sig in i bostaden? Läkarbedömning på plats? Vårdintyg? Finns närstående som kan ta personen till sjukhus? Om du bedömer att personen har intoxikerat sig eller skadat sig på annat sätt; be en kollega tillkalla ambulans medan du fortsätter att tala med personen. Be honom/henne att låsa upp ytterdörren. Är personen ensam eller finns andra på plats? Kan närstående ta sig till platsen? Låsa upp? Hjälpa till? En förestående inläggning på psykiatrisk vårdavdelning kan utlösa självmordshandlingar. Ta reda på personens inställning, svara med positiv och saklig information och sträva efter samtycke. Är akutåtgärd inte motiverad ska personen erbjudas besökstid/följas upp inom tre dygn. Finns patientansvarig läkare och kontaktperson ska de informeras. Dokumentera telefonsamtalet. 13
Bilaga 2 Suicidstegen Livräddning vid suicidalitet SUICIDSTEGEN RISKBEDÖMNING 1. Nedstämdhet/hopplöshet HANDLINGSPLAN Från och med steg 1: Uppmärksamma problemet och fråga vidare. Dokumentera i journalen. 2. Dödstankar. Har du tänkt att det vore skönt att slippa leva? 3. Dödsönskan. Har du önskat att du vore död? 4. Suicidtankar. Har du tänkt att du skulle kunna ta ditt liv? Har du tidigare gjort något försök att ta ditt liv? 5. Suicidönskan. Önskar du ta ditt liv? Är det något som hindrar dig? 6. Suicidplaner. Har du tänkt ut hur du ska göra? 7. Suicidförberedelser. Har du gjort några förberedelser? Vilka? Från och med steg 4 dessutom: Suicidriskbedömningen enligt SKANS. Informera och engagera närstående. Informera ansvarig läkare. Informera om möjligheten till akut hjälp dygnet runt. Från och med steg 5 dessutom: Erbjud tätare kontakt. Bedöm övervakningsgrad. Från och med steg 6 dessutom: Kontakta läkare för bedömning. Från och med steg 7 dessutom: Koppla in läkare akut för bedömning. Informera närstående senast när patienten lämnar avdelningen eller mottagningen. 8. Suicidavsikt. Har du bestämt dig för att ta ditt liv? 9. Suicidhandling. Har du nyligen försökt ta ditt liv? Man Tidigare suicidförsök Självmordsmeddelande Plötslig och omotiverad förbättring Suicidala förebilder Somatisk sjukdom Äldre (över 65 år) Goda relationer med närstående och andra viktiga personer Socialt stöd Viktiga riskfaktorer (ska vägas in i riskbedömning) Separation eller dödsfall Psykisk sjukdom Nyligen påbörjad eller ökad antidepressiv behandling Missbruk Funktionsnedsättning Ekonomisk eller annan katastrof Skyddande faktorer (ska vägas in i riskbedömning) Bristande socialt stöd Impulsivitet Sömnproblem Upplevda kränkningar Suicidalitet hos närstående Arbete/sysselsättning Trygghet boende/ekonomi Behandling samtal/medicin 14
Bilaga 3 Suicidstegen samtalsunderlag Nedstämdhet/hopplöshet Dödstankar Dödsönskan Suicidtankar Suicidönskan Suicidplaner Suicidförberedelser Suicidavsikt Suicidhandling Är du nedstämd och ledsen ofta? Känner du dig deppig för det mesta? Känns allting hopplöst? Tror du att det kommer att bli bättre igen? Känns allting meningslöst? Har du tänkt att det vore skönt att slippa leva? Har du önskat att du vore död? Skulle du vilja slippa nästa morgon? Har du tänkt på att göra dig själv något? Har du tänkt att du skulle kunna ta livet av dig? Har du tidigare gjort något försök att ta ditt liv? Har du tänkt att du vill ta ditt liv? Har du varit nära att försöka ta ditt liv? Är det något som håller emot? Finns det något som talar för att fortsätta leva? Har du planer på att ta ditt liv? Har du tänkt ut hur du ska göra? Har du bestämt när du ska göra det? Har du gjort några förberedelser? Vilka? Har du skaffat tabletter? Har du vapen hemma? Har du skaffat andra redskap? Rep? Kniv? Har du bestämt dig för att ta ditt liv? När? Var? Hur? Har du skrivit avskedsbrev? Har du gjort dig av med saker som du inte vill ska finnas kvar efter dig? Har du nyligen gjort något försök att ta ditt liv? Genomförde du det som du tänkte göra eller gick det inte? Vad gjorde du? När? Var? Varför? 15
Bilaga 4 Bedömning av suicidrisknivå Hög risk Svårbedömd eller tveksam risk Låg eller ingen risk Statistiska riskfaktorer Många riskfaktorer. Några eller ett par riskfaktorer. Inga riskfaktorer. Medveten suicidbenägenhet Genomtänkta suicidplaner och aktiv metod på avlägsen plats inom närmaste tiden. Diffusa suicidplaner med undanglidande svar. Nedstämdhet, dödstankar. Suicidönskan förnekas övertygande. Suicidmeddelanden Tydliga upprepade meddelanden om allvarliga suicidtankar. Suicidmeddelanden med blandning av skämt, allvar, hot och manipulation. Klart oroad omgivning, men helt problemförnekande patient. Inga eller enstaka suicidmeddelanden i upprörda situationer under lätt alkoholpåverkan. Suicidförsök Tidigare välplanerade allvarliga suicidförsök. Tidigare mindre välplanerade suicidförsök med passiva metoder. Inga tidigare suicidförsök. Helhetsbild av suicidprocessen Upprepade allvarliga episoder med suicidtankar, väl genomarbetade suicidplaner och suicidförsök. Många tidigare suicidförsök genom skärning eller förgiftning under alkohol/drogpåverkan ofta i syfte att bli omhändertagen. Ingen tidigare suicidanamnes. Problem, resurser, relationer Definitiva plötsliga förluster, som skilsmässa eller konkurs. Närstående har sedan länge gett upp utom någon enstaka med vilken han nu befinner sig i konflikt. Tidigare intagen i psykiatrisk vård under livliga protester och inte heller efteråt förstått meningen med det, känner sig psykiskt misshandlad och förföljd. Upprepade relationsbrott, som ibland repareras, ibland inte. Ökande sociala problem. Närståenderelationer med dubbla budskap. Från början goda relationer börjar nötas ut under år av problem. Inställning till vårdpersonal som svänger mellan öppen fientlighet och smickrande inställsamhet. Problem som det verkar finnas goda möjligheter att bearbeta och så småningom lösa. Goda närståenderelationer med vilja att ställa upp och hjälpa till. Ömsesidig uppskattning och förtroende mellan patient och vårdpersonal. Kroppssjukdom Dödande, smärtsamma, invalidiserande sjukdomar. Lindrigare sjukdomar med symbolvärde, till exempel i könsorganen. Sjukdomar hos hypokondriker. Kroppsligt friska. Psykiska störningar Depressiv psykos, bipolär sjukdom, schizofreni. Hjärnskada, långdragen astenisk depressiv eller tvångsmässig neuros. Impulsiv, omogen, utagerande personlighet. Psykiskt friska. Missbruk Gravt alkohol- och/eller narkotikamissbruk i samband med social utslagning. Måttligt eller periodiskt alkoholmissbruk som ger depressivitet, skuldkänslor och aggressivitet under och efter alkoholberusning. Inget missbruk. Ur Socialstyrelsen Vårdprogramnämnden 1983 (Något omarbetad av projektgruppen för suicidprevention inom Psykiatrin Halland, 081124). 16
Bilaga 5 Exempel på handläggningsrutin vid suicid som inträffat på vårdavdelning Lokal rutin: Suicid som inträffat på vårdavdelning Tillämpningsområde: Vuxenpsykiatrin södra Halland Syfte Att säkerställa alla moment i handläggningen. Handläggning Omedelbara åtgärder Ansvarig Dokumentation Påkalla uppmärksamhet från övrig personal. OBS! använd inte person/överfallslarm. Den som uppmärksammar I patientjournal Omedelbar livräddning: Grundläggande ABC-sjukvård, HLR. Ta fram akutbricka och åtgärda. Ring hjärtlarm: 20. Ring avd.läkare/primärjour. Ring överläkare. Kontakta övriga avdelningar för information och för begäran om eventuell förstärkning. Vid konstaterat dödsfall fyller läkaren i blankett; dödsbevis och ev remiss för obduktion. Samla all berörd personal. Avstyr allt annat arbete som inte nödvändigtvis måste göras. Gå snabbt igenom händelsen så att kunskapsluckor om vad som har hänt fylls ut. Syftet är att ha en så god information om händelse som möjligt för att undvika ryktesspridning och att ha som underlag för information i nästa led. Planera vad som måste göras och besluta vem som ska göra det. Informera polismyndighet. Vakthavande befäl. Polisens uppgift är inte att granska hur personalen skött sina arbetsuppgifter utan att utesluta brott. Informera anhöriga. Meddelande om dödsfall får aldrig lämnas per telefon. Begär vid behov hjälp av jourhavande präst, sjukhuspräst eller polisen. OBS om det finns minderåriga barn kontakta barnombud. Boka uppföljningsmöte med anhöriga inom en vecka, se Lokal rutin Anhörigkontakt i samband med att patient avlidit. Samtala med medpatienter. Sekretessen och respekten för den döde och anhöriga måste vägas mot medpatienternas berättigade behov av information. Det är inget sekretessbrott att tala med någon om det han/hon redan vet. OBS! medpatienters suicidtankar och risker för suicidhandlingar. Informera verksamhetschef och chefsöverläkare. Rapportera avvikelse händelsen Arbetsledande sjuksköterska fördelar arbetet. Arbetsledande sjuksköterska. Ansvarig läkare Arbetsledande sjuksköterska Ansvarig läkare Ansvarig läkare Avdelningschef Ansvarig läkare i samråd med arbetsledande sjuksköterska och omvårdnadspersonal Arbetsledande sjuksköterska Arbetsledande sjuksköterska I patientjournal I patientjournal I patientjournal. Skriv minnesanteckningar I patientjournal I patientjournal I respektive patientjournal I patientjournal I systemet för avvikelsehantering 17
Andrahandsåtgärder, forts Ansvarig Dokumentation Samtal med anhöriga/närstående. Överläkaren I patientjournal Ett första samtal skall snarast erbjudas de anhöriga/närstående som ett önskemål från vår sida. Samtalet ska ske mellan de anhöriga, överläkaren och en eller två av de närmast engagerade medarbetarna. Syftet är att underlätta bearbetningsprocessen och kan förhindra onödiga motsättningar som kan ge ett ökat lidande hos de anhöriga. Informera om att anmälan enligt lex Maria kommer att göras. Se nedan Anmälan enligt lex Maria Planera anhörigas/närståendes krisbearbetning. Överläkaren I patientjournal För dem som saknar privata bearbetningsmöjligheter/nätverk har vi ett särskilt ansvar. Krisbearbetning bör inte utföras av den personal som varit involverad i vården av den döde. Lämna upplysningar om de efterlevandeföreningar som finns och kyrkans efterlevandegrupper, förmedla adresser och telefonnummer. Planera för ett uppföljande samtal efter tre månader. Planera medpatienters krisbearbetning. Utöver den individuellt utformade vårdplaneringen patienterna har bör man undersöka om det finns behov av bearbetning. Överläkare/ avd läkare I respektive patientjournal Planera vårdpersonalens krisbearbetning. Avlastningssamtal. Samtalsledare finns i regionen. Informera övriga berörda. T ex tidigare kontaktpersoner, läkare eller andra som ni vet har varit involverade i den dödes vård eller behandling. Avvikelsehantering Skriv anteckningar angående handläggnings moment och vidtagna åtgärder Avdelningschef Avdelningschef Avdelningschef Skriv minnesanteckningar Avvikelsehanteringssystemet, Platina Tredjehandsåtgärder Ansvarig Dokumentation Anmälan enligt lex Maria, SOSFS 25:28. En anmälan skall göras, om en patient i samband med undersökning, vård eller behandling begått självmord eller inom fyra veckor efter vårdkontakt begått självmord och detta kommit till vårdgivarens kännedom. Se Lokal rutin Handläggning i samband med anmälan enligt lex Maria Chefsläkare, avdelningschef Anteckning i patientens journal Retrospektiv genomgång i syfte att rekonstruera den suicidala processen och dra lärdomar inför framtiden samt bearbeta och formellt avsluta ärendet. Har det framkommit brister i organisation, vård/behandling, rutiner m m - åtgärda. Avdelningschef Avdelningschef, chefsöverläkare, verksamhetschef Skriv minnesanteckningar Avvikelsehantringssystem/Åtgärd 18
Handläggning i samband med anmälan enligt lex Maria Intern utredning som omfattar: Händelseförlopp Omedelbart vidtagna åtgärder Identifierade orsaker till händelsen Riskbedömning, sannolikhet att liknande händelse kan inträffa igen Händelser av liknande art Riskförebyggande åtgärder Eventuella brister i handläggning eller vård och behandling som framkommit, analys. Berörd personals redogörelser. Närståendes beskrivning/redogörelse. Riktlinjer/rutiner gällande suicidnära patienter. Uppgifter: Diagnos Missbruk Tidigare självmordsförsök Vårdkontakter i anslutning till självmordet Händelsen, tillvägagångssätt Vårdplan Vidtagna eller planerade åtgärder med anledning av händelsen Intern utredning och övriga bilagor enligt blankett för lex Mariaanmälningar skickas till chefläkare Rekvirera rättsmedicinskt obduktionsprotokoll från Rättsmedicin i Lund, vidarebefordra kopia till chefläkare 19
Bilaga 6 Exempel på handläggningsrutin då patient som vårdas/behandlas eller nyligen avslutat sådan ( < 4 veckor) i psykiatrisk verksamhet har genomfört ett fullbordat suicid Lokal rutin: Suicid, patient som har en pågående behandling eller nyligen avslutad sådan (< 4 veckor) i psykiatrisk öppenvård Tillämpningsområde: Vuxenpsykiatrin södra Halland Syfte Att säkerställa alla moment i handläggningen. Handläggning Omedelbara åtgärder Ansvarig Dokumentation Informera avdelningschefen och ansvarig läkare. Uppmärksamma händelsen på enheten. Den som har fått vetskap om händelsen Rapportera avvikelse Kontakta anhöriga/närstående Syftet är att informera och ge möjlighet att ställa frågor. Boka möte med anhöriga, se Lokal rutin - Anhörigkontakt i samband med att patient har avlidit. För dem som saknar privata bearbetningsmöjligheter/nätverk har vi ett särskilt ansvar. Krisbearbetning bör inte utföras av den personal som varit involverad i vården av den döde. Lämna upplysningar om de efterlevandeföreningar som finns och kyrkans efterlevandegrupper, förmedla adresser och telefonnummer. Informera om att lex Maria-anmälan kommer att göras. Se Lokal rutin - Handläggning i samband med Anmälan enligt lex Maria Samla all berörd personal. Avstyr allt annat arbete som inte nödvändigtvis måste göras. Avlastningssamtal med berörd personal. Kalla samtalsledare. Gå igenom händelsen så att kunskapsluckor om vad som har hänt fylls ut. Syftet är att ha en så god information om händelse som möjligt för att undvika ryktesspridning och att ha som underlag för information i nästa led. Planera vad som måste göras och besluta vem som ska göra det. Informera chefsöverläkare och verksamhetschef Avvikelserapportera Rapportera avvikelse och skriv anteckning i avvikelsen om vilka direkta åtgärder som vidtagits Ansvarig läkare/avdelningschef Avdelningschef Avdelningschef Avdelningschef Avdelningschef I patientjournal Skriv minnesanteckningar Avvikelsehanteringssystem Platina 20
---------------------------------------------------------------------------------------------- Den anhörige/närstående skall informeras om att anmälan görs och ges möjlighet att beskriva sin upplevelse av händelsen. Den anhörige/närstående är inte part i ett ärende enligt lex Maria. Visa på möjligheten att anmäla till patientnämnd eller Socialstyrelsen. Retrospektiv genomgång i syfte att rekonstruera den suicidala processen och dra lärdomar inför framtiden samt bearbeta och formellt avsluta ärendet. Har det framkommit brister i organisation, vård/behandling, rutiner m m - åtgärda. ---------------------------- --- Avdelningschef Avdelningschef Avdelningschef, chefsöverläkare, verksamhetschef --------------------------------- Anteckning i avvikelsen, Platina Den närståendes redogörelse bifogas anmälan Skriv minnesanteckningar Skriv anteckning i avvikelsen, Platina Andrahandsåtgärder Ansvarig Dokumentation Anmälan enligt lex Maria. En anmälan skall göras, om en patient i samband med undersökning, vård eller behandling begått självmord eller inom fyra veckor efter vårdkontakt begått självmord och detta kommit till vårdgivarens kännedom. 4 kap.2 SOSFS 25:28 Chefsöverläkare, administration verksamhetscontroller Riskbedömning i avvikelshanteringssystem Avvikelsehanteringssystem, Platina/Åtgärder Handläggning i samband med anmälan enligt lex Maria Intern utredning/händelseanalys som omfattar: Händelseförlopp Omedelbart vidtagna åtgärder Identifierade orsaker till händelsen Riskbedömning, sannolikhet att liknande händelse kan inträffa igen Händelser av liknande art Riskförebyggande åtgärder Analys av eventuella brister i handläggning eller vård och behandling Berörd personals redogörelser. Närståendes beskrivning/redogörelse. Riktlinjer/rutiner gällande suicidnära patienter. Uppgifter: Diagnos Missbruk Tidigare självmordsförsök Vårdkontakter i anslutning till självmordet Händelsen, tillvägagångssätt Vårdplan Vidtagna eller planerade åtgärder med anledning av händelsen. Intern utredning och övriga bilagor enligt ovan och blankett för lex Maria-anmälningar skickas till förvaltningens chefläkare. Rekvirera rättsmedicinskt obduktionsprotokoll från Rättsmedicin i Lund, vidarebefordra kopia till chefläkare. 21