Bilaga till remiss: Klimat och energistrategi för Blekinge Åtgärder 2013-2016 med utblick till 2020 Sjöfartsverkets remissyttrande (dnr 13-01580), BILAGA 2 till Åtgärdsprogrammet med involverade aktörer presenteras i sin helhet i Klimat och energistrategin. Nedan listas samtliga föreslagna åtgärder. Gradera hur viktiga ni bedömer att de olika åtgärderna är genom kryssmarkering. Vi önskar helst att ni graderar samtliga åtgärder oavsett om ni är särskilt berörd som aktör eller ej, men det går också gradera ett valfritt urval av åtgärder. Synpunkter kopplade till de föreslagna åtgärderna kan läggas in i kommentarsfältet för respektive åtgärd, kommentarsfältet kan utvidgas efter behov. 1 Gradering av åtgärder och kommentarer till åtgärderna Ange här vilken remissinstans som yttrar sig: Sjöfartsverkets yttrande (vår beteckning 0699-13-01580-2), vår bilaga 1 MINSKAD ENERGIANVÄNDNING Industri ME 1.1 Information och utbildning om energibesparing och hållbar utveckling i industrin ME 1.2 Genomföra kampanjer för energikartläggningar ME 1.3 Arbeta för att skapa möjligheter till stöd för genomförande av åtgärder efter energikartläggning ME 1.4 Anordna visningar hos företag som har lyckats bra, lyft fram goda exempel. ME 1.5 Utreda potentialen för rest- /spillvärme och vilka presumtiva användare som finns. ME 1.6 Ökad samverkan för bättre utnyttjande av rest-/spillvärme (ökat samarbete mellan företag och mellan företag och bostadsbolag m.fl.) Kryssmarkera åtgärderna från 1 till 5, där 5 står för viktigast/mest angeläget 1 2 3 4 5 Kommentar Beskriv eventuella hinder, aktörer som saknas, förslag på bättre utformning av åtgärden.

Bilaga till remiss: Klimat och energistrategi för Blekinge Åtgärder 2013-2016 med utblick till 2020 Sjöfartsverkets remissyttrande (dnr 13-01580), BILAGA 2 till 2 Hushåll ME 2.1 Erbjuda energi- och klimatrådgivning till alla nybyggare och uppmuntra till byggnation av passivhus/plusenergihus. ME 2.2 Individuell varmvatten- och elmätning i lägenheter. ME 2.3 Informations- och utbildningsinsatser samt goda exempel gällande solfångare och solceller Offentlig verksamhet ME 3.1 Anordna årliga aktiviteter för att stödja energieffektiviseringsarbetet i kommunerna och landstinget inom ramen för energieffektiviseringsstödet. ME 3.2 Utbilda om livscykelkostnader (LCC) och tillämpa det vid upphandling. ME 3.3 Energieffektivisering sport- och fritidshallar etc. ME 3.4 Kommunerna inför målsättning att öka renoveringstakten inkl. energieffektiviseringsåtgärder i befintliga lokaler och bostäder. ME 3.5 Vattenbesparingsprojekt. ME 3.6 Uppmuntra kommunala bolag till byggnation av fler passivhus/plusenergihus. ME 3.7 Delta i nationella program kring energianvändning, t.ex. Uthållig kommun. Kryssmarkera åtgärderna från 1 till 5, där 5 står för viktigast/mest angeläget 1 2 3 4 5 Kommentar Beskriv eventuella hinder, aktörer som saknas, förslag på bättre utformning av åtgärden.

Bilaga till remiss: Klimat och energistrategi för Blekinge Åtgärder 2013-2016 med utblick till 2020 Sjöfartsverkets remissyttrande (dnr 13-01580), BILAGA 2 till 3 Jordbruk/skogsbruk ME 4.1 Sprida information och anordna utbildning för jord- och skogsbrukare. ME 4.2 Utarbeta åtgärder som syftar till att minska energianvändningen inom jord- och skogsbruk. Övriga tjänster ME 5.1 Förstärka kommunal energirådgivning till företagare (t.ex. handel) Övrigt ME 6.1 Beräkna slutanvändningen av energi i Blekinge som primärenergi samt anpassa målen inom fokusområde Minskad Energianvändning till detta. ME 6.2 Kartläggning av möjlighet till värme- och/eller kyllagring i mark. ME 6.3 Främja användningen och öka kunskapen om smarta elnät. Kryssmarkera åtgärderna från 1 till 5, där 5 står för viktigast/mest angeläget 1 2 3 4 5 Kommentar Beskriv eventuella hinder, aktörer som saknas, förslag på bättre utformning av åtgärden. FÖRNYBAR ENERGI Solel och Solvärme FNE 1.1 Planera för etablering av en storskalig solcellsanläggning. FNE 1.2 Främja installation av solel och solvärme inom industri, handel, offentlig verksamhet, lantbruk och bostäder m.m.

Bilaga till remiss: Klimat och energistrategi för Blekinge Åtgärder 2013-2016 med utblick till 2020 Sjöfartsverkets remissyttrande (dnr 13-01580), BILAGA 2 till 4 FNE 1.3 Verka för översyn av stödsystemen för solel och solvärme (investeringsstöd, ROT-avdrag, m.m.). Vindkraft FNE 2.1 Utbilda beslutsfattare om elcertifikatsystemet och dess koppling till bl.a. vindkraft samt andra förnybara energislag. FNE 2.2 Rapportera in vilka verk som finns i kommunerna till Vindbrukskollen. FNE 2.3 Föra dialog med Försvarsmakten för att möjliggöra ytterligare utbyggnad av vindkraft. Biobränsle FNE 3.1 Aktiviteter för att påverka användarna att välja biobränslen, med fokus på industri- och transportsektorn. FNE 3.2 Analysera vilka användare som är i behov av olika typer av biobränslen, samt volymbehov. FNE 3.3 Stötta förädling av skogsbränslen i regionen, till exempel genom att identifiera råvaror och knyta ihop möjliga samarbetspartners. När- och fjärrvärme FNE 4.1 Verka för utbyggnad av ett gemensamt sammankopplat fjärrvärmenät för alla kommuner i Blekinge. Kryssmarkera åtgärderna från 1 till 5, där 5 står för viktigast/mest angeläget 1 2 3 4 5 Kommentar Beskriv eventuella hinder, aktörer som saknas, förslag på bättre utformning av åtgärden.

Bilaga till remiss: Klimat och energistrategi för Blekinge Åtgärder 2013-2016 med utblick till 2020 Sjöfartsverkets remissyttrande (dnr 13-01580), BILAGA 2 till 5 FNE 4.2 Utveckla närvärme av flis och pellets i länet. FNE 4.3 Arbeta för att öka andelen återvunnen energi, t.ex. restvärme i växthusodlingar. FNE 4.4 Arbeta för att öka andelen förnybar energi i när-/och fjärrvärmeverk. FNE 4.5 Titta på potentialen och möjligheterna att samproducera kyla och värme. Biogas FNE 5.1 Verka för att öka produktionen av biogas i länet, dels med länets matavfall som substrat och dels med gödsel från lantbruket som substrat. Övriga förnybara energislag FNE 6.1 Genomföra förstudier kring alternativa förnybara energislag. FNE 6.2 Ta fram en utredning om Akvifärlager (lagring av solenergi från sommar till vinter i berggrunden) i länet. Övrigt - Förnybar Energi FNE 7.1 Verka för införande av enklare regler för leverans av el till de allmänna elnäten. FNE 7.2 Genomföra informationsinsatser angående leverans av el till de allmänna elnäten. Kryssmarkera åtgärderna från 1 till 5, där 5 står för viktigast/mest angeläget 1 2 3 4 5 Kommentar Beskriv eventuella hinder, aktörer som saknas, förslag på bättre utformning av åtgärden.

Bilaga till remiss: Klimat och energistrategi för Blekinge Åtgärder 2013-2016 med utblick till 2020 Sjöfartsverkets remissyttrande (dnr 13-01580), BILAGA 2 till 6 FNE 7.3 Information till företag och industrin om möjligheterna kring förnybar energi. Kryssmarkera åtgärderna från 1 till 5, där 5 står för viktigast/mest angeläget 1 2 3 4 5 Kommentar Beskriv eventuella hinder, aktörer som saknas, förslag på bättre utformning av åtgärden. TRANSPORTER Övergripande T 1.1 Gemensam digital mötesplattform för länets offentliga aktörer. Ta fram policy för att öka möjligheterna till distansarbete och främja webbmöten och telefonmöten. T 1.2 Verka för att företag, verksamheter och andra arbetsplatser stimulerar och underlättar för resor till och från jobbet och tjänsteresor med kollektivtrafik, cykel eller gång. T 1.3 Stimulera samåkning genom att utveckla system för att hitta andra som färdas samma väg. Belöna samåkare. T 1.4 Påverkansprojekt för att få fler att åka kollektivt, gå eller cykla istället för att ta bilen. T 1.5 Trafikverkets fyrstegsprincip tillämpas i all infrastrukturplanering. Kollektivtrafiken Sjöfartsverket önskar uppmärksamma Cyklingsutredningen (SOU 2012:70). Utredningen omfattade inte möjligheten att ta med cykel vid transporter till sjöss, men många överväganden och förslag i utredningen har bärighet även för fartyg som kollektivt transportmedel. I den mån det kan vara av relevans är vår beteckning på remissyttrandet 0114-12-03773-3 och finns tillgängligt via sjofartsverket@sjofartsverket.se. T 2.1 Använd mindre fordon och utveckla den anropsstyrda trafiken inom kollektivtrafiken.

Bilaga till remiss: Klimat och energistrategi för Blekinge Åtgärder 2013-2016 med utblick till 2020 Sjöfartsverkets remissyttrande (dnr 13-01580), BILAGA 2 till Vid planering av bytespunkter bör även funktionshindrades behov beaktas. Inom transportområdet pågår arbete inom ramen för En strategi för genomförande av funktionshinderspolitiken 2011-2016 som bör vara av relevans att ta del av. Transportstyrelse, trafikverket och Sjöfartsverket arbetar gemensamt med dessa frågor och i respektive myndighets rapportering för 2012 kan finnas uppgifter om bytespunkter av intresse (vår beteckning 0401-11-03376-13). 7 T 2.2 Smidigare bytespunkter och bättre koordinering mellan olika trafikslag, så det blir enklare och går snabbare att byta. Kryssmarkera åtgärderna från 1 till 5, där 5 står för viktigast/mest angeläget 1 2 3 4 5 Kommentar Beskriv eventuella hinder, aktörer som saknas, förslag på bättre utformning av åtgärden. Vid planering av nya transportstråk for både kollektivt resande, med eller utan cykel, är det viktigt att resenarens hela resa beaktas. Att resans olika delar hänger ihop i ett system, både gällande fysiska bytespunkter och tillgänglighet, men även med avseende på informations- och biljettsystem. Sjöfartsverket påpekade detta i vårt remissyttrande om Cyklingsutredningen (SOU 2012:70) och passar på att framföra det även här (vår beteckning 0114-12-03773-3). T 2.3 Verka för att Sydostlänken byggs (Karlshamn - Olofström Älmhult) både för gods- och persontransporter. T 2.4 Verka för fler mötesstationer för att skapa förutsättningar för halvtimmestrafik på Blekinge kustbana. Utred nya tågstopp i t.ex. Kallinge. T 2.5 Utveckla tågtrafiken norrut på Kust-till-kustbanan till Emmaboda, Alvesta och Göteborg. T 2.6 Utred vad som krävs och gör riktade insatser för att få fler bilresenärer att åka kollektivt Mobility management. Dessa kommentarer är även av relevans för åtgärd T 4.1 (förbättra båtpendling och gynna turism).

Bilaga till remiss: Klimat och energistrategi för Blekinge Åtgärder 2013-2016 med utblick till 2020 Sjöfartsverkets remissyttrande (dnr 13-01580), BILAGA 2 till 8 Kryssmarkera åtgärderna från 1 till 5, där 5 står för viktigast/mest angeläget 1 2 3 4 5 Kommentar Beskriv eventuella hinder, aktörer som saknas, förslag på bättre utformning av åtgärden. T 2.7 Utveckla och förbättra servicen, bekvämligheten och priset för att få fler att åka kollektivt. Godstransporter Det smarta mål som satts för detta delområde lyder Till år 2030 ska 30% av godstransporterna som är längre än 200 km ske på järnväg eller sjöfart. Till år 2050 är siffran 50% och föreslås kontrolleras av Trafikverket. Blekinge läns klimat- och energistrategi omfattar inte internationell sjöfart och Sjöfartsverket föreslår därför att detta förtydligas även i själva målet. T 3.1 Samordning av inköp och transporter genom att bygga logistikcentraler intill järnvägen, utanför städerna eller mitt i länet. T 3.2 Främja intermodala transporter (transport som sker med fler än ett transportmedel) t.ex. genom att förbättra spårförbindelserna till hamnar och industrier. Sjöfartsverket tillstyrker att Trafikverket utpekas som ansvarig myndighet för att säkerställa att delmålet uppfylls. I detta sammanhang är det viktigt att i ökad grad använda intermodala transporter för att bidra till att de existerande infrastrukturerna och tjänsterna utnyttjas på ett bättre sätt genom att närsjöfart, järnväg och transport på inre vattenvägar integreras i logistikkedjan. Sjöfartsverket önskar informera om att EU:s Marco Poloprogram bidrar till detta genom att co-finansiera projekt som stöder den utvecklingen (http://ec.europa.eu/transport/marcopolo/about/index_en.htm). T 3.3 Ökade möjligheter för elanslutning av fartyg i hamn. Persontransporter T 4.1 Förbättra möjligheterna till båtpendling mellan olika större Något att tillägga från Infrastruktur eller Monalisa? Bra initiativ i enlighet med arbete som redan pågår bland Sveriges Hamnars medlemmar. Sjöfartsverket föreslår därför att Sveriges Hamnar, som inte står på sändlistan över remissinstanser, på lämpligt sätt inkluderas i detta arbete. Se Sjöfartsverkets kommentar T 2.2.

Bilaga till remiss: Klimat och energistrategi för Blekinge Åtgärder 2013-2016 med utblick till 2020 Sjöfartsverkets remissyttrande (dnr 13-01580), BILAGA 2 till 9 befolkade öar. Utökad båttrafik gynnar också turismen. T 4.2 Bättre cykelinfrastruktur som möjliggör cykling till jobb, skola etc. T 4.3 Stimulera cykling, t.ex. genom att anordna omklädningsrum på arbetsplatser, genomföra kampanjer till föräldrar och skolor för att få barnen att gå och cykla mer till skolan T 4.4 Ta fram strategi för utveckling av cykeltrafik. T 4.5 Bättre möjligheter att ta med cykeln på tåget. T 4.6 Bättre cykelparkeringar vid tågstationer och större busshållplatser. T 4.7 Cykelpooler för tjänsteresor, inkl. el-cykel. T 4.8 Utveckla bilpooler i varje kommun som drivs på förnybara bränslen och som kan utnyttjas av allmänheten under kvällar och helger. Kommunala bostadsbolag kan ordna bilpooler för sina hyresgäster. Fysisk planering T 5.1 Alltid prioritera kollektivtrafik, cykeltrafik, gångtrafik och gröna stråk, före bilismen i all planering. T 5.2 Lokalisera ny bebyggelse utmed kollektivtrafikstråk så att behovet av biltrafik minskar. Byggandet av externa köpcentra bör övervägas noggrant. Kryssmarkera åtgärderna från 1 till 5, där 5 står för viktigast/mest angeläget 1 2 3 4 5 Kommentar Beskriv eventuella hinder, aktörer som saknas, förslag på bättre utformning av åtgärden.

Bilaga till remiss: Klimat och energistrategi för Blekinge Åtgärder 2013-2016 med utblick till 2020 Sjöfartsverkets remissyttrande (dnr 13-01580), BILAGA 2 till 10 T 5.3 Öka andelen grönska i tätbebyggelse. Detta har en positiv inverkan ur ett kolbindningperspektiv. Bränslen T 6.1 Verka för att öka användningen av biogas i länet och installera en biogasmack i varje kommun. T 6.2 Installera laddstolpar till elfordon i varje kommun. T 6.3 Ställ krav på förnybara bränslen vid upphandlingar av fordon eller transporter. T 6.4 Busstrafiken skall i huvudsak, efter genomförd upphandling år 2014, drivas med ett icke fossilt bränsle. T 6.5 Ökad information och verka för fler tankställen med alkylatbensin för tvåtaktsmotorer. Styrmedel T 7.1 Verka för översyn av prissättningen, inklusive statliga styrmedel, mellan flyg, järnväg och väg. T 7.2 Verka för beskattning av tunga och törstiga fordon samt utökade subventioner/premier till fordon med förnybart drivmedel. T 7.3 Verka för införande av styrmedel för att styra över till förnybara bränslen för lastbilar, liknande de styrmedel som finns för miljöbilar. Kryssmarkera åtgärderna från 1 till 5, där 5 står för viktigast/mest angeläget 1 2 3 4 5 Kommentar Beskriv eventuella hinder, aktörer som saknas, förslag på bättre utformning av åtgärden.

Bilaga till remiss: Klimat och energistrategi för Blekinge Åtgärder 2013-2016 med utblick till 2020 Sjöfartsverkets remissyttrande (dnr 13-01580), BILAGA 2 till 11 T 7.4 Verka för införande av skrotningspremie för båtmotorer av 2- taktsmodell. T 7.5 Verka för höjda skatter på fossila bränslen. T 7.6 Verka för att priserna på förnybara bränslen frigörs från priserna på olja/bensin (om priset på diesel stiger så ska inte priset på RME stiga). Kryssmarkera åtgärderna från 1 till 5, där 5 står för viktigast/mest angeläget 1 2 3 4 5 Kommentar Beskriv eventuella hinder, aktörer som saknas, förslag på bättre utformning av åtgärden. ENGAGERA FLERA Övergripande EF 1.1 Gemensam energi- och klimatrådgivning i länet för att ge utökad service till medborgarna. Kunskap EF 2.1 Ökade och gemensamma insatser för att höja den allmänna kunskapsnivån om energi- och klimatfrågor hos politiker, tjänstemän och allmänhet. EF 2.2 Samordna insatser och resurser för att genomföra evenemang och gemensamma kampanjer, t.ex. Europeiska trafikantveckan, Testresenärsprojekt, Kollektiv resdag för sjätteklassare och Earth Hour. EF 2.3 Främja fler regionala forskningsoch utvecklingsprojekt i länet genom

Bilaga till remiss: Klimat och energistrategi för Blekinge Åtgärder 2013-2016 med utblick till 2020 Sjöfartsverkets remissyttrande (dnr 13-01580), BILAGA 2 till 12 ökat samarbete mellan högskolor, statliga verk och institutioner, näringsliv och andra offentliga organisationer. EF 2.4 Anordna utställningar om klimatsmart teknik och klimatsmart beteende. Skola EF 3.1 Miljö och klimat som grön tråd genom hela skolutbildningen i alla ämnen. EF 3.2 Främja miljödiplomering och dyl. av skolor. EF 3.3 Genomföra kampanjer med vandrande skolbussar. Små- och medelstora företag EF 4.1 Ökade insatser inom energi- och klimatrådgivning för att höja kunskapsnivån i näringslivet. EF 4.2 Riktade utbildningar, kurser eller andra insatser för att minska energianvändningen. EF 4.3 Utarbeta åtgärder för att minska växthusgasutsläpp från markanvändning inom jord- och skogsbruk. Offentlig upphandling EF 5.1 Informera om möjligheten att dela upp förfrågningsunderlag vid upphandlingar i mindre delar som möjliggör för lokala aktörer att lämna Kryssmarkera åtgärderna från 1 till 5, där 5 står för viktigast/mest angeläget 1 2 3 4 5 Kommentar Beskriv eventuella hinder, aktörer som saknas, förslag på bättre utformning av åtgärden.

Bilaga till remiss: Klimat och energistrategi för Blekinge Åtgärder 2013-2016 med utblick till 2020 Sjöfartsverkets remissyttrande (dnr 13-01580), BILAGA 2 till 13 anbud. EF 5.2 Arbeta för hårdare miljö- och klimatkrav i upphandlingar via Miljöstyrningsrådets referensgrupper, både för framtagandet av produkt, produkt i sig och för transport, samt avfallshantering. EF 5.3 Alltid beakta LCC i upphandlingar och verka för att LCC tas fram för fler produkter. EF 5.4 Öka antalet upphandlingar där ställda kriterier följs upp. Konsumtion Kryssmarkera åtgärderna från 1 till 5, där 5 står för viktigast/mest angeläget 1 2 3 4 5 Kommentar Beskriv eventuella hinder, aktörer som saknas, förslag på bättre utformning av åtgärden. EF 6.1 Öka medvetenheten om den svenska konsumtionens globala miljöpåverkan genom ett eller flera länsvisa evenemang samt riktad information till hushåll. EF 6.2 Information om livsmedels klimatpåverkan och riktade insatser för att minska matsvinnet, både i handelsledet och i konsumtionsledet (inkl. restauranger) EF 6.3 Uppmuntra användandet av mer närproducerad och mer säsongsberoende mat, samt minska konsumtion av kött. EF 6.4 Lyfta fram/efterfråga statliga styrmedel för att minska förpackningshysterin. Sjöfartsverkets verksamhetsfilm Det växer inga bananer i Sverige skulle kunna användas av Blekinge läns för att öka medvetenheten. Filmen finns tillgänglig på youtube via följande länk http://www.youtube.com/watch?v=uxugjjsbkr4.

Bilaga till remiss: Klimat och energistrategi för Blekinge Åtgärder 2013-2016 med utblick till 2020 Sjöfartsverkets remissyttrande (dnr 13-01580), BILAGA 2 till 14

Qj~) SJÖFARTSVERKET Avdelning Samhalic YTTRANDE ~O5l9 HandItiggan~, direkttelefon Ert datum Er beteckning Thomas Ljungström, 011-19 1558 registrator@enterprise.ministry.se ronald.rutgersson @enterprise.ministry.se Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Kommissionens vitbok - Färdplan för ett gemensamt europeiskt transportområde - ett konkurrenskraftigt och resurseffektivt transportsystem Sjöfartsverket har tagit del av kommissionens vitbok och lämnar följande synpunkter. Sjöfartsverket ansluter i huvudsak till den beskrivning av problem inom transportområdet som redovisas samt till de rekommendationer och initiativ som förs fram. Sjöfartsverket vill emellertid framhålla vikten av att innehållet i vitboken i nästa steg konkretiseras ytterligare samt att åtgärder och initiativ då prioriteras tillsammans med en tidplan. 1 nuvarande innehåll saknas en närmare redogörelse för vilka överväganden som legat till grund för de tidsfrister som sätts upp för miljömålen. 1 detta arbete vill verket också framhålla att konkurrensneutraliteten mellan transportslagen samt mellan länder och regioner inom EU måste säkerställas. Verket har valt att inte kommentera detaljer i vitboken utan har lagt tyngdpunkten på att föra fram frågor som är viktiga för sjöfarten i det fortsatta arbetet med att realisera vitbokens åtgärder och initiativ. Det grundläggande problemet i framtiden som förs fram i vitboken, är hur den förväntade transportökningen ska kunna ske på ett långsiktigt resurseffektivt och hållbart sätt med fortsatt hög effektivitet och rörlighet. För att uppnå detta förs i vitboken ett antal åtgärder och initiativ fram. Dessa kan grupperas i infrastruktur, miljö, teknik, forskning och innovationer samt prissättning och administrativa hinder. 1 det följande kommenteras dessa områden och Sjöfartsverkets synpunkter redovisas. Infrastruktur Vitboken lyfter bland annat fram betydelsen av hamnarna som viktiga knutpunkter i logistikkedjan för godstransporter. Nära 90 procent av allt l osradress Besöksatlitss Telefon Telefox E-post Organisationsnr 601 78 Norrköping Ösini Promenaden 7 0771-63 Ut) 00 011-19 1055 sjofartsvcikel@sjofiirrsverket.se 202100-065401

SJÖFARTSVERKET Datum 2011-05-19 Vår beleckning import- och exportgods passerar genom svenska hamnar. 1 en del fall sker detta i lösningar där lastbilar och järnvägsvagnar fraktas ombord i fartyget, men i de flesta fall anländer respektive avgår godset till och från hamnen med landbaserade transportslag i en sammodal transportkedja. Väl fungerande järnvägs- och vägsanslutningar, där flaskhalsar byggs bort, är således av ytterst vikt för en effektiv godshantering i hamnarna. En fortsatt satsning pa infrastrukturprojekt kopplade till hamnarna är därför av mycket stor betydelse för skapandet av effektivare godstransporter. Dessa satsningar bör ske nationellt via anslag för infrastrukturåtgärder i åtgärdsplaneringen och på den internationella arenan inom ramen för TEN-T nätverket samt inom det TEN-T stamnät som för närvarande arbetas fram. Den trafikslagsövergripande ansatsen är numera i fokus i den långsiktiga infrastrukturplaneringen. Regeringen har genom bildandet av Trafikverket skapat bättre förutsättningar för en trafikslagsövergripande helhetssyn inom transportområdet. Detta bedöms leda till ökade nyttor i ett nationellt perspektiv genom att ett trafikslagsövergripande synsätt genomsyrar strategiska analyser, beslut och åtgärder. Förutsättningarna för trafikslagen har traditionellt sett varit olika, dels med avseende på avgiftssättningen, men även vad avser finansiering av investeringar i infrastrukturen. Numera ingår infrastruktur för alla trafikslag i den långsiktiga infrastrukturplaneringen. Trafikverkets budget för ickenamngivna projekt (< 50 miljoner kronor) är enligt nuvarande instruktioner endast avsatta för åtgärder inom väg- och järnvägsområdet. Sjöfartsverket föreslår att detta ändras till att omfatta åtgärder inom all infrastruktur och att medel även görs tillgängliga för finansiering av sjöfartens infrastruktur. Med detta skapas bättre förutsättningar att skapa ett trafikslagsövergripande angreppssatt pa planering av och åtgärder i transportsystemet. 1 syfte att likställa och förbättra konkurrenssituationen för svenska hamnar måste inriktningen vara att minska obalansen genom att avskaffa subventioner och samhällsstöd till hamnsektorn i Europa. Ett led i att möjliggöra en sådan utveckling är att öka transparensen beträffande subventioner och annat stöd för hamninvesteringar. 1 vitboken anges även att atgärder bör vidtas för att förbättra infrastrukturen för godstransporter mellan de östra och västra delarna av EU. Här vill Sjöfartsverket betona, mot bakgrund av Sveriges perifera läge, att även infrastrukturen för godstransporter mellan de norra och södra delarna av unionen behöver förbättras och där svenska hamnar utgör viktiga noder. 1 detta sammanhang vill Sjöfartsverket påpeka att transporter från Sverige till europeiska destinationer drabbas av dyra avgifter i transitländer, ett förhållande som har en stor negativ påverkan på konkurrenssituationen mellan länder inom EU. Hur dessa avgifter tas ut och nivån på dem bör utredas närmare och på sikt bör skillnaderna mellan länder utjämnas.

tsjöfartsverket Datum 201 [-05-19 Vår beteckning Miljö Sjöfarten är det mest energieffektiva transportsiaget, men svarar i dagsläget för en mycket hög andel av utsläppen av svavel- och kväveoxider samt partiklar. Även koldioxidutsläppen, som är ett ännu större problem för vägtransporterna, bör åtgärdas för att uppnå de uppsatta målen. Dessa problem har definierats i vitboken och målsättningen är att EU:s koldioxidutsläpp från sjöfarten ska minska med minst 40 procent fram till 2050 samt att 30 procent av vägtransporterna på över 300 km ska överföras till sjöfart eller järnväg. Sjöfartsverket vill inledningsvis påpeka att det saknas underlag för hur tidsfristerna för de olika målen satts och vilka överväganden som därvid gjorts. För att uppna dessa mål krävs åtgärder i infrastrukturen i form av effektiva godstransportstråk, men även andra utsläppsminskande atgärder, t.ex. förbättrad teknik, alternativa bränslen, ökad bränsleeffektivitet och minskat transportarbete. Här ställer Sjöfartsverket sig frågan, finns förutsättningar för att nå målen och hur har dessa mål arbetats fram. Andra viktiga förutsättningar för att nå målen är enligt Sjöfartsverket att marknadskrafterna får verka fritt på en konkurrensutsatt marknad, med en korrekt prissättning av transporter med de olika transportslagen och där de externa kostnaderna fullt ut har internaliserats. Sådana åtgärder måste emellertid genomföras samtidigt inom EU, så att konkurrensen mellan transportslagen och mellan fartyg med olika flagg inte snedvrids. Sjöfartsnäringen är internationell och hårt konkurrensutsatt, varfor svensk sjöfart och svenska hamnar inte bör belastas med svenska eller regionala särregler. Verket välkomnar vidare det initiativ som förs fram i vitboken där kommissionen avser att ta fram riktlinjer för tillämpningen av internaliseringsavgifter för alla fordon och för alla viktiga externa kostnader. Huruvida begreppet fordon innefattar fartyg är oklart, men så borde vara fallet enligt verkets uppfattning. Under avsnitt 3.3 punkt 60 i vitboken uppmanas IMO av EU att fatta beslut om ett globalt system för sjötransporter vad gäller utsläpp av vaxthusgaser. Frågan utreds för närvarande inom IMO där två möjliga vägar att gå har identifierats, dels ett handelssystem och dels en avgiftsfinansierad CO2- fond. Sjöfartsverket bevakar frågan och deltar aktivt i detta arbete. Utgångspunkten för arbetet måste vara att de medel som tas från sjöfarten också återinvesteras i sektorn genom stöd till miljöförbättrande åtgärder. Aven här maste det säkerställas att sjöfarten inte drabbas av sa höga kostnader så att konkurrensen mellan transportslagen snedvrids. Detta skulle i hög grad motverka ambitionen från EU att föra över godstransporter från väg till sjöfart.

(~) SJOFARTSVERKET Datum 201 1-05 19 Vår beteckning Teknik, forskning och innovationer Forskning och innovationer på transportomradet bör enligt vitboken främja utvecklingen och införandet av viktig teknik som behövs för att utveckla EU:s transportsystem till ett modernt, effektivt och användarvänligt system. Sjöfartsverket vill här påtala betydelsen av att medel för forskning och innovationer inom sjöfartsnäringen avsätts. Verket är berett att ta pa sig rollen som ansvarig myndighet för forskning och innovationer inom sjöfartssektorn, under förutsättning att forskningsmedel tillförs genom anslag över statsbudgeten. Ett av målen i vitboken innebär att effektiviteten hos transporterna och infrastrukturanvändningen ska öka genom informationssystem och marknadsbaserade initiativ. Bland annat nämns att man i likhet med det för flyget gemensamma luftrummet, vill införa motsvarande ledningsstruktur för land- och sjötransporter. Sjöfartsverket vill i detta sammanhang lyfta fram såväl SafeSeaNet Sweden (SSNS) som Galileo och det nyligen påbörjade MONALISA-projektet, vilka bör vara ingående delar i ett framtida ledningssystem för sjöfarten. 1 detta sammanhang vill verket också påtala betydelsen av att, såväl de sjötransporter som ingår i stadsnäten i bland annat Stockholm och Göteborg som den inrikes sjöfarten, beaktas i detta arbete. Verket vill särskilt framhålla SSNS, vilket bör kunna tjäna som en enda kontaktpunkt för sjöfarten vid anlöp av svenska hamnar (ett s.k. single window). Sjöfartsverket delar också tankarna om att utveckla SafeSeaNet till ett gemensamt bassystem för alla de relevanta informationsverktyg på sjöfartsområdet som behövs för att stödja sjösäkerheten och sjöfartsskyddet samt skyddet av havsmiljön från föroreningar orsakade av fartyg. Även det nyligen startade MONALISA-projektet kommer att i hög omfattning bidra till förverkligandet av de programpunkter som i vitboken har ansetts som grundläggande för den framtida utvecklingen. Projektet kommer att bidra till såväl förbättrade prestanda för sjöfarten i logistikkedjorna, en ökad sjösäkerhet samt till en effektivare användning av infrastruktur och transporter genom såväl bättre trafikförvaltning som bättre informationssystem. 1 linje med regeringens trafikslagsövergripande arbete, vill verket i detta sammanhang peka på vikten av att langsiktigt utarbeta informationssystem som omfattar samtliga transportslag. Prissättning Som framförts ovan anser Sjöfartsverket att det är av största vikt att samtliga transportslag konkurrerar med varandra på lika villkor. 1 vitboken förs fram initiativ angående detta. Bland annat nämns att den totala belastningen pa transportsektorn bör aterspegla de sammanlaada

SJÖFARTSVERKET Datum 2011 05 19 V& beteckning transportkostnaderna, inklusive infrastruktur och externa kostnader, samt att principerna användaren betalar respektive förorenaren betalar ska vara vägledande vid prissättningen. Dessa principer stöds till fullo av Sjöfartsverket. Verket vill dock återigen framhalla att förändringar som leder till ökade sjöfartskostnader måste ske i ett globalt sammanhang så att den europeiska sjöfarten inte missgynnas på en hårt konkurrensutsatt transportmarknad. På den svenska transportmarknaden är det av yttersta vikt att samtliga transportslag konkurrerar på lika villkor för att åstadkomma en situation där varje enskilt transportsiags komparativa fördelar tas till vara pa bästa sätt i sammodala transportkedjor. Administrativa hinder 1 vitboken nämns att det europeiska området för sjötransporter utan hinder bör vidareutvecklas till ett Blue Belt för fri rörlighet för sjötransporter i och kring Europa. Detta initiativ välkomnas och enligt Sjöfartsverket kan bland annat projektet MONALISA starkt bidra till förverkligandet av detta. 1 handläggningen av detta ärende, som beslutats av stf. generaldirektören Noomi Eriksson, har deltagit direktören för Samhälle Jaak Men, tjf direktören för Ledningsstöd Magnus Sundström, chefen för Sjöfartspolitiska enheten Anna Staaf, och ekonomen Thomas Ljungström, föredragande. Noomi Eriksson 4. ~- T~ me~ngström För kunnedom till: Styrelsen Ledningsgruppen Ventilen