Sidan 1 av 24

Transkript

1 Sidan 1 av 24 Klimat- och energistrategi

2 Sidan 2 av 24 Förord Kommunfullmäktige antog år 2007 en klimatstrategi för Ronneby kommun. Klimatstrategin gällde och har därför nu reviderats. Vid denna revidering har beslutats att dokumentet skall heta Klimat- och energistrategi för Ronneby kommun. Strategin bygger på redan tidigare beslutade dokument inom området men också länsstyrelsen i Blekinges remissversion av sin Klimat- och energistrategi. Strategin kommer vidare att integreras i arbetet med de lokala miljömålen som skall tas fram under 2013 och då kommer även de konkreta åtgärderna som skall uppfyllas tidssättas och ansvarig anges.

3 Sidan 3 av 24 Innehållsförteckning Förord... 2 Bakgrund... 4 Växthusgashalterna ökar...4 Medeltemperaturen stiger...4 Havsnivån stiger...5 Arktis isar smälter...5 Landisarna smälter...5 Internationella och nationella klimatmål... 5 Internationellt...5 EU:s klimatpolitik...6 Sverige...6 Regionala miljömål för Blekinge...7 Nulägesbeskrivning... 7 Energi...8 Förnybar energi...8 Växthusgasutsläpp Transporter Uppföljning av tidigare klimatstrategi och miljömål Miljöbokslut Strategi Åtgärder Gradera åtgärder Uppföljning Referenser... 24

4 Sidan 4 av 24 Bakgrund Flera tecken talar för att klimatet håller på att förändras utöver den naturliga variationen. Den globala medeltemperaturen har under talet ökat med 0,6 grader vilket i klimatsammanhang kan betraktas som en stor och snabb ökning. Andra tecken på förändringar är glaciärernas tillbakagång, minskning av istäcket i Arktis, stigande havsnivåer och förändrade nederbördsmönster. I IPCC:s 1 rapport som publicerades år 2007 drogs slutsatsen att människans utsläpp av växthusgaser mycket sannolikt förklarar huvuddelen av den uppvärmning vi haft under sista hälften av 1900-talet. Man konstaterar i rapporten att om inte utsläppen av växthusgaser, och då främst koldioxid från fossila bränslen, mycket snabbt minskar kommer uppvärmningen att fortsätta och detta kan ge upphov till allvarliga klimatförändringar. SMHI har 2009 granskat den klimatforskning som kommit fram efter 2007 års IPCC 1 -rapport och kommit fram till att rapporten har fullt stöd av den senaste forskningen när det gäller den pågående klimatutvecklingen, mänsklig påverkan och möjliga framtida klimatförändringar. Växthusgashalterna ökar Koncentrationen av koldioxid år 2008 är ca 37 % högre än när industrialismen inleddes i mitten av 1800-talet. Ökningstakten är dessutom högre än tidigare och det finns inga tecken på en vikande trend. Det finns även indikationer att koncentrationen av metan har börjat stiga igen efter att ha varit ganska konstant under de senaste åren. Medeltemperaturen stiger Den globala medeltemperatur år 2008 låg cirka 0,1 grader Celsius lägre än under de närmast föregående åren. Detta ligger inom ramen för naturliga klimatsvängningar som beror på havets och atmosfärens växelverkan. Året tillhör ändå de tio varmaste sedan 1850 och den senaste 10-årsperioden är varmare än den föregående 10-årsperioden. Temperaturtrenden är stigande. 1 FN.s klimatpanel

5 Havsnivån stiger Sidan 5 av 24 Höjningen av havsytans nivå sker i takt med temperaturökningen men med små svängningar från år till år. Höjningstakten har varit högre under de senaste decennierna än under större delen av 1900-talet. Data från de allra senaste åren visar en något lägre ökningstakt, som dock är högre än under 1900-talet. Arktis isar smälter En markant minskning av den arktiska havsisen inträffade under sensommaren 2007 och Nya studier visar att uppvärmningstrenden i Arktis och över västra Antarktis inte går att förklara som enbart en naturlig temperaturvariation utan sannolikt är nära knuten till den globala uppvärmningen. Landisarna smälter Nya studier av landismassors känslighet för uppvärmning och därmed deras avsmältningshastighet pekar på att havsytan hos världshaven kan höjas mer än vad som angavs i senaste IPCC rapporten. Det kan röra sig om en meters höjning mot slutet av innevarande århundrade. Studierna är dock behäftade med stor osäkerhet. Internationella och nationella klimatmål För att nå framgång i klimatarbetet samarbetar länder, myndigheter, organisationer och övriga på en rad olika sätt. Det är en stor utmaning att nå den nivå av växthusgasutsläpp som forskarna bedömer är nödvändig. Särskilt som det i många länder finns stor fattigdom och ett stort behov av utveckling och anpassning till klimatförändringens effekter. För att klara utmaningen är internationellt samarbete avgörande. Internationellt FN:s klimatpanel, IPCC, är en mellanstatlig organisation som bildades av WMO och UNEP Panelen består av 195 stater och ett antal organisationer. FN:s ramkonvention om klimatförändringar 2 är ramverket för den internationella klimatpolitiken. Klimatkonventionens övergripande mål är att koncentrationen av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som förhindrar en farlig mänsklig störning 2 United Nations Framework on Climate Change, UNFCC

6 Sidan 6 av 24 av klimatsystemet. En av förhandlingarnas viktigaste frågor är att nå enighet om ett globalt, långsiktigt mål för minskade utsläpp. Klimatkonventionen ligger till grund för Kyotoprotokollet, som är en internationell överenskommelse, som slöts i Kyoto, Japan, i december 1997 och som trädde i kraft i februari Till skillnad från Klimatkonventionen är protokollet ett bindande dokument, som bland annat innehåller åtaganden för i-länderna om att minska utsläppen av växthusgaser med sammanlagt minst 5,2 procent. Klimatkonventionen och Kyotoprotokollet är viktiga första steg och redan nu vidtas många åtgärder i internationell samverkan och även nationellt. Men arbetet behöver förstärkas och det pågår ett intensivt arbete för att ena världens länder kring en ny och kraftfull klimatöverenskommelse samlades världens länder vid FN:s artonde partsmöte under klimatkonventionen, COP 18 i Doha, Qatar. Efter en dramatisk avslutning med långa och svåra förhandlingar är nu en andra åtagandeperiod under Kyotoprotokollet på plats och parterna tog några viktiga steg på vägen mot det nya avtalet som ska komma på plats senast 2015 och gälla från EU:s klimatpolitik För att inte riskera en farlig påverkan på klimatsystemet har EU:s medlemsstater enats om målet att begränsa ökningen av den globala medeltemperaturen till högst 2 grader jämfört med förindustriell temperaturnivå. För att bidra till de globala utsläppsminskningarna har EU antagit ett klimat- och energipaket där EU:s medlemsländer ska sänka sina utsläpp med 20 procent till Om andra länder gör jämförbara ansträngningar har EU:s medlemsländer enats om att åta sig att minska utsläppen ner till 30 procent. I sin ambition att verka för en global överenskommelse för klimatet har EU även lovat att bidra ekonomiskt till utvecklingsländers åtgärder för att minska sina utsläpp till Europeiska Kommissionen har också tagit fram ett underlag om en Europeisk färdplan mot en konkurrenskraftig och koldioxidsnål ekonomi år Kommissionens underlag visar att det är möjligt att minska utsläppen i EU med 80 procent till 2050 med idag tillgänglig teknik och känd teknik under utveckling om priset för att släppa ut växthusgaser i Europa, för företag och enskilda, höjs. Sverige Det svenska miljömålssystemet innehåller ett generationsmål, fjorton etappmål och sexton miljökvalitetsmål. Det övergripande målet för

7 Sidan 7 av 24 miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser." 3 Ett av de sexton miljökvalitetsmålen är, Begränsad klimatpåverkan. Sverige har åtagit sig målet att begränsa ökningen av den globala medeltemperaturen till högst 2 grader jämfört med förindustriell temperaturnivå. Etappmålet anger vidare att utsläppen för Sverige år 2020 bör vara 40 procent lägre än utsläppen år 1990 och gäller för de verksamheter som inte omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter. I propositionen för en sammanhållen klimat- och energipolitik finns regeringens vision om ett klimatneutralt Sverige år Regionala miljömål för Blekinge i Blekinge har valt att hantera miljömålet Begränsad klimatpåverkan i ett separat dokument som kommer att antagas under Dokumentet, Klimat- och energistrategi för Blekinge, åtgärder , med utblick till 2020, utgår från regeringens vision om ett klimatneutralt Sverige år Inledningsvis presenteras målbilder för Blekinge år 2020 för strategins fyra fokusområden Minskad Energianvändning, Förnybar Energi, Transporter och Engagera Flera. En beskrivning ges av strategins olika delar i en översiktlig bild - Piltavlan. Sveriges klimatvision 2050 utgör ledstjärna - Inga nettoutsläpp av växthusgaser i Sverige år Blekinges Klimat- och energistrategi innehåller fyra fokusområden. Nulägesbeskrivning 3 Riksdagens definition av generationsmålet

8 Sidan 8 av 24 Årligen har uppföljning skett av Ronnebys antagna lokala miljömål i form av miljöbokslut. I dessa miljömål finns åtgärderna från klimatstrategin integrerade. Den övergripande visionen är att Ronneby skall bli en fossilbränslefri kommun, där energianvändningen inte bidrar till någon klimatpåverkan. De bilder som presenteras kommer från SCB respektive den nationella databasen RUS om inget annat anges. Energi Bild 1 presenteras energianvändningen per invånare i Ronneby kommun, länet samt riket. År 2010 fanns i Ronneby kommun invånare. Den totala slutanvändningen per invånare i Ronneby kommun blir ca 38 MWh/invånare. I Blekinge län användes under 7583 GWh energi i olika former år Detta motsvarar ca 2 % av Sveriges totala energianvändning och innebär 49 MWh/invånare. Motsvarande jämförelsetal för Sverige är 43 MWh/invånare. Skillnaden ligger i industrisektorns energianvändning som är relativt stor i Blekinge som län. Mer än 20 procent av de sysselsatta i Blekinge arbetar inom tillverkningsindustri jämfört med 15 procent i riket. I Bild 1.Energianvändning per invånare i MWh. Förnybar energi Bild 2 visar slutanvändningen i kommunen fördelat på olika bränsleslag. Mellan år skedde en tydlig ökning av fjärrvärme. Med slutlig användning menas den energi som nyttjaren använder efter förluster vid förädling och transport.

9 Sidan 9 av 24 ( Bild 2. Slutanvändning i Ronneby (GWh) När man tittar närmare på Ronnebys fjärrvärme i bild 3 ser man att andelen fossilt bränsle samt el minskat vid fjärrvärmeverken Bild 3.Producerad mängd energi i fjärrvärmeverk. Källa Miljöbokslut Ronneby kommun I Ronnebys lokala miljömål anges att man skall minska elförbrukningen per invånare med minst 10 % till år 2012 jämfört med år År 2012 ska elförbrukningen inte överstiga kwh per invånare, vilket innebär att elförbrukning ska minska med 500 kwh per invånare och år (räknat från år 2004). Som man ser på bild 4 har målets inte uppnåtts år 2010 och inget talar för att någon minskning skett till denna nivå år Förklaringen ligger i att trots att många apparater blivit effektivare så har detta utjämnats med att vi använder desto fler. Elanvändning per invånare MWh elandvändning /invånare Ronneby Bild 4. Elandvändning per invånare i Ronneby kommun

10 Sidan 10 av 24 Växthusgasutsläpp I bild 5 nedan redovisas emissioner växthusgaser omräknade till koldioxidekvivalenter (CO2ekv) 4. Statistiken grundar sig på växthusgaserna i enlighet med klimatkonventionen som används vid rapportering till EU och FN:s Klimatkonvention (UNFCCC); Koldioxid (CO2), Metan (CH4), Dikväveoxid (N2O) och Fluorerade växthusgaser (HFC, PFC, SF6). Som jämförelse så var motsvarande siffra år 2010 i Blekinge 5,10 ton CO2ekv/capita och i Sverige 7,0 ton CO2ekv/capita. Ronneby ligger alltså lägre än Sverige som helhet men något högre än länet. Utsläppen orsakade av energiförsörjning har minskat med tiden medan utsläppen från transporterna är den enskilda sektor som bidrar mest till utsläppen. Från jordbrukssektorn kommer många utsläpp av växthusgaser som inte är koldioxid. Trenden i de totala utsläppen av växthusgaser är att de minskar. Bild 5. Emissioner från olika sektorer i Ronneby. (koldioxidekvivalenter per capita Bild 6 visar CO₂ utsläpp från olika sektorer i Ronneby räknat ton CO₂ per capita. Bilden tydliggör just transporternas stora inverkan. 4 mått på utsläpp av växthusgaser som tar hänsyn till att olika sådana gaser har olika förmåga att bidra till växthuseffekten och global uppvärmning..

11 Sidan 11 av 24 Bild 6. Koldioxidutsläpp från olika sektorer i Ronneby Transporter Då transporter är den största sektorn då det gäller klimatutsläpp så ges en närmare beskrivning i bild 7 på hur fördelningen inom denna sektor ser ut samt i bild 8 antal miljöbilar Bild 7. Koldioxidutsläpp från transporter i Ronneby Bild 8. Antal miljöbilar

12 Uppföljning av tidigare klimatstrategi och miljömål Sidan 12 av 24 För att ta reda på vart vi skall är det bra att se hur resultatet av de mål och åtgärder som man tidigare i Ronneby kommun satt upp i detta dokument uppnåtts. Den tidigare klimatstrategin integrerades i de lokala miljömålen vilket gjort att mål och åtgärder följts upp i de årliga miljöboksluten. Vissa uppsatta mål har blivit svårare att måta på samma sätt då statistiken förändrats. I detta dokument redovisas inte uppföljning av alla åtgärder utan enbart nyckeltal för målen. Generellt kan sägas att man genomfört många åtgärder men att det kanske inte fått den effekt man velat. Det är viktigt att se klimatarbetet som långsiktigt. Beträffande strategin för energieffektivisering har man minskat energiförbrukningen i de kommunala lokalerna (inklusive bolagen) från år 2009 till år 2012 men 4,7 %. På transportsidan har energiförbrukningen under samma tidsperiod minskat med 22 %. Miljöbokslut 2011 VISION FOSSILBRÄNSLEFRI KOMMUN Ronneby ska bli en fossilbränslefri kommun, där energianvändningen inte bidrar till någon klimatpåverkan. 1.1 MINSKADE KOLDIOIDUTSLÄPP Det totala fossila koldioxidutsläpp per invånare (inklusive transporter) ska minska med 35 % till år 2012 jämfört med år År 2012 är det fossila koldioxidutsläppet per invånare inte större än 2700 kg, vilket innebär en minskning med 113 kg per år och invånare (räknat från år 2004). NYCKELTAL MÅL 1.1 Fossila CO2-utsläpp per invånare (kg/inv). KÄLLA: SCB. Linjen visar målet. förnybara drivmedel utgör minst 6 % år 2010).

13 Sidan 13 av MINSKADE UTSLÄPP ÖVRIG VÄTHUSGASER MÅL 1.2 Utsläpp av andra växthusgaser ska minska. NYCKELTAL MÅL 1.2 Totalt utsläpp av övriga växthusgaser; CH4, HFC, N2O, PFC, SF6 (ton) KÄLLA: RUS. 1.3 MINSKADE OCH HÅLLBARA TRANSPORTER MÅL 1.3 Koldioxidutsläpp från transporter, exklusive transittrafik, ska minska med 30 % år 2012, jämfört med år År 2012 överstiger utsläppet inte 1600 kg per invånare, vilket innebär att utsläppen per invånare måste minska med 75 kg varje år (räknat från år 2004). NYCKELTAL MÅL 1.3 Koldioxidutsläpp från transporter per invånare (kg) (exklusive transittrafik). KÄLLA: SCB. Linjen anger målet. 1.4 MINSKAD ELFÖRBRUKNING MÅL 1.4 Minska elförbrukningen per invånare med minst 10 % till år 2012 jämfört med år År 2012 ska elförbrukningen inte överstiga kwh per invånare, vilket innebär att elförbrukning ska minska med 500 kwh per invånare och år (räknat från år 2004).

14 Sidan 14 av 24 NYCKELTAL MÅL 1.4 Elförbrukning per invånare (kwh). KÄLLA: SCB. Linjen anger målet 2012 Strategi Den övergripande visionen för Ronneby kommun är: Ronneby ska bli en fossilbränslefri kommun, där energianvändningen inte bidrar till någon klimatpåverkan. Ronneby kommun har genom undertecknandet av Borgmästaravtalet 5, år2012, åtagit sig att sänka sina koldioxidutsläpp med mer än 20 % till år Ronneby kommun har i sin strategi för energieffektivisering satt som mål att Ronneby kommun (som organisation) och dess helägda bolag jämfört med basåret 2009 till 2014 minskar energiförbrukningen enligt följande: Byggnader: 7660 MWh 10% Transporter: 670 MWh 25% Ronneby kommun har i sin strategi för energieffektivisering satt som mål att Ronneby kommun (som organisation) och dess helägda bolag jämfört med basåret 2009 till 2020 minskar energiförbrukningen enligt följande: Byggnader: MWh 25% Transporter: 2000 MWh 75% Ronneby kommun arbetar intensivt med hållbarhetsfrågan dels genom Cefur 6 men också genom de högt ställda lokala miljömålen. Under 2013 skall de lokala miljömålen för kommunen revideras och tanken är att denna klimat- och energistrategi skall integreras i detta dokument då detta gör uppföljningen för kommunen avsevärt lättare. Kommunen kommer också i samband med detta att via remissförfarande sätta upp vilka årtal åtgärderna skall vara genomförda samt ansvarig för genomförandet. Då det gäller Ronneby kommun som organisation och ej som geografiskt område finns en handlingsplan knuten till strategin för energieffektivisering. Åtgärder Ronneby kommun har på tjänstemannanivå varit delaktig i framtagande av förslaget till Klimat och energistrategi för Blekinge län. Strategin är 5 Borgmästaravtalet är den konventionella europeiska rörelsen som engagerar lokala och regionala myndigheter, som på frivillig väg åtar sig att öka energieffektiviteten och användningen av förnybara energikällor på sina territorier. 6 Se vidare information ang. Cefur på Ronneby kommuns hemsida.

15 Sidan 15 av 24 omfattande och klimat- och energistrategin för Ronneby kommun har som utgångspunkt att följa länsstyrelsen åtgärdsprogram inklusive Smarta mål för Blekinge län som redovisas i Bilaga 1. Målen och åtgärderna kommer dock att brytas ner till mer lokal nivå i miljömålsarbetet som skall slutföras under Gradera åtgärder Åtgärderna kommer i detta dokument att graderas efter hur angeläget Ronneby kommun anser att åtgärden är för den egna kommunen. Vissa åtgärder har kommunen själv ej rådighet över man kan ändå anse vara angeläget. Efter länsstyrelsens sammanställning och antagande av länets klimat och energistrategi kommer kommunen att integrera och bearbeta åtgärderna i de lokala miljömålen för Ronneby kommun och då även tidsätta åtgärderna. MINSKAD ENERGIANVÄNDNING Industri Kryssmarkera åtgärderna från 1 till 5, där 5 står för viktigast/mest angeläget Aktör ME 1.1 Information och utbildning om energibesparing och hållbar utveckling i industrin ME 1.2 Genomföra kampanjer för energikartläggningar ME 1.3 Arbeta för att skapa möjligheter till stöd för genomförande av åtgärder efter energikartläggning ME 1.4 Anordna visningar hos företag som har lyckats bra, lyft fram goda exempel. ME 1.5 Utreda potentialen för rest- /spillvärme och vilka presumtiva användare som finns. ME 1.6 Ökad samverkan för bättre utnyttjande av rest-/spillvärme (ökat samarbete mellan företag och mellan företag och bostadsbolag m.fl.) Hushåll (energi- och klimatrådgivare) (energi- och klimatrådgivare) Branschorganisationer Region Blekinge (t.ex. näringslivsavdelning) Energikontor Syd Energibolagen Branschorganisationer Energibolagen Fastighetsägare Branschorganisationer ME 2.1 Erbjuda energi- och klimatrådgivning till alla nybyggare och (t.ex. byggavdelning och energi- och klimatrådgivare)

16 uppmuntra till byggnation av passivhus/plusenergihus. ME 2.2 Individuell varmvatten- och elmätning i lägenheter. ME 2.3 Informations- och utbildningsinsatser samt goda exempel gällande solfångare och solceller Offentlig verksamhet Kryssmarkera åtgärderna från 1 till 5, där 5 står för viktigast/mest angeläget Aktör Sidan 16 av 24 Fastighetsägare (flerfamiljshus) (energi- och klimatrådgivare) ME 3.1 Anordna årliga aktiviteter för att stödja energieffektiviseringsarbetet i kommunerna och landstinget inom ramen för energieffektiviseringsstödet. ME 3.2 Utbilda om livscykelkostnader (LCC) och tillämpa det vid upphandling. ME 3.3 Energieffektivisering sport- och fritidshallar etc. ME 3.4 inför målsättning att öka renoveringstakten inkl. energieffektiviseringsåtgärder i befintliga lokaler och bostäder. ME 3.5 Vattenbesparingsprojekt. ME 3.6 Uppmuntra kommunala bolag till byggnation av fler passivhus/plusenergihus. ME 3.7 Delta i nationella program kring energianvändning, t.ex. Uthållig kommun. Jordbruk/skogsbruk Landstinget (t.ex. VA-avd. eller fastighetsbolag) Landstinget ME 4.1 Sprida information och anordna utbildning för jord- och skogsbrukare. ME 4.2 Utarbeta åtgärder som syftar till att minska energianvändningen inom jord- och skogsbruk. Övriga tjänster Skogsstyrelsen LRF Södra Skogsstyrelsen LRF Södra ME 5.1 Förstärka kommunal energirådgivning till företagare (t.ex. handel) Övrigt (energi- och klimatrådgivare)

17 ME 6.1 Beräkna slutanvändningen av energi i Blekinge som primärenergi samt anpassa målen inom fokusområde Minskad Energianvändning till detta. ME 6.2 Kartläggning av möjlighet till värme- och/eller kyllagring i mark. ME 6.3 Främja användningen och öka kunskapen om smarta elnät. Kryssmarkera åtgärderna från 1 till 5, där 5 står för viktigast/mest angeläget Aktör Energikontor Sydost Landstinget Energikontor Sydost Sidan 17 av 24 FÖRNYBAR ENERGI Solel och Solvärme FNE 1.1 Planera för etablering av en storskalig solcellsanläggning. FNE 1.2 Främja installation av solel och solvärme inom industri, handel, offentlig verksamhet, lantbruk och bostäder m.m. FNE 1.3 Verka för översyn av stödsystemen för solel och solvärme (investeringsstöd, ROT-avdrag, m.m.). Vindkraft (t.ex. energi- och klimatrådgivare) Energikontor Sydost FNE 2.1 Utbilda beslutsfattare om elcertifikatsystemet och dess koppling till bl.a. vindkraft samt andra förnybara energislag. FNE 2.2 Rapportera in vilka verk som finns i kommunerna till Vindbrukskollen. FNE 2.3 Föra dialog med Försvarsmakten för att möjliggöra ytterligare utbyggnad av vindkraft. Biobränsle Region Blekinge Energikontor Sydost Försvarsmakten FNE 3.1 Aktiviteter för att påverka användarna att välja biobränslen, med fokus på industri- och transportsektorn. FNE 3.2 Analysera vilka användare som är i behov av olika typer av biobränslen, samt volymbehov. FNE 3.3 Stötta förädling av skogsbränslen i regionen, till exempel genom att identifiera råvaror och knyta ihop möjliga samarbetspartners. Energibolag Energikontor Sydost Skogsstyrelsen Södra, LRF När- och fjärrvärme

18 FNE 4.1 Verka för utbyggnad av ett gemensamt sammankopplat fjärrvärmenät för alla kommuner i Blekinge. FNE 4.2 Utveckla närvärme av flis och pellets i länet. FNE 4.3 Arbeta för att öka andelen återvunnen energi, t.ex. restvärme i växthusodlingar. FNE 4.4 Arbeta för att öka andelen förnybar energi i när-/och fjärrvärmeverk. FNE 4.5 Titta på potentialen och möjligheterna att samproducera kyla och värme. Biogas FNE 5.1 Verka för att öka produktionen av biogas i länet, dels med länets matavfall som substrat och dels med gödsel från lantbruket som substrat. Övriga förnybara energislag FNE 6.1 Genomföra förstudier kring alternativa förnybara energislag. FNE 6.2 Ta fram en utredning om Akvifärlager (lagring av solenergi från sommar till vinter i berggrunden) i länet. Övrigt - Förnybar Energi Kryssmarkera åtgärderna från 1 till 5, där 5 står för viktigast/mest angeläget Aktör Sidan 18 av 24 Energibolagen Kommunala bolag Näringslivet Fastighetsägare Industrier Näringslivet Energibolagen Näringslivet Fastighetsägare (flerfamiljshus) Energibolagen LRF Biogas Sydost Landstinget FNE 7.1 Verka för införande av enklare regler för leverans av el till de allmänna elnäten. FNE 7.2 Genomföra informationsinsatser angående leverans av el till de allmänna elnäten. FNE 7.3 Information till företag och industrin om möjligheterna kring förnybar energi. Nätbolag Näringslivet (energi- och klimatrådgivare) (energi- och klimatrådgivare) TRANSPORTER Övergripande T 1.1 Gemensam digital mötesplattform för länets offentliga aktörer. Ta fram policy för att öka möjligheterna till

19 distansarbete och främja webbmöten och telefonmöten. T 1.2 Verka för att företag, verksamheter och andra arbetsplatser stimulerar och underlättar för resor till och från jobbet och tjänsteresor med kollektivtrafik, cykel eller gång. T 1.3 Stimulera samåkning genom att utveckla system för att hitta andra som färdas samma väg. Belöna samåkare. T 1.4 Påverkansprojekt för att få fler att åka kollektivt, gå eller cykla istället för att ta bilen. T 1.5 Trafikverkets fyrstegsprincip tillämpas i all infrastrukturplanering. Kollektivtrafiken Kryssmarkera åtgärderna från 1 till 5, där 5 står för viktigast/mest angeläget Aktör Sidan 19 av 24 Landstinget Region Blekinge Energikontor Sydost Alla arbetsgivare Energikontor Sydost Alla arbetsgivare Region Blekinge - Blekingetrafiken Energikontor Sydost Region Blekinge Trafikverket T 2.1 Använd mindre fordon och utveckla den anropsstyrda trafiken inom kollektivtrafiken. T 2.2 Smidigare bytespunkter och bättre koordinering mellan olika trafikslag, så det blir enklare och går snabbare att byta. T 2.3 Verka för att Sydostlänken byggs (Karlshamn - Olofström Älmhult) både för gods- och persontransporter. T 2.4 Verka för fler mötesstationer för att skapa förutsättningar för halvtimmestrafik på Blekinge kustbana. Utred nya tågstopp i t.ex. Kallinge. T 2.5 Utveckla tågtrafiken norrut på Kust-till-kustbanan till Emmaboda, Alvesta och Göteborg. T 2.6 Utred vad som krävs och gör riktade insatser för att få fler bilresenärer att åka kollektivt Mobility management. T 2.7 Utveckla och förbättra servicen, bekvämligheten och priset för att få fler att åka kollektivt. Godstransporter Region Blekinge Blekingetrafiken Region Blekinge Blekingetrafiken Trafikverket Region Blekinge Näringslivet Trafikverket Region Blekinge Näringslivet Trafikverket Region Blekinge Karlskrona kommun Näringslivet Region Blekinge Blekingetrafiken Energikontoret Syd Blekingetrafiken

20 T 3.1 Samordning av inköp och transporter genom att bygga logistikcentraler intill järnvägen, utanför städerna eller mitt i länet. T 3.2 Främja intermodala transporter (transport som sker med fler än ett transportmedel) t.ex. genom att förbättra spårförbindelserna till hamnar och industrier. T 3.3 Ökade möjligheter för elanslutning av fartyg i hamn. Persontransporter Kryssmarkera åtgärderna från 1 till 5, där 5 står för viktigast/mest angeläget Aktör Sidan 20 av 24 Trafikverket Region Blekinge T 4.1 Förbättra möjligheterna till båtpendling mellan olika större befolkade öar. Utökad båttrafik gynnar också turismen. T 4.2 Bättre cykelinfrastruktur som möjliggör cykling till jobb, skola etc. T 4.3 Stimulera cykling, t.ex. genom att anordna omklädningsrum på arbetsplatser, genomföra kampanjer till föräldrar och skolor för att få barnen att gå och cykla mer till skolan T 4.4 Ta fram strategi för utveckling av cykeltrafik. T 4.5 Bättre möjligheter att ta med cykeln på tåget. T 4.6 Bättre cykelparkeringar vid tågstationer och större busshållplatser. T 4.7 Cykelpooler för tjänsteresor, inkl. el-cykel. T 4.8 Utveckla bilpooler i varje kommun som drivs på förnybara bränslen och som kan utnyttjas av allmänheten under kvällar och helger. Kommunala bostadsbolag kan ordna bilpooler för sina hyresgäster. Region Blekinge - Blekingetrafiken Alla arbetsplatser Energikontor Sydost Region Blekinge Blekingetrafiken Arbetsplatser Fysisk planering T 5.1 Alltid prioritera kollektivtrafik, cykeltrafik, gångtrafik och gröna stråk, före bilismen i all planering. T 5.2 Lokalisera ny bebyggelse utmed kollektivtrafikstråk så att behovet av biltrafik minskar. Byggandet av externa köpcentra bör övervägas noggrant. T 5.3 Öka andelen grönska i tätbebyggelse. Detta har en positiv inverkan ur ett kolbindningperspektiv. (t.ex. plan-/teknisk avd.) (t.ex. plan-/teknisk avd.) (t.ex. plan-/teknisk avd.)

21 Bränslen Kryssmarkera åtgärderna från 1 till 5, där 5 står för viktigast/mest angeläget Aktör Sidan 21 av 24 T 6.1 Verka för att öka användningen av biogas i länet och installera en biogasmack i varje kommun. T 6.2 Installera laddstolpar till elfordon i varje kommun. T 6.3 Ställ krav på förnybara bränslen vid upphandlingar av fordon eller transporter. T 6.4 Busstrafiken skall i huvudsak, efter genomförd upphandling år 2014, drivas med ett icke fossilt bränsle. T 6.5 Ökad information och verka för fler tankställen med alkylatbensin för tvåtaktsmotorer. Styrmedel Bensinbolag Energibolag Region Blekinge - Blekingetrafiken Biogas sydost Energibolagen Alla organisationer och företag Region Blekinge - Blekingetrafiken Bensinbolag Skogsstyrelsen LRF T 7.1 Verka för översyn av prissättningen, inklusive statliga styrmedel, mellan flyg, järnväg och väg. T 7.2 Verka för beskattning av tunga och törstiga fordon samt utökade subventioner/premier till fordon med förnybart drivmedel. T 7.3 Verka för införande av styrmedel för att styra över till förnybara bränslen för lastbilar, liknande de styrmedel som finns för miljöbilar. T 7.4 Verka för införande av skrotningspremie för båtmotorer av 2- taktsmodell. T 7.5 Verka för höjda skatter på fossila bränslen. Region Blekinge Blekingetrafiken T 7.6 Verka för att priserna på förnybara bränslen frigörs från priserna på olja/bensin (om priset på diesel stiger så ska inte priset på RME stiga). ENGAGERA FLERA Övergripande EF 1.1 Gemensam energi- och klimatrådgivning i länet för att ge

22 utökad service till medborgarna. Kryssmarkera åtgärderna från 1 till 5, där 5 står för viktigast/mest angeläget Aktör Sidan 22 av 24 Kunskap EF 2.1 Ökade och gemensamma insatser för att höja den allmänna kunskapsnivån om energi- och klimatfrågor hos politiker, tjänstemän och allmänhet. EF 2.2 Samordna insatser och resurser för att genomföra evenemang och gemensamma kampanjer, t.ex. Europeiska trafikantveckan, Testresenärsprojekt, Kollektiv resdag för sjätteklassare och Earth Hour. EF 2.3 Främja fler regionala forskningsoch utvecklingsprojekt i länet genom ökat samarbete mellan högskolor, statliga verk och institutioner, näringsliv och andra offentliga organisationer. EF 2.4 Anordna utställningar om klimatsmart teknik och klimatsmart beteende. Skola (t.ex. energi- och klimatrådgivare, miljöstrateger) (t.ex. energi- och klimatrådgivare, miljöstrateger) BTH Region Blekinge Hållbarhetsforum BTH Hållbarhetsforum (t.ex. miljöstrateger EF 3.1 Miljö och klimat som grön tråd genom hela skolutbildningen i alla ämnen. EF 3.2 Främja miljödiplomering och dyl. av skolor. EF 3.3 Genomföra kampanjer med vandrande skolbussar. Små- och medelstora företag (t.ex. Utbildningsnämnder) (t.ex. utbildningsnämnder, miljöstrateger) (t.ex. utbildningsnämnder, energi- och klimatrådg EF 4.1 Ökade insatser inom energi- och klimatrådgivning för att höja kunskapsnivån i näringslivet. EF 4.2 Riktade utbildningar, kurser eller andra insatser för att minska energianvändningen. EF 4.3 Utarbeta åtgärder för att minska växthusgasutsläpp från markanvändning inom jord- och skogsbruk. Offentlig upphandling (energi- och klimatrådgivare) Region Blekinge Energikontor Sydost Energikontor Sydost Skogsstyrelsen,LRF EF 5.1 Informera om möjligheten att dela upp förfrågningsunderlag vid upphandlingar i mindre delar som möjliggör för lokala aktörer att lämna anbud. (t.ex. upphandlingsavdelning) Landstinget

23 Kryssmarkera åtgärderna från 1 till 5, där 5 står för viktigast/mest angeläget Aktör Statliga organ Sidan 23 av 24 EF 5.2 Arbeta för hårdare miljö- och klimatkrav i upphandlingar via Miljöstyrningsrådets referensgrupper, både för framtagandet av produkt, produkt i sig och för transport, samt avfallshantering. EF 5.3 Alltid beakta LCC i upphandlingar och verka för att LCC tas fram för fler produkter. EF 5.4 Öka antalet upphandlingar där ställda kriterier följs upp. Konsumtion (t.ex. upphandlingsavdelning) Landstinget Statliga organ (t.ex. upphandlingsavdelning) Landstinget Region Blekinge Landsting Region Blekinge EF 6.1 Öka medvetenheten om den svenska konsumtionens globala miljöpåverkan genom ett eller flera länsvisa evenemang samt riktad information till hushåll. EF 6.2 Information om livsmedels klimatpåverkan och riktade insatser för att minska matsvinnet, både i handelsledet och i konsumtionsledet (inkl. restauranger) EF 6.3 Uppmuntra användandet av mer närproducerad och mer säsongsberoende mat, samt minska konsumtion av kött. EF 6.4 Lyfta fram/efterfråga statliga styrmedel för att minska förpackningshysterin. Hållbarhetsforum Region Blekinge LRF Restaurangbranschen Livsmedelsbranschen LRF Restaurangbranschen Livsmedelsbranschen Handels- och livsmedelsbranschen Uppföljning

24 Sidan 24 av 24 Denna Klimat- och energistrategi gäller t o m år Vid antagande av de nya lokala miljömålen för Ronneby kommun skall denna klimat- och energistrategi följas upp genom att åtgärderna preciseras samt tidssätts. Målen och åtgärderna skall integreras i de lokala miljömålen så att man på ett enkelt sätt årligen kan göra uppföljning genom miljöbokslut samt nyckeltal. Ny revidering av strategin skall göras Referenser SMHI Naturvårdsverket Energikontoret Sydost SCB Nationella Databasen, RUS Remissförslag till Klimat- och energistrategi Blekinge Skåne, de skånska miljömålen Klimatkommunerna Östra Göinge kommuns klimat- och energiplan, Nu E De Nock Sveriges Ekokommuner Lokala Miljömål Ronneby kommun Strategi för energieffektivisering, Ronneby kommun Klimatförändringar i Ronneby kommun

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36