Perspektiv på lärarlöner, del 3

Perspektiv på lärarlöner, del 3 en oroande framtidsspaning Rapport från Lärarförbundet 2010-03-05

Nu brådskar det! Kan det verkligen vara så att kvinnodominerade yrken idag, en bit in på 2000-talet, fortfarande är lägre värderade än mansdominerade med samma utbildningslängd? Ja, tyvärr är det dystra besked vi ger i vår rapport som ges ut i samband med internationella kvinnodagen. Utvecklingen har gått framåt på så många områden när det gäller jämställdhet och kvinnors situation och representation. Men när det kommer till det som verkligen kostar på, lönerna, står det minst sagt still. Vad händer om inget görs? Lärarförbundet har valt att göra en framtidsspaning. Om vi tittar på läraryrket relativt andra yrken med samma utbildningslängd 10 år framåt i tiden blir resultatet minst sagt deprimerande. Löneskillnaderna ökar med ytterligare ett antal tusenlappar i månaden. Vi visar i denna rapport att män väljer bort läraryrket, de söker sig inte till lärarutbildning utan väljer andra mer välavlönade yrken med lika lång utbildningstid. Om Sverige långsiktigt ska skapa fler jobb och ökad välfärd inser allt fler att lärarna måste sättas i centrum. Vi måste helt enkelt höja läraryrkets status för att kunna rekrytera de 50 000 nya lärare som behövs i skolan de närmaste åren. Lönen är en viktig del av det. Och tro nu inte att det bara är lärarkåren som tycker att lönerna ska höjas. Den politiker som vill ha stöd av allmänheten, av de som är väljare, gör rätt i att satsa på lärarna. Det kan du också läsa om i vår rapport. Var finns alla modiga politiker när vi som bäst behöver er? Chansen finns här och nu i pågående avtalsrörelse. Ta den. Nu brådskar det. Eva-Lis Sirén Förbundsordförande i Lärarförbundet 1(8)

Kön spelar roll I rapporten Perspektiv på lärarlöner, del 2 jämförde vi ett antal yrken och dess relativlöner med varandra. Det visade sig finnas en stor överensstämmelse mellan andelen kvinnor i ett yrke och hur yrket lönesätts i förhållande till andra på arbetsmarknaden, det vill säga ju större andel kvinnor i yrket - desto lägre lön. Många reagerar instinktivt om det visar sig att kvinnor har lägre lön än män med samma arbetsuppgifter. Däremot uppmärksammas strukturell lönediskriminering inte i samma omfattning som den lönediskriminering som kan finnas inom ett och samma yrke. Det uppmärksammas sällan att yrken lönesätts olika i förhållande till varandra trots att utbildningslängd och svårighetsgrad är jämförbara. Det bara är så, tänker många, eller kanske det beror på tillgång och efterfrågan eller det är ju jättesvårt att ta sig in på den utbildningen. Olika yrken värderas olika lönemässigt, och säkert finns det flera förklaringar till det, förklaringar som är både komplexa och beroende av varandra. Det är dock slående att så gott som alla yrken där männen är i majoritet också har en hög relativlön, medan de allra flesta stora yrkesgrupper där kvinnorna är i majoritet hamnar i botten när man jämför yrkesgruppers löner med varandra. Så är det, oavsett allt annat som allt kan bero på. Yrken Andel kvinnor Relativlön Jurister 47 137 Civilekonomer 47 126 Civilingenjörer m.fl., elektronik och teleteknik 18 123 Civilingenjörer m.fl., kemi 46 120 Systemvetare 24 119 Militärer 3 108 Barnmorskor 98 88 Gymnasielärare i yrkesämnen 64 85 Gymnasielärare i allmänna ämnen 58 84 Sjuksköterskor m.fl. 98 81 Grundskollärare 78 78 Förskollärare och fritidspedagoger 92 67 2(8)

Relativlöner och procent kan visa samband och relationer, men det är ändå de pengar som kommer in på lönekontot som man använder i affären. Om man i stället uttrycker relationerna i månadslöner, i kronor per månad, ser skillnaderna ut som i tabellen nedan. Medellöner 2008 för olika yrken Kronor/månad Jurister 39600 Systemvetare 37900 Civilekonomer 37800 Civilingenjör 37600 Lärare i gymnasieskolan 26400 Elmontör, tele- och elektronikmontör 25000 Lärare i grundskolan 24900 Godshanterare och expressbud 24300 Målare och sotare 24200 Maskinoperatör (metall) 24100 Lärare i förskolan 22700 Källa: SCB Tabellen visar att lärarlöner snarast är i nivå med yrken med gymnasial yrkesutbildning. De som i stället arbetar i yrken som kräver en utbildningslängd som motsvarar lärarnas, som till exempel jurister, civilekonomer och civilingenjörer, tjänar i genomsnitt 10 000 15 000 kronor mer i månaden. Sådant sänder signaler. De som väljer yrkesbana idag kommer att vara yrkesverksamma långt in på 2050-talet. Dagens beslut och dagens lönerelationer har betydelse för kommande generationers välfärd. Vilken signal vill samhället sända till dagens unga: Att det är läge att satsa på något annat än läraryrket om man vill ha en vettig lön, eller att vi nu inleder en uppvärdering av läraryrket? Hur blir det i framtiden om inget görs nu? Inom några år behöver 50 000 nya lärare rekryteras för att bland annat ersätta sina kollegor som går i pension. Det är unga människor som ska lockas att välja läraryrket framför andra tänkbara karriärer. Och de ska inte bara välja det de ska också stanna kvar i det. Då är lönen en viktig faktor, och hur kommer den att se ut i framtiden? Uttalanden om framtiden är alltid preliminära: Man kan säga hur man tror att det kommer att bli, eller hur det kan bli om man gör eller inte gör vissa saker. Ett sätt att försöka fånga framtiden, är att ta tendenser som har funnits de senaste åren, och sedan dra ut utvecklingslinjerna in i framtiden. På så vis får man svar på frågan om den utveckling som har varit hittills fortsätter, hur blir det då? 1996 skilde det ungefär 7 500 kr per månad i lön mellan en grundskollärare och en civilingenjör eller en systemvetare. Om utvecklingen fortsätter i samma takt som den 3(8)

gjort fram till nu, kommer det 2018 att skilja mellan 14 000 och 15 000 kr i månaden mellan en grundskollärarlön och en civilingenjörslön eller en systemvetarlön. I kronor räknat är det en fördubbling av skillnaden mellan 1996 och 2018. Istället för att över tid närma sig varandra lönemässigt så ökar avståndet för varje år. Källa: SCB Redan idag är det på många håll svårt att locka sökande till lärarutbildningen, en lång högskoleutbildning som leder fram till ett ansvarsfullt arbete. Detta gäller i synnerhet för lärarutbildningarna med inriktning mot teknik och naturvetenskap. Man kan fråga sig om det kommer att vara lättare eller svårare att locka studenter till lärarutbildningen 2018, när det finns 15 000 skäl i månaden att i stället välja en annan lång högskoleutbildning som leder fram till ett annat ansvarsfullt arbete. En sådan tur att möjligheten finns att fatta andra beslut och påverka utvecklingen. Vår framtidsspaning är ju just en spaning och den behöver inte bli verklighet. Det finns alla möjligheter att bryta trenden och därmed göra läraryrket mer attraktivt. Stödet finns hos allmänheten En majoritet av svenska folket vill ge mer i lön till lärarna. I januari 2010 publicerade Lärarnas tidning en opinionsundersökning där 54 procent av svenska folket stöder lärarnas krav på större löneökningar än andra grupper i den pågående avtalsrörelsen. I Stockholm är stödet för Lärarförbundets krav hela 67 procent. Stödet är också högre bland akademiker, kvinnor och yngre. Undersökningen genomfördes i december 2009 av SKOP på uppdrag av Lärarnas tidning. Ett representativt urval på drygt tusen personer intervjuades. 4(8)

Det finns de som tänker att det bara är lärare och deras fackförbund som är engagerade i frågan om lärares löner. Men undersökningen visar motsatsen: det här är en fråga som äger högt allmänintresse. Folk vill att det ska löna sig bättre att jobba med barn, elever och med utbildning och kunskap. Och visst borde det göra det? Männen har förstått att det inte lönar sig Lärarnas tidning (februari 2010) har sammanställt statistik som visar att även gymnasielärarna, där flest män i lärarkåren finns idag, håller på att bli en kvinnodominerad grupp. Manliga lärare går i pension och lärarstudenterna är till stor del kvinnor. Källa: Lärarnas Tidning Grafik: Mats Thorén Det är uppgifter från Högskoleverket som visar på att en klar majoritet av de gymnasielärare som går i pension de närmaste tio åren är män. Samtidigt är endast 38 procent av dem som examinerats från gymnasielärarutbildningarna de senaste 15 åren män. De allra flesta är överens om att det behövs både män och kvinnor i skolan. Men trots det går utvecklingen åt ett annat håll. Det säger sig självt att högre löner och status skulle få de allra bästa både kvinnor och män - att både välja och att vilja stanna kvar i läraryrket. 5(8)

Sammanfattning I denna rapport, som är den tredje i serien Perspektiv på lärarlöner, tittar vi på sambandet mellan lön och kön. Vi gör även en framtidsspaning, som visar vad som händer med lärares löner om inget görs. Den oroar. Sambandet mellan andelen kvinnor i ett yrke och hur yrket värderas är fortfarande starkt: En stor andel kvinnor gör yrket till ett låglöneyrke, nästan oavsett vilken utbildningsnivå som krävs. Om lärarlönerna fortsätter utvecklas i samma takt som hittills så kommer löneskillnaderna mellan kvinnodominerade yrken med hög utbildning och mansdominerade yrken med lika lång utbildning att öka. De närmaste åren går många lärare i pension och behovet av nyrekrytering är stort. Det handlar om att 50 000 nya lärare behövs i skolan. För att kunna locka dem måste yrkets attraktivitet öka lönen är en viktig del av det. En majoritet av de tillfrågade i en nyligen genomförd opinionsundersökning anser att lärarna bör få större lönelyft än andra grupper i årets avtalsrörelse. Stödet finns hos fler än lärarna själva. Läs också Perspektiv på lärarlöner Lärares löner i ett nationellt och internationellt perspektiv (oktober 2008). Svenska lärare är underbetalda i förhållande till sina kollegor i andra länder. Sverige placerar sig först på plats 23 tillsammans med Slovenien. Perspektiv på lärarlöner, del 2 om hur lön och kön hänger ihop (mars 2009). Lärarlönerna granskas historiskt sett ur ett könsperspektiv. I takt med att kvinnorna blivit fler värderas också yrket lönemässigt sämre. Rapporterna finns på lararforbundet.se/perspektivpalararloner 6(8)

Hur ser då framtiden ut? De närmaste åren behöver det rekryteras 50 000 nya lärare till skolan. Vilka lärare behöver skolan om vi tittar ur ett samhällsekonomiskt perspektiv där utvecklad konkurrenskraft och välfärd är viktigt? Jo, de bästa talangerna de bästa studenterna ska vilja söka sig till läraryrket. Och hur lyckas vi med det? Bara genom att öka yrkets attraktivitet och status, och där är lönen är en viktig del. Det senaste decenniet har lönegapet mellan lärare och andra grupper med lång akademisk utbildning ökat. En nyligen genomförd undersökning visar att en majoritet av allmänheten tycker att det bör vara tvärt om att lärare bör uppvärderas och få mer än andra grupper. Lärarförbundet uppmanar därför Sveriges politiker: Bryt trenden! Gör en satsning för framtiden: höj lärarnas löner! Segelbåtsvägen 15 Box 12229 102 26 Stockholm Telefon 08-737 65 00 lararforbundet.se kansli@lararforbundet.se