Studie om dimensioneringstal för vattenförbrukning. 1 Förbrukningsmönster och maxdygn-/maxtimfaktorer Bakgrund och syfte

Svenskt Vatten Utveckling Projektförslag 1(5) 2015-06-11 Studie om dimensioneringstal för vattenförbrukning 1 Förbrukningsmönster och maxdygn-/maxtimfaktorer Bakgrund och syfte Dimensionering av svenska vatten- och spillvattensystem baseras bland annat på dimensionerande vattenförbrukning enligt Svenskt Vattens riktlinjer. Vid dimensioneringen tas hänsyn till maxdygn- och maxtimfaktorer enligt t ex Svenskt Vattens publikationer P83 och P90. Tyréns har genom ett par examensarbeten sett att det finns ett behov av att se över dessa. Ett examensarbete från 2012 (Näsman Melander) har visat att valet av maxdygns- och maxtimfaktorer (inom föreslagna intervall) kan få stora konsekvenser med avseende på hur stora åtgärder som behövs på befintligt ledningsnät när nya områden ska anslutas. Vidare har ett examensarbete från 2014 (Abdu & Ullén) baserat på analys av uppmätt vattenförbrukning med timupplösning från 13 kommuner kommit till slutsatsen att dagens dimensioneringsparametrar troligtvis ligger onödigt högt. I många fall kan det innebära ganska små konsekvenser om man vid nyanläggning av vattenoch spillvattenledningar väljer en onödigt stor dimension. Men då det gäller ökad belastning på befintliga ledningsnät kan konsekvenserna bli stora eftersom kostnadsskillnaderna kan bli betydande mellan att inte behöva åtgärda de befintliga vatten- och spillvattennäten och att behöva lägga om långa ledningssträckor till större dimension. Projektets syfte är att utifrån mätdata kartlägga vattenförbrukningen för olika vattenförbrukare och dess variation i tiden och att jämföra detta med dagens riktlinjer för dimensionering av vatten- och spillvattensystem. En förstudie har genomförts för att undersöka förutsättningarna att erhålla tillräckligt underlag för att baserat på flödesdata från svenska vattenledningsnät ta fram nya riktlinjer för dimensionerande vattenförbrukning samt därav resulterande spillvattenflöde. Resultatet av förstudien redovisas i PM som ännu ej publicerats, se bilaga. Ett tiotal kommuner har angett att de har tillgång till mätvärden för sammanlagt ca 100 distributionsområden, och detta bedöms tillräckligt för att en kvalificerad analys ska kunna genomföras. Vidare finns mätvärden från minst 10 000 förbrukare som går att använda i studien. Omfattning och syfte Projektets huvudsyfte är att analysera vattenförbrukningens variation som underlag för nya rekommendationer om dimensionerande vattenförbrukning och spillvattenavledning. Studien kommer även att undersöka och belysa ett antal andra områden med koppling till vattenförbrukningen och dess tidsmässiga variation. Detta kan delas upp i ett antal arbetsmoment vilka beskrivs nedan. Uppdrag:, Beställare: O:\STH\259595\01_Tyréns uppdrag\012_avtal\svu projektplan vattenförbrukning_0522.docx Version: 2014-03-24

2(5) Moment 1 framtagande av max/min-faktorer Analys av flödes- och förbrukningsdata med syfte att beräkna nya rekommenderade värden på maxdygn- och maxtimfaktorer för vattenförbrukning och spillvattenavledning. I första hand beräknas värden för hushåll och i mån av tillgång till data beräknas även värden för andra förbrukartyper. Moment 2 specifik förbrukning Specifik medelförbrukning för hushåll och andra förbrukartyper har studerats och följts upp mer kontinuerligt jämfört med förbrukningsvariationen. Likväl finns ett värde i att se över även detta i samband med att huvudmomentet genomförs. Syftet är att utforma nya rekommenderade värden på vattenförbrukning i liter per dygn fördelat på antal boende i hushåll, antal anställda på kontor, antal elever på skolor, antal bäddar på hotell och sjukhus etc. Möjligheten att använda andra fördelningsnycklar än antal person, till exempel antal bostäder/lägenheter, kvadratmeter butiksyta etc, ska också värderas. Moment 3 områden med liten förbrukning I P83 rekommenderas inte användning av maxdygn- och maxtimfaktorer för förbrukning vid mindre än 500 personer. Istället tillämpas momentanförbrukning baserad på boverkets normer för sannolikt flöde. Syftet med arbetsmomentet är att klargöra om denna metod ska rekommenderas och i så fall med vilka värden, per person eller per lägenhet. Arbetsmomentet ska också belysa skillnader mellan dimensionering och kontrollberäkning för ett fåtal fastigheter samt skillnaden mellan dricksvatten- och spillvattenmängder. Moment 4 trädgårdsbevattning Trädgårdsbevattning innefattas ofta i hushållsförbrukning som en del av förbrukningen under ett maxdygn. Till detta kopplas timfaktorer som gäller för normaldygn. Det skulle vara mer korrekt att bedöma trädgårdsbevattning separat. Därigenom kan en bättre kombination av maxdygn- och maxtimförbrukning erhållas. Delmomentet syftar till att identifiera dygn med hög förbrukning till trädgårdsbevattning och föreslå metoder för att bedöma hur hänsyn ska tas i dimensioneringen. Denna analys kan även innefatta andra exempel på stor förbrukning som förekommer sällan, till exempel uppfyllnad av trädgårdspool. Moment 5 kvalitetssäkring av mätdata En förutsättning för att kunna göra meningsfulla analyser av mätdata är att dessa håller tillräckligt hög kvalitet. Det vore därför intressant att undersöka om det går att bedöma kvalitet på mätdata från vattenledningsnät utan att behöva göra kontrollmätningar. Med hjälp av examensarbetare undersöks kvaliteten på mätdata som insamlats. Arbetet genomförs genom teoretiska beräkningar och analyser samt kontrollmätningar i utvalda punkter. Om möjligt tas även en metod fram för att i framtiden bättre kunna bedöma kvaliteten på mätvärden. Moment 6 nyttan av flödesmätning Under senare år har det blivit vanligare att kommuner har kontinuerlig flödesmätning i ett antal punkter på vattenledningsnäten. Ett område där detta kommer till nytta är att upptäcka vat- Uppdrag:, Beställare: O:\STH\259595\01_Tyréns uppdrag\012_avtal\svu projektplan vattenförbrukning_0522.docx

3(5) tenläckor. Ett annat är att utgöra underlag för debitering då t ex en kommun levererar dricksvatten till en annan. Troligtvis används dessa flödesvärden även till andra analyser som gör nytta. Genom att identifiera vilka användningsområden som finns kan dessa komma till nytta för fler kommuner samt utgöra underlag för beslut om att eventuellt installera fasta flödesmätare. Genom frågeformulär och telefonintervjuer med kommuner som under en längre tid haft fast installerade flödesmätare kartläggs vilken nytta de haft med dessa. Genomförande Mätdata inhämtas från va-förvaltningar, va-bolag, bostadsbolag och fastighetsägare som identifierats i förstudien. Mätvärdena analyseras med avseende på vattenförbrukningens tidsmässiga variation. Fokus är att ta fram uppgifter om max-, medel- och minförbrukning per dygn och per timme som funktion av total förbrukning, liksom i nuvarande P83. Förbrukningsvariationen ska i första hand analyseras för hushåll, men så långt som möjligt ska även andra förbrukarkategorier studeras. Mätvärdena används också för att ta fram uppgifter om specifik vattenförbrukning för olika typer av förbrukare, t ex per person eller per lägenhet i bostäder, per elev, hotellrum, studentrum, sjukhussäng, kontorsarbetsplats, butiker, industrier etc. Vilka värden som kan tas fram får bli beroende av vilka mätvärden som blir tillgängliga. En referensgrupp med deltagare från kommuner, va-bolag, bostadsbolag och konsultföretag sätts samman. I förstudien har det framkommit intresse från ett 10-tal kommuner/va-bolag. Fyra examensarbetare tas in i projektet. De ska dels undersöka möjligheter att bedöma kvalitet på mätvärden och ta fram förslag på metoder för detta. I examensarbetena ska även ingå fördjupade analyser av mätvärdena. Det kan t ex vara fråga om analyser som är svåra att redan nu förutse nyttan av men som det kan visa sig finnas behov av efter att mätvärdena börjat analyseras. Organisation Projektet genomförs av en arbetsgrupp hos Tyréns i dialog med Svenskt Vatten. Till projektet knyts även en referensgrupp på ca 15 personer som representerar svenska kommuner, va-bolag och konsultföretag. Följande representanter från Tyréns planeras delta i förstudien: Hans Hammarlund Uppdragsansvarig, expert på dimensionering av avloppsnät Krister Törneke Expert på dimensionering av vattennät Linnéa Fredriksson Handläggare med erfarenhet av VA-utredningar och mätteknik Joel Bertlin Granskare m.a.p. statistiska metoder Till projektgruppen kopplas även examensarbetare Uppdrag:, Beställare: O:\STH\259595\01_Tyréns uppdrag\012_avtal\svu projektplan vattenförbrukning_0522.docx

4(5) Tidplan Projektet kan påbörjas så snart ett godkännande erhållits från Svenskt Vatten och bedöms kunna redovisas senast ett år efter projektstart. Månad 1 Startmöte med Svenskt Vatten Startmöte med referensgruppen Insamling av mätdata Två examensarbetare kopplas till projektet med syfte att undersöka vilka möjligheter det finns att avgöra kvaliteten på mätvärdena samt om möjligt ta fram metoder som underlättar sådan kontroll i framtiden. Månad 2 Vid behov: Fortsatt insamling av mätdata Inhämtning av annat underlag: debiterad mängd vatten inom mätzoner, uppgifter om vattenläckor Kontroll av mätvärden Handledning av examensarbetare Kontrollmätning av flöden Månad 3 Avstämningsmöte med Svenskt Vatten och referensgruppen Under mötet görs en avstämning av tidplanen med hänsyn till insamlingen av mätvärden Analys av mätvärden Handledning av examensarbetare Månad 4 6 Mätdataanalys Handledning av examensarbetare Ytterligare två examensarbetare kopplas till projektet med syfte att genomföra analyser av de mätdata som bedömts hålla tillräckligt hög kvalitet. Månad 7 Redovisning av examensarbete kvalitetskontroll Avstämningsmöte med Svenskt Vatten och referensgruppen Mätdataanalys Handledning av examensarbetare Månad 8 Mätdataanalys Rapportskrivning Handledning av examensarbetare Månad 9-10 Rapportskrivning Handledning av examensarbetare Uppdrag:, Beställare: O:\STH\259595\01_Tyréns uppdrag\012_avtal\svu projektplan vattenförbrukning_0522.docx

5(5) Månad 11 Rapporten överlämnas till Svenskt Vatten och referensgruppen för synpunkter Redovisning av examensarbete dataanalys Månad 12 Redovisning för referensgruppen och Svenskt Vatten Slutversion av rapporten Budget Bedömd tidsåtgång är 500 timmar fördelat på deltagande personer enligt nedan. Hans Hammarlund 114 timmar Krister Törneke 76 timmar Linnéa Fredriksson 294 timmar Joel Bertlin 16 timmar Timarvoden (exkl. moms): Hans Hammarlund 950 SEK Krister Törneke 950 SEK Linnéa Fredriksson 700 SEK Joel Bertlin 950 SEK Kostnad: 401 500 SEK (exkl. moms). Som medfinansiering föreslås följande. 1. Referensgruppen, ca 15 personer, 4 möten: Startmöte, 2 avstämningsmöten och redovisningsmöte. Varje deltagare bedöms lägga 4 timmar per möte på inläsning, deltagande och uppföljning. Tiden inkluderar även referensgruppens arbete med rapporten (läsning, synpunkter, granskning). Totalt 240 timmar 2. Framtagande och leverans av mätdata från kommuner, fastighetsbolag och fastighetsägare. Vi räknar med leverans från mellan 15 och 25 förvaltningar/bolag vilka bedöms behöva lägga ner mellan en och två arbetsdagar vardera på att ta fram mätdata. Totalt 240 timmar. 3. Tyréns står för handledning av 4 st exjobbare. Handledningstid per exjobbare bedöms till 50 timmar per exjobbare, totalt 200 timmar. 4. Tyréns står vid behov för exjobbarnas resor mellan Uppsala och Stockholm samt resor som behövs i projektet. Om det antas att två av exjobbarna är bosatta i Uppsala innebär det ca 8 st månadskort à 1450 SEK. Totalt inkl. resor inom projektet 15 000 SEK 5. Exjobbarnas medverkan i projektet. 6. Tyréns tillhandahåller nödvändig utrustning för att genomföra kontrollmätningar i examensarbetet kring kvalitetskontroll. Bedömt värde 10 000 SEK. Totalt 680 timmar + 25 000 SEK + medverkan av 4 exjobbare. Uppdrag:, Beställare: O:\STH\259595\01_Tyréns uppdrag\012_avtal\svu projektplan vattenförbrukning_0522.docx

Studie om dimensioneringstal för vattenförbrukning 1. Bakgrund och syfte Dimensionering av svenska vatten- och spillvattensystem baseras bland annat på dimensionerande vattenförbrukning enligt Svenskt Vattens riktlinjer. Vid dimensioneringen tas hänsyn till maxdygnoch maxtimfaktorer enligt t ex Svenskt Vattens publikationer P83 och P90. Tyréns har genom ett par examensarbeten sett att det finns ett behov av att se över dessa. Ett examensarbete från 2012 (Näsman Melander) har visat att valet av maxdygns- och maxtimfaktorer (inom föreslagna intervall) kan få stora konsekvenser med avseende på hur stora åtgärder som behövs på befintligt ledningsnät när nya områden ska anslutas. Vidare har ett examensarbete från 2014 (Abdu & Ullén, 2014) baserat på analys av uppmätt vattenförbrukning med timupplösning från 13 kommuner kommit till slutsatsen att dagens dimensioneringsparametrar troligtvis ligger onödigt högt. I många fall kan det innebära ganska små konsekvenser om man vid nyanläggning av vatten- och spillvattenledningar väljer en onödigt stor dimension. Men då det gäller ökad belastning på befintliga ledningsnät kan konsekvenserna bli stora eftersom kostnadsskillnaderna kan bli betydande mellan att inte behöva åtgärda de befintliga vatten- och spillvattennäten och att behöva lägga om långa ledningssträckor till större dimension. Projektets syfte är att utifrån mätdata kartlägga vattenförbrukningen för olika vattenförbrukare och dess variation i tiden och att jämföra detta med dagens riktlinjer för dimensionering av vatten- och spillvattensystem. 2. Genomförande Projektet har inletts med en förstudie för att undersöka förutsättningarna att erhålla tillräckligt underlag för huvudstudien. I detta PM redovisas resultatet av förstudien som underlag till en ansökan om medel för att genomföra huvudstudien. Förstudien har innefattat en kartläggning av hur vattenförbrukningen mäts och registreras i Svenskt Vattens medlemskommuner samt en bedömning av om dessa mätvärden kan ligga till grund för den tänkta studien. Förstudien har även identifierat kommunala vattenbolag/va-förvaltningar som är intresserade av ett deltagande i projektet. 2.1 Enkätundersökning En enkätundersökning riktad till samtliga Svenskt Vattens medlemmar har genomförts. Inför enkätundersökningen gjordes ett upprop i samband med seminariet VA-GIS 2015 för att väcka intresse och för att ge kommuner med tillgång till förbrukningsdata möjlighet att förbereda sig att göra data tillgängligt. Enkätformuläret redovisas som bilaga 1 och i bilaga 2 redovisas enkätdeltagarna. Sammanlagt 51 av Svenskt Vattens medlemmar svarade på enkäten. Detta kan anses som ett litet antal deltagare. Samtidigt har ett stort antal av deltagarna visat sig ha mätdata med potential för att utföra en huvudstudie och det går att misstänka att det framförallt är deltagare som har mätdata som tagit sig tid/haft intresse av att svara på enkäten. En sammanställning av enkätsvaren ses i tabell 1 och 2. 1

Tabell 1. Översikt av resultat från enkäten. Antal deltagare i enkät Antal med intressant mätdata från delområden (inkl mätning i högzon alternativt ingen högzon) Antal med intressant mätdata från enskilda förbrukare Antal med intresse av att leverera mätdata till eventuell huvudstudie Antal med intresse av att delta i referensgrupp i eventuell huvudstudie 51 st 36 st 9 st Ja 15 st Vet ej 20 st Nej 16 st Ja 9 st Vet ej 8 st Nej 34 st Tabell 2. Enkätresultat, intresse av att delta i eventuell huvudstudie. Har intresse av att leverera mätdata till evn huvudstudie Har intresse av att delta i referensgrupp för evn huvudstudie Borås Energi och miljö Gästrike Vatten AB Göteborg stad Kretslopp och vatten Jokkmokk Kalix kommun Karlstads kommun Kungsbacka Lidingö Norrvatten Stockholm Vatten VA AB Sydvatten AB Tekniska verken i Linköping Torsås kommun Trelleborgs kommun Trollhättan Energi AB Borås Energi och Miljö AB Göteborg stad Kretslopp och vatten Jokkmokk Karlstads kommun Kungsbacka Norrvatten Sydvatten AB Tekniska verken i Linköping Trollhättan Energi AB Ja Vet ej 1 Alvesta Boden Gislaveds kommun Hallstahammars kommun Håbo kommun Jönköpings kommun Köpings kommun Markaryd Mälarenergi AB Solna Vatten Sörmland Vatten och Avfall AB Upplands Väsby Vellinge Älvsbyns Energi AB Örebro Arvidsjaur kommun Gästrike Vatten AB Köpings kommun Lidingö Mjölby kommun Mälarenergi AB Stockholm Vatten VA AB Sörmland Vatten och Avfall AB Upplands Väsby Vårgårda kommun 2.2 Kompletterande intervjuer Ett antal enkätdeltagare har kontaktats för att komplettera och tydliggöra enkätsvaren. Samtal med vissa av dessa enkätdeltagare gjordes innan enkäten skickades ut. Urvalet för intervjuer baserades på vilka som i enkäten visat sig ha mätdata med potential för att gå vidare med en huvudstudie. Mätdata som ansetts vara intressant är dels mätdata på vattenförbrukning med hög tidsupplösning från större avgränsade delområden där delområdet antingen saknar reservoar, eller där mätning sker i reservoar, 1 Enkätdeltagare som svarat vet ej och samtidigt svarat att de inte har någon mätdata har uteslutits i redovisningen av enkätdeltagare som har ett eventuellt intresse av att leverera mätdata till studien. 2

och dels mätdata från vattenmätning hos brukare med hög tidsupplösning på loggning. Intressant var även att utreda om intresse hos enkätdeltagarna fanns att justera loggintervall/hämta hem data oftare för mätare som i enkäten angavs ha potential att logga vattenförbrukning med hög tidsupplösning. Borås Gislaved Gästrike Vatten Göteborg Jönköping Karlstad Tekniska verken Linköping Mälarenergi Norrvatten Norrtälje Solna Stockholm Vatten AB Sydvatten Sörmland vatten Upplands Väsby Vårgårda Östersund Försök har även gjorts att kontakta Kungsbacka och Trollhättan. Kontakt har även tagits med leverantörer av vattenmätare för att kartlägga vilka mätare som finns på marknaden samt deras funktioner och begränsningar. 3. Resultat 3.1 Enkäter och kompletterande intervjuer Huvudsyftet med enkäten var att undersöka möjligheten att få tillgång till mätdata som kan användas för att analysera hur vattenförbrukningen varierar i olika samhällen och hos olika typer av brukare. I enkäten efterfrågades i första hand två typer av mätdata: 1. Flödesmätning i avgränsade distributionsområden (tryckzoner eller liknande) utan reservoar, där uppmätt flöde återspeglar förbrukningen inklusive eventuellt utläckage 2. Mätning av förbrukning hos små och stora grupper av brukare För båda dessa typer efterfrågades långa mätserier med upplösning på 1 timme eller tätare. Enkätsvaren och de kompletterande intervjuerna visar att det är möjligt att få tillgång till mätdata av båda typerna. Enkäten visar också att det finns stort intresse för studien hos flera av dem som svarat. De som har tillgång till mätdata är också beredda att göra den insats som behövs för att leverera uppgifter till projektet. Även bland dem som inte kan bidra med data uttrycker många ett intresse för projektet och vill gärna ta del av resultatet. 3

Tabell 3. Information från samtal med kommuner/va-bolag. Borås Gislaved Gästrike Vatten Göteborg Jönköping Karlstad Kungsbacka Linköping Mälarenergi Norrvatten Norrtälje Solna Stockholm Vatten AB Sydvatten Sörmland vatten Trollhättan Upplands Väsby Vårgårda Östersund Har 600 st fjärravlästa mätare som man enkelt kan plocka hem mätdata ifrån. Dessa är placerade i flerbostadshus (framförallt Borås stads mätare). Mätning av vattenförbrukning med hög tidsupplösning sker i 28 delområden (stumma zoner). Dessa har oftast blandad bebyggelse men något område har industrikaraktär. Borås kan tänka sig att leverera mätdata och även delta i en referensgrupp. Har bland annat mätning i ett antal små villaområden (ca 15-20 villor). Har evn intresse av att leverera mätdata till huvudstudie. Ett 10-tal distributionsområden med användbara mätdata. Registrerande kundmätare huvudsakligen i villor och nyuppsatta. Ännu inga rutiner för att registrera timvärden. Mycket intresserade av att delta i projektet. Ett stort antal distributionsområden (ca 60) med mätning. Tre fastighetsbolag med registrerande mätare. Data kan eventuellt fås av dem direkt. Mätdata i sammanlagt 4000 bostäder. Dessa hanteras dock inte av Kretslopp och Vatten utan av tre stora fastighetsbolag i kommunen. Har ett antal zoner med mätning. Dock inga som ansågs vara av speciellt stort intresse. De var även tveksamma till att delta i studien. Har mätning med hög tidsupplösning i fem delområden. Två delområden inkluderar högzoner men i högzonerna sker mätning. Mycket intresserade av att leverera mätdata till projektet. Samtal med kommunen har ej genomförts. Enkäten visar på att vattenmätning sker i ett 20-tal punkter på ledningsnätet och att det finns 100 st vattenförbrukningsmätare med loggning av högupplöst data hos enskilda brukare. Linköping har flödesmätning på distributionen till ett ganska stort antal områden inkl. mindre samhällen utanför centralorden. De är också intresserade av att delta i studien. Har ca 2700 mätare med loggning av förbrukning hos storförbrukare med timupplösning eller bättre. Urvalet av förbrukare som har denna typ av loggning är gjord med avseende på årsförbrukning, dvs de som loggas är de som har störst förbrukning. De är intresserade av att leverera data till studien. Mätvärden finns på in- och utflöde i samtliga kommuner som Norrvatten levererar data till. Nivån i reservoarer mäts och genom detta kan förbrukningen inom varje kommun beräknas. Norrvatten är intresserade av att delta i studien. Det finns inte några mätare som registrerar timvärden utan bara manuellt avlästa vattenmätare. Två storförbrukare med egen mätning där värden kan fås med timupplösning. Den ena är Friends Arena som bedöms mycket intressant eftersom det saknas anvisning om dimensionerande förbrukning för idrottsanläggningar och arenor. Den andra är Nya Karolinska Sjukhuset. Dock har verksamheten knappt kommit igång. Mätvärdena kan bli intressanta om några år. Vid intervjun framkom även att det finns ca 150 vattenmätare hos enskilda fastighetsägare som kan avläsa med timupplösning. Det finns 12 tryckzoner där flödet motsvarar förbrukningen och där en längre serie med timvärden kan hämtas. Av dessa finns några zoner (ca 8) med relativt enhetlig bebyggelse medan andra är mer blandade. Det bör också vara möjligt att få fram debiterad årsförbrukning för samma områden. Registrerande vattenmätare hos kunder finns bara två st. i Hammarby sjöstad. Data från dessa används för att ta fram nyckeltal och bör därför vara tillgängliga för andra analyser. Sydvatten levererar vatten till kommuner, och mätning sker vid leveranspunkter. Men kommunerna har i regel reservoarer, så mätarna ger inte data som lätt kan användas i projektet. Man har ett 10-tal distributionsområden med mätning. Dessutom finns registrerande mätning hos en industri (Kronfågel). Samtal med kommunen har ej genomförts. Enkäten visar på att det finns 6 delområden där vattenförbrukningsmätning sker som ej inkluderar reservoarer. Det finns även ett stort antal mätare installerade på ledningsnätet som har potential att logga högupplöst vattenförbrukningsdata. Man planerar för 25 fjärravlästa mätare i radhus i samarbete med Norrvatten. Det finns ett större delområde, framförallt hushåll, där vattenmätning sker online. Man håller på med ett pilotprojekt tillsammans med Vårgårda bostäder där man har onlinemätning. Värden kan troligtvis plockas ut med hög tidsupplösning. Pilotprojektet har precis påbörjats och förväntas pågå under ca 1 år. Vårgårda kan är något tveksamma men kan eventuellt tänka sig att leverera mätdata till en huvudstudie. Troligtvis finns det bättre data tillgängligt om något år. Man har inga tryckzoner utan reservoar med flödesmätning. Det finns 3000 kundmätare med möjlighet att registrera timvärden men ännu inga rutiner för det. 4

Uppmätt vattenförbrukning (l/s) 3.2 Exempel på mätdata Karlstad kommun har levererat exempelmätdata från ett delområde med 2036 invånare. Mätdata från olika veckodagar ses i figur 2. Det är tydligt att förbrukningsmönstret skiljer sig åt vid jämförelse mellan vardag och helgdag. 7.5 7.0 6.5 6.0 5.5 5.0 4.5 4.0 3.5 3.0 2.5 2.0 1.5 1.0 0.5 Medelförbrukning zon (6min), Tors 5/3 Medelförbrukning zon (6min), Fre 6/3 Medelförbrukning zon (6min), Lör 7/3 Medelförbrukning zon (6min), Sön 8/3 0.0 kl 00:00 kl 02:30 kl 05:00 kl 07:30 kl 10:00 kl 12:30 kl 15:00 kl 17:30 kl 20:00 kl 22:30 Figur 1. Exempel på data avseende vattenförbrukning i samhälle med 2036 invånare i Karlstad. Området domineras av villabebyggelse och inkluderar en skola och ett dagis. Mätområdet är avgränsat och inkluderar ej högzon eller tryckstegringsstation (Winskog, 2014). 3.3 Intervju med leverantörer av vattenmätare Kontakter med leverantörer av vattenmätare har gett information om de olika mätprinciperna och hur intresset för vattenmätning ser ut i landet. Under studien har kontakt tagits med ABB och Kamstrup. De olika mätprinciperna redovisas i tabell nedan. Loggning av data är möjlig till ultraljudsmätare och magnetiskt induktiva mätare. Dessa mätare har även betydligt bättre noggrannhet än mekaniska mätare. Magnetiskt induktiva mätare har hög noggrannhet men är dyra att installera och används därför framförallt för mätning vid vattenverk och i knutpunkter på ledningsnätet. Ultraljudsmätare används även för mindre mätområden. Tabell 4.Olika mätprinciper för vattenmätare. Mätartyp/mätprincip: Magnetiskt induktiva mätare Ultraljudsmätare Vinghjulsmätare (mekanisk mätning) Ringkolvsmätare (mekanisk mätning) Enligt Kamstrup finns idag enbart ett fåtal fjärravlästa mätare installerade i Sverige men man anser att 5

installation av fjärravlästa flödesmätare hos brukarna kan ha flera positiva effekter. ABB ser ett ökat intresse för vattenmätning med hög känslighet och noggrannhet för att spåra och detektera läckage i vattennätet. 4. Slutsatser Enkätundersökningen och de kompletterande intervjuerna visar att det finns goda förutsättningar för att genomföra en huvudstudie om vattenförbrukningens variation. Det grundar sig framför allt på att många kommuner har tillgång till mätdata som de är villiga att leverera till projektet. Det visar sig också finnas ett intresse och engagemang i de frågeställningar som studien ska belysa. Enligt undersökningen finns tillgång till betydligt mer data än vad som är nödvändigt för att genomföra studien. Detta är viktigt, eftersom det är sannolikt att delar av de mätdata som samlas in kommer att innehåll fel och andra brister som gör att de inte kan användas. Studien kommer både att kunna baseras på mätdata från avgränsade områden med delvis blandad bebyggelse och mätdata från enskilda förbrukare. Mätdata från avgränsade områden är i första hand av intresse för att studera vattenförbrukningen i större områden. Dessa bör kompletteras med uppgifter om debiterad förbrukning inom samma områden så att en korrigering för läckage och odebiterad förbrukning kan göras. Mätdata från enskilda förbrukare är i första hand av intresse för att studera hur förbrukningen varierar i små områden och för vissa specialverksamheter. Organisation Förstudien har genomförts av en projektgrupp hos Tyréns bestående av: Hans Hammarlund Krister Törneke Linnéa Fredriksson Uppdragsansvarig, expert på dimensionering av avloppsnät Expert på dimensionering av vattennät Handläggare med erfarenhet av VA-utredningar och mätteknik Projektgruppen har arbetat i nära dialog med Anne Adrup, Svenskt Vatten. 6

Bilaga 1 - Enkätformulär Enkät om förbruknings- och flödesmätning för att kartlägga vattenförbrukningens variation Enkäten ska utgöra underlag till en förstudie i ett Svenskt Vatten Utvecklingsprojekt (SVU). Projektet syftar till att utifrån mätdata kartlägga vattenförbrukningen för olika vattenförbrukare och dess variation i tiden. En jämförelse ska göras med dagens riktlinjer för dimensionerande vattenförbrukning och förhoppningsvis ger studien tillräckligt underlag för att uppdatera riktlinjerna utifrån dagen förbrukningsmönster. Enkäten ska visa om det finns mätdata som kan användas i studien samt intresset för att delta i studien. Intressant mätdata bedöms bland annat utifrån tidsupplösning på mätdata, mätområdets storlek och bebyggelsetyp inom mätområdet. Vi hoppas på god uppslutning från er som har användbar mätdata. Genom att delta i studien och bidra med mätvärden kommer ni att bidra till ett säkrare underlag för framtida dimensioneringstal. Dessutom kommer ni att få era egna vattenförbrukningar noggrant analyserade och därmed ett bättre underlag för er egen framtida dimensionering av vatten- och spillvattenledningar. *Obligatorisk Kommun/Bolag * Kontaktperson * Förnamn och efternamn, befattning Telefon * E-postadress * Uppgift om flödesmätning i distributionszon, tryckzon Fråga 1-5 avser mätning av utgående flöde från vattenverk, till en tryckzon eller annat avgränsat distributionsområde. Vanligtvis mäts utgående flöde från vattenverk och viktiga leveranspunkter med god tidsupplösning. Dessa ger kunskap om den totala förbrukningen i ett större område men visar inte fördelningen mellan olika förbrukartyper. Om det finns reservoarer inom distributionsområdet visar flödesmätningen inte den aktuella förbrukningen. 1. Områden/delområden där flöde mäts och registreras med timvärden eller högre tidsupplösning Ange antal områden/delområden Kommentar (fråga 1) 7

2a. Områden i fråga 1 med reservoar där in- och utflöde till/från reservoaren registreras/beräknas Ange antal områden 2b. Områden i fråga 1 med reservoar där in- och utflöde INTE registreras/beräknas Ange antal områden Kommentar (fråga 2) Ange tidsupplösning för registering av in- och utflöde om detta sker (exempelvis dygnsvärde eller timvärde) 3. Områden i fråga 1 där reservoar saknas och flödesmätningen återspeglar förbrukningen Ange antal områden Kommentar (fråga 3) 4. Områden i fråga 1 som huvudsakligen innefattar en förbrukartyp, t ex nästan enbart hushåll Ange antal områden Kommentar (fråga 4) Uppgifter om mätning hos brukare Förbrukningen mäts i regel hos kunderna och registreras i debiteringssystem. Av tradition registreras endast årsmedelförbrukning, och mätningen ger därför ingen kunskap om hur vattenförbrukningen varierar. Det förekommer även vattenmätare som ger möjlighet till registrering med god tidsupplösning, på samma sätt som dagens elmätare. 5a. Antal mätare med möjlighet att registrera timvärden Ange ungefärligt antal 8

5b. Antal mätare där registrering av timvärden faktiskt sker Ange ungefärligt antal 5c. Antal mätare som avser flerbostadshus, radhusområde e.d. där registrering av timvärden (eller värden med högre tidsupplösning) sker Ange ungefärligt antal Kommentar (fråga 5) Ange fabrikat på mätutrustning med möjlighet att registrera värden med möjlighet att registrera timvärden eller värden med högre tidsupplösning Övrigt 6. Har kommunen intresse av att leverera mätdata till projektet? o o Ja Nej o Vet ej Kommentar (fråga 6) 7. Har kommunen intresse av att delta i projektet exempelvis genom medverkan i en referensgrupp? o o Ja Nej o Vet ej Kommentar (fråga 7) 8. Övriga kommentarer 9

Bilaga 2 Enkätdeltagare Alingsås Kungsbacka Strömstad Alvesta Köpings kommun Svedala kommun Arvidsjaur kommun Lekebergs kommun Svenljunga kommun Avesta Vatten LEVA i Lysekil Sydvatten AB Boden Lidingö Sörmland Vatten och Avfall AB Borås Energi och Miljö AB Ljusdal Vatten AB Tekniska verken i Linköping Gislaveds Kommun Markaryd Tierps kommun Gryaab AB Mjölby kommun Torsås kommun Gästrike Vatten AB Mälarenergi AB Trelleborgs kommun Göteborgs stad Kretslopp och vatten Norrtälje Trollhättan Energi AB Hallstahammars kommun Norrvatten Upplands Väsby kommun Håbo Kommun Nybro Elnät AB Vaggeryds Kommun Jokkmokk Olofströms kommun Vellinge kommun Jönköpings kommun Osby Vårgårda kommun Kalix kommun Skövde kommun Älvsbyns Energi AB Karlshamn kommun Solna Vatten Örebro Karlstads kommun Stockholm Vatten VA AB Östersund kommun 10

1(9) CURRICULUM VITAE Hans Hammarlund Specialist, hydraulisk modellering Födelseår: 1965 Språk: Svenska, engelska, spanska, franska Hans Hammarlund har ca 20 års erfarenhet av hydraulisk och hydrologisk modellering av avloppsnät, dagvattennät och vattennät. Program som används är t ex MikeUrban och ArcGIS. Utredningarna har omfattat bräddning, översvämningar, exploateringar, kapacitetskontroll mm. UTBILDNING: 1985-1990 KTH Civilingenjör väg och vatten 1983 Manly high school, North Curl Curl, Australien Secondary school 1981-1984 S:t Mikaelsskolan, Mora Naturvetenskaplig linje ANSTÄLLNINGAR: 2010 Tyréns 2010 Uppdragsledare, specialist hydraulisk modellering 2004 Sweco 2004 Uppdragsledare, specialist hydraulisk modellering 1998 DHI 2000 Uppdragsledare, specialist hydraulisk modellering 1998 Uppdragsledare 2014- Centrala Sundbyberg Kund: Sundbybergs stad En hydraulisk modell i MikeUrban över spillvattennätet i centrala Syndbyberg samt några andra områden i kommunen har tagits fram. Modellen har därefter slagits ihop med tidigare framtagna modeller för andra områden i kommunen. Modellen ska användas som ett planeringsunderlag vid framtida ombyggnader av avloppsnätet samt för att utvärdera åtgärder i områden där ledningsnätet är underdimensionerat. 2014- Solna Centrum Kund: Solna Vatten En tidigare framtagen modell över dagvattennätet i delar av Solna har uppdaterats och anpassats till översvämningsanalys (MikeUrban/MikeFlood). Modellen har därefter använts för att utvärdera ett antal åtgärdsförslag med syfte att minska översvämningsrisken. 2014 Kallhäll, tillskottsvatten Kund: Järfälla kommun Flödesmätning i ett antal punkter på spillvattennätet i Kallhäll för att avgöra förekomst av tillskottsvatten i olika områden. Utredningen visade på en anslutning med trolig felkoppling av ca 10 000 kvm takyta. 1990 VBB Viak 1995 Uppdragsledare 1990 Handläggare REFERENSER: 2014-2015 Kungsholmen Kund: Stockholm Vatten Uppdatering av befintlig MikeUrban-modell över huvudspillvattennätet på Kungsholmen i Stockholm. Modellen har därefter använts för att beräkna dimensionerande flöde till pumpstation Kungsholms hamnplan inför anläggande av ny tryckledning.

2(9) CV Hans Hammarlund 2013 Gröna dalen Kund: Upplands-bro kommun Gröna Dalen, Upplands-Bro Upplands-Bro kommun Dagvattensystemet i Brunna-Kungsängen, med utlopp i Tibbledammen, är i vissa delar underdimensionerat. Framtida bebyggelse planeras vilket ytterligare kommer att öka belastningen på systemet vilket innebär att åtgärder kommer att behöva genomföras. För att kunna utvärdera effekten av dessa och därmed säkerställa att de mest lämpliga åtgärderna genomförs tas en hydraulisk modell över dagvattensystemet fram i MikeUrban. 2013 Kapacitetsmätning i pumpstationer Kund: Västervik Miljö & Energi Mätning av tryck och flöde i ett antal pumpstationer för konditionsbestämning av pumpar och tryckledningar 2013 Kapacitetsmätning i pumpstationer Kund: Sundbybergs stad Mätning av tryck och flöde i ett antal pumpstationer för konditionsbestämning av pumpar och tryckledningar 2013 Kapacitetsmätning i pumpstationer Kund: Värmdö kommun Mätning av tryck och flöde i ett antal pumpstationer för konditionsbestämning av pumpar och tryckledningar 2012-2014 Tangentvägen Kund: Huddinge kommun En av Stockholm Vatten framtagen MikeUrbanmodell för dagvattensystemet i delar av Huddinge har uppdaterats och åtgärder har utvärderats. Roll: Expert 2012-2014 Råstasjön Kund: Solna Vatten AB Översvämningskartering av Råstasjön med omgivningar i Solna. Utredningen omfattar att anpassa en tidigare framtagen hydraulisk modell för MikeUrban/MikeFlood-beräkningar samt därefter framtagande högsta dämningslinje vid 100-årsregn Roll: Expert 2012-2014 Källaröversvämingar Norrköping Kund: Länsförsäkringar Bistå Länsförsäkringar med rådgivning, framtagande av kartmaterial och hydrauliska utredningar (MikeUrban) efter inträffade källaröversvämningar., expert 2012-2013 Strategiska punkter Kund: Sundbybergs stad Framtagande av kartor som visar områdenanordningar-installationer eller likande, för vilka man med avseende på VA-försörjningen behöver ta extra hänsyn vid planering. Kartorna innehåller information om avrinningsområden, lågpunkter, instängda områden, pumpstationer, borrhål, bräddavlopp mm. 2012-2013 Västervik, källaröversvämningar Kund: Västervik Miljö & Energi AB Uppdatering av tidigare framtagen MikeUrbanmodell, flödesmätning, kalibrering, nulägesanalys med avsseende på översvämningsrisken. 2012-2013 Kräpplavägen Kund: Stockholm Vatten Uppdatering, komplettering och kalibrering av tidigare framtagen MikeUrban-modell för spillvattennätet anslutet till Ripans pumpstation. Utredning visade att de översvämningar som inträffat inte beror på ettkapacitetsproblem utan troligtvis är ett driftproblem (ledningar som blir igensatta av fett och sediment). 2012-2013 Molkom, kapcitetsutredning Kund: Karlstad kommun Samhället Molkom har vid tillfällen drabbats av källaröversvämningar från spillvattennätet vilket medför olägenheter och kostnader för både brukare och huvudman. Denna modellutredning i MikrUrban görs för att ge uppgifter om ledningsnätets kapacitet i förhållande till de belastningar som ligger på. 2012- Dagvattenmodell Kund: Lidingö stad Framtagande av en MikeUrban-modell över dagvattennätet på Lidingö. Modellen omfattar i stort sett samtliga områden på ön där dagvatten avleds via ledningar.

3(9) CV Hans Hammarlund 2011-2013 Huvudavloppsmodell, Linköping Kund: Tekniska Verken AB Uppdatering, utökning och föryad kalibrering av befintlig MikeUrban-model över huvudavloppsnätet i Linköping. Den uppdaterade modellen har använts för att utreda konsekvenserna med avseende på planerad befolkningsökning och exploateringar för handel, verksamheter mm. Det är i första hand konsekvenser avseende kapacitet hos ledningsnät och pumpstationer som undersökts samt bräddningens omfattning. 2011-2012 Söråker, tillskottsvatten Kund: Timrå Vatten Utredning av tillskottsvatten i Söråker. Utredningen har omfattat fältinventering, hydrogeologisk analys, flödesmätningar och analys av dessa. Resultatet av utredningen ska utgöra underlag för fortsatt arbete med att minska mängden tillskottsvatten i området. Roll: Expert 2011-2012 Hemavan Kund: Storumans kommun Uppdatering av tidigare framtagen MikeUrbanmodell över spillvattennätet i Hemavasn. Beräkning för nuvarande belastning och framtida inkl. planerade exploateringar. 2011-2012 Kvarnsjön-Kvarndammen Kund: Värmdö kommun Dagvattenflöde från olika markägare till Kvarnsjön och Kvarndammen har beräknats som maxflöde vid 10-årsregn samt som årsvolym för årsmedelnederbörd. 2011- Västervik, bräddberäkning Kund: Västervik miljö & Energi AB Uppdatering av äldre modell till senaste version av MikeUrban och revidering med avseende på genomförda förändringar på spillvattennätet. Kalibrering mot flödesvärden från reningsverket. Bräddberäkning avseende senaste årets bräddning. Elisabet Larsson, 0490-25 70 77, elisabet.m.larsson@vastervik.se Roll: Teknikst ansvarig för hydraulisk modellering. 2011 Södertunneln Kund: Helsingborgs stad Kalibrering av MikeUrba-modell över spill- och dagvattennätet i centrala Helsinborg. Beräkning av dimensionerande flöde inför ombyggnad av pumpstationer och ledningsnät. Roll: Expert 2011 Dagvatten, Järvastaden Kund: Solna stad Utredning av möjligheterna att tillföra dagvatten från planerade bostadsområden till befintligt dagvattennät. Framtagande av åtgärdsförslag. Utredningen genomfördes med MikeUrban 2011 Rissne pumpstation Kund: Sundbybergs stad Utredning av möjligheten att ersätta en pumpstation med ledningar och borrhål för anslutning till befintlig spillvattentunnel. 2011 Tornbydammen Kund: Linköpings kommun Dimensionering i samband med ombyggnad av Tornbydammen till följd av utbyggnad av Ullevileden. Dimensioneringen har omfattat dammen, inlopp, utlopp samt nödutlopp och diken, kulvertar etc i anslutning till dessa. Roll: Hydraulisk expert 2010-2012 Rosenlund Kund: Telge Nät Modellutredning avseende översvämningar som inträffat på spillvattennätet inom området Rosenlund i Södertälje. Utredningen har omfattat översvämningskartering med MikeUrban/MikeFlood för att avgöra om översvämningar åp dagvattennätet kan få konsekvenser för spillvattennätet eller närliggande fastigheter. 2010 Skadeståndsärende VA-nät Kund: Trygg Hansa Kurs i hydraulik och skadeståndsfrågor kopplade till va-ledningsnät. Roll: Specialist

4(9) CV Hans Hammarlund 2010 Uppsala, framtida avloppsnät Kund: Uppsala Vatten Modellutredning av avloppsnätet i centrala Uppsala för långsiktigt arbete att finna och åtgärda flaskhalsar i ledningsnätet som kan förväntas bli begränsande efter framtida befolkningsökning. Roll: Expert MikeUrban, granskning 2010 Dammkärr-Lina, framtida avloppsnät Kund: Telge Nät Modellutredning, MikeUrban, av avloppsnätet i Dammkärr-Lina med avseende på planerad framtida bebyggelse i Dammkärr m fl områden. Roll: Expert, granskning 2010 Flödesmätning Rissne Kund: Stora Ursvik KB Flödesmätning i Rissne som skall ligga till grund för kalibrering av tidigare framtagen modell över avloppsnätet. 2009-2010 Hydraulisk modell, Oxelösund Kund: Oxelö Energi Framtagande av hydraulisk modell för avloppsnätet i centralorten. 2009-2010 Översvämningsutredning Björnstigen Kund: Köpings kommun Flödesmätning och modellering av dagvattennätet i delar av Köpings centralort med anledning av översvämningar sommaren 2009. Agron Musaj 0221-25169, agron.musaj@koping.se 2009-2010 Erbil City Water Management Kund: Qandil Vattenförsörjningen i Erbil, irakiska Kurdistan. Genomfört kurser/utbildning i hydraulisk dimensionnering av vattenledningsnät, hydraulisk modellering samt framtagande av hydralisk modell för vattenledningsnätet i en stadsdel, inkl framtagande av åtgärder för framtida förbättringar av ledningsnätet. Roll: Expert, hydraulik och dimensionering av vattennät 2009-2010 Skärlagsparken, framtida dagvattennät Kund: Trosa kommun Modellutredning av dagvattennätet i delar av centrala Trosa med anledning av planerad ny bebyggelse. I uppdraget har ingått att ta fram ett åtgärdsförslag. Roll: Expert, granskning 2008-2010 Storängsvägen-Lidingövägen-Loudden Kund: Stockholm Vatten VA AB Modellutredning av avloppsnätet anslutet till Louddens pumpstation med anledning av omfattande exploateringar i Hjorthagen. I uppdraget har ingått att föreslå och undersöka ett antal åtgärdsalternativ. 2008-2010 Kålgården, framtida dagvattennät Kund: Jönköpings kommun Modellutredning avseende området Kålgården i centrala Jönköping. Dagvattensystemet i området var redan tidigare hårt belastat. Området har byggts ut under senare och mer bebyggelse planeras. Modellen har använts för att utvärdera lämpliga åtgärder. Jan-Eric Bengtsson 036-10 51 59, janeric.bengtsson@jonkoping.se 2008-2009 Skadeståndsärende, översvämningar Kund: Länsförsäkringar Västerbotten Försäkringsärenden i samband med översvämningar. Granska modellberäkningar genomförda av kommunens konsult., expert 2008-2009 Skälby, framtida avloppsnät Kund: Järfälla kommun Framtagande av åtgärdsförslag för att minska risken för översvämningar i samband med kraftiga regn. En befintlig Mouse-modell har uppdaterats med avseende på brister i ledningsnätet som uppdagats i samband med tv-filmning av ledningarna och därefter använts för att utvärdera föreslagna åtgärder. 2008-2009 Översvämningsutredning Kund: Nacka kommun Modellutredning av ledningsnätet i tre avrinningsområden som drabbades av källaröversvämningar i samband med kraftiga skyfall sommaren 2007. Utredningen skall ligga till grund för ställningstagande i ansvarsfrågan. Roll: Expert, översvämningutredningar 2008-2009 Norvik Kund: Stockholms hamn Ny hamn i Norvik. Beräkning av avrinning från kajerna och risken för uppdämning i samband med kraftig nederbörd. I uppdraget har även ingått att utvärdera funktionen hos dagvattendammar för rening av dagvattnet. Roll: Expert, hydraulik

5(9) CV Hans Hammarlund 2008-2009 Torkel Knutsson etapp II Kund: Stockholm Vatten Utredning av tänkbara åtgärder för att minska risken för källaröversvämningar vid Hornsgatan på Södermalm i Stockholm. En befintlig Mousemodell har uppdaterats, utökats och kalibrerats mot genomförda flödesmätningar varefter modellen använts för att beräkna på alternativa lösningar. Roll: Expert 2008-2009 Hydraulisk modell, Trosa Kund: Trosa kommun Flödesmätning och modellering av dag- och spillvattennätet i Trosa. Modellen har använts för en nulägesanalys och utvärdering i samband med översvämningar samt för att identifiera områden lämpliga för fortsatt arbete med åtgärder. Roll: Expert, granskning 2008 Examensarbete Kund: Uppsala universitet Handledare för examensarbete som undersökt användarvänligheten hos fyra olika programvaror för hydraulisk modellering av avloppsnät. http://www.w-program.nu/filer/exjobb/karl- Ossian_Frimodt.pdf Roll: Handledare 2007-2008 Tidö-Lindö Kund: Mälarenergi Modellberäkningar för tryckavloppsnät omfattande 9 pumpstationer och ett 30-tal LTApumpar. Tryckledningsnätet är ca 10 km långt. Pumparna får idag arbeta hårt för att pumpa ut avloppet till tryckledningen. Samtidigt finns planer på nya bostadsområden som gör att belastningen i framtiden kommer att öka ytterligare. Uppdraget har dels gått ut på att udnersöka hur mycket större belastning som går att ansluta och dels att föreslå åtgärder för att kunna öka belastningen utöver detta. 2007 Tryckavlopp Turbinen-Sjölunda Kund: Malmö VA-verk Uppgradering av Mouse-modell med avancerade reglerfunktioner för stryrning av pumpar, överfallskanter och luckor. Mousemodellen togs fram 1997 och har uppgraderats till senaste Mouse-version. I uppdraget ingick även en genomgång av modellen för personal på VA-verket. Roll: Expert, hydraulisk modellering 2007 Översvämningsärende, Fredriksstad Kund: Sweco Gröner AS Bedömning av modellutredning som genomförts av kommunens konsult avseende översvämningsdrabbade områden. Roll: Expert, översvämningsutredningar 2007 Feasibility studie for 10 small towns Kund: Världsbanken Projekt avseende vattenförsörjning och avloppssystem i 10 mindre städer i Moldavien Roll: Expert 2006-2010 Västra pumpstationen - Talavid Kund: Jönköpings kommun Modellberäkningar inför ombyggnad av Västra pumpstationen med nya pumpar och mekanisk rening av bräddvattnet., expert 2006-2010 Skultuna, översvämningar Kund: Mälarenergi Modellutredning för Skultuna i Västerås kommun. Samhället har drabbats av översvämningar i samband med kraftigt regn. Modellutredning och flödesmätning har genomförts. Modellerna används för att föreslå och utvärdera lämpliga åtgärder. 2006-2009 Ravinen - Rännilen Kund: Telge Nät Modellutredning av dagvattennäten inom avrinningsområdena Rännilen och Ravinen. För Ravinens avrinningsområde ingår att genomföra hela modellutredningen. För Rännilens avrinningsområde har dels ingått att handleda personal på Telge Nät som genomfört inledande modellutredning och därefter att färdigställa modellutredningen. Modellerna har använts för att utvärdera lämpliga åtgärder för att sänka de höga dämningsnivåerna i systemen, vilket bl a medfört att en dagvattendamm projekterats intill Nyköpingsvägen i Södertälje. 2006-2008 Kyrksjön - Råcksta träsk Kund: Stockholm Vatten Med modeller beskriva nuvarande funktion för avrinningen från Kyrksjön samt tillrinningen till Råcksta träsk. Dagvattensystemet består delvis av ledningar och delvis av öppna diken och ett betydande utläckage sker till omgivande mark. I uppdraget ingår att föreslå åtgärder för att skapa ett mer naturligt vattenflöde mellan sjöarna.

6(9) CV Hans Hammarlund 2006-2008 Linköping, framtida avloppsnät Kund: Tekniska Verken Modellutredning för att avgöra status på befintligt ledningsnät i Linköping inför anslutning av exploateringsområden. Framförallt skall utredningen inriktas på bräddningens omfattning till Tinnerbäcken som är en känslig recipient. 2006-2008 Översvämningar Västerort Kund: Stockholm Vatten Översvämningsutredningar för Västerort. Modeller har tagits fram för ett antal områden i Västerort som drabbades av översvämningar sommaren 2005. Modellerna har använts för att avgöra om ledningsnäten uppfyller dimensionerings- och funktionskrav. Vissa enklare åtgärder har också utvärderats med modellerna. 2006-2007 Långsjön Kund: Stockholm Vatten Modellutredning för att föreslå och utvärdera åtgärder mot brädding och höga dämningsnivåer på ledningsnätet (dag- och spillvattenledningar). I utredningen skall också ingå att ta hänsyn till föroreningsbelastningen på recipienterna. Roll: Expert 2006-2007 Översvämningar, Mariefred Kund: Strängnäs kommun Modellutredning med anledning av översvämningar som inträffat i samband med ett extremt stort nederbördstillfälle. 2005-2010 Västkust - Eriksberg Kund: Karlstads kommun Uppdatering och kalibrering av befintlig modell över huvudavloppsnätet. Utredning av konsekvenserna av ökad befolkning. 2005-2009 Modeller, Huvudavloppsnätet Kund: Stockholm Vatten Arbete med att ta fram strategiska Mousemodeller för huvudavloppsnätet i Stockholm och Huddinge. I arbetet ingår dels att genomföra arbetet för vissa delmodeller och dels att övergripande tekniskt leda arbetet för samtliga delmodeller inom arbetsgruppen som består av personal från Stockholm Vatten, SWECO och andra konsultbolag., Expert 2005-2008 Östanås - Strö, översvämningsutredning Kund: Köpings kommun Mouse modellutredning av spillvattennätets kapacitet i området Östanås samt dagvattennätets kapacitet vid Strö exploateringsområde. Inom båda områdena har översvämningar inträffat i samband med regn eller snösmältning. I uppdraget ingår även att föreslå och utvärdera nödvändiga åtgärder för att minska risken för framtida översvämningar. 2005-2007 Nytorgsgatan, översvämningsärende Kund: Nyköping Vatten Utreda orsaken till inträffad översvämning på Nytorgsgatan som skall utgöra underlag för bedömning av skadeståndsfrågan. Ärendet har avgjorts i VA-nämnden., Expert 2005-2006 Elektravägen - Nioörtsvägen Kund: Stockholm Vatten Åtgärder för att minska bräddningen i Västberga. I uppdraget har ingått att ta fram förslag på lämplig utformning och volym för utjämningsmagasin och rörpaket med avsikt att minska bräddningen i bräddavloppen vid Elektravägen och Nioörtsvägen. 2005-2006 Västerjärva-Hallonbergen-Ör Kund: Järvastaden. Kapacitetskontroll av befintligt avlopps ledningsnät inför planerad nyexploatering i Västerjärva. 2005-2006 Filla 8:2 Kund: Mittsverige Vatten Bistå kommunen i ärende kring översvämnings drabbad fastighet. Utredning kring orsaken till översvämningen med avseende på Sundsvall Vattens eventuella ansvar. Ärendet har tagits upp i VA-nämnden. 2005 Allévägen - Ormsta Kund: Roslagsvatten Kapacitetsutredning av dagvattennätet vid Allévägen och Ormsta i Vallentuna. I uppdraget har även ingått att föreslå och utvärdera åtgärder för att förbättra kapaciteten.