anh rig RIKSFÖRBUNDET FÖRÄLDRAFÖRENINGEN MOT NARKOTIKA NR 3/07

anh rig.. RIKSFÖRBUNDET FÖRÄLDRAFÖRENINGEN MOT NARKOTIKA NR 3/07 FMN kritisk Förslag om FMN Mora Njut av till vänsterns drogtest av bjuds på sommar debattskrift minderåriga gratis entré och ledighet 10 15 18 30

innehåll Efter succépjäsen om Pers liv stod gratulanterna i kö Läkemedel är numera det vanligaste knarket på plattan 9Narkotikaklassade läkemedel har blivit det vanligaste knarket på Sergels torg i Stockholm. Frågan många ställer är: Varför stoppas inte läkarna som skriver ut alla dessa receptbelagda tabletter? Vänsterns riksdagsgrupp vill avkriminalisera eget bruk 10 Nu höjs röster från både vänstern och från borgerligt håll att avkriminalisera droger för eget bruk. Men förslaget får hård kritik från de egna partierna men även av Björn Fries, FMN. m.fl. Se även ledaren sidan 4 och debatt sidan 8! Regeringen öppnar dörren för FMN att utföra hjälparbete 11 Regeringen Njut av sommar, sol och sköna bad vill att ideella organisationer ska ges bättre möjligheter att kunna erbjuda vård och omsorg framöver. De ideella organisationerna som utför arbetet ska också ha samma villkor som företag och kommunal verksamhet. Hässleholms kommun och FMN samverkar i arbetet mot droger den 3 juni arrangerar Hässleholms kommun och FMN en Familjedag mot Droger i Hässleholm. Utöver drog- och informationsarbete 27Söndagen med bl.a. förbundsordförande Gunilla Persson blir det gratis gokartkörning för hela familjen. Föräldraföreningen Mot Narkotika, FMN, organiserar människor i kampen mot narkotika. FMN ger stöd och hjälp till familjer vars anhöriga drabbats av narkotikan. FMN anordnar kurser, ger rådgivning och arbetar drogförebyggande. FMN:s tidskrift Anhörig ISSN: 0280-512X utkommer med fem nummer om året. För insänt ej beställt material ansvaras ej. Vid kopiering skall källan anges! Prenumeration av tidningen Anhörig ingår i medlemsavgiften. Stödprenumeration: 600 kr. Anhörig: Riksförbundet FMN, Föräldraföreningen Mot Narkotika, Friluftsvägen 29, 172 40 Sundbyberg Telefon: 08-642 06 50 Fax: 08-640 00 65 e-post: fmn.riks@fmn.org.se hemsida:fmn.org.se Ansvarig utgivare: Gunilla Persson Redaktör & layout: Båtvägen 14 269 39 Båstad tel/fax 0431-743 80 mobil 0731-56 89 90 e-post:textbyran@sverige.net Redaktionsgrupp: Gunilla Persson, Rikskansli/Ekonomi: Barbara Kobryn Besöks och postadress: Riksförbundet FMN, Friluftsvägen 29, 172 40 Sundbyberg Telefon: 08-642 06 50 Fax: 08-640 00 65 Tryckeri: Weinco Grafiska, Malmö Annonser: 040-94 00 15, 031-45 13 50 Omslagsbild: anhörig 3/2007 3

ledare Föreningsnytt FMN kan frågorna och har svaren... FMN är en värdefull anhörigförening! FMN är också en unik förening med tanke på att vi är den enda renodlade anhörigföreningen som finns i Sverige. Vi är faktiskt de enda som tar hand om och bryr oss om de anhöriga vilka står i centrum för vårt arbete. Varför har vi då i bland så förtvivlat svårt att tala om för den breda allmänheten att vi är duktiga? Kan det bero på den svenska blygheten, eller? I vilket fall som helst är jag mycket stolt att vara FMN:are. Särskilt stolt blev jag i våras då Nordiska ministerrådet, på uppdrag av socialdepartementets Ralf Löfstedt, bjudit in mig att deltaga på en 3-dagarskonferens i Kittelä i norra Finland. På konferensen som handlade om "Bekämpning av narkotika på nordliga områden" fick jag tillfälle att berätta om FMN:s arbete och vår organisation. Nordiska ministerrådet betalade både resa och uppehälle och jag tackar dem för det. Det var tre mycket intressanta konferensdagar. Bland deltagarna och särskilt inbjudna fanns politiker, tullchefer, polischefer med flera från Ryssland, Island, Grönland, Färöarna, Åland, Danmark, Norge, Sverige och Finland. Jag kände mig faktiskt stolt, när jag upptäckte att jag var den ende talaren från Sverige. Enda problemet var att försöka säga så mycket som möjligt på 20 minuter av allt som FMN står för och hur vi arbetar.vårt deltagande gjorde tydligen också ett gott intryck hos en del av konferensdeltagarna. I Vårt arbete är oerhört viktigt och vi i FMN är väldigt duktiga! samband med konferensen i Finland fick jag möjlighet att knyta många nya värdefulla kontakter, och många, jag upprepar många, berättade att de är väldigt imponerade över vårt arbete. På konferensen fick jag även en inbjudan av Ålands landskapsregering att deltaga på en konferens i Mariehamn 8-9 oktober. Bland deltagarna på konferensen i höst medverkar även föreningen Mödrar Mot Narkotika i Ryssland vilken jag fick goda kontakter och relationer med i Finland. Detta mottagande från våra grannar är något som inte bara jag, utan alla FMN:are, har anledning att känna sig stolta över. På mässan Sverige Mot Narkotika som arrangerades i Örebro tidigare under våren fanns också både FMN (Örebro) och NMN (Norden Mot Narkotika) med gemensam monter. Även där fick vi FMN:are höra, bl.a. från Beatrice Ask, vår justitieminister, hur värdefulla vi är. Efter hennes invigningstal kom många besökare fram till oss och vår monter och talade om att vi fått så mycket beröm. Till mässan hade med oss tio fulla kartonger med broschyrer och flera hundra Anhörigtidningar.Allt delades ut - redan under eftermiddagen dag 1, fick vi börja ransonera vårt FMN-material så att det skulle räcka även till dag 2. Vi behöver inte vara blyga, vi Gunilla Persson, förbundsordför - ande i FMN anser att ännu fler i samhället borde få veta hur duktiga och uppskattade vi är. Foto: MATS ROSLUND kan tala om att vi är bra! Många har säkert både hört och sett vissa riksdagsledamöters utspel gällande debatt och förslag om avkriminalisering av narkotika för eget bruk. Vi FMN:are och många andra föreningar som vill att Sverige fortfarande ska ha en restriktiv narkotikapolitik anser förstås att detta är helt vansinnigt! Det är fruktansvärt oansvarigt av politiker att komma med sådana förslag. Istället borde man som folkvald representant arbetar för utvecklande idéer som värnar om god omsorg och hälsa, bättre vårdinsatser och behandling. I höst kommer många av oss att mötas på en konferens på Rosenbad igen. Vi håller på att snickra på programmet, men så fort det är klart kommer inbjudan att gå ut till våra lokal kommun- och landstingspolitiker. Det kommer att bli en intressant konferens tillsammans med samarrangören Mobilisering Mot Narkotika. Dessutom har vi ju också vår Rikskonferens, även den senare i höst. Till slut vill jag önska Er alla en riktigt fin sommar! Vi är bra, men vi ska inte stanna där, vi ska bli ännu bättre! Gunilla Persson Förbundsordförande Narkotikabekämpning över gränserna På inbjudan av Nordiska ministerrådet deltog förbundsordförande Gunilla Persson på en konferens i Kittelä,beläget norr om Polcirkeln, i finska Lappland. På programmet stod Bekämpning av narkotika på nordliga områden med särskilt inbjudna ministrar, guvernörer, överläkare, forskare, tulldirektörer, polismästare m.fl. från de nordiska länderna och Ryssland som deltagare. Medverkade gjorde även representanter från de självstyrande nordiska områdena Färöarna, Grönland och Åland, samt Gunnar Jansson, vice ordförande, i Europarådets rådgivande kommitté för övervakning av minoriteters rättigheter. I denna skara fanns alltså FMN:s förbundsordförande med och hon var dessutom den enda talaren från Sverige. Gunilla Persson berättar: Det var en fantastisk upplevelse att på ett och samma ställe träffa så många inflytelserika personer från våra grannländer som alla utifrån sina utgångspunkter och erfarenheter redogjorde för hur de arbetar med narkotikabekämpning. Mitt intryck är att grannländernas narkotikasituation inte skiljer sig nämnvärt från vår. Däremot är deras anhörigarbete inte alls lika väl utvecklad jämfört med vårt FMN-arbete något också Brodyrtryck visar vad du står för! FMN-medlemmen Bertzy Reynold Kling i Båstad som driver egen reklamfirma samt brodyr erbjuder alla föreningar ett urval av jackor, t-shirt, piké-tröjor,, kepsar med FMNloggan på både i tyg eller i tryck. Föreningarna kan enbart beställa broderade märken om man så önskar. Jag har av förbundsordförande Gunilla Persson fått i uppdrag att ta många av deltagarna påtalade för mig på seminariet. Vad talade du om på mötet? Talet höll jag på svenska.vid min sida hade jag en tolk som översatte för att alla skulle förstå. Det jag tog upp och berättade om var FMN:s historia, ideologi och organisation men också om vårt väl beprövade och lyckosamma hjälp till självhjälpsprogram för anhöriga. Jag berättade om våra kursverksamheter och utbildningsprogram och lyfte även fram vår statistik som visar att vår arbetsmetodik också ger mycket goda resultat.vilket innebär enorma ekonomiska vinster för både människan och samhället, Kort sagt, konferensen och deltagandet i Kittelä, var mycket lyckat. Gunilla Perssons tal gjorde också stort intryck på många av deltagarna. En av konferensdeltagarna, Ålands Landskapsregering bjöd på stående fot in FMN och förbundsordföranden att medverka på en drogförebyggarkonferens som arrangeras i Mariehamn på Åland 8-9 oktober. Arrangören, precis som Nordiska ministerrådet, kommer även här att stå för alla kostnader. Tydligen är våra grannar väldigt imponerade av FMN:s arbete något alla vi FMN:are också ska vara stolta över. fram ett urval jackor, tröjor och kepsar med FMN-loggan fastsydd på klädesplagget. Men jag kan naturligtvis även göra andra plagg och tryck om så önskas. För att det ska vara ekonomiskt lönsamt för föreningarna, så vore det bra om man går samman och gör lite större orderbeställningar detta för att kunna hålla priserna nere. Ideella krafter sökes i Sundsvall FMN i Sundsvall/Timrå har tvingats ta en time-out! Den främsta anledningen är att det finns för få medlemmar som är beredda att jobba med föreningsarbetet. På årsmötet i mars meddelade föreningens ordförande Elisabeth Lindholm att verksamheten inte längre kan fortsätta. Regionansvarige Bengt Anders Lindberg beklagar förstås att föreningen nu tycks gå i träda, men han hoppas att den trots allt kan leva kvar. FMN är en viktig resurs för väldigt många hjälpsökande. Jag hoppas det finns ideella krafter kvar i Sundsvall/Timrå med omnejd som är beredda att jobba med FMN och med människorna runt missbrukarens omgivning. I så fall är de välkomna att höra av sig. Tills vidare kommer hjälpsökande i Sundsvall att hänvisas till Bengt Anders Lindberg på jourtelefon 0910-336 77. Närmaste FMN i regionen är annars kontaktgruppen i Härnösand. Ett urval av klädplagg kommer så småningom även att läggas ut på riksförbundets hemsida. Men för den medlem eller förening som redan nu vill ta kontakt och göra beställningar, kan kontakta Bertzy på tel 070-794 61 31, eller via e-post brk@brkbild.se Se även hemsida: www.brkbild.se 4 anhörig 3/2007 anhörig 3/2007 5

debatt insändare Legaliseringsförespråkarna tycks vara på gång igen. En av dessa är den unge riksdagsmannen Fredrik Federley som också är ordförande i centerns ungdomsförbund, CUF. I tidningsintervjuer, radio, tv och på sin blogg säger han att han både rökt hasch och snortat kokain. Dessutom anser han att den som använder narkotika inte bör kriminaliseras. CUF-ordföranden får stöd i detta genom vänsterns riksdagsgrupp med gruppledaren Alice Åström i spetsen, som i debattskriften Knarkare är också människor anser att det inte ska vara kriminellt att knarka. Frågan är: Vad är syftet och vad vill dessa våra förtroendevalda politiker med makt och inflytande uppnå med sina uttalanden? Vad är deras syfte? Sveriges Riksdag har med klar majoritet beslutat att föra en fortsatt restriktiv narkotikapolitik. Om detta är samtliga riksdagspartier överens. Det är alltså enligt svensk lag förbjudet att knarka men också förbjudet med innehav av narkotika och att sälja narkotika. Om detta tycks alla vara överens. Svenska folket delar även denna lag och uppfattning, då hela 95 procent av landets medborgare anser att lagen är bra, då den vurmar om både omsorg och solidaritet med den enskilde! Personer som vill släppa knarket fritt i Sverige utgör därför en klar minoritet. Men när vissa riksdagsledamöter som tillhör makteliten, med sitt debattläge och ogenomtänkta förslag väcker idéer om en avkriminalisering av själva droganvändandet och missbruket hos den enskilde, uppfattas detta av gemene man som att en legaliseringsvåg är att skönja. Riktigt så illa är det förstås inte. Men självklart får Frihetsfronten och andra legaliseringsivrare vatten på sin kvarn med sådana uttalanden. Den unge CUF-ordföranden och riksdagsledamoten Fredrik Federley säger sig ha provat både hasch och kokain, detta i en enkätundersökning från tidningen Plaza Kvinna, gällande riksdagsledamöternas drogerfarenheter. Hans uttalanden hade kanske passerat obemärkt förbi, på samma sätt som att finansministern Anders Borg, statsminister Fredrik Reinfeldt, Mona Sahlin,Thomas Bodström m.fl. tidigare sagt att de också provat narkotika under ungdomsåren. Men i Fredrik Federleys fall som fortfarande är ung är det ändå lite annorlunda, då han inte heller ångrar att han rökt på eller snortat kokain. Han säger sig inte heller ha några moraliska betänkligheter över sitt agerande, dessutom tycker han att den som använder narkotika inte bör kriminaliseras. Hans parti tar förstås honom ordentligt i örat, då Federleys åsikter går starkt emot partilinjen. Även om Federley gör avbön och ångrar sina uttalanden, så är skadan redan skedd. Andra "legaliseringsförespråkare" är vänsterns riksdagsgrupp med gruppledaren Alice Åström i spetsen. Alice Åström som själv varit missbrukare vill diskutera en ny narkotikapolitik inom det egna partiet. Denna går ut på att missbruket i än högre grad ska vara en socialpolitisk angelägenhet och inte en kriminell d.v.s. polisiär fråga. För att driva frågan till sin spets vill man således avkriminalisera själva missbruket och användandet. Däremot vill man fortfarande att det ska vara olagligt med innehav och att sälja narkotika. Det man inte riktigt får ihop i resonemanget är att man ska vara kriminell när man har knarket på fickan men inte när man använder det. Ska då alla andra i ledet vara kriminella utom den som röker på eller injicerar? Någonstans på vägen måste ju i rimlighetens namn missbrukaren själv ta i själva knarket, om inte intaget sker under tvång? Det här är en ekvation som inte riktigt går ihop. Fredrik Federley (c). Vänsterpartiets Elina Linna i denna riksdagsgrupp som varit med och arbetat fram debattskriften Knarkare är också människor där det också finns några bra inslag till diskussionsunderlag, erkänner att alla förslag inte är riktigt genomtänkta. Med sådant svar hopar sig frågorna! Vad är det våra politikerna vill uppnå? Vad är själva syftet? Kan någon ta dessa förtroendevalda och högavlönade politiker på allvar? Ska de överhuvudtaget ägnas uppmärksamhet och få utrymme i vår tidning? Jag är övertygad om att man inte ska lägga locket på. Legaliseringsvindarna blåser på många håll i Europa, Sverige är inget undantag. Men här gäller det att vara uppmärksam men framför allt klok när man väcker idéer och förslag på minerat område. I de länder där man avkriminaliserat droganvändning alternativt missbruk gällande eget bruk har man i hög grad abdikerat mot drogerna. Följderna av detta är ett samhälle med ännu mera droger och kriminalitet, prostitution, våldtäkter, rån, överfall, dödsfall, olyckor vilket innebär ett ännu större mänskligt lidande för både missbrukaren och dess anhöriga. Det skulle därför vara väldigt intressant att veta om dessa, våra förtroendevalda, någon gång har frågat FMN:arna (som kan frågorna och har svaren) eller andra anhöriga om de tycker det ska vara ok att deras barn, syskon, kompisar ska fortsätta knarka? Vänförening från Litauen på studiebesök Under en kall och snöig februarivecka kommer fyra av våra kämpande vänner från Vilnius lokalförening på besök, ivriga att få studera FMN:s arbetssätt. Föreningens metodik skiljer sig en del från det svenska genom att de arbetar med både föräldrar, barn och tonåringar, har sommarläger tillsammans med olika skolprojekt.resan till Sverige och besöket här har helt skett tack vare välvilliga företagare och privata kontakter. Den lilla gruppens sammansättning hade en något ovanlig sammansättning tre poliser varav en i aktiv tjänst och en tjänsteman från Vilnius kommun som även fungerade som tolk under besöket. En delegation från Parents Against Drugs, från Vilnius i Litauen gjorde i februari ett studiebesök hos vänföreningen i FMN Täby. Gruppen bestod av Nomeda Cibarauskiene. Ina Bolontina samt föreningens ordförande Zana Chiminiene. FMN är till stor hjälp för oss Studiebesöket inleddes hos FMN-Stockholm. Gruppen ville veta hur vi i Sverige arbetar med föräldrarna till missbrukande barn och hur vi involverar papporna i föreningsarbetet. Gruppen inbjöds även till föreningen NordAN:s styrelsemöte där de berättade om sitt arbete. Vänföreningen FMN Täby stod för kvällsaktiviteterna med middag och trevlig samvaro, utbyte av erfarenheter och planering av framtida samarbete. Vår medlem riksdagsledamot Mildred Thulin,c, deltog också och informerade om vad som händer i riksdagen. Besöket hos länsnarkotikarotelns ungdomssektion inspirerade gruppen mycket, framförallt MUMIN-projektet där polisen direkt för den missbrukande ungen till Maria Ungdom till förhör och läkarundersökning, med anmälan till socialtjänsten. Representanter från FMN-Stockholm, Täby, Järfälla och Upplands Väsby har också kontakter med ungdomssektionen en gång i veckan, där man träffar föräldrarna när ungen delges utredningen. Detta är ett unikt initiativ från polisens sida. Maria Ungdom presenterade sin unika verksamhet med bl.a. behandling av den unge och hela familjen. MUMIN-projektet har möjliggjort att Maria Ungdom har nått många unga mycket tidigare med lyckade resultat. Preventions Centrum (Precens) visade hur Stockholm stad har utvecklat preventionsarbetet där också länen är involverade med drogsamordnare. Programmet Guldsitsen har introducerats i många skolor och våldsutsatta missbrukande kvinnor handläggs av en särskild tjänsteman. Ett besök hos Riksförbundet ett Narkotikafritt Samhälle (RNS) stod också på gruppens agenda. RNS narkotikapolitiska arbete har också inspirerat Foto: GUN NORDIN Parents Against Drugs i Litauen under en följd av år. Vi fick veta att föreningen bildades 1999 i samverkan med nykterhetsrörelsen, Det finns flera lokalföreningar i landet och 250 personer är aktiva inom föreningen. Allt arbete är ideellt. Ingen har lön. De får heller inga pengar från stat eller kommun. Däremot är de involverade i flera olika projekt med EU-stöd och då blir det pengar över till löpande utgifter. Litauen har nu satsat mycket på preventionsarbete tillsammans med skolorna redan från lågstadiet. Föreningen saknar däremot erfarenheter av enbart föräldraarbete, därför blev de svenska erfarenheterna och kontakterna så viktiga. Vi tror att polis och hälsovårdsmyndigheterna fick det hett om öronen vid gruppens hemkomst. De ansåg sig sprängfyllda av nya idéer, metoder och arbetssätt. Gun Nordin FMN Täby 6 anhörig 3/2007 anhörig 3/2007 7

insändare Drogtester på minderåriga har varit ett hett debattämne under våren. Förslaget som kom från justitieminister Beatrice Ask (m) i mars har drivits under flera år av kristdemokraterna. Tillåt drogtest av minderåriga Kristdemokraterna välkomnar att regeringen har valt att gå vidare med vårt förslag om en lag som tillåter drogtest av barn under 15 år. Redan i vår motion 2005/06:kd419 framförde vi att drogtest skulle tillåtas som ett led för att kunna hjälpa och ge ungdomar ett stöd. I dag är det svårt att ge en människa under 15 år tidig hjälp när det finns misstanke om narkotikamissbruk. Det är inte tal om någon kroppsvisitering såsom fd justitiminister Thomas Bodström (s) kan få det att låta som, utan vid misstanke kunna göra en urin- eller blodprovtagning. Det utgör ej ett straff utan handlar om ett verktyg för att vara kunna ge hjälp. Att sådan provtagning i dag ej får göras 8 anhörig 3/2007 försvårar en stödinsats från samhället och inga åtgärder kan vidtas förrän missbruket är uppenbart. Följden blir att socialtjänsten kopplas in först när narkotikamissbruket pågått under en längre tid. Den personliga integriteten ska värnas men inte till priset av mänskligt lidande. Provtagning på ungdomar under 15 år bör därför bli tillåtet vid välgrundad misstanke om narkotikamissbruk. Tidig upptäckt av missbruk skonar den unge människan från många års lidande och förnedring. De anhöriga kan, om de får en bekräftelse, agera med kraft för att hjälpa sitt barn på ett mycket effektivare sätt. Dagens ordning är ohållbar om man vill hjälpa barn ur ett missbruk. Det gäller nu att lägga fram förslag på hur man kan garantera behövande barn behandling och stödinsatser oavsett om en vårdnadshavare motsätter sig dessa. Vi i Kristdemokraterna ser att provtagningen kommer att utföras i samförstånd och med stöd av skolsköterskan. Målet är att fånga upp och avhjälpa ett drogproblem så tidigt som möjligt. När ett prov visar att barnet använt narkotika, är det dock viktigt att skolan har en policy för hur man går vidare. Föräldrarna kan få hjälp av exempelvis Föräldraföreningen Mot Narkotika (FMN). Resultatet av tidig upptäckt tillsammans med, att även de anhöriga får hjälp, ger oftast ett mycket positivt resultat. Kristdemokraterna Lövudden en underbar avstressande miljö Tänk er en strålande vacker sensommarhelg precis som gjord för en familjelivskurs där ledsna och svikna människor träffas för att lyssna och lära av varandra, men också för att umgås med varandra. Tänk er sedan samma grupp människor som åter träffas en helg mitt i vintern för att avsluta kursen, ta med sig kunskap och vänskap hem för att orka med vardagen och göra det bästa av den situation de lever i. När Maria Malaroda och jag bestämde oss för Lövuddens konferensanlägg- ning för vår första familjelivskurs visste vi inte riktigt vad det innebar. Visst hade vi varit där för att kolla igenom faciliteterna innan, men det var ändå inte detsamma som att arbeta och bo där. Men det vet vi nu. Hur viktigt är det inte att man kommer till ett ställe där lugn och harmoni råder? Där fina, ljusa konferenslokaler inbjuder till diskussioner och erfarenhetsutbyten. Där maten som serveras inte bara blir ett avbrott för att äta utan också ett tillfälle att njuta av tillvaron. Det som mött oss där båda gångerna var en helt underbar miljö både inomoch utomhus och serviceinriktade och vänliga människor, alltid snabba att hjälpa till. Vandrarhemsdelen, som en del valt, var precis så enkel som man förväntat sig och de som valde att bo inom hotelldelen blev också nöjda. Att kunna välja boende var en stor tillgång så de som så önskat fick genom att lägga till egna pengar bo precis som de ville. Att hitta en konferensanläggning med övernattning och mat så pass nära en stor stad som Västerås och till så bra priser är inte lätt. Men Lövudden motsvarade alla våra förväntningar på samtliga punkter och vi hoppas kunna återvända dit igen även i framtiden med många, många fler familjelivskurser. Lena Larsson FMN Järfälla Narkotikaklassade läkemedel har blivit det vanligaste knarket på Sergels torg. Frågan man ställer är: Varför stoppas inte läkarna som skriver ut? Skrupelfria läkare tjänar storkovan på sina recept På svarta marknaden på Sergels torg är försäljningen av narkotikaklassade läkemedel vanligare än det rena knarket. Det har aldrig tidigare hänt, uppger Dagens Nyheter som låtit polisen ta fram uppgifter om hur mycket narkotikaklassade läkemedel som togs i beslag från narkomanerna i city jämfört med året innan. Jämför man åren 2005 och 2006 tog Citypolisen 13 046 tabletter i beslag under 2005. Förra året steg antalet till 19 700, en ökning med 50 procent på ett år. Den stora efterfrågan på läkemedel har också lett till en kraftig prishöjning på svarta marknaden. De vanligaste tabletterna på svarta marknaden är Subutex, som tar bort suget efter heroin och har en rogivande effekt. Missbrukarna har upptäckt att det går att injicera preparatet för att få en starkare effekt. En kapsel Subutex kostar i dag upp till 300 kronor jämfört Socialstyrelsen måste agera snabbare Läkemedel på recept, har blivit allt vanligare i missbrukarkretsar. I dag är narkotikaklassade läkemedel vanligare än det rena knarket på Sergels torg i Stockholm. med 50 kronor för bara två år sedan. En flaska metadon, som har en liknande effekt, kostar mellan 250 till 500 kronor. Även bensodiazepiner, med bl.a det numera förbjudna medlet Rohypnol, finns att köpa på svarta marknaden. Ett relativt nytt läkemedel är Iktorivil som också börjar missbrukas alltmer. Tidigare kostade detta lugnade preparat 10-20 kronor, men idag får man betala runt 50-lappen för en tablett. Enligt polisen är det bristen på rent heroin som är en av orsakerna till att vanliga läkemedel blivit så begärliga. För några år sedan hade heroinet en renhet på upp till 50 procent, medan det som narkomanerna lyckas få tag på i dag bara har en renhet mellan 7 och 15 procent.tabletterna används också för att stegra effekten av heroinet. Med tiden blir läkemedelsberoendet till och med starkare än suget efter heroin, säger heroinisterna till DN. Polisen gör,enligt DN-artikeln, dagligen beslag. De ser också ständigt narkomaner hämta ut stora mängder preparat och säljer så snart de kommer ut från apoteket. Utvecklingen bekymrar polisen som menar att det inte kan vara etik och beprövad vetenskap som gör att läkare skriver ut dessa enorma mängder läkemedel till missbrukarna, utan det handlar naturligtvis om pengar under bordet till den förskrivande läkaren, som i huvudsak är äldre med egen privatklinik. För att komma åt de allt mer växande problemen måste Socialstyrelsen som har till uppgift att granska läkare och begränsa deras förskrivningsrätt om den används fel, agera snabbare och sätta in åtgärder. Att använda den vanliga narkotikalagstiftningen på förskrivande läkare fungerar inte. Som det ser ut idag är det istället narkomanerna som åker fast för att de säljer preparaten vidare. anhörig 3/2007 9

Vänsterpartiets riksdagsgrupp föreslår att man ska ändra den lag från 1988 som gör missbruk av droger olagligt. I stället ska det vara förbjudet att ha eller sälja knark. Det ska inte vara kriminellt att knarka Vänsterpartiets gruppledare i riksdagen Alice Åström som inte hymlat om sin bakgrund som f.d. narkotikamissbrukare säger att en del missbrukare i dag drar sig för att söka hjälp, eftersom de då samtidigt måste erkänna ett brott. Enligt förslaget ska det fortfarande vara kriminellt med innehav och sälja narkotika, däremot ska det inte vara förbjudet att ha narkotika i kroppen. Men kritiken är hård från såväl FMN och andra organisationer. Förbundsordförande Gunilla Persson säger: Helt vansinnigt! Det här ger verkligen fel signaler. Det är fruktansvärt oansvarigt av politiker att komma med sådana förslag. Istället borde man som folkvald representant arbetar för utvecklande idéer som värnar om god omsorg och hälsa, bättre vårdinsatser och behandling. Missbrukarna är inte bara på parkbänken, de flesta har vanliga jobb och finns i alla yrkesgrupper: Läkare, sjukvårdspersonal, taxichaufförer, ambulansförare, städare, skolvärdar, lärare m.fl. Att säga till alla dem att det är ok att knarka för eget bruk och låta dem vara påverkade i sin yrkesutövning får oerhörda konsekvenser. Även den nationella narkotikapolitiska samordnaren Björn Fries, kritiserar förslaget: Vårt förslag är inte riktigt klart i alla sina delar Jag delar inte heller deras uppfattning, då det i dag inte finns några ofarliga droger i samhället. I Sverige har samtliga riksdagspartier med klar majoritet tagit ställning i den här frågan och det har vi gjort utifrån omsorg och solidaritet med den enskilde. Och inte för att bråka med den som missbrukar. Som jag ser det skulle en avkriminalisering leda till ökade drogproblem med också stimulera till att fler ungdomar börjar använda droger och det är inte precis avsikten med vårt narkotikaarbete. Sedan hänger inte deras argumentation riktigt ihop, då de fortfarande vill att det ska vara förbjudet med innehav men inte kriminellt att vara drogpåverkad. Någonstans brister det i den här länken. Vi tror inte att man uppnår nollvision genom att kriminalisera missbrukaren, menar Alice Åström som tillsammans med Lena Olsson, Elina Linna och Eva Olofsson står bakom rapporten. Kvartetten menar att dagens drogdebatt domineras för mycket om straff, samtidigt som missbruksvården är undermålig och eftersatt. Polisen är alltför inriktad på tillslag mot enskilda missbrukare för att få upp statistiken, hävdar man. Vår vision är fortfarande ett narkotikafritt samhälle, men vi vill att den enskildes missbruk inte ska vara ett polisiärt ärende utan istället en socialpolitisk angelägenhet, säger Elina Linna. Alice Åström, vänsterpartiets gruppledare i riksdagen. Elina Linna, (v), medger att förslaget är inte genomtänkt ännu.avsikten har varit att få igång en debatt. Hon kan dock inte svara på frågan när missbrukaren ska anses som kriminell när hon har knarket i fickan men inte när hon rökt på eller tagit en sil! Förslaget är inte riktigt genomtänkt i alla sina delar. Debattskriften är tänkt som ett diskussionsunderlag till vänsterns nya drogpolitiska arbete. Men vi vill i varje fall inte släppa knarket fritt, säger hon till Anhörig. Men er debattskrift och uttalanden om avkriminalisering för eget eget bruk kan ju knappast tolkas på något annat sätt, menar vi på FMN. Som sagt, vi har inte varit riktigt tydliga och har inte något färdigt förslag ännu, utan vill bara väcka debatt i denna fråga, säger Elina Linna. Regeringen vill att ideella organisationer, föreningar och kooperativ ska ges bättre möjligheter att kunna erbjuda vård och omsorg. De ideella organisationerna som utför arbetet ska också ha samma villkor som företag och kommunal verksamhet. Regeringen vill ha mer ideell omsorg Konkurrensen om vård och omsorg hårdnar. Regeringen med socialminister Göran Hägglund i spetsen anser att det behövs många olika aktörer, om det är offentligt eller privat spelar mindre roll. Det viktigaste är att man satsar på kvalitet. Därför är det hög tid att också lyfta fram den ideella och idéburna sektorn, säger socialminister Göran Hägglund. I dag finns det ideella organisationer, föreningar och samfund som driver både äldrevård, omsorg och sjukvård. Men regeringen vill att andelen vård och omsorg i ideell regi inte bara ska omfatta sjukvården. Denna verksamhet kan bli både större och bredare, vilket innebär att kommunerna som vill lägga ut vård och omsorg på entreprenad till ideella organisationer därmed ska få samma möjlighet som företag att ta över driften. Folkrörelseminister Nyamko Sabuni (fp) säger till svt att regeringen gärna vill se att folkrörelserna ger sig in i vård- och omsorgsbranschen och det är för att det ska bli möjligt för den som har råd att köpa tjänster. Vi måste utveckla tjänstesektorn och det som produceras i dag av kommuner och landsting och som erbjuds till medborgarna måste andra aktörer få möjlighet att gå in och producera samma tjänster. Det ska betalas med skattemedel men det ska också finnas möjlighet att också ge dem som vill möjligheten att köpa tjänster utöver det som samhället anser ska erbjudas medborgarna, säger folkrörelseminister Nyamko Sabuni. Socialminister Göran Hägglund, vill lyfta fram den ideella sektorn. Detta innebär att FMN och andra organisationer som bedriver stöd- och hjälpverksamhet och annat socialkurativt arbete utöver tjänster som den kommunala omsorgen inte kan erbjuda också ges nya möjligheter att ekonomiskt bedriva sin verksamhet. Nu är det upp till kommunerna men även FMN-föreningarna att visa att vi finns till. Dessutom har regeringen också satsat 260 miljoner kronor på att öka insatserna mot narkotika- alkoholmissbruk under de närmaste åren, säger Hans Johansson i FMN Malmö. Regeringen ökar insatserna mot missbruk 260 miljoner kronor. Så mycket satsar regeringen per år mellan 2008 och 2010 i arbetet mot narkotika- och alkoholmissbruk. Dessutom kommer allt drogförebyggande arbete för barn och unga att prioriteras med hjälp av lokala samordnare och genom att föräldrar får en aktivare roll i samhället. Regeringen satsar ytterligare 185 miljoner kronor, vilket är mer än en fördubbling från de 74,5 miljoner kronor, som regeringen föreslog i höstbudgeten. Att man nu väljer att satsa i än större utsträckning beror på att alliansen ser satsningen som nödvändig, då missbruket är ett växande problem i samhället. I denna satsning kommer föräldrarna att få en mera central och viktigare roll. Samordning mellan polis, socialtjänst, skola och föräldrar såväl lokalt som regionalt är helt avgörande för ett lyckat drogförebyggande arbete. Speciellt viktigt är att föräldrarna involveras tidigt för att arbetet ska vara effektivt, menar folkhälsominister Maria Larsson (kd), som vill ha en långsiktig insats mot drogförebyggande arbete. Tidiga insatser mot att barn inte ska behöva växa upp i ett hem med missbruk är en viktig prioritering i det förebyggande arbetet. Vi vill utöka kontakterna med frivilligorganisationerna som nykterhetsrörelsen men också med föräldraföreningar som FMN och andra ideella organisationer. Dessa föreningar har stor kunskap inte minst inom vård- och behandlingsområdet, menar hon. 10 anhörig 3/2007 anhörig 3/2007 11

Oj, oj, oj vilken soppa! I Skellefteå driver IOGT-NTO genom kamratstödföreningen ett soppkök i tron att detta ska minska lagningen och drogmissbruket i kommunen. Den 14 maj invigde kommunalrådet Bert Öhlund det omtalade soppköket i hopp om att detta har ett gott syfte. Men alla delar inte denna uppfattning. FMN:s Bengt Anders Lindberg i Skellefteå är kritisk och säger att syftet kanske är menat som gott,men det blir ju också så fel. Det är naivt att tro att ett soppkök ska rädda missbrukarna att bli drogfria. Initiativet visar bara att kommunen och andra involverade krafter i denna soppa är medberoende. I stället borde de lyssna på oss anhöriga och föreningar som FMN vilka är proffs och jobbar med de här frågorna. Nu tror förstås inte Bengt Anders Lindberg och andra kritiker till soppköket att IOGT-NTO och kommunen handlat genom illvilja, utan snarare handlar det om okunskap, vilket betyder att det allmänna utbildningsbehovet är stort bland kommuninvånarna, menar han. Fortsatt låga priser på knark Narkotikapriserna i landet är oförändrat låga, konstaterar en CANstudie baserad på polisuppgifter. Priserna halverades för flera preparat under 1990-talet i landet för att under 2000-talet plana ut. Narkotika är något billigare i storstadsområdena än i övriga landet. I Sydsverige är det särskilt låga priser för amfetamin, heroin, marijuana och ecstasy vilket beror på att mycket av narkotikasmugglingen går just via Skåne. Under 2006 fick man i snitt betala ca 80 kronor/grammet för hasch, amfetamin 250 kronor/g), brunt heroin 1 000/g) och för kokain 800 kronor/g. Trots att tullens och polisens beslag ökat kraftigt sedan 1990-talet har priserna halverats, vilket tyder på att inflödet och tillgången på narkotika i landet är fortsatt hög, menar CAN. Läkarordinerat heroin? Nej tack! säger den danska anhörigföreningen Landsforeningen af Pårørende til Stofmisbrugere, LPS. Det skulle bara förlänga lidandet ytterligare. I stället borde man satsa än mer på psykosocial narkomanbehandling, säger Annemarie Outze, ordförande i den danska anhörigföreningen. Läkarordinerat heroin? Nej tack! Debatten i Christiansborgs Landstingssal var het och frågorna många när de danska politikerna fick chansen att fråga forskningsexperterna om vilken behandling som är bäst för att bota heroinmissbrukare. Schweizaren professor Jürgen Rehm talade sig varm om deras sex års försök med att behandla missbrukare med herointabletter. En behandlingsform som de var ensamma om. Både holländaren Vincent Hendriks och tyske seniorforskaren Uwe Verthein var rörande överens om att behandla heroinister med läkarordinerat heroin var den mest framgångsrika metoden jämfört med metadon. Den danske forskaren på Center för rusningsmedelsforskning, Mads Uffe Pedersen informerade om att det finns mellan 9 000 och 11 000 heroinister i Danmark. 7 000 av dem är under behandling.två procent (600 personer) av dessa är utvalda att genomgå heroinbehandling medan resterande 6000 får metadon. Någon heroinbehandling finns inte i Danmark i nuläget. Han delade in missbrukarna i tre grupper. De som går på metadonbehandling, de som har ett väldigt eländigt liv och de som använder 18 000 danska kr i månaden till illegal narkotika. Drogfri behandling är det första vi erbjuder, säger Mads Uffe Pedersen. Problemet är att dessa patienter inte får någon psykosocial behandling alls. Medicinska problem behandlas med mediciner och psykosociala problem behandlas inte alls. Dessa människor hamnar mellan två stolar eftersom de oftast har en dubbeldiagnos. Psykiatrin vill inte ta hand om dem eftersom de har behov av medicinsk behandling, och det medicinska behandlingssystemet vill inte heller ha dem, säger Lis Sjöholm, ledamot i Landsforeningen af Pårørende til Stofmisbrugere, LPS. Vi har fortfarande stora problem med att nå gruppen som använder heroin, alkohol och andra droger. Här är också kriminaliteten och prostitutionen som störst, säger Mads Uffe Pedersen. Annemarie Outze och Lis Sjöholm på danska anhörigföreningen Landsforeningen af Pårørende til Stofmisbrugere, LPS, anser att det gör ingen skillnad om heroinister behandlas med läkarordinerat heroin eller metadon. Det blir bara en parkeringsplats med fortsatt lidande. I stället vill de bygga in den psykosociala behandlingen i hela paketet. Här har samhället fallerat totalt. Politikern Tom Behnke (KF), medlem i Folketinget, undrade om heroin över huvud taget kunde kallas behandling. Han undrade om det inte var att luras. Vad är egentligen skillnaden mellan att ge ordinerat heroin och att låta narkomanerna stjäla för att få tag på heroin? Den holländske forskaren Vincent Verthein svarade med att det är en sjukdom som måste behandlas. Patienter som inte själva har förmågan att sluta utan att få kraftig abstinens måste få heroinbehandling, säger Vincent Hendriks. Den tyske seniorforskaren Uwe Verthein tillade att heroinbehandling är bra för många men inte för alla. Han menade också att heroinbehandling inte kan jämföras med metadonbehandling, Den mest kritiske rösten till Med heroin försvinner vårt sista hopp att få våra barn drogfria heroinbehandling hördes från överläkaren Thomas Fuglesang. Heroin är oerhört beroendeframkallande. Heroin stillar smärta och dämpar ångest. Metadon är syntetiskt medan heroin liknar morfin och har i många tider använts som bedövningsmedel vid cancerbehandling och operationer. De 18 000 kronor som narkomaner behöver för att få tag på heroin kunde de lägga på tandvård. Men det finns inga tandläkare som vill ta emot dem, säger Thomas Fuglesang. Preben Brandt, representant för socialt utsatta, tyckte att det var skandal att man inte har använt heroin i behandlingen och slog fast att det var ett läkemedel. Annemarie Outze och Lis Sjöholm är övertygade om att heroinbehandling inte är något bra alternativ. Det är som att Foto: KIM HALL sätta narkomanerna i ett väntrum och förlänga plågan ytterligare. Vi är föräldrar som har stått vid sidan om och sett hur våra barn lider. Med läkarordinerat heroin försvinner vårt sista hopp att våra barn drogfria. Sätt in psykosocial behandling redan från början istället. Men det handlar om pengar och frågan är om kommunerna är villiga att betala, säger Annemarie Outze. Heroinbehandling med eller utan tabletter skulle inte fungera menar representanterna i danska LPS. Det skulle bara ske samma sak som det nu gör med metadonbehandling. Jag känner ingen narkoman som inte vill ut ur sitt missbruk. Får de piller så blir det bara ännu svårare, tillägger Lis Sjöholm. Kim Hall 12 anhörig 3/2007 anhörig 3/2007 13

Spelmissbrukare som ser filmscener från kasinon och drogmissbrukare som ser filmer om droganvändning känner båda starka sug. Den ena vill spela om pengar, den andra vill ta droger, hjärnan fungerar likadant inför båda missbruken. Det visar en ny sammanställning om spelberoendets orsaker från Statens folkhälsoinstitut. Förslag om drogtest av unga Spel- och drogmissbrukare har samma sug Docent Stefan Brené har på uppdrag av Statens folkhälsoinstitut gjort en bred genomgång av internationell forskning om de underliggande biologiska orsakerna till spelberoende. Forskningen visar en stark genetisk faktor som bidrar till att spelberoende utvecklas. Det är också vanligt att alkoholism och spelberoende uppträder samtidigt. Spelberoende kan inte längre ses isolerat utan måste hanteras som ett tillstånd som ofta framträder tillsammans med andra diagnoser. Försök att behandla spelberoende med mediciner som används mot depression och tvångssyndrom har visat goda resultat i en del undersökningar, men det behövs större studier för att säkerställa resultaten. Undersökningar med magnetkameror har visat hur hjärnan arbetar hos spel- och drogmissbrukare i situationer när de ser En känsla av välbefinnande Ny sammanställande forskning visar att spel- och drogberoende har gemensamma drag. Den ene vill spela om pengar, den andra vill ta droger. film som handlar om spel eller droger. Resultatet är att ett sug och begär uppträder samtidigt som delar av hjärnan aktiveras, delar som har en viktig roll för impulskontroll och bearbetning av våra känslor. Både spel- och drogmissbrukare har en lägre aktivitet i hjärnans så kallade "belöningssystem" under normala förhållanden. Den främsta funktionen för hjärnans belöningssystem är att ge en känsla av välbefinnande när man ägnar sig åt naturliga beteenden som är viktiga för individens överlevnad som till exempel att äta, motionera eller älska. Beroendeframkallande droger och spel kan sägas "kidnappa" hjärnans belöningssystem på bekostnad av naturligt belönade beteenden. Rapporten i sin helhet finns att tillgå på www.fhi.se. Minderåriga som misstänks tagit narkotika ska kunna drogtestas mot sin vilja. Det menar, justitieminister Beatrice Ask (m), som vill ta bort dagens förbud mot att drogtesta personer som inte är straffmyndiga. I samband med narkotikamässan i Örebro under våren lade justitieministern fram sitt förslag där alla, oavsett ålder som misstänks ha intagit narkotika, ska kunna tvingas lämna urineller blodprov. Ett konkret förslag är under beredning och kommer inom kort att läggas fram i riksdagen. Men frågan om drogtester av unga är omstridd. För några år sedan kom den statliga narkotikakommissionen fram till att drogtest av unga under 15 år inte stod i proportion till det tvång som ingreppet medför. Förra s-regeringen lyssnade på det resonemanget och tillbakavisade frågan när den lades fram av riksdagsledamoten och advokaten Peter Althin, kd. Inför riksdagsvalet i höstas kom dock den borgerliga alliansens rättspolitiska arbetsgrupp överens om att även underåriga bör kunna drogtestas. Den främsta motiveringen till att man ska göra det möjligt med drogtester på barn under 15 år är att myndigheterna i dag står maktlösa att ingripa när minderåriga misstänks vara narkotikapåverkade. Justitieministern får med sitt Ju tidigare upptäckten görs desto bättre Drogtester görs inte längre enbart på urin och blod, utan testverktygen finns i många olika utföranden. En del av marknaden visades på narkotikamässan i Örebro. förslag dock kritik från fler håll. Ansvariga på Maria Ungdom i Stockholm varnar för en övertro på tester. Göran Hägglund, chef för Maria Ungdom, säger till Svenska Dagbladet att de kan bli integritetskränkande för en tonåring om det sker med tvång. Han hänvisar istället till centrets modell där drogtester utförs först efter att föräldrar gett tillåtelse. Även förre justitieministern Thomas Bodström är skeptisk till förslaget. Lyssna på proffsen på Maria Ungdom. En 13-åring ska inte behöva tvingas klä av sig naken för främmande poliser för att lämna ett test, säger Bodström enligt Drugnews till SR P1 Morgon. Justitieminister Beatrice Ask anser att Bodström överdriver och att drogtester inte står i motsats till förebyggande insatser. Foto: ÅKE JOHANSSON Hur förslaget ska se ut? När och hur drogtester ska kunna utföras blir en fråga som måste utredas närmare inom alliansen, som i nuläget inte tycks vara helt överens om hur det hela ska gå till. Många FMN-föreningar välkomnar dock justitieministerns initiativ. Ju tidigare insatserna görs desto bättre, menar förbundsordförande Gunilla Persson som vidare anser att drogtester kan vara ett sätt att upptäcka ett begynnande missbruk. Inom FMN-rörelsen råder det på sina håll delade meningar om drogtester i egen regi. Några föreningar anser att det är något som sjukvården ska ombesörja, medan de föreningar som idag erbjuder drogtester kopplat med motivationssamtal har goda erfarenheter av sin verksamhet. Riksförbundet har tidigare beslutat om att det är upp till varje förening att avgöra om de kan erbjuda drogtester eller inte. Vad man inte kan blunda för är att drogtesterna vinner allt större terräng på marknaden. De blir också allt bättre och utvecklas i en allt snabbare takt. I dag är det inte längre bara urinprov och blodprov, utan också salivtester, håranalyser, svett och utandningsprover som erbjuds på marknaden. 14 anhörig 3/2007 anhörig 3/2007 15

Välkommen till Tomteland Alla medlemmar i föreningen FMN Mora/Orsa bjuds i sommar på gratis entré till Tomteland i Mora. Tomteland är en väldigt populär familjeattraktion här i Dalarna, så det är verkligen kul att få uppmuntra alla våra medlemmar och dess familjer med detta, säger Birgitta Lundqvist, ordförande i FMN Mora/Orsa. Sagolandet Tomteland byggdes 1984 och ligger djupt inbäddat i skogarna alldeles intill Gesundabergets fot strax utanför Mora. Här bland skogar, sjöar och vattenfall ligger Tomtens lilla by och trollens rike, Huldrans och älvornas marker, Skogstomtebyn och många andra mystiska platser som du hittills bara besökt i sagorna. Så här beskrivs Tomteland på sin hemsida en turistattraktion med focus på familjer som lockar drygt 50 000 besökare, både stora och små, från både Sverige och utomlands årligen. Vi har två huvudsäsonger, sommar (från juni- t o m augusti) och vinter (nov- till mitten av januari), säger Camilla Collett, vd på Tomteland. Här bjuds man på massor av ahaupplevelser, vacker natur och sevärdheter. Byggnaderna är fullskaliga till skillnad från alla temaparker som finns. Istället är Tomteland en upplevelserik sagopark med klassiskt teaterspel för alla åldrar. Entrén är i Vi vill gärna hjälpa till och uppmuntra FMNmedlemmarna normala fall 145 kr/per person eller 495-525 kr/per familj. På frågan varför hon och Tomteland bjuder den lokala FMN-föreningen och dess familjer på gratis entré i år säger hon: Vi stödjer redan föreningen på olika sätt och detta är ett sätt att hjälpa till och uppmuntra alla dem som har det svårt, att kunna sprida lite glädje, skingra tankar m.m. Det här är en väldigt fint initiativ och kul att kunna bjuda våra FMN:medlemmar på denna fantastiska attraktion, säger Birgitta Lundqvist i FMN Mora/Orsa som berättar att fler saker är på gång i föreningen. Vi har ett mycket gott samarbete med olika företag som sponsrar oss, men även med andra ideella krafter däribland Brottsofferjouren Mora, Orsa, Älvdalen. Många är intresserade av att samverka och att hjälpas åt med de här frågorna. Utöver det ordinarie arbetet i föreningen med dess drygt 60- tal medlemmar ägnas just nu en hel del förberedelser åt att arrangera FMN-stämman, 9-11 maj 2008. Det är ett stort och viktigt arbete vi har tagit oss an, men vi är redan långt framme i vår planering, säger hon. För alla som vill besöka Dalarna och Mora i sommar så är förstås tipset att besöka Tomteland. En anläggning som är en upplevelse för alla åldrar. Hela området består av drygt 110 000 kvadratmeter skog, berg och sjöar. Här finns några av Europas största knuttimrade byggnader, med Tomtens eget hem (naturligtvis), Tomtens verkstad,tomtens alla djur och fäbodar, restauranger, glassbodar, kiosker, utomhusscen, barnteater m.m. I de vackra och djupa skogarna lurar trollen och skogstomtarna som tittar fram bakom lingonriset och mellan träden dansar älvorna. Har du tur kan du skymta Näcken som spelar fiol i bäcken. Häxan och Sagofén älskar att busa med alla barn. Bli inte heller förvånad om du stöter ihop med prinsen och prinsessan och Draken Gottfrid. I sagolandet Tomteland har man aldrig en lugn stund, här händer spännande saker mest hela tiden. Förutom alla äventyr på scener och i skogarna kring Tomteland finns en massa häftiga saker att göra och upptäcka på egen hand. Trollens lustiga hus t.ex., de söta trollungarna, fisket i Aurorasjön, snickarboden, hopptältet, djuren och mycket mer. Men när du väl gör ditt besök här, så glöm inte badkläderna. Och för allt smör i Dalarna inte heller önskelistan till Tomten! Mer om Tomteland och anläggningen finns att läsa på: www.santaworld.se 16 anhörig 3/2007 anhörig 3/2007 17

Mässan Sverige mot narkotika Nätdroger klassas som narkotika Drogerna DOI och DOC som länge gäckat polisen och som sålts via internetsajter blev under våren klassade som narkotika. Drogerna, som främst missbrukas av unga, vars substanser uppges ge både centralstimulerande och hallucinogena effekter är numera olagliga. Drogerna tillhör de s.k. amfetaminanaloger och påminner till viss del andra mera kända droger som amfetamin, ecstasy och viss del LSD. De är också mycket lika den redan narkotikaklassade substansen DOB. Första beslaget av DOC gjordes redan 2001 i Sverige och påträffades återkommande till dess drogen klassades som hälsofarlig. Men dök på nytt upp ifjol, uppger nyhetsbyrån Drugnews. DOI beslagtogs första gången i september 2006 och har återkommande gäckat polisen. Den förekommer ofta indränkt på små papperslappar ("blotters") och intag kan leda till kramper, medvetslöshet och hjärtinfarkt, enligt Folkhälsoinstitutet. De båda drogerna som numera är klassade som narkotika har heller ingen legal läkemedelsanvändning. Regeringen vill också påskynda den nya utredningen som ska se över klassningen av nya preparat som hela tiden tycks dyka upp på marknaden. Som det ser ut i dag ligger kemisterna på narkotikafabrikerna steget före den svenska lagstiftningen. Kraftsamling för barnen Alla barn har rätt att må bra och bli sedda. Så är det för de allra flesta barn i Sverige men inte för alla. Enligt organisationen Samba, (samarbete för prioritering av barnen) finns det i dag ca 250 000 barn som har föräldrar som missbrukar. Lika många barn lever i ekonomisk utsatthet (familjen har socialbidrag eller låg inkomst). 25 procent, det vill säga var fjärde elev som går ut årskurs nio har inte godkänt i alla ämnen, tio procent är utan behörighet för gymnasiet. Samba har tagit initiativet till ett nätverk av organisationer som vill samarbete om barnfrågor. I samarbetet ingår för närvarande 24 organisationer, däribland Riksförbundet FMN, UNF, Barnverket, Stadsmissionen, Bryggan Stockholm, Friends, Fryshuset, Hela Människan, Kris, Nattvandrarna m.fl. Avsikten med Sambas upprop och kampanj är att driva opinionsarbete. Målet är nästa valrörelse, alltså 2010, och i denna ska barnen vara den viktigaste frågan alltså högst upp på dagordningen! Problem är väldigt stora. Vi beräknar att ca 400 000 barn i Sverige far illa eller riskerar att hamna i utanförskap, därför krävs det samlade insatser. Vinsterna är enorma om vi lyckas rädda barn från marginalisering genom tidiga insatser. Ett enda utanförskap kan kosta samhället tio miljoner kronor. En brottskarriär mångdubbelt mer, förklarar Mats Lindkvist, kraftsamlare och ordförande i Samba. Organisationen har genom sitt opinionsdrivande arbete satt upp några konkreta målsättningar: Barnskonsekvensanalyser ska göras inför alla samhällsbeslut. Välfärdsindex för barn bör införas. Varje barn måste få möjlighet att uppnå skolans mål. Mats Lindkvist igen: Vi satsar på en treårig omfattande kampanj i media. Vi kommer att synas i dagstidningar såväl redaktionellt som i annonser, radio och tv, internet, på utomhusaffischer men också i direkt bearbetning av utvalda grupper. Det blir även föreläsningar och seminarier. Till vår hjälp har vi en reklambyrå som arbetar med hela upplägget. För mer information om kampanjen se www.samba.nu Är drogandet på väg ner? Skåne är som vanligt först ut att presentera de årliga drogvaneundersökningar vilka så här års släpps i samband med de stundande skolavslutningarna. I den senaste enkätundersökningen som genomfördes under vecka 12, bland eleverna i årskurs 9, visar de s k nyckeltalen att drogmissbruket är på väg ner. På frågan Haft möjlighet att pröva narkotika. svarade i år 20,7 procent av ungdomarna ja, mot 26,6 procent i 2003-års undersökning. När det gäller användandet, svarade 8,1 procent i år att de prövat mot 9,9 procent i tidigare undersökning. Resultatet visar också tecken på en minskning av alkoholkonsumtionen, där 65,3 procent av årskurs 9-eleverna svarade att de dricker jämfört med 67,4 procent svarade i enkäten (2003). Hälften (50,2 procent) av årskurs 9-eleverna uppges ha varit berusade av alkohol någon gång mot 65,1 procent (2003). Även intensivkonsumtionen av alkohol någon gång i månaden visar en minskning, nu med med ca 20 procent jämfört mot tidigare undersökning. Vad ska man nu dra för slutsatser av denna undersökning? Finns det tecken på att alkohol- och drogmissbruket minskar bland ungdomarna i Skåne men också i övriga landet. CAN hävdade med sin statistik redan i fjol, med stöd av Mobilisering mot narkotika, att drogandet bland unga tycks minska något. Frågar man FMN och andra föreningar är de av en helt annan uppfattning. Detsamma säger polisen och tullen. Så frågan är? Vem kan man lita på? Justitieminister Beatrice Ask (m) lovordade FMN:s arbete i sitt invigningstal på mässan Sverige mot narkotika i Örebro bro och uppmanade alla att på ett bättre sätt ta del av FMN:s dyrköpta kunskaper. Foto: ÅKE JOHANSSON Lyssna på FMN Lyssna på Föräldraföreningen Mot Narkotika! De är dom som har kunskaperna och svaren om hur det är att vara förälder till missbrukande tonårsbarn, sa justitieminister Beatrice Ask (m) i sitt invigningstal på mässan Sverige mot narkotika i Örebro. Justitieministern uppmanade också samhället att på ett bättre sätt ta FMN:s arbete och argumentation på större allvar. Även äldre- och folkhälsominister Maria Larsson (kd) berörde FMN och frivilligorganisationernas stora betydelse i samhället. Det är verkligen roligt och uppmuntrande när ledande ministrar, men också många andra inflytelserika personer värdesätter vårt arbete, säger FMN:s förbundsordförande Gunilla Persson. 18 anhörig 3/2007 anhörig 3/2007 19

Mässan Sverige mot narkotika Mässan Sverige mot narkotika Mässan och konferensen Sverige mot narkotika i Örebro som arrangerades under våren är den största återkommande manifestationen gällande svensk narkotikapolitik. Under två dagar är mässan den självklara mötesplatsen för alla som arbetar med narkotikafrågor. Årets tema var tillgångsbegränsning, men även nya rön som rör missbruksvården presenterades. Stor tonvikt ägnades också åt det förebyggande arbetet. Jag är mycket glad och stolt över att få vara med och arrangera denna mässa, nu för tredje gången, sa regeringens nationella samordnare Björn Fries som också berättade att den av regeringen tillsatta samordningsgruppen Mobilisering Mot Narkotika, till årsskiftet nu fullgjort sitt uppdrag. Vi kommer till regeringen att lämna in vår slutrapport vid årsskiftet och därmed är vårt uppdrag slutfört. Men jag är övertygad om att arbetet mot narkotika kommer att fortsätta med oförändrad kraft.på många håll ute i landet finns det mycket goda krafter som jobbar för bättre preventionsarbete, vårdoch behandling och tillgångsbegränsning. FN har också tilldelat oss en guldmedalj för vårt narkotikaarbete, vilket är ett kvitto på att vi jobbar i rätt riktning, sa Björn Fries som ändå var ödmjuk inför de svåra frågorna och menade att allt är naturligtvis inte bra. Mycket kan bli bättre och det gäller inom alla områden. Justitieministern Beatrice Ask (m) berömde i sitt invigningstal Föräldraföreningen Mot Narkotikas idoga arbete och uppmanade alla att på ett bättre sätt ta vara på FMN:s dyrköpta kunskaper. Även Äldreoch folkhälsoministern Maria Larsson (kd) berömde frivillig- Annemarie Outse och Bente Röjsmose från LPS i Danmark och representanter i samarbetsorganet NMN kom till narkotikamässan i Örebro. Här tillsammans med förbundsordförande Gunilla Persson och vice ordförande Elsy Norén. FMN Örebro delade monter med NMN och det blev succé.allt gratis mässmaterial såsom tidningar, broschyrer, pennor, m.m. gick åt. Många stannade också till för en pratstund med oss i montern. organisationernas viktiga arbete och talade om nollvision i sitt invigningstal. Bland alla föreläsare och utställare (drygt 1 300 föranmälda deltagare nytt rekord!) fanns samarbetsorganet Norden Mot Narkotika, NMN, på plats med egen monter. Det var verkligen glädjande att höra alla dessa vänliga ord om FMN och vårt föreningsarbete av ministrarna, något som vi alla i hela Norden kan ta till oss, menade FMN:s förbundsordförande Gunilla Persson, Både FMN och NMN:s montrar blev efter invigningstalen mycket välbesökta. Broschyrer, tidningar, brevkort, nyckelringar och pennor gick åt som smör i solsken. Gunilla Persson igen: Många stannade till, gratulerade vårt arbete och ställde frågor. Det här var verkligen kul och uppmuntrande. Det känns som att vi just nu seglar i medvind, sa Gunilla Persson. ÅKE JOHANSSON Alla FMN:are som var på plats tycks vara överens: Det här var den klart bästa mässan hittills! 20 anhörig 3/2007 anhörig 3/2007 21

Rena sprutor till narkomaner Svenska Brukarföreningen har polisanmält sig själva för att ha delat ut rena sprutor till narkomaner i Stockholm. Sedan i somras är det lagligt med sprutbytesprogram i Sverige. I Lund och Malmö har det funnits sedan 80- talet. Men i Stockholm finns ännu inget sprutbytesprogram. Vill ändra införselregler Folknykterhetens vecka som arrangerades av IOGT-NTO på många håll runt om i landet under perioden 14-20 maj hade många programpunkter på sin agenda. En av de stora och mest uppmärksammade är att det i Sverige finns minst 200 000 barn till missbrukare. Var tredje förolyckad bilist har alkohol i blodet. Åtta av tio våldsbrott är alkoholrelaterade. IOGT-NTO menar att den omfattande alkoholinförseln från Tyskland och Danmark har en del skuld i allt detta och begär nu att regeringen agerar i EU för att Sverige ska införa lägre införselkvoter. Studenter i riskzonen I lärdomsstaden Lund dricker studenterna allt mer alkohol. Många som bor på studentkorridor befinner sig också i riskzonen visar en färsk studie som studenthälsan i Lund sammanställt. Studien visar att 85 procent av tjejerna och 72 procent av killarna dricker riskfyllt. Antalet hjälpsökande med alkoholproblem har också fördubblats de senaste fem åren. Kokainmissbruket ökar i samhället Kokain har blivit en allt vanligare drog bland unga missbrukare över hela landet. Anledningen torde vara tillgängligheten och att priserna har fallit kraftigt de senaste åren. Mobilisering mot narkotika har låtit göra en enkät bland 28 kommuner och samtliga polismyndigheter i landet.tre av tio som jobbar inom socialtjänst, sjukvård, polis, frivård eller frivilligorganisationer upplever att antalet personer som använder kokain har ökat det senaste halvåret. Ökningen är störst i storstäderna bland personer som använder annan narkotika. I undersökningen, som genomfördes av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning under hösten 2006, svarade 67 av 197 rapportörer att kokain på orten eller i regionen räknat i antalet personer har ökat jämfört med för sex månader sedan. Nästan tre av tio av de tillfrågade upplever att också tillgången på kokain har ökat under samma period. Det är en mycket oroande utveckling. Kokain är en livsfarlig drog som är minst Polisens arbete mot narkotika inriktas på att förbättra statistiken snarare än att bekämpa drogmissbruket. Det hävdar Mobilisering mot narkotika i en rapport som presenterades i samband med mässan Sverige mot narkotika som arrangerades under våren i Örebro. Projektet Mobilisering mot narkotika, som leds av regeringens narkotikapolitiska samordnare Björn Fries är kritisk mot att polisen griper samma personer om och om igen för att förbättra statistiken enligt en färsk rapport från Mobilisering mot narkotika. Björn Fries menar att orsaken kan vara en kombination av tidspress, brist på resurser men kanske även brist på kunskap som gör att polisen inte jobbar på ett mer långsiktigt, kvalitativt sätt. Han är lika skadlig som heroin, säger Björn Fries. Enligt rapportörerna är det företrädesvis personer i åldern 21-40 år som använder kokain. Kokainanvändning förekommer mest bland personer med andra missbruksproblem, kriminella och höginkomsttagare. Det finns anledning att tro att höginkomsttagare inte är lika öppna med sitt missbruk när de söker vård som andra grupper. Därför bör hälso- och sjukvårdens personal utbildas för att bli bättre på att upptäcka kokainmissbruk. Detsamma gäller arbetsgivare och fackliga organisationer, säger Björn Fries. I enkätundersökningen framgår att kokain förekommer vanligast i miljöer som privata fester, i hemmet och på krogen. Bara genom att arbeta tillsammans med krögare, polis och kommuner kan vi få bort kokain och annan narkotika från krogmiljön. Därför har vi inlett ett samarbete med 11 nya kommuner i vår nationella krogsatsning, säger Björn Fries. Polisarbete får kritik också kritisk till att allt färre poliser idag arbetar med narkotikabrott. Jämför man hur arbetet såg ut för 20 år sedan, då det var 800 poliser som jobbade heltid med narkotika mot dagens ca 200, så visst finns det anledning att ifrågasätta detta arbete. Det behövs både fler specialutbildade narkotikapoliser och klarare och vettigare målsättningar för det fortsatta arbetet. Dessutom behövs en ökad satsning från polisens sida att styra över missbrukarna till socialtjänsten, beroende- och sjukvården. Vad polisledningen tycker om kritiken och rapporten är inte officiellt känt. I korridorerna viskas det en del om att obefogad kritik utan substans. Men å andra sidan finns det även poliser som håller med Björn Fries i sak. Regeringen föreslår ett antal ändringar i reglerna om skydd och stöd för barn och unga inom den sociala barn- och ungdomsvården. Förslagen som nu läggs fram syftar till att stärka barns och ungas ställning, att skapa förutsättningar för en säker och sammanhållen vård av barn och unga, samt att den vård som ges ska vara i enlighet med kunskap och beprövad erfarenhet. Bättre skydd för unga Barn som är satta under utredning av socialtjänsten tillhör bland de svagaste och mest utsatta grupperna i samhället. I dag saknas klara regler som ger barnen tillräckligt skydd. Lagstiftningen är inte heller tillräckligt tydlig med att barnets egen vilja ska höras eller dokumenteras, menar äldre- och folkhälsominister Maria Larsson. Enligt ministern, med ett övergripande ansvar i de här frågorna, används i dag få eller inga kunskaps- eller evidensbaserade metoder.inte heller finns det några mätbara resultat eller någon utvärdering av socialtjänstens arbete. I syfte att stärka skyddet för barn och unga har regeringen därför beslutat om att överlämna lagrådsremissen Utveckling av den sociala barnoch ungdomsvården m.m. till lagrådet. Regeringen vill alltså ha en mer samlad lagstiftning för den sociala barnavården, bland annat för att samhällets skydd och stöd till barn i socialt utsatta situationer skall bli tydligare. Dessutom behöver familjehemmens uppdrag och villkor utredas. Den nationella statistiken om den sociala barn- och ungdomsvården behöver också förbättras och ett arbete med nationella kvalitetsregister ska inledas. Hur och i vilken omfattning är ännu oklart. Enligt förslaget ska Socialstyrelsen upprätta och driva ett offentligt register över hem för vård eller boende (HVB). Dessutom ska särskilda utredare se över vilka förändringar som behövs för att kunna upprätta individbaserad statistik inom socialtjänstens område, samt hur statens stöd till kunskapsutveckling inom socialtjänsten bör utformas. Barns rätt att få information i de frågor som rör dem kommer också att göras tydligare framöver. För barn och unga som vårdas i HVB eller i ett familjehem ska en genomförandeplan upprättas. Barn som varit placerade i HVB eller i ett familjehem och har behov av stöd och hjälp efter placeringen ska också kunna få det. Enligt de nya lagförslagen som nu läggs fram ska ett barn inte kunna placeras i ett jourhem om inte förhållandena i hemmet är utredda av en socialnämnd. Dessutom måste en tidsgräns för placering i jourhem upprättas. Länsstyrelsen skall utan föregående föreläggande kunna förbjuda fortsatt verksamhet vid ett hem för vård eller boende Vi vill ha en samlad lag för den sociala barnavården Äldre- och folkhälsominister Maria Larsson anser att nuvarande lagstiftning inte ger barn och unga tillräckligt bra skydd och stöd. Därför har regeringen nu lagt fram ett nytt lagförslag som ska stärka de utsatta barnens situation. Om lagen godkänns träder den i kraft I april 2008. om det föreligger fara för barns liv, hälsa eller personliga säkerhet. I det nya lagförslaget ska även Statens institutionsstyrelse, SiS, ges utökade möjligheter att kontrollera alkohol- eller drogpåverkan hos dem som vårdas i särskilda ungdomshem, så kallade 12-hem. För att bland annat öka möjligheten att i efterhand få reda på hur och varför placeringar genomförts föreslås nya regler för bevarande och gallring av dokumentation i enskilda verksamheter. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 april 2008. 22 anhörig 3/2007 anhörig 3/2007 23

Dundersuccé var bara förnamnet när pjäsen"100 kg kärlek från Gävle" spelades på Ale Gymnasium i våras. Pjäsen, vars underrubrik är, en livsviktig enaktare i högt tempo som manar till eftertanke hos unga såväl som bland vuxna. Dundersuccé för 100 kg kärlek En grupp FMN:are från Göteborg var på plats, självklart med bokbord och pigga på att svara på frågor. På baksidan av teaterprogrammet fanns en FMNannons. I entrén hade eleverna gjort en utställning med bl.a. bildkollage, med sina egna tolkningar av ämnet droger. Förväntansfulla sällade vi oss till den ringlande kön av teaterbesökare. När föreställningen kom igång var det inte svårt att leva sig in i berättelsen.vi njöt, vi rös, vi berördes, vi upprördes. Och vi applåderade de duktiga eleverna och alla andra som stod för skådespelet, filminslagen och musiken en veritabel multimediateater. Bakgrunden är att föreläsaren Per Lifvergren gick med på att regissör Michael Svensson gjorde en föreställning baserad på hans liv.vi fick ta del av en livshistoria som är speciell och inte lämnade någon oberörd. Det är Pers förhoppning att "alla som ser föreställningen får en tankeställare och förstår hur viktigt det är att de som växer Vi applåderade de duktiga eleverna som stod för skådespelet, filminslagen och musiken en veritabel multimediateater Thomas Berggren, i Vakna - droger dödar och Michael Svensson, regissören bakom pjäsen 100 kilo kärlek - som handlar om f.d. missbrukaren Per Lifvergrens liv fick mycket beröm av kritiker och teaterpublik då den visades i Ale kommun. upp i dag en chans att växa och bli det de drömmer om, och att slippa halka in i drogernas och lögnernas värld." Föreställningen är ett led i en mobilisering mot droger, som drogs igång i Ale Kommun i april 2004. Projektet inkluderar bildandet av stödföreningen Vaken och inte långt därefter kom ICAs Vakna-påse och det samarbetet med Alebyggen. Genom Vaknafonden har många aktiviteter startats och fonden öppnar för fler möjligheter. "100 kg kärlek från Gävle" är 2007 års stora Vakna-satsning. Bakom det drogförebyggararbetet i Ale Kommun står Thomas Berggren. Han sammanfattar det intensiva arbetet med pjäsen med att säga: "Att få se alla dessa elevers och personals envetna arbete har varit stort och mäktigt. Det finns så mycket kraft och vilja i våra ungdomar att det är sagolikt." Och den känslan Foto: BIRGITTA MEGITT förmedlades verkligen till oss i publiken. Regissören Michael Svensson betonar att detta är en unik blandning av teater, film och musik, där en hel klass är involverad i att göra en tolkning av Pers historia, där Per inte behöver spelas av en och samma person och inte heller alltid behöver vara kille. Och där scenografin består av tre stora bildskärmar, där man upplever att skådespelarna förflyttar sig från filmscenen till själva teaterscenen. Michael Svensson har en mycket färgstark beskrivning av projektet: "Det här ett helvetesunikt arbetssätt." För att summera, så var "100 kg kärlek" inspirerande för både deltagare och åhörare, och en viktig sporre för vidare engagemang. Birgitta Megitt FMN Göteborg Mamma Kersti och hennes son Per Lifvergren var sprudlande glada över det fina mottagandet pjäsen fick i Ale kommun. "Det är en tolkning av hans liv så alla omständigheter är inte kopierade från Per." (Thomas Berggren, Drogförebyggare, Ale Kommun) "Det största man kunde tänka sig att få jobba med i så tidig ålder, och att få gestalta en annan människas liv." (Jennifer, elev/skådespelare) "Jag ser mycket tydligare idag sambandet mellan utanförskap och droger." (Maria, elev/skådespelare) "Det är för bra för att sätta ord på, den måste upplevas." (Josefin, elev/skådespelare) "Det har varit påfrestande men roligt." (Angelica, elev/skådespelare) "Det är lite som att åka på en flod, och snart kommer vattenfallet." (David, elev/skådespelare) "Stort tack och all min kärlek till alla som medverkat till att detta blivit verklighet, ingen nämnd och ingen glömd. Nu går facklan vidare." (Per Lifvergren) Eleverna i estetiska programmet ES 2A i Ale gymnasium visade prov på stora skådespelartalanger i pjäsen 100 kg kärlek från Gävle. Missbruk av subutex ökar Missbruket av subutex ökar i landet. Rapporter från Uppsala län visar att subutex i dag är större än kokain, GHB och ecstasy. Tobias Eriksson, chefsöverläkare vid beroendekliniken i Uppsala läns landsting, tror att tillgången ökar genom införsel från andra europeiska länder, säger han till Upsala nya tidning. Även i Västerbotten är missbruket av subutex ett bekymmer. Enligt tidningsuppgifter uppskattar man antalet subutexmissbrukarna till flera hundra bara i Umeå och lika många i Skellefteå. Även på de mindre orterna som Lycksele och Storuman finns de som dagligen missbrukar subutex. FMN:s Bengt Anders Lindberg, regionansvarig i region 2 menar att merparten av subutex är insmugglat från Frankrike och Sydeuropa, men det finns också anledning att misstänka ett visst läckage från olika behandlingsenheter, något vi i FMN också tidigare varnade för, säger han. Drogtest på värnpliktiga Regeringen har nu lämnat sitt förslag om drogtester av värnpliktiga till Lagrådet för granskning. Lagen innebär att alla som gör värnplikt eller civilplikt blir skyldiga att ställa upp på slumpvisa drogtester. Motivet är förutom att skapa en helt drogfri miljö också att höja säkerheten ytterligare. Om riksdagen antar förslaget träder den nya lagen i kraft den 1 oktober. 24 anhörig 3/2007 anhörig 3/2007 25

Ökat tryck hos FMN I Göteborg är det återigen uppsving för GHB. Även kokain och andra droger ökar kraftigt. Det berättar Ann Zachrisson i FMN Göteborg som ser utvecklingen med stor oro. Vi har just nu väldigt många hjälpsökande. Dessutom är det mycket mer droganalyser jämfört med tidigare, säger hon. Region 7 höll under våren regionmöte i skånska Janstorp. Representanterna från regionens föreningar och kontaktgrupper lämnade också en lägesrapport om hur det ser ut i sina respektive föreningar. Mest oroande, menade mötesdeltagarna, är att drogmissbruket tycks öka kraftigt. Detta gäller framför allt i Göteborg och Malmö. Men även Halmstad, Landskrona, Karlskrona och Båstad berättade att narkotikasituationen inte på något sätt tycks ha stagnerat, något man från vissa håll vill ge sken av. Alkoholmissbruket bland ungdomar är fortfarande mest utbredd. Speciellt under de s.k. "fyllehelgerna" som Valborg och snart stundar skolavslutningen och sedan kommer alla cityfester och karnevaler. Men narkotikamissbruket är inte långt efter. Och alla FMN:are känner ju väl till att när ungdomar är på fyllan, då brister även omdömet, då har man också lättare att ta till andra droger. De allra flesta som testar droger första gången avstår från att fortsätta. Men långt ifrån alla. I dag är drogerna också väldigt förrädiska och uppför sig på ett litet annorlunda sätt jämfört med tidigare. Regeringen satsar pengar mot knark och ber om vår hjälp Cannabis är alltjämt den vanligaste narkotikan som missbrukas av ungdomar, men på senare tid har hasch och marijuana fått konkurrens av kokain, amfetamin och tabletter av alla de slag. Vi ser tyvärr att GHB återigen har blivit populär bland ungdomarna i Göteborg med omnejd. Detta trots att drogen är dödligt farlig. Även kokain har ökat kraftigt, men egentligen har ungdomarna ingen huvuddrog längre, utan stoppar i sig i stort sett allt de kommer över, säger Ann Zahrison från FMN Göteborg som också märker av ett ökat tryck när det gäller droganalyser med motivationsamtal samt den ordinarie stöd- och hjälpverksamheten i föreningen. Vi har mycket fler anhöriga nu som söker stöd och hjälp jämfört med tidigare. Dessutom ökar andelen invandrare men också ungdomar som söker sig oss för att få stöd och hjälp. I Malmö märker man också av ett ökat tryck. Både i stöd- och hjälpverksamheten och när det gäller droganalyser. Vi är för närvarande klart underbemannade och har ibland svårt att ta emot alla som behöver hjälp, säger Anki Johansson i FMN Malmö. Även i Malmö tycks man vara överens om att missbruket ökar. Hos oss upptäcker vi alla sorters droger.vi har unga missbrukare som inte ens blivit tonåringar. De övriga föreningarna i regionen har dock inte lika omfattande verksamhet som just storstäderna Malmö och Göteborg, men alla tycks vara överens om att drogmissbruket tycks öka överlag och att hjälpbehovet tycks bli större och mer efterfrågat av anhöriga. Hans Johansson, FMN Malmö har med sig ett pressklipp från Dagens Nyheter, daterad 9 april 2007 och läser innantill: "Regeringen kommer att öka insatserna mot narkotika- och alkoholmissbruk till 260 miljoner kronor per år mellan 2008 och 2010. Drogförebyggande arbetet för barn och ungdomar ska prioriteras med hjälp av lokala samordnare och genom att föräldrarna får en aktivare roll." Det här är vår chans, säger Hans Johansson och viftar med pressklippet.vi måste bli mycket bättre på att uppvakta våra kommuner och tala om för dom varför FMN behövs och vad vi kan göra. Här står klart och tydligt att regeringen ökar sina insatser mot narkotikamissbruket och detta ska ske med hjälp av bl.a. frivilligorganisationerna. På regionmötet välkomnade man att familjelivskurserna återigen kommit igång. Övriga önskemål om utbildningar, däribland rådgivarutbildningar med uppföljning och kurser i föreningsteknik ligger tillsvidare vilande. Hans Johansson FMN Malmö/Hässleholm och drogsamordnaren Per Rydstedt i Hässleholms kommun samverkar i nytt projekt mot droger. Den 3 juni arrangerar duon tillsammans med lokala aktörer en Familjedag mot Droger i gokarthallen i Hässleholm. Foto: ÅKE JOHANSSON Hässleholms kommun och FMN samverkar mot droger Initiativet till att arrangera en Familjedag mot Droger i Hässleholm kom, vilket vi skrev om i förra numret av Anhörig (2/2007), kom från Hässleholmsföretaget GA Lindberg. Den lokale näringsidkaren som för övrigt är annonsör i Anhörig, tog kontakt med Riksförbundet FMN med avsikt att inleda ett särskilt marknadsförings- och sponsoravtal med förbundet. Företaget initierade att på försök arrangera en Familjedag mot Droger i Hässleholm. Utöver FMN:s medverkan med anhörig- och droginformation ska man genom olika familjeaktiviteter locka både vuxna och barn med gratis gokartkörning under ledning av unga stjärnskottet Mattias Lindberg, som av erkända tävlingsförare anses som en av Sveriges mest lovande kartingstjärna. Mattias Lindberg kommer under hela tävlingsåret att bära FMN-emblemet både på sin overall, hjälm och gokart genom alla tävlingar runt om i landet och utomlands. Då unge Lindberg ofta står på pallen och omnämnss med både text och bild i lokaltidningarna är han också en mycket värdefull reklampelare för hela FMN-rörelsen. Som motprestation ska FMN erbjuda informationsarbete till föräldrar och anhöriga mot droger pilotprojektet är alltså att vara på plats i Hässleholm. Då FMN:s Hans Johansson informerades om den planerade Familjedagen i hans verksamhetsort kopplade han in den lokale drogsamordnaren Per Rydstedt vid den sociala enheten i Hässleholms kommun för att höra om de tillsammans kunde samverka och arrangera något viktigt och kul ihop. En toppenidé, menade Per Rydstedt som i sin tur kopplade in sitt breda kontaktnät om de ville vara med på tåget. När Familjedagen nu arrangeras i Hässleholm 3 juni finns utöver Hans Johansson både förbundsordförande Gunilla Persson och vice ordförande Elsy Norén på plats, men också många andra FMN-medlemmar, främst från region 7. Medverkar gör även kommunens fältassistenter, nattvandrare, sengångare, Brå, Vägverket och polisen. Familjedagen avslutas med en stor auktion med finfina klenoder skänkta av några av landets stora racerstjärnor. Allt överskott från auktionen går oavkortat till Riksförbundet FMN. Det kom ett brev... När Halmstad lättade på pungen... Äntligen kan vi koncentrera oss på annat än att jaga pengar från fonder och dylikt.vi i FMN tycks äntligen ha fått Halmstad kommun på bättre tankar. Under alla dessa år jag varit med i föreningen i Halmstad har vi bara fått 8 000 kronor i årligt bidrag och det vet ju alla att det inte räcker speciellt långt. När det så åter var dags att söka nytt föreningsbidrag från kommunen skrev vi ett brev och bifogade med blanketten där vi vädjade till kommunen om hjälp eftersom vi inte kunde överleva mer än året ut. Och... se detta gav bra resultat.vi blev beviljade 30 000 kronor för år 2007 och det räcker precis till vår hyra, vilket också var det vi sökte pengarna till. Nu kan vi äntligen börja marknadsföra oss och hitta fler föräldrar där ute. Jag hoppas att alla ni föreningar runt om i landet också får mer pengar från kommunerna så vi kan fortsätta kämpa för det vi finns till för: Fighten Mot Narkotikan Varma sommarkramar från Halmstad. Kristina Frick Ordförande 26 anhörig 3/2007 anhörig 3/2007 27

Riksförbundet FMN, Föräldraföreningen Mot Narkotika RIKSFÖRBUNDSTYRELSEN LOKALFÖRENINGAR Förbundsordförande: Gunilla Persson, Sturefors tel/fax FMN 013-12 36 47 tel/fax hem 013-13 10 98 0734-17 61 46 janne.gunilla@telia.com Övriga ledamöter: Britta Olsson, Norrköping tel 011-644 51 070-270 19 11 Ricardo Sampognaro, Malmö 0702-49 29 80 r.sampo@telia.com Tommy Nyholm, Eskilstuna tel hem 016-35 66 72 tel arb 0705-55 97 05 tommy.nyholm@telia.com REGIONANSVARIGA REGION 1 Gunilla Berg, Luleå tel/fax 0920-22 48 57 070-395 78 24 Föreningar: Boden, Luleå, Piteå/Älvsbyn, Kontaktgrupper: Gällivare/Malmberget, Kalix, Kiruna, Överkalix REGION 2 Bengt Anders Lindberg, Skellefteå tel 0910-336 77 Föreningar: Skellefteå, Sundsvall/Timrå Umeå, Örnsköldsvik Kontaktgrupper: Härnösand, Lycksele Vice ordförande: Elsy Norén,Göteborg tel 031-91 21 48 info@fmngoteborg.com Suppleanter: Monica Sandström, Ludvika/Smedjebacken tel 0240-156 81 070-256 87 06 fax 0240-800 43 sivmon51@hotmail.com Rita Nordlander, Gotland rita.nordlander@tjelvar.org Hans Johansson, Malmö tel/fax 040-22 27 70 0702-98 27 77 hans@malmo.fmn.nu REGION 3 Börje Andersson, Gävle tel hem 026-65 42 53 tel arb 026-18 15 99 Föreningar: Borlänge, Gävle, Härjedalen (Sveg), Ludvika/Smedjebacken, Mora/Orsa, Östersund Kontaktgrupper: Malung, Hudiksvall, Östersund REGION 4 Margareta Nyström 018-513 23 50 Föreningar: Järfälla, Stockholm, Täby, Upplands Väsby, Uppsala, Västerås Kontaktgrupper: Tierp Sekreterare: Inger Olzon, Borlänge tel hem 0243-22 99 01 0736-46 44 46 inger.olzon@post.utfors.se Assar Åkerman, Stockholm 070-759 55 01 assar.akerman@scanpump.com FMN-revisorer: Uno Hedlund, Göteborg tel hem 031-43 23 95 tel FMN 031-12 89 01 fax 031-14 83 73 0703-41 37 31 Lage Löfgren, Umeå tel hem 090-19 05 76 mobil 070-323 17 18 REGION 5 Maud Wahlgren, tel 070-646 20 88 Föreningar: Arvika, Hagfors, Karlskoga/Degerfors/Laxå Kristinehamn, Sunne Kontaktgrupper: Karlstad, REGION 6 Kent Andersson, Örebro 019-18 79 77 070-980 25 74 fmn.orebro@telia.com Föreningar: Eskilstuna, Flen, Gotland, Linköping, Norrköping, Örebro Kontaktgrupper: Hultsfred/Vimmerby, Kalmar, Kumla, Nyköping/Oxelösund, Östhammar Kassör: Börje Andersson, Gävle tel/fax hem 026-65 42 53, 073-934 09 62 tel arb FMN 026-18 15 99 fax arb FMN 026-18 18 85 Auktoriserad revisor: Birgitta Eklöf, Öhrlings Pricewaterhouse Coopers AB tel arb 08-555 336 79 fax 08-555 330 01 Suppleant: Sune Johnson, Öhrlings Pricewaterhouse Coopers AB tel arb 08-555 33 00 REGION 7 Majvor Ringholm, Karlskrona 0455-807 90 0708-55 30 15 Föreningar: Borås, Båstad, Göteborg, Halmstad, Karlskrona, Landskrona, Malmö Kontaktgrupper: Alingsås, Hässleholm, Kävlinge/Löddeköpinge, Trelleborg Arvika c/o Johan Hellström Ålgården Forsbacka 671 92 Arvika tel 070-390 75 17 Boden Iduns väg 6 A 961 62 Boden tel 0921-158 54 www:fmnboden.se Borlänge 070-691 69 97 fmn_borlange@hotmail.com Borås Box 1225, 504 12 Borås tel/fax 033-10 21 27 0705-90 21 27 fmn.boras@telia.com Båstad Hallandsvägen 19 269 36 Båstad tel 0431-762 95 fax 0431-762 99 jourtel 0709-74 58 95 fmnbastad@telia.com Eskilstuna Ruddammsgatan 14 633 40 Eskilstuna tel 016-14 90 42 016-12 08 55 fax 016-12 67 36 fmn.eskilstuna@swipnet.se http://home.swipnet.se/ fmn_etuna Flen Prins Wilhelms torg 3 B 642 35 Flen tel/fax 0157-152 38 0701-43 74 81 Gotland Irisdalsgatan 29 B 621 42 Visby 0498-21 99 30 jourtel 0734-44 44 80 fmn.gotland@comhem.se KONTAKTGRUPPER Alingsås tel 033-10 21 27 0705-90 21 27 Gällivare/Malmberget Köpmangatan 11 983 32 Malmberget 070-389 49 06 Hudiksvall c/o Lena Andersson Skogvaktargatan 3 825 32 Hudiksvall tel 0650-212 56 mobil 0730-55 21 59 Hultsfred/Vimmerby c/o Karina Sundström Klintgatan 8, 590 83 Storebro 070-234 36 57 Gävle Box 731, 801 28 Gävle (KAOS): Aila Talsi Svärd tel 026-18 15 99 fax 026-18 18 85 epost@fmngavle.org www.fmngavle.org Göteborg Nordhemsgatan 41 413 06 Göteborg tel 031-12 89 01 fax 031-14 83 73 info@fmngoteborg.com www.fmngoteborg.com Hagfors c/o Anna Karlsson Gjutarevägen 1 D 683 32 Hagfors 070-556 81 19 Halmstad Lokföraregatan 1 301 48 Halmstad tel/fax 035-12 80 68 fmnhalland@passagen.se Härjedalen Susanne Lövie Åberg Nilsvallen 674 842 93 Sveg 070-605 04 87 lovieaberg@hotmail.com Järfälla Månadsvägen 35 177 42 Järfälla tel 08-580 170 77 Karlskrona Skepparegatan 18 B 371 30 Karlskrona tel 0455-807 90 0708-55 30 15 karlskrona@blekingefmn.se www.blekingefmn.se Karlskoga/Degerfors Box 297, Hotellgatan 3 691 25 Karlskoga tel/fax 0586-390 93 http://hem.passagen.se/ selberg/index.htm Härnösand Storgatan 14 871 31 Härnösand tel 070-556 22 98 Hässleholm Första Avenyn 7, 2 tr 281 31 Hässleholm tel 0451-848 50 hassleholm@fmn.nu Kalix Strandgatan 29 B 952 33 Kalix 076-128 69 28 Kalmar Rimsmedsvägen 44 B 393 52 Kalmar 0733-46 65 00 fmn.kalmar@spray.se Kristinehamn Södra Staketgatan 36, nb 681 31 Kristinehamn tel 0550-163 18 Landskrona Stora Norregatan 66 B 261 33 Landskrona tel 0418-185 90 fax 0418-43 05 04 ahrling@telia.com Linköping G:a Tanneforsvägen 35 B 582 54 Linköping tel/fax 013-12 36 47 jourtel 0734-44 44 80 fmn.lkpg@telia.com http://hem.passagen.se/ fmn.linkoping/index.htm Ludvika/Smedjebacken Krusbärsgården 3 771 40 Ludvika tel/fax 0240-800 43 Luleå Lingonstigen 237 973 33 Luleå tel 0920-133 17 fmn.lulea@telia.com www.get-me.to/fmn_lulea Malmö Syréngatan 9 213 62 Malmö tel 040-14 05 95 fax 040-14 07 78 malmo@fmn.nu www.malmo.fmn.nu Mora/Orsa c/o Birgitta Lundqvist Gilderholsvägen 18 792 36 Mora tel 073-651 20 22 Norrköping Butgatan 13 B, nb 602 40 Norrköping tel 011-18 68 13 fax 011-12 68 08 jourtel: 070-270 19 11 Karlstad tel 0550-163 18 Kiruna Mangigatan 26 C 981 33 Kiruna tel 076-808 01 83 Kumla c/o Liselott Rehnman Backstugevägen 26 692 33 Kumla tel 073-980 25 74 liselott.rehnman@telia.com Kävlinge/Löddeköpinge c/o FMN Malmö Syréngatan 9 213 62 Malmö 073-309 10 16 Storstockholm Pipersgatan 27, 4 tr 112 28 Stockholm tel 08-654 40 50 fax 08-652 60 05 info@fmn-sthlm.se www.fmn-sthlm.se Skellefteå Södra Lasarettsvägen 8 931 32 Skellefteå tel/fax 0910-565 78 fmn_skelleftea@hotmail.com Sundsvall/Timrå jourtel 0910-336 77 Sunne Hästskon 1, 686 98 Gräsmark jourtel 073-818 40 04 Täby Näsbylundsvägen 3 183 30 Täby tel 08-768 50 40 fax 08-792 20 44 info@fmn-taby.se www.fmn-taby.se Umeå Box 515, 901 10 Umeå tel 090-13 35 66 Upplands Väsby Dragonvägen 80, 2 tr 194 33 Upplands Väsby tel 08-590 347 95 fax 08-590 825 95 kontakt@fmn-uv.se www.fmn-uv.se Uppsala S:t Olofsgatan 35, 2 tr, 753 30 Uppsala tel 018-13 23 50 fax: 018-14 45 10 fmn.upps@telia.com www.fmnuppsala.se Lycksele c/o Marie Friberg 0730-66 18 84 Malung Marie-Louise Detlofsson V. Tandö 1 784 64 Lima tel 0280-340 31 Nyköping/Oxelösund 0734-44 44 80 Tierp c/o Matilde Landin Grevgatan 7 A 815 41 Tierp tel 0293-710 92 mobil 070-423 84 46 Västerås Allmogeplatsen 20 724 80 Västerås tel 021-12 12 01 fax 021-18 54 46 jourtel 0730-30 60 59 fmn.vasteras@telia.com Älvsbyn/Piteå Brostigen 3 942 32 Älvsbyn 076-106 94 13 (Piteå) 070-532 33 03 (Älvsbyn) www.fmn-pitea-alvsbyn.se/ Örebro Drottninggatan 11 702 10 Örebro tel 019-18 79 77 fax 019-18 79 22 jourtel 0706-77 68 85 www.fmn-orebro.nu fmn.orebro@telia.com Örnsköldsvik Nytorgsgatan 17 891 34 Örnsköldsvik tel 0660-21 17 68 fmn_ovik@hotmail.com Östersund Jessica Viggesjöö 070-509 18 56 070-509 18 52 Adressändring! Görs alltid till FMN RIKSFÖRBUNDET Friluftsvägen 29, 172 40 Sundbyberg tel 08-642 06 50, fax 08-640 00 65. fmn.riks@fmn.org.se www.fmn.org.se Trelleborg c/o Anita Kämpe Frans Malmrosg. 47 A 231 54 Trelleborg tel 0410-177 83 Östhammar c/o Lisa Frisk Klackskärsg. 14 D 742 31 Östhammar tel 0173-217 60 070-813 22 02 Överkalix Älgstigen 1 956 31 Överkalix 070-548 15 99 katja@passagen.se www.get-me.to/fmn_lulea 28 anhörig 3/2007 anhörig 3/2007 29

Till sist... Unna dig en bok i hängmattan Nu är det äntligen sommar och i stundande semestertider ska vi ta det lugnt är det tänkt! Men många har en massa "måsten" hängande över sig, som resor, hälsa på släkt och vänner, måla om huset, båten och en rad andra aktiviteter som också "måste" hinnas med. Allt detta utöver golfspelandet, bilen som "måste" vaxas, gräset som ska klippas, obligatoriska besöket på Liseberg eller Gröna Lund. Dessutom ska man hinna umgås med familjen. Nåja, det finns också de som har förstånd och möjlighet att stressa av och bara ta det lugnt och hinna med sommarens alla frestelser utan att det blir till ett tvång. Varför inte unna sig en fisketur eller bara slappa kanske rent av läsa en bok, eller två på stranden, i skuggan eller i hängmattan. Det finns väldigt många böcker som bara väntar på att bli lästa.vi på Anhörig kan dock rekommendera ett par titlar om man nu "orkar" läsa om ämnen som vi ofta brukar skriva om, d v s droger och missbruk. En av årets stora boksuccér är författaren Jens Lapidus kritikerrosade debutroman "Snabba cash", vilken är en hårdkokt kriminalroman som är väldigt utlämnande och handlar om snabba pengar och droger framför allt kokain och om jetsetlivet och bratsens vilda knarkande på Stureplan. I boken möter vi knarklangare, torpeder och mördare men också prinsessan Madeleine och hennes vänner och andra som vill synas i vimlet av kändisar. Författaren Jens Lapidus som också är biträdande jurist på en av Stockholms mest ansedda advokatbyråer har, trots att storyn till sina delar är fiction, haft en hel del insyn i hur livet ser ut på innekrogarna annars kunde han knappast skriva denna bok. Språket är rakt och rappt, i bland vulgärt och entonigt, men närvarande och till stora delar välskrivet. Framför allt är det spännande! Boken, som även finns i pocket, ges ut på förlaget Wahlström & Widstrand. En annan bok att rekommendera heter "Snälla mamma sluta dricka" och är skriven av journalisten Britta Berggren Ericson som bl.a. arbetat på SVT, på TT:s radioredaktion och på flera tidningar. Boken är en påminnelse om hur lätt det är att bli alkoholist utan att man egentligen vet om det. Författaren som i dag själv kallar sig tillfrisknande alkoholist och som poängterar att en alkoholist aldrig går säker för återfall finns utgiven på förlaget Prisma. FMN Malmö är en ideell förening, vars huvudsakliga verksamhet inriktar sig på anhöriga till missbrukare. Föreningen är partipolitiskt och religiöst obunden. Föreningen har ca 450 medlemmar och är en lokalförening till Riksförbundet FMN. FMN Malmö arbetar också för att förebygga missbruk. Vi anlitas av skolor, socialförvaltning, polis och andra instanser för att föreläsa och informera om narkotikamissbruk och vår verksamhetsideologi. FMN Malmö söker Informatör/Rådgivare Dina huvudsakliga arbetsuppgifter Att som informatör informera och föreläsa om narkotika och missbruk till skola, föräldrar, polis, socialförvaltningar och liknande instanser. Att arbeta som rådgivare till föräldrar och anhöriga till missbrukare. Att delta i arbetet med drogtester av missbrukare, framförallt ungdomar. Vi söker en medarbetare som är intresserad av att arbeta med människor, som har förmåga att lyssna och ge råd till människor som har hamnat i en mycket besvärlig situation. Du kommer också att arbeta med informationsverksamhet där du håller anföranden till olika grupper i samhället som behöver information och kunskap om drogmissbruk. En annan viktig del i informationsverksamheten är att föra ut kunskap om FMN och vad FMN står för. För att bekämpa narkotikamissbruk har FMN ett program för drogtest. Du kommer att ingå i ett mindre team på 4-5 personer där alla hjälps åt och där det är viktigt att vara en lojal medarbetare. Dina huvudsakliga arbetsuppgifter är att ta hand om och ge stöd och råd till hjälpsökande samt att arbeta för att bekämpa drogmissbruket i vårt samhälle. Lämpliga kvalifikationer Socionom-, psykologutbildning eller motsvarande erfarenhet Tycker om att framträda inför grupp av människor Vana med att arbeta med människor Duktig på att lyssna Meriterande är erfarenhet av missbrukare. Ansökan sker med kortfattat brev där du berättar lite om dig själv och din nuvarande arbetssituation samt varför du är rätt person för FMN Malmö. Skicka din ansökan snarast till malmo@fmn.nu eller FMN Malmö, Syréngatan 9, 213 62 Malmö. Märk kuvertet eller mail med "Jobbansökan". 30 anhörig 3/2007