Perspektiv på lärarlöner, del 6 Ge bra lärare högre lön 80 000 funderar på att lämna läraryrket
Höj lönerna och behåll duktiga lärare 4 av 10 lärare funderar på att lämna yrket, det kan vi visa i en ny rapport från Lärarförbundet. Det största skälet till att man funderar på att sluta som lärare är lönen. Om det var så på den arbetsplats där jag var chef skulle jag ta det som en rejäl varningssignal. Just nu pågår summeringen av löneutfallet förra året. Inte sällan ligger löneökningen på exakt det som avtalet minst skulle ge. Trots att så många talar vitt och brett om att ett kvinnodominerat, välutbildat och betydelsefullt yrke som vårt borde få ett rejält lönelyft händer mycket lite. Det finns några platser runt om i landet där man har förstått att läraravtalen har en lägstanivå. I Landskrona satsar politikerna så att upp till var femte lärare kan få ett lyft på 1 500 2 000 kronor mer i plånboken varje månad utöver löneöversynen. Det gillar jag. Modiga och ambitiösa arbetsgivare som har förstått hur viktigt läraryrket är. Och som också har förstått att lönespridningen måste öka för att driva utveckling i skolan. Det säger sig självt att lärare är olika skickliga precis som det finns olika skickliga jurister eller ekonomer. Det ska också synas och belönas. Du kanske funderar över att jag tycker det är bra om skillnaderna ökar. Och det är så här: om vi spräcker lönetaket skapar vi öppningar för resten att följa efter. Då blir det bättre löneutveckling för alla. I yrken med större lönespridning är inte de lägsta lönerna lägre däremot är medellönen högre. Det är inte så länge sedan vårt land var tapetserat med valaffischer. På Jan Björklunds stod det Bra lärare ska ha bra betalt. Det är en slogan från oss i Lärarförbundet. Vi håller med helt och fullt. Regeringen har lovat ett stimulansbidrag till kommuner som höjer lärarnas löner. Det är både spännande och nydanande. Men nu är det dags att gå från fagra löften till konkret handling. Det kanske rentav kan bli en 8 marssatsning från regeringens sida? För att läraryrket är lågavlönat eftersom det är ett kvinnoyrke, det råder det ingen tvekan om! Eva-Lis Sirén Förbundsordförande Lärarförbundet 2 Rapport från Lärarförbundet Rapport från Lärarförbundet 3
Sammanfattning Den strukturella lönediskrimineringen drabbar alla, såväl kvinnor som män, som har valt ett kvinnodominerat yrke, och lärarnas löner fortsätter att tappa mot jämförbara grupper. Utifrån en undersökning som Lärarförbundet låtit göra, kan vi konstatera att: Fyra av tio lärare har under det senaste året allvarligt övervägt att byta yrke. Lönen är den enskilt viktigaste orsaken, och jämfört med 2004 är det nu även den viktigaste orsaken till att kvinnor överväger att lämna läraryrket. Sedan 2004 har löneskillnaderna mellan lärare och andra jämförbara grupper fortsatt att öka. Alla håller med oss om att något måste göras: politiker, ledande näringslivsföreträdare och föräldrar. Ändå tycks det märkligt långt från ord till handling. Utom på några få ställen. I denna rapport lyfter vi även fram några goda exempel på arbetsgivare som sett problemet och börjat hitta modeller för att höja lärarnas löner. Fyra av tio funderar på att sluta som lärare Fyra av tio lärare har under det senaste året allvarligt övervägt att lämna yrket. Det betyder att 80 000 lärare kan vara på väg bort. Lönen är den viktigaste orsaken. Enligt en undersökning som Lärarförbundet gjort, där vi tillfrågat drygt 1 300 lärare, har fyra av tio det senaste året allvarligt övervägt att byta till ett arbete utanför skolan och den pedagogiska verksamheten. Undersökningen är en uppföljning av motsvarande enkät som SCB genomförde 2004, och det finns både intressanta likheter och skillnader i resultaten på de sju år som gått. 60 % 50 % 40 % 30 % 20 % 10 % 0 % Andel kvinnor/män som under de senaste 12 månaderna allvarligt övervägt att byta till ett annat arbete utanför skolan* 39 % Kvinnor 48 % Män Det är fortfarande fyra av tio lärare som under det senaste året allvarligt övervägt att byta yrke. Män i högre utsträckning än kvinnor. Men sedan börjar olikheterna. På frågan om vilka orsakerna är till att man övervägt att lämna yrket, svarade männen både 2004 och 2011 att lönen var den främsta orsaken. Andelen män som angett lönen som viktigast har dock ökat från cirka hälften till nära två tredjedelar. * Källa: Lärarförbundet, februari 2011 4 Rapport från Lärarförbundet Rapport från Lärarförbundet 5
Kvinnorna svarade 2004 den psykosociala arbetsmiljön, men nu, sju år senare, anger även kvinnorna att lönen är huvudskälet till att de allvarligt överväger att byta jobb. Lönefrågan har seglat upp till att bli den viktigaste orsaken även för kvinnor i 2011 års undersökning, från att ha legat på andra plats 2004. Vad beror det på? Kanske är det så att också kvinnorna tröttnat på att läraryrket värderas lågt och därför överväger andra yrken. Yrken där lönen motsvarar arbetsinsats, utbildningslängd och ansvar. De tre vanligaste orsakerna till att lärare överväger att lämna yrket* Det finns miljoner skäl att lämna När vi jämför en lärare med en civilingenjör handlar det om stora löneskillnader: 12 000 kronor per månad blir 144 000 kronor per år, eller 5,8 miljoner på ett långt yrkesliv. Lönefrågan har blivit den viktigaste anledningen som kvinnliga lärare anger för att lämna läraryrket. Den har också blivit allt viktigare för de manliga lärarna. Man kan se ett tydligt samband mellan denna trend och medellöneutvecklingen jämfört med andra yrken på senare år. Medellöneutveckling 2004 2009 jämfört med andra yrken* Kvinnor Män 40 000 38 000 36 000 34 000 32 000 Dataspecialister Civilingenjörer, arkitekter, m fl Grundskollärare 30 000 28 000 26 000 1 2 3 Låg lön Stora barn- och elevgrupper Dålig psykosocial arbetsmiljö Låg lön Många administrativa arbetsuppgifter Brister i arbetsledning/ arbetsorganisation 24 000 22 000 20 000 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2004, när den första undersökningen gjordes, skilde det 9 900 kronor i medel lön mellan en grundskollärare och en civilingenjör eller en dataspecialist. Fem år senare, 2009, det senaste år som SCB har statistik ifrån, skiljer sig lönerna 12 000 kronor eller mer beroende på vilken av grupperna man jämför med. I månaden. Det är 144 000 kronors skillnad i årslön, eller 5,8 miljoner på ett 40-årigt yrkesliv, som sedan avslutas med bra mycket högre pension för civilingenjören eller dataspecialisten, eftersom pensionen beror på vilken lön man har haft. * Källa: Lärarförbundet, februari 2011 * Källa: SCB löner 2004 2009 6 Rapport från Lärarförbundet Rapport från Lärarförbundet 7
Jämfört med män utan högskoleutbildning Om vi jämför lärare med mansdominerade yrken som endast kräver gymnasieutbildning blir det också en dyster bild. För stora lärargrupper som utbildat sig ett antal år på högskolan och samlat på sig studieskulder i stället för årslöner och pensionsinkomster, blir utbildningspremien noll eller negativ: Det hade lönat sig bättre att bli expressbud direkt efter gymnasiet än att studera till förskollärare eller lärare i fritidspedagogik. Yrke Lön 2009* Civilekonom 38 600 Systemvetare 38 400 Civilingenjör 38 000 Lärare i gymnasieskolan 27 300 Elmontör, tele- och elektronikreparatör 26 100 Lärare i grundskolan 25 700 Godshanterare och expressbud 24 900 Maskinoperatör (metall) 24 600 Lärare i förskola/ fritidshem 23 600 Fordonsförare 23 300 Vem skulle inte drömma om att skrapa fram en trissvinst som gav 12 000 kronor i månaden resten av livet? För lärare i grundskolan kan det räcka med rätt karriärbyte. Strukturella lönediskrimineringen drabbar eleverna Den strukturella lönediskriminering som finns på den svenska arbetsmarknaden drabbar alla som finns i yrket, kvinnor lika väl som män. Strukturell lönediskriminering innebär nämligen att yrket som sådant värderas lägre än jämförbara manligt dominerade yrken. Men till sist är det inte bara lärarna som drabbas. Den största förlusten gör skolan. Skolan blir bättre för alla barn och ungdomar om de kan möta goda förebilder, såväl kvinnor som män, genom hela sin utbildning. Och hur ska de bäst lämpade lärarna lockas till läraryrket i framtiden om lönerna är dåliga jämfört med andra yrken med lika lång utbildning? Alla håller med oss några få går före De allra flesta politiker ställer sig bakom att skolan måste uppvärderas och att läraryrket måste bli mer attraktivt. Många tycker också att lönen är en viktig faktor för uppvärderingen av läraryrket. Så långt är allt väl. Tittar vi sedan på vad som konkret händer hos enskilda arbetsgivare så ser vi inte mycket av resultat. Några sticker ut och vill förändring men alltför många kommuner och privata skolhuvudmän lägger sig på det absolut lägsta garanterade utfallet. Det är inte att göra verklighet av sina löften. Låga lönelyft till och med i bra skolkommuner Bland de arbetsgivare som precis landar på avtalets allra lägsta nivå finner vi också kommuner som är högt rankade i nationella jämförelser som exempelvis den öppna jämförelse som SKL, Sveriges kommuner och landsting, genomför varje år och Lärarförbundets Bästa skolkommun. * Källa: SCB löner 2009 8 Rapport från Lärarförbundet Rapport från Lärarförbundet 9
Kommuner där lärarna uppenbart presterat bra under det senaste året är till exempel Luleå, Piteå, Östersund, Laxå och Mörbylånga. Lägstanivån i det kommunala avtalet för 2010 var 2,0 procent och så här såg det ut i nämnda skolkommuner: Luleå: 2,02 % Piteå: 2,02 % Östersund: 2,06 % Laxå: 2,00 % Mörbylånga: 2,00 % Belöna duktiga lärare och öka lönespridningen Det borde rimligtvis finnas riktigt duktiga lärare anställda hos varje arbetsgivare eller hur? Hur belönas de för sitt arbete? Ser de någon skillnad i sina lönebesked? Använder arbetsgivarna lönen som det styrmedel det skulle kunna vara? Tyvärr inte. Om varje arbetsgivare tydligt skulle belöna goda resultat med högre lön och då pratar vi löner motsvarande utbildningslängd och ansvar skulle fler veta vart arbetsgivaren vill i verksamheten och vilja följa efter. Det skulle löna sig att vara en bra lärare, lönespridningen skulle öka och resultaten bli bättre. Blickar vi tillbaka de senaste fem åren ser vi istället att lönespridningen minskat i 274 kommuner av 290. Trots att det står i våra avtal att lönespridningen ska öka. Det går i Landskrona, Sölvesborg och Karlstad Det finns några goda exempel på kommuner som har börjat jobba för att ge lärarna ett lönelyft. Kommuner som Landskrona, Sölvesborg och Karlstad väljer att, utöver det garanterade utfallet i avtalet, skjuta till ytterligare pengar. Pengar som inte är kopplade till arbetstidsförändringar. Landskrona belönar duktiga lärare Eva Börjeson, ordförande för Lärarförbundet i Landskrona I Landskrona satsar politikerna fem extramiljoner på duktiga lärare och skolledare redan i vår. Det är Alliansen med Folkpartiet i spetsen som styr kommunen. Enligt Eva Börjeson, ordförande för Lärarförbundet i Landskrona är det en välkommen satsning: Det är jättebra att skickliga lärare och skolledare får mer betalt. Det handlar om drygt fem extra miljoner utöver löneöversynen. Pengar som enligt kommunen ska räcka till att ge var femte, sjätte lärare upp till 1 500 2 000 kronor mer varje månad. Lärare tjänar naturligtvis även efter en sådan här satsning för dåligt, även om det är ett riktigt bra steg på väg åt rätt håll! säger Eva Börjeson. Mycket är fortfarande inte klart, som till exempel vilka kriterier kommunen utgår ifrån. Men ett står klart: De nya lönerna betalas ut i juni, då vet Landskronalärarna vilka som fått del av de extra pengarna. Lärarförbundet kommer att utvärdera satsningen noga och driva på för att det inte blir en engångsföreteelse. Vi hoppas att det kommer fler chanser kommande år att göra ett bra jobb och få ett lönelyft. Det ska vi jobba för, säger Eva Börjeson. I den här rapporten vill vi gärna sprida kunskap om dessa goda exempel och visa på att det är möjligt att satsa på lärarna. Det är möjligt både för större och mindre kommuner och alldeles oavsett vilket politiskt styre som råder. 10 Rapport från Lärarförbundet Rapport från Lärarförbundet 11
Sölvesborg vill inte ha sämst lärarlöner Mikael Asper, ordförande för Lärarförbundet i Sölvesborg Karlstad börjar satsa på lärarlönerna Ann-Mari Brunzell, ordförande för Lärarförbundet i Karlstad Undersökningen Bästa skolkommun 2010 blev en kalldusch för kommunens politiker. Samtidigt som resultaten i Sölvesborg förbättrats och kommunen klättrat från 190:e plats i rankingen till nummer 53 av landets kommuner blev det uppenbart att kommunens lärare inte fick lön i proportion till den insats man gör. Kommunen hamnade på en föga smickrande sistaplats, plats 290, vad gäller lärarlöner. Efter att vi påtalat orimligheten för politiker och förvaltning började det hända saker, säger Mikael Asper, ordförande för Lärarförbundet i Sölvesborg. För första gången har kommunen och Lärarförbundet kommit överens om att lärare är för lågt lönesatta och kommunen satsar under ett antal år framöver på att lyfta lärarlönerna. I höstas blev utfallet 2,4 procent och nu i vår blir det en extrasatsning utöver löneöversynen på en miljon kronor, som kommer att fördelas individuellt på lärare i förskolan och i grundskolan. Barn- och utbildningsnämndens ordförande Markus Alexandersson (S) säger till Blekinge läns tidning att Det ska, rakt på sak, gå att göra lönekarriär som lärare i Sölvesborg Aktiva, engagerade och framgångsrika lärare kommer att belönas och få bättre löner. Ambitionerna vad gäller lärares löner är högre än någonsin. För Sölvesborg är det ett trendbrott, samtidigt som det är lång väg kvar tills vi lärare har de löner vi borde ha, säger Mikael Asper. Karlstad satsar särskilt på de sämst avlönade lärargrupperna förskollärare och fritidspedagoger. Det känns fantastiskt. Vi har jobbat i många år med att påverka politikerna och det börjar nu ge resultat, säger Ann-Marie Brunzell, ordförande för Lärarförbundet i Karlstad. Kommunen ligger lågt i riket vad gäller lärarlöner. Senast blev det en 277:e plats av landets 290 kommuner. En närmare analys visar att de sämst avlönade grupperna inom lärarkåren är förskollärare och fritidspedagoger. En kombination av lågt löneläge och dålig lönespridning. Det är inte klokt. En riktigt duk tig förskollärare ska också kunna tjäna bra, säger Ann-Marie Brunzell. Efter valet blev det ett majoritetsskifte och kommunen är nu blågrön i stället för rödgrön. Den gamla majoriteten hade planerat en långsiktig satsning på att lyfta lärarlönerna med 18,7 miljoner på tre år. Vi hoppas att även den nya majoriteten vill gå vidare och satsa långsiktigt på lärarna, säger Ann- Marie Brunzell. Än så länge har det fallit väl ut. Cirka 1000 förskollärare och fritidspedagoger fick i en extra satsning utöver löneöversynen en miljon kronor 2010 och ytterligare fyra miljoner extra nu 2011. 12 Rapport från Lärarförbundet Rapport från Lärarförbundet 13
För dig som vill fördjupa dig mer om lärarlöner Det här är Lärarförbundets sjätte rapport om lärarlöner. Du kan läsa hela rapportserien Perspektiv på lärarlöner på lararforbundet.se/lararloner I tidigare rapporter har vi konstaterat: att svenska lärare tjänar i nivå med lärare i Slovenien (Perspektiv på lärarlöner: Lärares löner i ett nationellt och internationellt perspektiv) att om inget händer kommer det att skilja 15 000 kronor i månadslön mellan en lärare och en civilingenjör 2018 (Perspektiv på lärarlöner del 3: En oroande framtidsspaning) att sex av tio föräldrar tycker att lärarna har för låga löner (Perspektiv på lärarlöner del 2: Om hur lön och kön hänger ihop) att ungdomar i åldern 16 25 år uppger att lönen lockar minst i läraryrket (Perspektiv på lärarlöner del 4: Lärare drömyrke eller andrasortering?) att lärare med lärarexamen efter borträknad utbildningskostnad tjänar mindre i snitt än lärare som saknar examen (Perspektiv på lärarlöner del 5: Lönt att bli lärare?) att mansdominerade yrken med enbart gymnasieutbildning ofta har högre löner än lärarna trots att lärarna har en lång högskoleutbildning bakom sig (Perspektiv på lärarlöner del 2: Om hur lön och kön hänger ihop) att lärare har drygt 10 000 kronor mindre i lön än mansdominerade yrken med motsvarande utbildningslängd. (Perspektiv på lärarlöner del 5: Lönt att bli lärare?) 14 Rapport från Lärarförbundet
Ge bra lärare högre lön! Lärarförbundets nya rapport visar att 4 av 10, eller 80 000 lärare, funderar på att lämna läraryrket och att det är de låga lönerna som är huvudskälet. Läraryrket är ett kvinnodominerat yrke och det råder ingen tvekan om att det är just därför som lärarna är lågt avlönade jämfört med andra högutbildade yrken och jämfört med mansdominerade gymnasieutbildade yrken. Det behövs arbetsgivare som ser problemet och satsar på lärarna. Att belöna bra lärare är en väg till utveckling av skolan och bättre resultat för eleverna. Produktion: 13041 FWD Reklambyrå Tryck: Trosa Tryckeri 3 000 ex mars 2011 Det finns tre åtgärder som är mer angelägna än andra: Att arbetsgivarna använder möjligheterna i avtalen och höjer lärarnas löner. Lägstanivåerna ska vara just lägstanivåer och inte tak. Att arbetsgivarna ökar lönespridningen genom att belöna goda arbetsinsatser. Att regeringen ger snabba besked om konstruktion och nivå på utlovat stimulansbidrag för höjda lärarlöner. Lärarförbundet är Sveriges största lärarorganisation med 230 000 medlemmar. Alla lärarkategorier är medlemmar från förskolan till högskolan. lararforbundet.se