HAITI Anna Sjögren 860429-6262 Anna Thor 880229-6262 Charlotte Eriksson 891215-1266 Elin Burman 861223-6284 Niklas Bengtsson 890816-6294
Innehållsförteckning 1.1 Bakgrund...2 1.2 Syfte...2 1.3 Metod...2 2. Haiti...3 2.1 Historia...3 2.2 Kvinnor, barn och sjukdomar...5 2.3 Fattigdom...6 2.4 Utbildning...6 2.5 Finanskrisen...7 2.6 Naturkatastrofer...7 2.7 Korruption...8 2.8 Bistånd och hjälpmedel...9 2.9 Naturtillgångar...10 2.10 Handel...11 3. Analys...12 3.1 Avslutande ord...16 Källförteckning...17 Bilaga 1...18 Bilaga 2...19 Bilaga 3...20 Bilaga 4...21 Bilaga 5...22 1
1.1 Bakgrund Haiti är ett land som ligger på den västra delen av ön Hispaniola i Karibien. Landet hade år 2009 uppskattningsvis 10 miljoner invånare, men denna siffra varierar ganska kraftigt på grund av naturkatastrofer och utvandring från landet. Ett exempel är den katastrofala jordbävningen i januari 2010 som tog ca 220 000 liv. Port-au-Prince är huvudstad i landet och där bodde 2009 1,75 miljoner människor. Haiti är ett litet land med en area på 27 750 km 2. 1 För att ha något att jämföra med så är Smålands area 29 322 km 2. 2 Deras utlandsskuld ligger idag på närmare 6,5 miljarder kronor. Haiti är det fattigaste landet i Sydamerika och har tidigare varit relativt okänt för omvärlden. Efter naturkatastrofen i januari har världens ögon riktats mot landet och kanske kan detta få landet på fötter igen... 1.2 Syfte Vårt syfte är att undersöka varför Haiti är fattigt och hur den globala finanskrisen har påverkat landet. Vi vill visa det genom att tillämpa våra nationalekonomiska kunskaper i en analys. 1.3 Metod Vi valde att dela in oss i mindre grupper för att söka information om landet. I vår insamling utgick vi från frågorna vi fått i samband med TET-uppgiften. Sedan behandlade vi materialet och sammanfattade det vi fått fram. När vi hade tillräckligt med fakta till teoridelen började vi med analysen tillsammans. Vi diskuterade olika vinklar och utgångar utifrån materialet vi samlat in. När hela arbetet var färdigt gjorde vi en PowerPoint presentation till seminariet. 1 www.landguiden.se 2 http://webcache.googleusercontent.com/search?q=cache:wscbm6scjkwj:www.swedensite.com/smaland.html+s m%c3%a5lands+area&cd=1&hl=sv&ct=clnk&gl=se 2
2. Haiti 2.1 Historia Columbus upptäckte ön Hispaniola 1492. De inriktade sig först och främst på den östra delen av ön som idag utgör Dominikanska republiken. Först runt år 1630 tog fransmännen västkusten och ön La Tortue. En fransk koloni växte fram och 1697 överlämnade Spanien officiellt den västra delen av Hispaniola, som sedan kom att bli Haiti, till Frankrike. Landet var rikt på naturtillgångar och ön blev snart en av Frankrikes rikaste kolonier. De viktigaste exportvarorna som skeppades till Europa var socker, kaffe och bomull. Den vanligaste importen var den ständiga transporten av nya slavar. Den svarta befolkningen fick 1804 nog av slaveriet och gjorde uppror mot de franska kolonialisterna och slavhandlarna. De besegrade Napoleons armé och den första fria svarta republiken i historien grundades. För att undvika en fransk invasion tvingades den unga republiken senare gå med på att betala ett jättelikt skadestånd till Frankrike för de dödade och bortdrivna kolonisterna under befrielsekampen. Skadeståndet uppgick till 150 miljoner guldfranker, vilket var lika mycket som den franska statsbudgeten per år vid den tiden. Ekonomer har räknat ut att jämfört med dagens nationalinkomster så motsvarade det ca 21 miljarder dollar i dagens pengar. I början av 1900-talet var det mycket politiska oroligheter i landet med bl a flera statskupper som resulterade i flera olika presidenter under kort tid. USA invaderade Haiti 1915 på grund av rädslan för ett växande europeiskt inflytande i regionen. Vid denna tidpunkt fanns inte direkt några nationalekonomiska möjligheter. För att stabilisera det politiska läget i landet hjälpte USA den svarte läkaren François Duvalier att ta makten 1915. Det tog endast några år innan Duvalier hade skapat en diktatur. Regimens förtryck var stort och vid mitten av 1960-talet hade tiotusentals haitier mördats eller flytt utomlands. USA drog under några år in sitt bistånd till Haiti. Men av rädsla för att Duvalier skulle börja samarbeta med Kuba slutade de aldrig helt. 3
1971 avled François Duvalier, och hans son Jean-Claude Duvalier tog över makten. Han fortsatte likt sin far med vanstyre och terrormetoder. Under hans tid vid makten beräknas över 40 000 haitier ha mördats. På 70-talet skedde en svag ekonomisk förbättring. Orsakerna var att USA återupptog sitt biståndsstöd, priserna på landets exportvaror steg och tillverkningsindustrin utvecklades. År 1986 tvingades familjen Duvalier att fly från landet pga. att folket gjorde uppror. När de flydde tog de med sig den större delen av Haitis kontanta tillgångar, närmare 900 miljoner dollar. 1991 blev en präst vid namn Aristide president. Han hade stort folkligt stöd och hans huvudmål innebar kamp mot korruptionen och narkotikahandeln. Att Aristide blev president var ett stort steg i rätt riktning för Haiti. Efter valet återupptogs det internationella biståndet. Hans program för att hjälpa landet ur kaos och fattigdom irriterade dock både USA och de haitier som tidigare gynnats av far och son Duvalier. 3 I september 1991, mindre än ett år efter valet, störtades Aristide vid en militärkupp. 4 Haiti blev en stängd ekonomi, vilket ledde till att priserna steg och upp till 100 000 arbetstillfällen försvann. Den ekonomiska situationen i landet förvärrades ytterligare. Under 90-talet drogs det internationella biståndet in och återupptogs ett flertal gånger. Årtiondet kantades av politisk och ekonomisk förlamning vilket ledde till att ekonomin hastigt försämrades. 5 3 www.landguiden.se 4 http://www.miljomagasinet.se/artiklar/100303-historien-bakom-haitis-katastrof.html 5 www.landguiden.se 4
2.2 Kvinnor, barn och sjukdomar Var åttonde Haitier bor numera utomlands, framförallt i Dominikanska republiken. Detta beror på överbefolkning, fattigdom, våld och hög arbetslöshet. 6 Kvinnorna i Haiti har inte samma sociala och ekonomiska ställning som män, detta märks speciellt på arbetsmarknaden. Eftersom de har svårt att ta sig in i arbetslivet är prostitution mycket vanligt. Bland de kvinnor som lyckats ta sig in på arbetsmarknaden är sexuellt ofredande inte ovanligt. Ytterligare ett problem är våld i hemmet. En människorättsorganisation har uppskattat att åtta av tio kvinnor har utsatts för våld i hemmet och våldtäkter är vanligt förekommande. I september 2005 infördes lagen om att våldtäkt ska bestraffas med upp till tio års fängelse, vilket var en framgång för alla kvinnor. I Haiti förkommer även handel med kvinnor och barn vilket är ett stort problem. 7 Bland länderna i Karibien har Haiti högst andel aidssjuka men andra sjukdomar som malaria, tuberkulos och mässling har gått tillbaka. 8 Enligt FN var nästan var tjugonde haitier hivsmittad i början av 2000-talet. Undersökningar visar att ca 200 000 barn är påverkade av hiv i en eller annan form, dvs är infekterade av hiv eller har föräldrar med hiv. Regeringen jobbar för att minska hiv-siffrorna men knappa resurser gör att situationen är oförändrad. Diskrimineringsgrupper har startats för att motverka diskrimineringen av kvinnor som har drabbats av sjukdomen, då dessa är extremt utsatta. 9 Landets brist på vaccinationsprogram gör inte situationen bättre, endast 54 procent får vaccin mot mässlingen och 45 procent mot polio. Detta är ytterst lite jämfört med resten av Latinamerika där siffran är 90 procent. 10 Haiti har den högsta andelen barnadödlighet i Latinamerika. Mer än vart tionde barn dör före fem års ålder, dvs. 9,2 miljoner dog sammanlagt 2007. 11 Det är dock en nedgång från 1990 då 12,8 miljoner dog. Haiti är ett av tio länder som är mest framgångsrika i att minska barnadödligheten. 12 (Se statistik på de sociala förhållandena i bilaga 1.) 6 www.landguiden.se 7 www.manskligarattigheter.se/dynamaster/file_archive/080314/cff2dc33c3c7f8aac01151a4b18f3bd9/haiti.pdf 8 www.landguiden.se 9 www.manskligarattigheter.se/dynamaster/file_archive/080314/cff2dc33c3c7f8aac01151a4b18f3bd9/haiti.pdf 10 www.oecd.org/dataoecd/14/17/40864529.pdf 11 www.landguiden.se 12 http://www.svd.se/nyheter/utrikes/skillnad-i-barnadodlighet-okar_1710051.svd 5
2.3 Fattigdom Haiti har lägst BNP per capita på det västra halvklotet. Detta gör dem till ett av de fattigaste länderna i världen. Den största delen av befolkningen lever under fattigdom, och mer än hälften lever under extrem fattigdom. 13 Klyftan mellan fattiga och rika är väldigt stor. Hälften av landets tillgångar ägs av en procent av befolkningen samtidigt som hela 70 procent är arbetslösa. Detta visas tydligt med deras Ginikoefficient som är 0.67. Haiti har den mest ojämna inkomstfördelningen i regionen. 14 Inte mindre än 75 procent av befolkningen lever på mindre än 2 dollar om dagen. 15 Utan utländska bidrag skulle landets ekonomi krascha. 2004 startades ett samarbete med Världsbanken i syfte att stabilisera ekonomin. 16 (Se statistik på BNP-tillväxten under de senaste åren i bilaga 2.) 2.4 Utbildning Stora brister i skolsystemet har bidragit till att hälften av de vuxna invånarna är analfabeter. Detta är mycket lågt jämförelsevis med övriga Karibien och Latinamerika där nästan 91 procent är läskunniga. 17 Utanför städerna finns det inga skolor vilket gör att många barn stannar hemma när skolplikten börjar. Många har heller inte råd att låta sina barn gå i skolan då skoluniformer och läromedel måste betalas. Formellt är utbildningen avgiftsfri. Under de senaste åren har det dock skett en liten förbättring. Haiti får nu utländskt bistånd för bland annat lärarutbildning och fria skolmåltider. Detta har lett till att fler barn går till skolan då de åtminstone får ett mål mat om dagen. 18 13 http://www.globalis.se/laender/haiti 14 http://www.svd.se/nyheter/utrikes/skillnad-i-barnadodlighet-okar_1710051.svd 15 http://www.fjardeinternationalen.se/blog/2010/01/21/en-framtid-for-haiti/ 16 http://www.svd.se/nyheter/utrikes/skillnad-i-barnadodlighet-okar_1710051.svd 17 www.oecd.org/dataoecd/14/17/40864529.pdf 18 www.landguiden.se 6
2.5 Finanskrisen En internationell ekonomisk kris påverkar inte bara de grundläggande behoven för fattiga haitier utan äventyrar också deras fysiska överlevnad. 19 Den kraftiga ökningen av de internationella priserna på livsmedel och bränsle under krisen ledde till att priset på vissa basvaror fördubblades. Krisen har även lett till att regeringen inte kan genomföra sin egen utveckling och sina ekonomiska planer för landets stabilisering. Chockerande lite har gjorts från 2004 till idag för att hjälpa Haitis återhämtning och utveckling. Landets infrastruktur förblir svag pga att alltför små summor har lagts på vägar, marknader och sjukvård. Bara Venezuela, Kuba, några få välgörenhetsorganisationer och utvecklingsorgan har gett betydande stöd. Trots det kommer hela den haitiska statsbudgeten utifrån. Den haitiska staten har liten kapacitet för att skapa intäkter, allt mindre under en internationell kris. Skattelagstiftningen har dock ändrats, men bara för att få igång den privata sektorn. Parlamentet i landet har inte full kontroll på grund av utländska begränsningar. Naturligtvis har de utländska ockupanterna inte bara fört med sig dåliga saker, de har även hjälpt till med mycket efter den ekonomiska krisen. Ett exempel på en del av USA:s utvecklingsbistånd till Haiti är FN-styrkan MINUSTAH som de placerade i Cité Soleil. Stadsdelen är det största slumområdet i Haitis huvudstad och har varit en stor faktor för motstånd mot ockupationen. 20 2.6 Naturkatastrofer Under 2008 drabbades Haiti av fyra tropiska stormar och orkaner som orsakade stora svårigheter i norr. Dessa skördade 800 dödsoffer. Gonaives var en av de städerna som drabbades värst, flera hundratusen bostäder skadades eller förstördes. Vägar, broar och stora delar av skörden raserades likaså. 19 http://www.globalresearch.ca/index.php?context=va&aid=12453 20 http://www.globalresearch.ca/index.php?context=va&aid=12453 7
Den 12 januari 2010 drabbades Haiti av en kraftig jordbävning. Tusentals människor dog, myndigheterna uppskattade dödssiffran till drygt 222 000 och antalet skadade till 300 000. Katastrofbistånd och räddningsinsatser sattes in från flera länder. Jordbävningen bedömdes vara den värsta på två århundraden. 21 Efter katastrofen gick hjälparbetet långsamt då väldigt lite fortfarande var i funktion i landet. Omkring tre miljoner haitier beräknades vara berörda av katastrofen och var i behov av att få hjälp. En stor del av dessa uppgavs vara barn. Regeringen beräknade att kostnaderna för återuppbyggnaden av landet motsvarade minst 11,5 miljarder dollar. Vid en FN-konferens med givarländer i slutet av mars 2010 utlovades stöd motsvarande 9,9 miljarder dollar till återuppbyggnaden av Haiti efter jordbävningen. 22 2.7 Korruption Som vi nämnt tidigare har presidenten och regeringen den verkställande makten på Haiti. De väljs i ett majoritetsval var femte år, och mer än hälften av rösterna behövs för att vinna. Alla över 18 år i landet har rösträtt men röstdeltagandet är mycket lågt. I valet 2006 var det endast 30 procent av de valberättigade som deltog. Huvuddelen tillhörde den styrande eliten. Precis som i andra länder ska rättssystemet vara oberoende och medborgarna ska ha ett bra skydd, på Haiti är dock situationen annorlunda. Där är såväl poliser, domare och jurymedlemmar påverkade av korruption. Det innefattar alltifrån mutor till hotelser. Även presidenten har inflytande i rättssystemet, det är nämligen han som utnämner medlemmarna i Högsta domstolen. År 2007 rapporterades att mindre än var tionde av de över 5 500 som satt i landets 17 överfyllda fängelser dömdes till något straff. Detta visar på hur felbehandlade människor blir till följd av korruptionen. Haiti har under lång tid arbetat för att bli av med korruptionen i landet. Målet har varit att bygga upp en starkare, okorrumperad polis- och domarkår. Dock har det gett väldigt dåliga resultat på grund av ineffektivitet och politiska motsättningar. Att bli av med korruptionen är 21 http://sv.wikipedia.org/wiki/jordb%c3%a4vningen_i_haiti_2010 22 www.landguiden.se 8
mycket svårt eftersom den funnits så länge. Ett exempel på landets problem är att vissa högt uppsatta medborgare berikar sig på narkotikatrafiken från Colombia till USA. Jordbävningen som inträffade i januari 2010 förstörde Haiti totalt. Byggnader kollapsade och mängder av människor förlorade sina liv eller skadades. Den omfattande korruptionen inom byggindustrin gjorde att skadorna blev ännu värre eftersom de flesta byggnaderna var slarvigt byggda på grund av mutor och korrupta belöningar. Detta är bara ett exempel på hur korruptionen påverkar landet negativt. Haiti är ett av de mest korrupta länderna i världen och de politiska oroligheterna har kraftigt bromsat utländska investeringar och politiska reformer. (Se siffror på nivån av korruption i bilaga 3.) 2.8 Bistånd och hjälpmedel Eftersom Haiti är ett så fattigt land är bistånden oerhört viktiga och de utgör en mycket stor del av landets ekonomi. Utan bistånden skulle landet gå i konkurs. En av orsakerna till att de befinner sig i dagens situation är den ekonomiska obalansen som varit på Haiti under de senaste decennierna. De internationella bistånden har under ett flertal gånger stängts av helt, bland annat i samband med oroligheterna under Duvalier-regimen. Detta har bidragit till en stor ekonomisk osäkerhet i landet. En av de största bidragsgivarna under åren har varit USA. De bidrar inte endast med årliga bidrag utan ger även cirka 13 000 haitier om året tillstånd att emigrera. Dock har den illegala immigrationen varit betydligt större. De har även fått hjälp och bistånd från bl a Kanada och EU. Förhållandet till grannlandet Dominikanska republiken har under lång tid varit spänt men har sedan mitten av 1990-talet förbättrats. År 2002 införde de en frihandelszon som ger tillgång till billig och legal haitisk arbetskraft. Varje år beger sig tusentals haitier dit för säsongsarbete i jordbruket eller på byggen. 9
En organisation som har hjälpt Haiti mycket är FN. De har bl a infört en ny nationell polisstyrka och en liten kustbevakningsstyrka. Tyvärr var många av poliserna, flera med bakgrund från den amerikanska armén, korrupta och fick avskedas. De var inblandade i olagliga företeelser som narkotikahandel, avrättningar och kidnappningar. Detta är ytterligare ett exempel på hur korruptionen förstör den hjälp som Haiti får. 23 2.9 Naturtillgångar Som vi nämnde tidigare var Haiti, när det upptäcktes på 1600-talet, rikt på både land och skog. Idag varnar forskare för att landet sakta men säkert håller på att förvandlas till en öken. Detta på grund av att befolkningen hugger ner träd i jakt på bränsle, kol, byggmaterial och att finna mer mark att odla på. Detta minskar den skog vars rötter håller jorden på plats och gör marken bördig. Idag finns bara en procent av landets skog kvar. 24 Ett av Haitis största problem är deras dåliga jordbruksmöjligheter. På en mycket liten yta ska det rymmas nio miljoner invånare samtidigt som det är otroligt bergigt, vilket har pressat odlingarna uppför bergssidorna. Även detta bidrar till att skogen försvinner mer och mer. När det väl är dags att så och plantera kommer de tropiska skyfallen, och de spolar ner jorden i dalgångarna. Efteråt måste ny jord användas, detta upprepas gång på gång. Denna process har pressat ner inkomsterna för jordbrukarna. En följd av detta är att Haiti inte längre exporterar jordbruksprodukter. Största delen av exporten kommer nu istället från textilindustrin. 25 I dagens läge har Haiti ont om både naturtillgångar och mineraler. Det enda som idag har någon ekonomisk betydelse är kalksten, sand och grus till byggverksamhet. Även marmor har brutits i liten skala, men det utgör ingen viktig roll. 26 23 www.landguiden.se 24 http://www.halkjaer.se/latinamerika/en-strimma-av-hopp-for-haiti/ 25 http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/kan-haiti-resa-sig-ur-askan_4099625.svd 26 www.landguiden.se 10
2.10 Handel Uppgifter om exporten är ofta osäkra, men 2007 utgjordes två tredjedelar av textilier och kläder. USA är Haitis viktigaste handelspartner och år 2007 stod de för närmare tre fjärdedelar av Haitis export. De svarade även för 40 procent av importen. I dagsläget importerar Haiti i princip allting. Till och med varor som de själva skulle kunna odla, och sedan exportera. Exempel på sådana varor är bananer, apelsiner och kaffe. Detta är en av orsakerna till Haitis stora utlandsskuld. Eftersom de importerar så mycket mer än vad det exporterar får de varje år ett underskott i handelsbalansen, dvs. skulden ökar för varje år. För att visa hur anmärkningsvärt liten exporten är för landet kan man se på siffror från bidrag som haitier utomlands sänder hem. Dessa bidrag är dubbelt så höga som landets exportinkomster. Tragiskt nog kommer Haitis största exportinkomst från narkotikahandeln till USA, där de fungerar som en mellanhand till Sydamerika. Detta har pågått sedan början av 1990-talet och är svårt att bli av med då korruptionen inom landet förvärrar situationen. Den svarta marknaden på Haiti blir bara större och större. Detta innebär att landets största exportinkomst inte ens kommer med i beräkningar till handelsbalansen eftersom den är illegal. 27 (Se statistik på Haitis export och import i bilaga 4.) 27 http://www.halkjaer.se/latinamerika/en-strimma-av-hopp-for-haiti/ 11
3. Analys Anledningen till att vi har med så mycket i historia i vårt arbete är för att vi tror att den nuvarande situationen på Haiti har sin grund från den tiden. Huvudorsaken till Haitis ekonomiska läge tror vi uppkom redan under kolonialtiden då landet fick en skuld på ca 21 miljarder kronor. Denna summa har sedan följt efter landet genom alla tider. Det har antagligen lett till att de hela tiden har fått kämpa i motvind och kanske känner folket på Haiti att det aldrig sker någon förbättring. Vi tror även att deras idag dåliga resurser på naturtillgångar kan ha sin början från den här tiden. Antagligen började de överproducera och exportera över sin egen kapacitet för att kunna betala skulden. Det vill säga att de försökte få ett handelsbalansöverskott för att kunna betala av på skulden. Kanske drabbades landet tidigt av Den Holländska sjukan, vilket innebär att ett lands växelkurs apprecieras och blir övervärderad. Detta sker på grund av ökade exportinkomster som uppstår om man har en nyupptäckt och utvinningsbar naturresurs. En annan tidsperiod i historien som vi tror har påverkat landet mycket är tiden under Duvalier-regimen. Ekonomin var då otroligt misskött och Haitis bistånd drogs in ett flertal gånger. Under denna period tror vi inte att landet kunde bygga upp någon infrastruktur, hälsovård och utbildning. Alla dessa faktorer är viktiga för att landet ska utvecklas till det bättre. Detta var nog den största orsaken till att Haiti var det enda landet i världen som inte upplevde någon reell ekonomisk tillväxt under 1950- och 1960-talen, då världsekonomin expanderade som mest. En annan sak som vi har funderat över är USA:s roll i det hela. Hur stor hjälp har de egentligen varit? Självklart har de hjälpt Haiti mycket genom sina bistånd och import från landet. Men det var även USA som hjälpte Duvalier att ta makten i landet, och som vi nämnde tidigare tror vi att denna tid är en stor orsak till dagens problem. 12
Vi tror att Haiti skulle tjäna på att så snabbt som möjligt bli ett självständigt land, med så lite inflytande från andra länder som möjligt. För att detta ska funka måste de först och främst få en välfungerande statsmakt. Vid det här laget vet vi att Haiti är beroende av pengar utifrån eftersom de själva inte kan upprätthålla ekonomin. Därför tror vi att den politiska oron och korruption som länge varit i landet har skrämt bort både biståndsgivare, investerare och turister. Vem vill ge pengar till ett land när man vet att pengarna inte går till sitt rätta ändamål? De som styr landet borde vara de som är mest angelägna att rädda landet ur alla sina problem, men istället är det de som är mest korrupta. Därför tror vi att en av de viktigaste sakerna för Haiti är att få bort korruptionen i landet. Detta skulle hjälpa dem oerhört mycket då fler skulle våga satsa på landet och därmed öka tillväxten. Ett annat viktigt steg för landets utveckling skulle vara att få bort deras beroende av internationella bistånd. Vi vet att som läget är nu skulle de gå i konkurs utan bistånden. Just deras beroende av bistånd tror vi har lett till en stor osäkerhet i landet. Anledningen är att bidragen ofta har dragits in, för att sedan tas upp igen. Till exempel: Om man fått bidrag under ett par år och tillväxten kanske har börjat stiga lite, känner folket att tiderna börjar bli bättre. Sedan uppstår det politiska problem, t ex en militärkupp, och bidragen dras in igen. I längden tror vi att ett sådant bidrag blir till deras nackdel. När det väl börjar se lite ljust ut för dem och tillväxten börjar öka så försvinner allting och de är tillbaka på noll. Vi tror även att deras ekonomiska situation leder till en stor utvandring av de i landet som skaffat sig en utbildning. De kanske känner att de får ut mer, både kapitalmässigt och utvecklingsmässigt, i ett stabilare och rikare land. Om så är fallet är det inte alls bra för Haitis tillväxt då de välutbildade personerna flyr och som vi alla vet är det dåligt för landets humankapital. Det har på senare år visat sig att humankapitalet är mycket viktigt för ett lands tillväxt. 13
Ytterligare ett problem i landet är deras negativ handelsbalans. Varje år är importen betydligt större än deras export. Det här problemet tror vi är väldigt viktigt för Haiti att lösa. I nuläget importerar de till och med varor som de själva skulle kunna odla, och sedan exportera. Man kan ju fråga sig om detta är medvetet, eller om de inte ens är medvetna om situationen. Vi tror att Haiti hamnat i en ond cirkel som är svår att ta sig ur. Deras möjligheter att producera egna varor är oerhört dålig och detta leder i sin tur till att de måste importera för att överhuvudtaget kunna ha något att exportera. Vad kommer i framtiden att krävas för att Haiti inte ska fortsätta att vara ett av de fattigaste länderna i världen? Vi tror att om man skulle skriva av Haitis statsskuld skulle landet ha lättare att bygga upp en stabilare ekonomi. Medan länder i Afrika får sina skulder avskrivna kvarstår fortfarande Haitis efter så många år. Vi tror att oavsett vem som har regeringsposten i Haiti kan ingen vettig ekonomisk utveckling ske så länge avbetalningarna till Världsbanken måste fortsätta. En förutsättning för att ett land ska kunna amortera på sin utlandsskuld är att man har en fungerande exportverksamhet som Haiti bevisligen inte har. En annan sak som vi har funderat över är varför de ska ha skoluniformer på skolorna när detta är en av anledningarna till att många inte kan gå i skolan. Även om skolan är gratis påverkar sådana kostnader så pass mycket att föräldrarna inte har råd att låta sina barn gå i skolan. Det måste väl vara viktigare att barnen får gå i skolan, än att de absolut måste bära skoluniform. Har skoluniformen någon betydelse? Sverige till exempel som är ett rikt land har inga regler om skoluniform (undantag finns.) Diskussionen kring varför skoluniform skall införas brukar handla om att alla ska vara jämlika och inte kunna bli nedvärderade på grund av sina kläder. Vi tror att på Haiti borde inte detta vara ett särskilt stort problem, och vi ser därför ingen särskild anledning till att man bär skoluniform. 14
Vi tror att ett annat viktigt steg för Haiti i deras utveckling är att förbättra kvinnornas situation. I Claes Bergs bok kan man läsa om att kvinnor har en mycket viktig roll i ett lands tillväxt. De tar inte bara hand om barnen utan även männen och hushållen. Kvinnorna på Haiti lever under extremt svåra förhållanden med bl. a våld i hemmet och hiv som de största problemen. Vi tror att staten eller någon hjälporganisation, t ex FN, behöver upplysa ännu mer om problemen kring hiv så att befolkningen får mer kunskap om t ex smittorisker. Även om det redan görs behöver informationen upprepas och vara ännu tydligare. Ett steg i rätt riktning är att diskrimineringsgrupper har startats för att motverka diskrimineringen av kvinnor som har drabbats av hiv. Att minska spridningen av hiv skulle öka livslängden i landet vilket skulle leda till att de som har erfarenhet och kunskap på arbetsmarknaden kan jobba längre, vilket i sin tur leder till högre BNP. Ännu ett problem som har intresserat oss är den låga vaccinationsprocenten i landet. Som vi nämnde tidigare är det endast 54 procent som blir vaccinerade mot mässlingen och polio på Haiti, och i övriga Latinamerika är det 90 procent. Vi har funderat lite över de siffrorna och första frågan vi ställde oss var om landet får pengar till vaccinationsprogram eller får de stora mängder av vaccination. Om det är pengar de får så går troligtvis en stor del till fel saker. Som vi har nämnt flera gånger är landet alldeles för korrupt för att kunna ta hand om sådana bidrag på rätt sätt. Därför tror vi att det skulle vara mycket bättre om de får stora mängder vaccinationssprutor direkt, än att de får pengar till att köpa det själva. Detta skulle ta bort eller i alla fall minimera risken till att pengarna går till fel saker. Självklart skulle det kunna vara en mängd olika orsaker som bidrar till det låga procenttalet, men detta skulle enligt våra kunskaper kunna vara en orsak till problemet. En annan viktig del för Haiti är att bli av med den illegala narkotikahandeln. Detta är troligtvis en stor inkomstkälla för många haitier men det bidrar inte med någonting till landets tillväxt och situationen i landet förändras inte. Vi tror att så som läget är nu söker sig många till narkotikahandeln eftersom det finns en marknad och pengar att tjäna. 15
Men om narkotikahandeln stoppades skulle det kanske leda till att fler sökte sig till de riktiga jobben, t ex jordbruken. Detta skulle i längden hjälpa både landet och befolkningen på deras väg mot ett bättre Haiti. Som man kan se i bilaga 5 har inflationen minskat radikalt från år 2005 till 2009. De sista siffrorna som finns över Haitis inflation är 3,5 procent, vilket är en acceptabel siffra. Detta är ett steg i rätt riktning mot en stabilare ekonomi. 3.1 Avslutande ord En av de första frågorna vi ställde oss var: Hur kan Dominikanska Republiken ha så hög BNP, när grannlandet Haiti har en så låg? Nu när vi har är klara med arbetet har vi kommit fram till att Haitis historia är den största orsaken. Dvs den stora skulden landet fick på 1600-talet och Duvalier-regimen. En annan stor orsak till landets fattigdom är den omfattande korruptionen i landet. Bidrag och pengar som skänks från utlandet går inte till sina tänkta ändamål utan försvinner någonstans på vägen. Även om den naturkatastrof som drabbade landet i januari 2010 har påverkat landets ekonomi och tillväxt negativt tror vi ändå att det kan komma något positivt ur det. Allt bistånd som Haiti har fått efter händelsen kommer att gå till att bygga upp landet igen. Men vi tror att i och med all uppståndelse som blivit i media kommer människor äntligen att öppna ögonen och förstå hur dåligt ställt det är i landet. Vi hoppas att folk kommer att fortsätta stödja Haiti framöver så att landet kommer få en ljusare framtid. GOOD LUCK HAITI! WE LOVE YOU 16
Källförteckning www.landguiden.se http://webcache.googleusercontent.com/search?q=cache:wscbm6scjkwj:www.swedensite.co m/smaland.html+sm%c3%a5lands+area&cd=1&hl=sv&ct=clnk&gl=se http://www.miljomagasinet.se/artiklar/100303-historien-bakom-haitis-katastrof.html www.manskligarattigheter.se/dynamaster/file_archive/080314/cff2dc33c3c7f8aac01151a4b18 f3bd9/haiti.pdf www.oecd.org/dataoecd/14/17/40864529.pdf http://www.svd.se/nyheter/utrikes/skillnad-i-barnadodlighet-okar_1710051.svd http://www.globalis.se/laender/haiti http://www.svd.se/nyheter/utrikes/skillnad-i-barnadodlighet-okar_1710051.svd http://www.fjardeinternationalen.se/blog/2010/01/21/en-framtid-for-haiti/ http://www.globalresearch.ca/index.php?context=va&aid=12453 http://www.halkjaer.se/latinamerika/en-strimma-av-hopp-for-haiti/ http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/kan-haiti-resa-sig-ur-askan_4099625.svd 17
Sociala förhållanden Bilaga 1 Spädbarnsdödlighet (2006) 5,8 % Andel 10-14-åringar som arbetar (2003) 21 % Andel män som är HIV-smittade (2005) 3,5 % Andel kvinnor som är HIV-smittade (2005) 4,1 % Offentliga utgifter för hälsovård (2003) 2,9 % av BNP Utgifter för hälsovård per person (2003) 26 US dollar Antal läkare per tusen invånare (2004) 0,3 % 18
BNP-tillväxt Bilaga 2 BNP-tillväxt (2009) 2 % BNP-tillväxt (2008) 2,5 % BNP-tillväxt (2007) 3,2 % BNP-tillväxt (2006) 2,3 % BNP-tillväxt (2005) 1,5 % 28 28 www.landguiden.se 19
Bilaga 3 Korruption Indikatorn visar korruptionsnivån i landet, såsom näringsfolk, akademiker och riskanalytiker uppfattar det. Korruptionsskalan går från 0 (väldigt korrupt) till 10 (helt renhårigt). Indikatorn inkluderar korruption i offentlig sektor (till exempel polisen, utbildnings- och hälsosystemet, statens köp av tjänster från näringslivet) och i politiken. 29 29 http://www.globalis.se/index.php/laender/haiti/(show)/indicators/(indicator)/546 20
Bilaga 4 Export/Import Varuexport (2004) Varuexport (2005) Varuexport (2006) 391 miljoner dollar 470 miljoner dollar 507 miljoner dollar Varuimport (2004) Varuimport (2005) Varuimport (2006) 1306 miljoner dollar 1454 miljoner dollar 1705 miljoner dollar 21
Bilaga 5 Inflation Inflation (2005) 16,6 % Inflation (2006) 14,1 % Inflation (2007) 9 % Inflation (2008) 14,5 % Inflation (2009) 3,5 % 30 30 www.landguiden.se 22